Visa inlägg - Stefan Simander | Anbytarforum [PDF]

Anbytarforum använder cookies för att bättre motsvara dina förväntningar. I och med att du använder Anbytarforum accepterar du användandet av cookies. OK Läs mer om cookies Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund

Rötter - din källa för släktforskning

Choose language: English Svenska Användarnamn Lösenord

Sök... Startsida

Rötter

Nya inlägg

Hjälp

Sök

Kontakt

Moderatorer

Logga in

Forumet

Kom ihåg mig Glömt ditt lösenord?

Logga in

Registrera konto

Anbytarforum Õ Forum Õ Profilen för Stefan Simander Õ Visa inlägg

Profilinformation

Visa inlägg Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till. Meddelanden

Visa inlägg

Visa bifogade filer.

Visa inlägg - Stefan Simander Sidor: [1] 2

1

Smed- och/eller vallonsläkter / Kutsch « skrivet: 2018-04-16, 12:10 »

Smeden Palm Kutsch kom till Skultuna under 1620-talet. Ättlingar? Att kusk ofta skrivs på samma sätt gör det ju inte lättare!

2

Smed- och/eller vallonsläkter / De Ruar / Druar / Druwar / Druvar / Drovar « skrivet: 2018-04-15, 18:50 »

Bland Gusums bruksfolks fordringar och skyldigheter den 12 juli 1679 nämns en Colas Druwar i en bouppteckning över en av ägarna Hans Clerck / Klerck 1680. Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/29 (1680) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107510_00428 --------------------------------------------------------------------------------Vallon. Gauge de Ruar kom till Norrköping 1633. http://www.vallon.se/slaktlista_ny.htm --------------------------------------------------------------------------------Collas Druar •Born about 1645 •Deceased , age at death: possibly 70 years old •Buried 20 November 1715 - Gusum/Gusums Bruk, Ringarum (E) •Kolare Parents: Gauge De Ruar †ca 1675. Kolare Ingeborg ? Spouses and Children: Married 17 June 1671, Ringarum (E), to Kerstin Andersdotter F Botilla Druar 1672M Anders Druar ca 1678-1678 M Anton Druar 1680M Per Druar ca 1681M Anders Druar 1692-1705 Siblings 1. Göran Druar dotter: Maria Göransdotter Druar •Born in 1668 •Deceased , age at death: possibly 5 years old •Buried 22 February 1673 - Gusum/Gusums Bruk, Ringarum (E) 2. Per Drovar ca 1638-1705 •Born about 1638 - Gusums Kbfd (E) •Deceased , age at death: possibly 67 years old •Buried 5 February 1705 - Eds Bruk, Västra Ed (H) •Klensmed Spouses and Children: Married 9 October 1670, Risinge (E), to Elisabet Amandsdotter Allard 1649-1696 1 Johan Persson Drovar 1671-1690 •Baptized 13 August 1671, Gusum/Gusums Bruk, Ringarum (E) •Deceased 11 July 1690, Eds Bruk, Västra Ed (H), age at death: possibly 18 years old 2 Peter Persson Drovar 16733 Göran Persson Drovar 16754 Daniel Persson Drovar 16775 Henrik Persson Drovar 16816 Maria Persdotter Drovar 16837 Jakob Persson Drovar 16858 Margareta Persdotter Drovar 16889 Johan Persson Drovar 1691Sources: Individual: Thomas Ek https://gw.geneanet.org/kingzap?lang=en&p=collas&n=druar ---------------------------------------------------------https://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=thomas%5Fek1955&id=8239 https://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=thomas%5Fek1955&id=8237 -----------------------------------------------------------

Cederlinds inlägg från 16/11-2005 visar en viss du Ruen år 1673. Det finns nog många vallonsläkter som kan bli du Ruen (beroende på skrivare). Släkten de Ruar uppvisar en mängd stavningsvarianter, se Lindblom II s 205. På samma sida kan man läsa om Gauge de Ruar som inblandad i ett mål, enl Kumla dombok från 5/8 1645. En viss Bärtill Erichson från Gogårdh är motpart. Vidare skriver Lindblom att Gauge de Ruar med stor sannolikhet arbetar vid Svarthyttan i Lerbäck (dvs inte långt från Godegård). Mellan 1654-75 skall han dock ha funnits vid Gusum. Söner till Gauge är Collas, Per och Jöran, enl s 205 (återigen). Dessa verkar dock inte jobba i Godegård utan främst Gusum. http://www.vallon.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=17&post=3163#POST3163 -------------------------------------------------------------------------------------Måns Andersson Söderling gifter sig 10/10 1725 i Gusum med Anna Maria Collasdotter. De får under perioden 1726-46 sju barn, däribland sonen Claes döpt 2/8 1735. Jag tycker mig ha funnit att det är denne Claes, som under namnet Nils Söderberg får sonen Niclas 29/1 1768 vid Gusums bruk. Nils = Claes = Nicolas = Collas. http://www.vallon.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=11&post=7423#POST7423 -----------------------------------------------------------------------------------Ringarumskännaren Hans Bergström har hittat intressant information angående Gauge de Ruar och hans hustru Ingeborg Persdotter. Gauge benämns nedan Gauchi. Undertecknad har fått Bergströms tillstånd att förmedla informationen. ”Ingeborg Persdotter dog 1698 som änka till Gauchi (Ring C:1 sid 175) och skulle då ha varit 74 år, alltså född c:a 1624. Ingeborg är dock troligen inte mor till Gauchis barn eftersom de sannolikt gifte sig efter Nils Simonssons död. Denne Nils finns i Höckerum från 1644 men när de gifte sig vet jag inte för fruar nämns först 1656 och då står det Ingeborg Persdotter. 1669 står de fortfarande kvar och 1670 står det änkan Ingeborg på det mantalet. 1672 står det Gauchi och hustru och 1673 står det Gauchi och Ingeborg Persdotter. Vem som var Gauchis första hustru och mor till hans barn står alltså skrivet i stjärnorna.” Som Kjell Lindblom skrivit om enligt inlägg ovan återfinns Gauge de Ruar troligen i Lerbäck i närheten av Godegård innan han flyttar till Gusumstrakten. Man skulle då kunna försöka identifiera Gauge de Ruars första hustru i trakten av Lerbäck. Hennes släktingar skulle möjligen även kunna återfinnas i denna trakt. http://www.vallon.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=11&post=7431#POST7431 -----------------------------------------------------------------------Elisabet Amansdotter Allard 1649-1696 gift den 9 oktober 1670 med Per de Ruar 1638-1705 https://genvagar.nu/show.asp?PersonId=493274 ------------------------------------------------------------------------de Ruar Tabell 6 utgår liksom son Jonas i Tabell 2. Tabellen överförs till släkten le Maigre Tabell 16A http://web.comhem.se/kjelltan/rattdel1.htm -------------------------------------------------------------------Från DISBYT: Ove Rengers bidrag: Familjeöversikt för Peter Persson de Ruar Far: Per de Ruar f 1638 Ringarum, Östergötlands län v 1670 Risinge, Östergötlands län bg 1705 Västra Ed, Kalmar län Mor: Elisabet Amansdotter Allard f 1649 Krokek, Östergötlands län v 1670 Risinge, Östergötlands län bg 1696 Västra Ed, Kalmar län Peter Persson de Ruar dp 1673 Västra Ed, Kalmar län v 1701 Västra Ed, Kalmar län Gift med Sara Persdotter v 1701 Västra Ed, Kalmar län; bg 1720 Västra Ed, Kalmar län Barn: Stina Persdotter de Ruar f 1702 Västra Ed, Kalmar län Johan Persson de Ruar f 1706 Västra Ed, Kalmar län Peter Persson de Ruar f 1710 Västra Ed, Kalmar län Maria Petersdotter (de Ruar) f 1712 Västra Ed, Kalmar län; v 1745 Västra Ed, Kalmar län; d 1782 Västra Ed, Kalmar län Gift med Peter Jonasson Lemon f 1715 Västra Ed, Kalmar län; v 1745 Västra Ed, Kalmar län; d 1784 Västra Ed, Kalmar län Barn: Jonas Petersson Lemon f 1749 Västra Ed, Kalmar län; v 1775 Västra Ed, Kalmar län; d 1821 Västra Ed, Kalmar län Peter Petersson f 1754 Västra Ed, Kalmar län Johan (Johannes) Petersson f 1758 Västra Ed, Kalmar län --------------------------------------------------------------------------

Peter Hallbergs bidrag: Gauge de Ruar levde 1654 i Ringarum, Östergötlands län v 1663 Ringarum, Östergötlands län v 1671 Ringarum, Östergötlands län 1676 Ringarum, Östergötlands län 1 Gift med Botill Peersdotter/Botilla Persdotter v 1663 Ringarum, Östergötlands län; d 1670 Ringarum, Östergötlands län Barn: Per Drovar f 1638 Ringarum, Östergötlands län; d 1705 Västra Ed, Kalmar län Henrik Druar v 1674 Ringarum, Östergötlands län Collas Druar bg 1715 Ringarum, Östergötlands län

2 Omgift med Ingeborg Persdotter v 1671 Ringarum, Östergötlands län; d 1698 Ringarum, Östergötlands län -------------------------------------------------------------------------------

Henrik Druar v 1674 Ringarum, Östergötlands län med Sigrid Nilsdotter Barn: Botilla Druar dp 1674 Ringarum, Östergötlands län Collas Henriksson v 1699 Ringarum, Östergötlands län; d 1755 Ringarum, Östergötlands län Gift med Cecilia Jonasdotter v 1699 Ringarum, Östergötlands län; bg 1711 Ringarum, Östergötlands län Barn: Anna* Maria Collasdotter f 1700 Ringarum, Östergötlands län; v 1725 Ringarum, Östergötlands län Gift med Måns Andersson Söderling v 1725 Ringarum, Östergötlands län; d 1751 Ringarum, Östergötlands län Barn: Ingrid Månsdotter f tolkat 1726 Ringarum, Östergötlands län; dp 1726 Ringarum, Östergötlands län Andreas Månsson Söderling f tolkat 1729 Ringarum, Östergötlands län; dp 1729 Ringarum, Östergötlands län Hans Månsson Söderling f tolkat 1731 Ringarum, Östergötlands län; dp 1731 Ringarum, Östergötlands län Claes Månsson Söderling f tolkat 1735 Ringarum, Östergötlands län; dp 1735 Ringarum, Östergötlands län; d 1793 Ringarum, Östergötlands län; bg 1793 Ringarum, Östergötlands län Maria Månsdotter f tolkat 1738 Ringarum, Östergötlands län Jöns Månsson f tolkat 1740 Ringarum, Östergötlands län Lars Månsson f tolkat 1740 Ringarum, Östergötlands län Magnus Månsson f tolkat 1742 Ringarum, Östergötlands län Petter Månsson f 1746 Ringarum, Östergötlands län --------------------------------------------------------------

Camilla Jivrells bidrag Collas Druar v 1671 Ringarum, Östergötlands län bg 1715 Ringarum, Östergötlands län Gift med Kerstin Andersdotter v 1671 Ringarum, Östergötlands län Barn: Botilla Druar f 1672 Ringarum, Östergötlands län Anders Druar f 1678 Ringarum, Östergötlands län; d 1678 Ringarum, Östergötlands län Anton Druar dp 1680 Ringarum, Östergötlands län Anders Druar f 1692 Ringarum, Östergötlands län; bg 1705 Ringarum, Östergötlands län

3

Yrken P / Pärlfiskeriinspektor / Pärlfiskeriinspektör « skrivet: 2018-04-07, 12:58 »

pärlfiskeri Jord- och skogsbruk Beskrivning Rätt att fiska flodpärlmusslor i strömmar, sjöar, åar och bäckar. Pärlfiskandet förklarades vara kronans regale 1691 och 1731. År 1747 fick enskilda personer mot anmälan rätt att utan avgift fiska pärlor. Villkoret var att pärlorna skulle erbjudas kronan till inlösning. På 1830-talet anmärktes att kronan inte hade utnyttjat denna rättighet och att pärlfisket i praktiken kunde betraktas som fritt. Pärlfisket förbjöds när flodpärlmusslan fridlystes 1955. Finsk beskrivning simpukanpyyntioikeus, helmenpyyntioikeus Källor: Bonsdorff, Johan Gabriel , von , Stor-Furstendömet Finlands kameral-lagfarenhet. Första delen , Helsingfors: G.O. Wasenius 1833 , 238. Sadeniemi, Matti , Nykysuomen sanakirja 1–6. Valtion toimeksiannosta teettänyt Suomalaisen Kirjallisuuden Seura , Helsinki: WSOY 1951–1961 . Källa: http://fho.sls.fi/uppslagsord/620/parlfiskeri/ ----------------FISKARE. (pärl- 1749 osv. pärle- 1642—1778) [jfr t. perlenfischer, eng. pearl-fisher] person som (yrkesmässigt) bedriver pärlfiske. RP 9: 473 (1642). Ssg: pärlfiskar-båt. för användning vid pärlfiske. PoetK 1819, 3: 70. — -FISKE. (pärl- 1723 osv. pärle- 1607—1761) 1) abstr.: fiske för fångst av pärlmusslor o. pärlsnäckor; äv. om dylikt fiske ss. näringsfång. Idka, bedriva pärlfiske. HFinLappm. 4: 375 (1607). Kulturen 1940, s. 133. 2) (numera mindre br.) i konkret(are) anv., dels om pärlfiske (i bet. 1) med särskild tanke på rättigheten att bedriva fisket l. på tillgången på pärlmusslor i fiskevattnet, dels om företag som bedriver pärlfiske; stundom med tanke företrädesvis på fiskevattnet l. fiskeplatsen. PH 2: 851 (1731). Perlefisket, på Skatte-Ägor, tilhörer Hans Mtt. och Kronan, som ett regale. Nehrman AnmJurCiv. 20 (1746). Purkiaurs Perlefiske i Luhleå Lappmarck. Linné Bref I. 1: 18 (1751). Kring Baharon är rikt perlfiske. Bergman Jordkl. 1: 58 (1773). Forsstrand BlOleandr. 79 (1895). Ssgr (till -fiske 1): pärlfiske-expedition. -flotta, r. l. f. Hultman Vild. 187 (1907). — -FISKERI3~002 l. 1004. (pärl- 1723—1880. pärle- c. 1676—1833) [jfr t. perlenfischerei, eng. pearl-fishery] (numera föga br.) 1) i abstrakt anv., = -fiske 1. Widekindi G2A 10 (c. 1676). Cederström Fiskodl. 156 (1857). Berndtson (1880). 2) = -fiske 2. Stiernman Com. 5: 241 (1691). Redan i Carl den XI:s tid voro perlfiskerier i Sverige i gång. (Agardh o.) Ljungberg 4: 89 (1863). — -FLOTTA, r. l. f. flotta av pärlfiskarbåtar. Renner Berge o. Lanier 297 (1930). — -FOGDE. (pärle-) (förr) person med uppgift att för hovets räkning insamla pärlor o. d. i Norrland. KlädkamRSthm 1612 B, s. 28 a. — Källa: https://www.saob.se/artikel/?seek=p%C3%A4rl-Fiskeri&pz=1#U_P2837_268287 ----------------Se också: https://forum.genealogi.se/index.php?topic=91845.0

4

Äldre ord A - K / brännvinsminutering « skrivet: 2017-10-11, 13:48 »

brännvinsutminutering Handel och industri Beskrivning Säljning eller utskänkning av brännvin i minut, till skillnad från försäljning i större partier. ----------------

https://svenska.se/saob/?id=M_1037-0020.9322 minutera | SAOB | svenska.se svenska.se Svenska Akademiens ordböcker ----------------------------------------------- https://svenska.se/saob/?id=M_1037-0019.z4qu&pz=5 minut | SAOB | svenska.se svenska.se Svenska Akademiens ordböcker

5

Resandesläktnamn A-Ö / Madström « skrivet: 2017-06-30, 12:22 »

https://www.facebook.com/erika.roos.129?fref=nf --https://www.myheritage.se/names/maria_madström --http://search.ancestry.se/cgi-bin/sse.dll?db=pubmembertrees&so=2&pcat=42&gsln=Madstrom&gsln_x=XO&gss=angsc&geo_a=t&geo_s=us&geo_t=se&geo_v=2.0.0&o_iid=41033&o_lid=41033&o_sch=Web%20Property --En Madström nämns här: Der Neue Teutsche Merkur vom Jahr 1797: Dritter Band

https://books.google.se/books?id=1G1lAAAAcAAJ - Översätt den här sidan Christoph Martin Wieland - 1797 Die Schwedenborgianer zu welchen auch der wackre Madström gehört, dessen Reisen und statistische Nachrichten über Sierra Leone durch --Greta Andersdotter se Madström i Klara församlings inflyttningsregister 1837-1844 Stockholm stadsarkiv. http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K107O0001-0020.pdf --Citat från: Eva Mattsson skrivet 2003-06-11, 09:22 Till Gunilla Östlin. Min mm fm hette Maria Madström och kom från Finja. Hon var gift med Johannes Ekelund och vi tror att hennes mor hette Gustava Madström. Enligt boken Finjas tattare var Gustava Madström fästekvinna till Anders Brandt (åtminstone under en period). Vem som var far till Maria vet jag inte, det kanske Du kan hjälpa Mig med.

--Citat från: Gunilla Östlin skrivet 2003-09-30, 08:46 Hej Eva! Ang. Madström så har jag funnit Lovisa Sophia Madström född 1815-12-19 hon var fästeqvinna till Anders Gustaf Brandt. Hon kom till Finja 1843 från obestämd ort,jag har en anteckning från Åkarp 1840 men ingen källförteckning får kolla upp detta. 1845-12-03 födde hon tvillingar Johanna och Ingrid men de står som oäkta. Vet ej vem som var fader till dessa två. 1847 flyttade de enligt husförhöret(Finja AI:6 2/6 sid 70 1846-51) Hör av mig om jag hittar mer. Detta kanske inte är till någon hjälp för dig.

--Citat från: Monica Jönsson (Monica) skrivet 2003-09-30, 18:56 Hej Gunilla o andra! Enl. John Sundberg, Finja genom tiderna s. 111-113 är Gustava Lovisa Madström (Moström) född i Vreta Kloster. Anders Brandt uppger sig vara fader till hennes son Carl Gustav f 1842-12-09 i Hästveda. Är du säker på namnet Lovisa Sophia? Mvh, Monica

--Citat från: Monica Jönsson (Monica) skrivet 2003-09-30, 18:56 Hej Gunilla o andra! Enl. John Sundberg, Finja genom tiderna s. 111-113 är Gustava Lovisa Madström (Moström) född i Vreta Kloster. Anders Brandt uppger sig vara fader till hennes son Carl Gustav f 1842-12-09 i Hästveda. Är du säker på namnet Lovisa Sophia? Mvh, Monica

--Citat från: Gunilla Östlin skrivet 2003-10-05, 11:11 Hejsan! Monica du frågade om jag var säker på namnet Lovisa Sophia, i Finja husförhör 1843-46 står det Gustafa Lovisa Sophia Madström det är där jag fann hennes alla namn. Mvh Gunilla

--Citat från: Monica Jönsson (Monica) skrivet 2003-10-05, 14:02 Hej! Jag kollade Vreta Kloster på Genline, födelseböcker från 1805-1820 (dopnamnen stod mycket prydligt textade i marginalen)och det blev inte napp vare sig på den ena eller andra varianten. Närmast var en Sophia Gustava som föddes 18/8 1812. Den 19/12 1815 föddes bara en gosse. Har du Gunilla - eller någon annan - någon annan födelseuppgift? Vilken är den tidigaste notering du har om henne, och varifrån? Hälsn. Monica --Från DISBYT: Avliden medlem – Deceased member Epost: avliden-disbyt(at)dis.se Webb-adress: http://disbyt.dis.se/db_avl.htm Familjeöversikt för Gustava Madström Gustava Madström 1848 Nävlinge, Kristianstads län Relation med Anders Brandt f 1811 Kalmar, Kalmar län Barn: Maria Madström f 1848 Nävlinge, Kristianstads län; d 1928 Finja, Kristianstads län Relation med Johannes Ekelund f 1844 Finja, Kristianstads län Barn: Oskar E. Ekdahl f 1871 Finja, Kristianstads län Relation med Pernilla Persson f 1872 Österslöv, Kristianstads län Barn: Edit Adela Ekdahl f 1894 Finja, Kristianstads län Relation med Hjalmar Petersson f 1900 Virestad, Kronobergs län ----Avliden medlem: Gustava* Lovisa Moström Madström f 1815 Vreta Kloster, Östergötlands län Relation med Anders* Gustav Brandt f 1811 Kalmar, Kalmar län; d 1867 Finja, Kristianstads län; bg 1867 Finja, Kristianstads län Barn: Carl Gustav Brandt f 1842 Hästveda, Kristianstads län; dp 1842 Hästveda, Kristianstads län ----Rolf Forén (även Jane Alexandersson) Ändringsdatum: 2011-12-28 Familjeöversikt för Gustava Lovisa Sophia Madström Modström Gustava Lovisa Sophia Madström Modström f 1815 Vreta Kloster, Östergötlands län 1840 Röke, Kristianstads län; d 1855 Finja, Kristianstads län Relation med ? Relation med Anders Gustaf Brandt d 1867 Finja, Kristianstads län Barn: Carl Gustav Andersson Brandt f 1842 Hästveda, Kristianstads län Johanna Cecilia Andersdotter f 1846 Hjärsås, Kristianstads län Han hade sedan Relation med Cajsa Lena Johansdotter Brandt f 1819 Ignaberga, Kristianstads län; d 1885 Vankiva, Kristianstads län Barn: Ingrid "Skånska Ingrid" Brandt f 1849 Finja, Kristianstads län; v 1885 Vankiva, Kristianstads län Johanna Gustafva Brandt f 1852 Finja, Kristianstads län Anders Gustaf Brandt f 1856 Finja, Kristianstads län Karl Johan Andersson Svanlund Brandt f 1858 Finja, Kristianstads län; 1877 Kristianstads Garnisonsförsamling, Kristianstads län; Ander Gustaf Brandts föräldrar: Carl Fredrik Brandt f 1791 Ausås, Kristianstads län dp 1791 Ausås, Kristianstads län v 1810 Köpinge, Kristianstads län v 1833 Finja, Kristianstads län d 1845 Finja, Kristianstads län Anna Christina Warberg f 1785 Västra Vram, Kristianstads län v 1810 Köpinge, Kristianstads län d 1832 Matteröd, Kristianstads län ----Anita Jeppsson Ändringsdatum: 2015-05-31 Familjeöversikt för Maria Madström Maria Madström f 1848 Nävlinge, Kristianstads län v 1870 Finja, Kristianstads län Relation med Johannes Persson Eklund f 1844 Finja, Kristianstads län; v 1870 Finja, Kristianstads län Barn: Johan Eklund f 1870 Finja, Kristianstads län Oscar Eklund f 1871 Norra Åkarp, Kristianstads län Hilda Elisabeth Eklund f 1873 Norra Åkarp, Kristianstads län; d 1881 Norra Åkarp, Kristianstads län Alfrida Eklund f 1875 Norra Åkarp, Kristianstads län Elna Eklund f 1878 Norra Åkarp, Kristianstads län Josefina Eklund f 1880 Norra Åkarp, Kristianstads län Hilda Eklund f 1882 Norra Åkarp, Kristianstads län Ernst Eklund f 1885 Norra Åkarp, Kristianstads län Hjalmar Eklund f 1887 Norra Åkarp, Kristianstads län

6

Övriga släkter - F / Foss / Fosse « skrivet: 2016-10-13, 12:28 »

Anton Kristian Foss Fosse f. 31/5 1877 i Norge, Stavanger Polisunderrättelse: 145 A 1908 Taskspelare (Bild 475 i databasen) Ur arkivet ÖÄ för polisärenden 3, Kriminalavdelningen, F XI b Fotografier Källa: http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Databas/stockholmspolisens-spaningsfotografier-1869-1920/Visa/anton-kristian-foss-fosse/13307? sidindex=0&fritext=Taskspelare

7

Förnamn - J / Jost « skrivet: 2016-10-01, 15:11 »

Jag har träffat på en släkting på Gotland med namnet Jost: Jost / variant av grekiska Joducus Källa: http://www.genealogi.se/mansnamn#J, http://www.son-of-the-highcoast.com/Hemsida_1/textsparare.html#J och https://www.abc.se/~m6921/slaktfiler/mansnamn.html ------------------------------------------Justus, Justina Dagens namn av Bengt af Klintberg Justus är ett latinskt mansnamn som återgår på adjektivet iustus ’rättrådig’ (jfr det vardagliga schysst av franskans juste). Kvinnonamnet Justina är en femininform av det latinska mansnamnet Justinus, bildat till samma adjektiv. Till skillnad från Justinus var Justus inget vanligt namn under antiken. Det hör till de latinska namn som blev spridda tack vare renässansen för klassiska namn i Europa under 1500-talet. I Tyskland spelade det en viss roll att det redan fanns ett folkligt namn, Jost (av det latinska Jodocus) som kunde latiniseras till Justus. Det äldsta svenska belägget är från 1639. Under 1900-talet har namnet hört till de ovanligare; vid millennieskiftet låg siffran på de svenskar som heter Justus under 400. Justina kom in i de medeltida helgonkalendarierna till minne av en from kvinna som dödades av hunner i en kyrka i Mainz just när hon skulle ta nattvarden. Namnet fanns i Sverige redan i slutet av 1300-talet men blev alltmera sällsynt under 1900-talet. Vid millennieskiftet bars det av omkring 1000 svenska kvinnor, men av dem var det bara 6% som hade det som tilltalsnamn. Den franska formen Justine har ökat något under de senaste åren. Justus har funnits i almanackan på dagens datum sedan 1702. Det helgon som man velat ihågkomma var biskop i Lyon på 300-talet. Justinas namnsdag var före 1901 den 16 juni och från 1901 den 15 juni. Namnet har funnits på dagens datum sedan 1993, då det sammanfördes med Justus. Källa: http://www.ord.se/mer/dagens-namn/justus-justina/ -------------------------------------------Min gotländska släkting Jost Claesson(Bayer/Beijer/Beve/Boivie) i Lummelunda, sedan gift till Sorby, Stenkyrka: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=67288.0 http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6598.msg1409672#msg1409672 --------------------------------------------------------Personuppgifter Jost Classon [tav] [tab] Född: 1630 Lummelunda (I) Död: 1708-07-02 Stenkyrka Sorby Föräldrar Klas Klasson *1600 cirka Okänd Okänd Make Maria Jacobsdotter *1642 Stenkyrka Sorby †1727-01-18 Stenkyrka Sorby Vigsel: 1666-03-02 Stenkyrka (I) (>S557) Barn 1 Clas Jostsson *1669 Stenkyrka (I) †1697-05-24 Stenkyrka (I) 2 Elsa Jostdotter *1670 Stenkyrka Sorby †1697-04-05 Stenkyrka Sorby 3 Catharina Jostdotter *1671 Stenkyrka Sorby †1746-03-12 Martebo (I) 4 Annika Jostdotter *1673 Stenkyrka (I) Sorby †1720-09-16 Stenkyrka (I) Helge 5 Elsa Jostdotter *1675 Stenkyrka (I) †1749-09-12 Stenkyrka Sorby 6 Marinka Jostdotter * Stenkyrka Sorby † Martebo (I) Lilla Rums Databas: gotland.mdb Data från www.anarkiv.se, FORSKNING, Gotland Källa: http://www.anarkiv.se/anarkiv/forskn/sok/personakt.asp?pnr=27833&db=gotland -------------Andra Jost på Gotland: Lotte Jensen skriver i ett inlägg på Facebook: Jobst/Jost Jobstsson Dickman som var Masmästare i Hangvar var född ca 1604 och död i Hangvar, men begravd i Finland. ----------------------------------------------Personuppgifter Jost Christensson [tav] [tab] Född: 1652-03-30 Källa: >S851 Död: 1722 Visby (I) Källa: >S344 Make Catharina Matthisdotter *1664 Visby (I) †1737-08-14 Visby (I) Vigsel: 1684-10-21 Visby (I) (>S851) Barn 1 Gertrud Jostsdotter *1685-10-05 Visby (I) †1764-01-23 Visby (I) 2 Margreta Jostsdotter *1687-08-14 Visby (I) 3 Mattis Jostsson *1689-03-15 Visby (I) 4 Jost Jostsson *1691-10-15 Visby (I) 5 Maria Jostsdotter *1694-05-15 Visby (I) †1767-08-13 Visby (I) 6 Petter Jostsson *1698-01-31 Visby (I) Make Okänd Okänd †1683 Visby (I) Vigsel: 1684 före Barn 7 Catharina Jostsdotter *1675 Visby (I) 8 Wiwicke Jostsdotter *1676 Visby (I) 9 Christen Justi *1679 Visby (I) 10 Anna Jostsdotter *1680 Visby (I) 11 Petter Justi *1681-12-27 Visby (I) †1745-09-17 Visby (I) 12 Tijs Jostsson *1683 Visby (I) Yrkesuppgifter Yrke: Tunnbindarålderman Databas: gotland.mdb Data från www.anarkiv.se, FORSKNING, Gotland Personuppgifter Jost Classon [tav] [tab] Född: 1795 Hejnum (I) Mallgårds Källa: >S776 Död: Föräldrar Clas Jostsson *1763 Hejnum (I) Mallgårds †1804 Hejnum (I) Mallgårds Anna Margaretha Johansdotter Lysholm *1766-04-15 Bro (I) Stora Åby †1807-11-13 Hejnum (I) Mallgårds Vigsel: 1791-12-27 Bro (I) (>S37) Databas: gotland.mdb Data från www.anarkiv.se, FORSKNING, Gotland Källa: http://www.anarkiv.se/anarkiv/forskn/sok/personakt.asp?pnr=27834&db=gotland --------31426. Simonsson, Jost - Pehrsdotter, Brita Vigselregister Brudgummens namn: Simonsson, Jost Brudgummens hemort: Österby, Kräklingbo Datum: 1706-05-25 i Kräklingbo Brudens namn: Pehrsdotter, Brita Brudens hemort: Träske, Kräklingbo Arkiv: Kräklingbo kyrkoarkiv (SE/ViLA/23051) Register: Gotländskt vigselregister Upprättad av: Landsarkivet i Visby Källa: https://sok.riksarkivet.se/vigselregister?ValdSortering=A_O&PageSize=50&Lan=09&page=31426&postid=Vigsel_251795&tab=post ---------------------------Boken "Historia om Småland" av Lars-Olof Larsson beskriver på s 180, bruken som drevs av Carl-Carlsson Gyllenhielm mfl. I en rättegångsnotis från slutet av 1630-talet omnämns en kolare, Jost Antonizson som fransos, vilket enligt författaren kan tyda på att han är vallon. Källa: http://www.vallon.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=18&post=2773#POST2773 ------------------------------Jost Hyltingh wedh Fijnspångh (Jost Hylting vid Finspång) Källa: http://www.binatech.se/tng/getperson.php?personID=I9246&tree=Bo_ID -------------------------------förnamnen Andreas, Henrik och Jost ... är vanliga holländska namn. Källa: http://www.guggez.se/p0874d242.html -----------------Jost Jostesson 1637 Kanske var det fyra syskon Josten med holländskt ursprung, som 1630–42 gifte sig i Christine församling: Jost Josten gifte sig 1630 med Brita Olofsdotter, Catelena Josten år i oktober 1631 med Benedictus Fistulator, Altie Josten i juli 1632 med Aucker Cornelijsen Feth och Nilte Josten (Claes Corneliisson vid Gullbergs änka) 3.5.1642 med Cornelies Petersen: se 4.39. Det holländska förnamnet Jost (Joest) var annars inte ovanligt i Göteborg vid denna tid. Joest vallmästare, som i juli 1633 köpte holländska klinkers från Göteborgs tegelbruk kan vara densamme som Joest Hansson, som köpte tegel i augusti samma år. En Joest von Werth var i november samma år kärande i kämnärsrätten mot Jacob Ment. Joest skräddare omtalas i denna rote 1645 och i andra rotar 1643–44 och 1648. Bryggaren och stensättaren Joest Engelbrektsson bodde i 27 roten (7.32?) 1637–48. Brita Olofsdotter, omtalad som ”Brigita Jostes. En Enkia” 1638–39 var enligt yrkesregistret 1639 krögerska. Aleke ”ibid” omtalas 1639. Jost Jostssons hustru fordrade 6.11.1637 Thomas (Kuhn) Bokbindare (1637–38) på 4 års hushyra. Han hade före rättan tid dragit ur huset och skulle därför betala Jost Jostsson efter 12 Kap. Byggnadsbalken resterande hushyra 18 daler. Börta (Brigita) Pedersdotter 1639–44, 1 mantal Conrad Gullsmed 1637 Påfwel skomakare Gert Kock barberare 1640–55 kom till gården genom att gifta sig med Jost Jostens änka Brita Olofsdotter. Källa: Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807 (2004). http://www.gbgtomter.se/Rote_4/4.42.pdf -------------------------------Kiölling, Jost (1690-1741) | Anbytarforum http://forum.genealogi.se/index.php?topic=124228.0 --------------Jost Höijers Förfäder (från 1500-talet och bakåt i tiden!) http://www.fnf.nu/_filer/bagerfeldt/31%20Jost%20H%C3%B6ijers%20F%C3%B6rf%C3%A4der.pdf Jost Krutmeijer Handlande, stadskämnär Född 1553 Kruthoff, Westphalen, Tyskland Död 30 okt 1619 Malmö Sankt Petri (M) http://web.comhem.se/~enhagen/anor/index.htm?/%7Eenhagen/anor/000/0004/502.htm

8

Torsås (H) / Ur domboken i Södra Möre om Lars /OlofssonOlufsson i Magdegärde « skrivet: 2016-04-14, 12:30 »

Lars Olufsson var född i Magdegärde, Torsås socken, son till bonden Olof Bondesson och dennes hustru Maria Påfvelsdotter. Magdegärde hade brukats av Lars släkt i flera generationer, men troligen var han inte äldsta sonen eller så var inte livet som bonde något som lockade honom. Istället inledde han en mindre lyckad karriär i det militära. Den 14 mars 1679 gifte Lasse sig med Maria Anundsdotter, en hustru som inte omnämns speciellt mycket i protokollen, vilket kanske inte är så märkligt då hon blev bedragen två gånger och knappast kände något stöd för sin make. https://anforskning.wordpress.com/2016/04/14/roverier-och-oroliga-tider-i-sodra-more-pa-1680-talet/

9

Förnamn - I / Irene « skrivet: 2016-04-05, 08:21 »

Irene är ett kvinnonamn med grekiskt ursprung med betydelsen "fred". Namnet var ett modenamn mellan 1920 och 1950. Den 31 december 2005 fanns det totalt 50 591 personer i Sverige med namnet, varav 10 607 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 98 flickor namnet, varav 1 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: 5 april (Källa: Namnarkivet)

10

Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 10 september, 2012 « skrivet: 2012-02-10, 12:04 »

Jaha, svaret finns ju till stor del på Wiki Rötter! http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Rotemansarkivet Rötterbokhandeln kunde ju länkat dit. Ja, så har man under några år köpt Söderskivan, Gamla Stan, Kungsholmen och det är uppenbarligen så att Rotemannen ger mer grädde på moset. Ser även att DVD:ns handhavande diskuterats på Rötter. Jo, man förstår ju att Förbundet behöver mer intäkter, så det är väl bara att köpa läget.

11

Anbytarforums avgiftsbeläggning / Äldre inlägg (arkiv) till 18 maj, 2009 « skrivet: 2009-05-11, 08:41 »

Jätteskoj, då hoppas jag att flera av våra vänner kommer tillbaka! både de som av ekonomiska skäl och de som av principiella skäl inte kunnat vara med. Vänligen Patrick

12

Anbytarforums avgiftsbeläggning / Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2008 « skrivet: 2008-02-19, 10:26 »

Om det är så at nu stängda diskussioner inte är med i statistiken så är den tyvärr lite missvisande, eftersom det skedde en hel del inlägg under Ordet är fritt, och många av dem rörde släktforskning.

13

Äktenskapet / Äktenskapet « skrivet: 2013-09-22, 13:55 »

Gunnar, inget mystiskt här. Det finns inget i vigselboken (Sunnersberg C:3, s. 462) som säger att brudparets föräldrar skulle varit närvarande, eller ens i livet, vid vigseln.

14

Lysningar, vigslar, skilsmässor, havandeskap / Lysningar, vigslar, skilsmässor, havandeskap « skrivet: 2011-01-27, 20:57 »

Hej! Hur var det med vigsel när kvinnan redan var gravid när de vigde sig? Tex när graviditeten gått långt. Spelade detta ingen roll? Var det viktigaste att paret var vigda vid födelsen av barnet? mvh Niklas

15

00 - Bröllopssed / Bröllopsverser / Svensk bröllopsdiktning « skrivet: 2012-07-11, 18:23 »

Stina Hanssons Svensk bröllopsdiktning är en undersökning av ett omfattande kronologiskt urval av svenska bröllopsskrifter från 1600- och 1700-talen: en grundläggande inventering av en tämligen okänd provins i den svenska litteraturens historia. Vilka skrev? Vilka uppvaktades och varför? Hur utformades bröllopsdikterna under olika tider? Hur gick det till när svenska blev huvudspråket i Sverige för denna gamla genre ur europeisk renässanslitteratur? På vilket sätt kan man förklara genrens otroliga popularitet under sent 1600- och tidigt 1700-tal, och hur kom det sig att den råkade i missrykte mot slutet av 1700talet? Parallellt med frågor av denna typ undersöks också vad studiet av bröllopsdiktningen kan ge när det gäller den större frågan om hur man diktade inom repertoardiktningens ram. Det sker genom studier av hur de gamla renässansrepertoarerna för bröllopsdiktning överfördes till svenska, hur de byggdes ut, varierades och förändrades av diktare vilkas innovationer då och då vann insteg i repertoaren, liksom av hur repertoarerna under 1700-talets lopp mister det mesta av sin innovativa potens i takt med att den så kallade verkdiktningen får ett allt större rum. Dessutom finns förstås ett mycket intressant personregister för oss släktforskare på sidan 490: Registret upptar endast historiska personer. Brudparen står, liksom i materialet i Carolina, alltid på brudgummens efternamn: brudparens namn följs av årtalet för bröllopet. Fetstils- markerade sidhänvisningar hänvisar till utförligare kommentarer kring bröllopsskriften i fråga. Trevlig läsning och kanske du får något napp i någon släkt. Jag fick iallafall flera! gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28577/1/gupea_2077_28577_1.pdf

16

00 - Bröllopssed / Bröllopsbeskrivningar « skrivet: 2003-03-01, 18:13 »

Söker berättelser om hur det kunde gå till på bröllop i äldre tider.

17

32 Tideräkning / Timstensstock « skrivet: 2007-02-08, 09:17 »

Finns det någon som vet vad en Timstensstock kan ha varit/är? Det var något som betrodda män satta upp på kyrkogården på sockenmännens anmodan i slutet av 1700-talet men VAD det hade för funktion vet jag inte. Antar det är en slags tidsmätare?

18

Skrivstil / Skrivstil « skrivet: 2009-12-02, 11:38 »

Även stora T är väldigt fint! Heder åt Elin!

19

God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009 « skrivet: 2008-12-23, 09:39 »

God Jul och gott Nytt År till alla som har hjälpt mig under året Önskar Rigmor Andersson

20

God Jul / God Jul « skrivet: 2010-12-25, 15:20 »

God fortsättning på julfirandet och Gott Nytt År allesammans!

21

27 Rosor och hälsningar / Glad midsommar! « skrivet: 2008-06-18, 11:52 »

Vill tillönska alla forskare, kända och okända, i alla väderstreck, [color=119911]en fin midsommarhelg[/color] och en skön sommar!

22

Äldsta mannen / Äldsta mannen « skrivet: 2008-09-22, 18:23 »

Stefan Simander: Den där rullningslisten infördes i slutet av 2007 om jag inte minns helt fel och förmodligen för att all text inte skulle bli malplacerad om någon la in en bred bild någonstans i diskussionen. Om du är intresserad så bör du kunna hitta mer information under Förbundsforum. Med vänlig hälsning, Henrik Törnqvist Örebro

23

24 Rekord / Yngsta morfar « skrivet: 2011-07-23, 16:14 »

Enligt http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13362237.ab så blev en man i Storbritannien far vid 14 års ålder och sedan hans dotter mor vid 14 års ålder och han blev då morfar vid 29 års ålder! Några svenska exempel på tidiga morfäder?

24

24 Rekord / Yngsta modern « skrivet: 2011-07-23, 17:22 »

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_youngest_birth_mothers Vad gäller då för Sverige? 2007 var den yngsta mamman enligt http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hur-mar-mamma_231363.svd 14 år, vilket en av mina anor var då hon gifte sig i slutet av 1600-talet, men det dröjde flera år innan hon fick barn. http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article11456899.ab Någon som känner till den yngsta barnaföderskan i Sverige? Vad säger de gamla kyrkböckerna?

25

24 Rekord / Yngsta farmodern « skrivet: 2011-07-24, 09:40 »

Den yngsta farmodern i Sverige anges varit 30 år på http://www.familjeliv.se/Forum-3-43/m35205814-2.html#replyformanchor Min Mamma va också 30 fast hon skulle fylla 31 några månader senare samma år^^ Hon blev farmor då. Hon trodde hon va Sveriges yngsta Farmor fast hon har aldrig liksom gått ut med det. Hon var 14 när hon födde min storebror. Min storebror va 16 skulle fylla 17 samma år när han blev pappa.

26

24 Rekord / Yngsta fadern « skrivet: 2011-07-23, 17:54 »

http://en.wikipedia.org/wiki/Sharnbrook#Britain.27s_Youngest_Father The youngest father in history is Sean Steard of Shambrook, England. He became a father at the age of 12. He was given the day off from school to be by the bedside of his teenage girlfriend Emma Webster when she gave birth. Sean vowed to stand by his girlfriend and baby, vowing, “I want to be there for the baby and to be part of it all.” Källa: http://panachereport.com/channels/more%20short%20stories/5yearoldmom.htm --------------- Sveriges yngsta pappa 13 år: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=272724 Sveriges yngsta pappor var bara 14 år: 2005 blev 120 artonåringar pappor. Av dessa var 27 sambo, 6 var gifta och 87 var folkbokförda på annan adress än mamman vid barnets födelse. 233 nittonåringar blev pappor. Av dessa var 94 pappor sambo, 22 var gifta och 117 var folkbokförda på annan adress än mamman vid barnets födelse. Yngsta papporna i Sverige var 14 år vid barnets födelse. 2005 fanns tre 14-åriga pappor i Sverige, sex 15-åriga pappor och 19 pappor som var 16 år. Källa: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article10919529.ab Några kyrkböcker som har en yngre fader nämnd? (Meddelandet ändrat av simson 2011-07-24 10:02)

27

24 Rekord / Yngsta brudgummen « skrivet: 2011-07-24, 13:31 »

En sju år gammal samepojke Erik Abrielsson blev hösten 1709 sammanvigd med en kvinna Kerstin Amundsdotter om några och 20 års ålder som då var havande. Källa: Ett svårslaget rekord, men som synes inte alls ärligt!

28

24 Rekord / Världens längsta kvinna « skrivet: 2008-12-01, 14:53 »

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3095655.ab

29

24 Rekord / Trippelkusingifte « skrivet: 2008-06-22, 14:30 »

Jag har stött på tre syskon som gift sig med sina kusiner som också är syskon. Har någon stött på något liknande? Detta hände på 1850-talet så de måste ju få tillstånd av Kungl. Majt. Borde inte Kungen blivit trött på dessa återkommande kusingiften i samma familjer? Eller också kunde han kanske inte mä att säga nej till de två senare då han sagt ja i första fallet. Mvh Göran

30

Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-29 « skrivet: 2009-06-16, 22:00 »

Det är väl mest på skoj! Det blir ju långa diskussioner om t ex foton, roliga diskussioner dessutom med många inlägg. Det roligaste på AF är när det blir just flera som diskuterar samma fråga, utan Bure-gräl

31

Rekord i inlägg / Rekord i inlägg « skrivet: 2012-10-29, 14:26 »

Jag tycker att det är fantastiskt alla ni som är så duktiga i att svara på andras frågor (och ställa egna) i detta forum! Men ska vi i flera dagar hålla på och kommentera detta om allas antal inlägg så kommer det nog att betraktas som fusk, eller vad tror ni... Mvh/Mats

32

24 Rekord / Flest giftermål « skrivet: 2004-12-04, 15:46 »

Av Barbro Peterson - torsdag den 12 juni 2003 kl. 22.08: [Ändra] En krutgubbe har jag i min forskning. Lägg märke till namnet. Per Aggasson Stake. Så här skriver prästen i Svanshals socken vid Tåkern i Östergötland: 1717 den 22 april begrovs Sockenmannen o Corporalen Pehr Aggasson Stake i Öfwerby, som varit född i Lundby by i Väderstad socken av hederliga föräldrar. Efter 20 åhrs tjenst vid pass, sen han var 14 åhr gammal hos högförnämt herrskap, blifvit ryttare för Mörby i Egbyborna socken i 12 åhr. Därefter varit boendes i Särtshöga med sin första hustru Ingrid H i 2 åhr, sen i Öfwerby, i Kohlstad och Tiugby i Heda socken med den andra och tredje och fjärde hustrurna, samt i Öfwerby med sin sista och femte hustru Margareta Pehrsdotter. Vid pass 63 åhr med sin andra hustru 1 dotter och med den femte och sista 1 son och 2 döttrar. Denna man blev efter långlig ålderdomssvaghet saligen död på ålderns 111:te åhr Vigseln med den sista hustrun ägde rum i Harstad socken 1689.( Han borde då vara 83 år) De fick tre barn tillsammans. Det sista barnet Petter är fött 1700 i Öfwerby Svanshals. Då är Per Aggasson Stake 94 år. Ska man tro på det här är det väl en krutgubbe. Det verkar som om prästen kände honom väl. Hälsningar Barbro

33

24 Rekord / CD Sveriges dödbok 1947-2006 Rekord i antalet anor respektive antal generationer « skrivet: 2007-06-16, 09:44 »

Mina egna rekord är: 3 generationer av anor i raka led (pappa, farmor, farmors far och mor) 7 anor (f, ff, fm, mf, mm, fm f, fm m) Säkert kan någon återfinna både fler generationer av anor i raka led och fler anor. Det skulle vara kul att veta vem som kan återfinna flest generationer resp. flest anor.

34

24 Rekord / Antal inlägg per socken - minst « skrivet: 2010-01-30, 10:55 »

Många med mig har säkert funderat över att en del socknar har så få inlägg i AF och en del så många. Själv är jag mest fascinerad av de som har få. Vad beror det på? Överlevde inga grenar från denna socken? Är människor som har anor i socknen ännu ej intresserade att söka sitt ursprung? o s v ... Företeelsen blev aktuell för mig idag, när jag gick in och kollade efter svar på ett inlägg jag gjorde igår under Småland och . Som ni ser anropade jag Bondstorpsforskare, men jag kollade inte hur många som varit aktiva. Sedan Sam Blixt 1999 skrev sitt inlägg är det c:a 17 inlägg, varav 4 under 2010. (Anders Berg har säkert någon statistikfunktion redo och kan visa oss grafer som förklarar ) Vad hittar ni andra? Vad tänker ni om företeelsen? Vänligen, Olle Elm

35

Vem tror du att du är? (SVT, 2009-) / Äldre inlägg (arkiv) till 22 december, 2009 « skrivet: 2009-04-29, 10:28 »

Hej! Programmen går att se i efterhand på SVT Play. mvh Solveig M

36

22 Mått, mynt & stämplar / Skälsland « skrivet: 2010-02-14, 22:21 »

Om byamål och skälsland kan man läsa här: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=18257&ptid=0&column=title&value=Sk%C3% A4lsland+-+ett+byam%C3%A5l+i+Norrland%3F Jämför också Seland under samma rubrik ovanför denna diskussion!

37

22 Mått, mynt & stämplar / Mängdenhet för ull, lin, fågeldun « skrivet: 2010-02-13, 17:21 »

I en bouppteckning från 1863 efter en lappsk nybyggare står listat råmaterial men jag har problem att tolka mängd-/viktenheterna som är nedtecknade med en snirklig krusidull. Tyvärr har jag ingen scanner så jag kan inte bifoga ngn bild. Men kanske nån ändå har förslag på vilka enheter som kan vara aktuella när man anger mängd alt. vikt för ull, häcklat lin, väft, linnystan, nåppegarn samt fågeldun. Det är samma mängdenhetskrusidull framför samtlga ovan nämnda material i listan.

38

22 Mått, mynt & stämplar / Markelej / Marklej « skrivet: 2004-08-04, 15:08 »

Hej Är det någon som vet hur stort ett (en) marckeleij är?

39

22 Mått, mynt & stämplar / Mantal « skrivet: 2000-10-28, 17:40 »

Hur stor var en gård med måttet 1 mantal? går det att beskriva på ngt sätt? tack på förhand!

40

22 Mått, mynt & stämplar / Kast « skrivet: 2010-02-22, 13:51 »

Begreppet kast som mått förtjänar en egen diskussion tycker jag! Påbörjad diskussion kan därmed av moderatorn gärna flyttas hit. Se -------------------------------------------------------------------------------- ---------- Kast (mått) Kast är en gammal svensk mängdenhet för strömming. Ett kast motsvarar 4 strömmingar. När en kast strömming mättes ut användes handens fingrar. En strömming sattes mellan varje finger. Sedan kastades de ner i köparens korg. Räkneenheten val motsvarade 20 kast; en val omfattar alltså 80 stycken strömmingar. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kast_(m%C3%A5tt) -------------------------------------------------------------------------------- --------- Från http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html KAST © Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24 [Webbversionen är inte slutkorrigerad.] SPALT: [K698] [tryckt år 1935] -------------------------------------------------------------------------------- kast, sbst.¹, r. l. m.; best. -en; pl. -er ³² (SAHLSTEDT (1773) osv.), äv. -av ( GYLLENIUS, LmUppslB 1186 (1923) ). [ fsv. kaster, sv. dial. kast, motsv. d. kast, nor. kost, isl. kstr, ävensom t. dial. kaste, vedstapel m. m.; av germ. kastu-, tu-avledn. av roten i KAS(E)] uppkastad hög l. stapel (av ngt); i sht om regelbundet uppstaplad trave l. hög l. stack ved; vedstapel, vedkast, vedstack, vedtrave. Lägga l. sätta ved i kast(er). Wedh, som wij ladhe i radher och kastar att torckass. GYLLENIUS Dior. 40 (c. 1660). Stora kastar eller högar af ris och andra brännbara ämnen, eller så kal- lade vårdkasar. 2VittAH 14: 150 (1838). Tjärveden .. låg i långa, raka kaster över hela dalplatsen. VÄRING Frost. 264 (1926). - jfr DYNG-. OFFER-, VED- KAST m. fl. - särsk. [.a] a) (i fackspr.) i uttr. (upp)hugga (ved) i kast, hugga o. upplägga i kast(er). Februarius... Vphugges Weden i Kast, för än han segnar aff Wårwinden. BRAHE Oec. 89 (1581; uppl. 1920). SALANDER Gårdzf. 20 (1727). [.b] b) (förr) om vedstapel av viss bestämd stor- lek; ss. måttsbestämning: famn (av viss stor- lek). Så hafwa .. en dehl af Prästerskapet (i Visby stift), af hwar så hallf som heel gård en kast weed, och ett lass Juhleweed. HSH 29: 297 (1654). SPEGEL 213 (1712). BERGMAN Gotl Visby 52 (1858). -------------------------------------------------------------------------------- SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr: A : KAST-FAMN. (föga br.) famnmått av viss storlek. CNATTINGIUS (1894) , KAST-VED. ( kast- c. 1609 osv. kaste- 1551-1926) (i sht i fackspr.) sågad o. kluven (torr) ved upplagd (l. avsedd att uppläggas) i kast l. famn (till försäljning); kluven famnved. G1R 22: 339 (1551). Kast- veden bör vara fem qvarter lång och brygg-ve. den sex qvarter lång. SFS 1827, s. 975. HbSkogstekn. 765 (1922) , ------------------------------------------------------------------------------ SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr (i sht i fackspr.) : kastveds-längd. HbSkogstekn. 795 (1922). kastveds-travning, upptravande av vedkast (er). JernkA 1881, s. 23. kastveds-träd. (?) om en- skilt vedträ av kastved. VetAH 1815,8,210. JernkA 1836, 8. 304. B (?): KASTE-VED, se A. ----------------------------------------------------------------------------- Men även: SPALT: [K699] -------------------------------------------------------------------------------- kast, sbst.², r. l. m., i bet. 5 stundom n. (JournManuf. 1: 25 (1825) , BÖÖK HistHall 76 (1934: vinkastet)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er ³² (RUD- BECKIUS MemPubl. 23 a (1635) osv.), ss. n. äv. == ((?) -ar SCHRODERUS Comenius 748 (1639) , DALIN (1852) ); förr äv. (i bet. 1) KASTA , sbst.¹, f.; pl. -or, ( kast 1635 osv. kasta 1671 (: kastor, pl.)) [av mnt, kast, kaste, f. o. m., låda m. m., o. etymol. motsv. t. kasten, låda, stilkast, drivbänk m. m., av fht. kasto, kaste, möjl. till en utvidgad stam av germ. kas- (se KAR sbst.¹,, KÄRL)] [1] 1) (?) låda i allm.; äv. med inbegrepp av innehållet i lådan o. ss. måttsbestämning. Hwitt och brunt Candy vti hele och halfwe Caster. SthmStadsord. 1: 51 (1636). Därs. 85 (1641). RISINGH LandB 36 (1671). jfr SPETS-KAST. [2] 2) (?) i fråga om papperstillvärkning; i pl., om bredvid varandra anordnade, av mellanbräder skilda, fackliknande torkningsställningar för över snören lagda pappersark. AMBROSIANI DokumPprsbr. 181 (i handl. fr. 1776). [3] 3) boktr. i olikstora fack indelad, grund låda i vilken boktryckarstil förvaras (med särskilt fack för varje bokstav, tecken, siffra m. m.) o. som vid begagnandet vilar på en pulpetliknande ställning (regal) framför sättaren, stilkast. En kast typer. Lära sig kasten (dvs. lära sig i vilka fack de olika typerna ligga). Stå vid kasten, arbeta med sättning. RUDBECKIUS MemPubl. 23 a (1635). Är kasten högre eller lägre ställd (än i jämnhöjd med sättarens armbåge), faller det honom (dvs. sättaren) för svårt att sätta. Täubel Boktr. 1: 78 (1823). NoK 20: 70 (1923). jfr ACCIDENS-, ANTIKVA-, DEFEKT-. FRAKTUR-, HALV-, HEL-, KURSIV-, LINJE-, NORMAL-, STIL-KAST m, fl. [4] 4) bokb. redskap (motsvarande sättares vinkelhake) vari stilarna uppställas vid tryckning av ryggtitlar o. d. AMBROSIANI NordMBok- handtv. 26 (1916). [5] 5) i sht trädg. benämning dels på kall- l. drivbänk (i sht sådan med högre väggar än en vanlig bänklåda), dels på enklare o. mindre växthus (ett mellanting mellan växthus o. bänk). JournManuf. 1: 25 (1825). Ett mindre växthus eller s. k. kast, LAHT 1886, s. 123. 2NF 33: 484 (1922). --jfr DRIV-, DRIVBANKS-, DRUV-, ROSEN-, VIN-KAST m. fl. -------------------------------------------------------------------------------- SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr (till 3; boktr.): KAST-FACK, 2NF 3: 980 (1905). KAST-REGAL. pulpetliknande ställning (regal) varpå stilkasten vilar ASScFVIII. 2: 383 (1864, 1867; i fråga om förh. 1819). ELGE BoktrK 22 (1915). ---------------------------------------------------------------------------- Se också om kastved ifrån Lantmännens uppslagsbok (1923): http://runeberg.org/lantuppsl/0189.html --------------------------------------------------- Samt http://runeberg.org/dialektl/0343.html Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 313 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz

41

21 Medicin och sjukvård i äldre tid / Teckenspråket och de dövas situation « skrivet: 2010-01-07, 19:19 »

Med anledning av en tidningsnotis (med en delvis missvisande rubrik Flickan var ju tolk och inte vigselförrättare!): Titel: Kalmar Datum: 1898-11-30 Sida 3: Flicka som vigselförrättare. I Kungsör sammanvigdes i söndags döfstumme skrädderiarbetaren Karl Knut Dufberg från Eskilstuna och likaledes döfstumma skrädderiarbeterskan Emma Pettersson från Kungsör. Vigseln förrättades af pastor Eckerberg, hvarvid såsom tolk tjenstgjorde en flicka från Kungsör, som gjort sig förtrogen med teckenspråket. så väcktes min nyfikenhet på villkoren för dessa människor och även hur flickan gjort sig förtrogen med teckenspråket. En bra källa, bland flera andra, visade sig efter googling vara: http://www.teckenspraket.se/#historia samt http://www.modersmal.net/teckensprak/index.php/laerometerial/teckenspraket/36-te ckensprakets-historia Tidigare inlägg i Anbytarforum om döva: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=170623#POST170623

42

Journaler för hospital, sinnessjukhus, mentalsjukhus och psykiatriska sjukhus / Äldre inlägg (arkiv) till 25 januari, 2013 « skrivet: 2006-12-10, 22:04 »

Hej Maud ! Spännande. Då passar även jag på att fråga om du kan hitta några noteringar om min anmoder Johanna Petersdotter, född 2/12 1818 i Värnamo. I Kånna husförhörslängd står att hon är sinnessjuk och intagen å Wexiö hospital i aug 1889. Hon dör 13/11 1892 i Kånna. Hon kallas svagsint 1866-1888 och därefter sinnessjuk.

43

17 Juridik / Tiggeri / Bettleri « skrivet: 2011-03-12, 15:00 »

Fann följande i Nordisk Familjeboks Uggleband från 1919 och sedan samma text moderniserad i Wikipedia: Tiggeri, Bettleri, jur., en persons tillvägagående, som med ord eller åtbörder begär allmosa af någon, hvilken ej har med fattigvården att skaffa eller ej står i sådant förhållande till den begärande, att på grund däraf hjälp kan väntas. Tiggeri var i Sverige länge ett lagligen erkändt sätt för upptagande af fattigunderstöd. Det begränsades först därigenom, att man medgaf det endast inom vissa områden och för personer, som erhållit s. k. tiggarpass (se Fattigvård, sp. 1442). Genom tiggarstadgan af 21 okt. 1698 förbjöds det alldeles utom hemsocknen; men först genom k. förordn. 25 maj 1847 blef det lagligen afskaffadt äfven inom hemsocknen och från denna tid är det således förbjudet. Bettleriföreskrifter gåfvos sedermera i fattigvårdsförordningen af 9 juni 1871 och återfinnas numera i öfvergångsbestämmelserna till fattigvårdslagen af 14 juni 1918. Det tillkommer såväl polismyndigheten som de kommunala myndigheterna att vidtaga åtgärder för att hindra och hämma tiggeri. För tillsynen öfver bettlare ega fattigvårdsstyrelserna antaga särskilda tillsyningsmän. Bettlar barn, som ej fyllt 16 år, eller befinnes vara vanvårdadt, skall vid behof anmälan göras till vederbörande barnavårdsnämnd; i annat fall förfares af fattigvårdsstyrelsen efter omständigheterna. Har den, som är skyldig att om barnet ha vård, gett befallning om eller tillåtelse till bettlandet, må denne behandlas som lösdrifvare. Bettlare öfver 16 år, som ej är i den nödställda belägenhet, att han bör erhålla fattigvård, må anhållas och behandlas som lösdrifvare (se d. o. http://runeberg.org/nfbq/0162.html) Rld. Källa: http://runeberg.org/nfci/0038.html samt http://sv.wikipedia.org/wiki/Tiggeri Om lösdriveri, se också: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=205&post=446405#POST44640 5 1. Stämmer artikeln i Ugglebandet med praktiken? 2. När försvann förbudet emot tiggeri i Sverige? Se också: Stavkarl, stavkärring: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=205&post=409028#POST40902 8 Om tiggande i lappmarken: Om spinnhus: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=22540&post=349733#POST349 733 Om spinnhushjon: ---------------- Om två dömda pojkar för barnbettleri i Stockholm 1885: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=984382#POST984382 Om Kommitté som undersöker förhållandena 1919-1921: Om lagen 1884 i diskussion om Polisunderrättelser: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=3539&post=523982#POST5239 82 (Meddelandet ändrat av simson 2011-03-12 15:03)

44

17 Juridik / Saköreslängder « skrivet: 2004-02-25, 20:03 »

Jag skriver av saköreslängderna för Västra och Östra Hisings häradsrätt, som omfattar åren 1824 - 1887. I samband med detta upprättar jag även ett personregister över de dömda. Hitintills har jag klarat av åren 1824 - 1849 samt 1861 - 1878. Registret består i skrivande stund av ungefär 2500 namn. Östra och Västra Hisings häradsrätt omfattar förutom det egentliga Hisingen även Öckerö och Nödinge socknar. Om någon vill efterlysa personer kan jag göra en sökning i registret. Hälsningar Bengt Gran

45

17 Juridik / Kroppsplikt « skrivet: 2010-09-03, 16:16 »

Hej, jag har hittat en anteckning från Nusnäs där det står att personen är:straffad för våld mot föräldrarna med högsta kroppsplikt. Jag antar att det betyder spösstraff. Vet någon om det är så? Kan man läsa mer om det här någonstans; det hände 1829? Mvh Annelie

46

17 Juridik / Dödsstraff - olika för män och kvinnor « skrivet: 2013-06-09, 10:50 »

Folke Ström har studerat olika slags dödsstraff och ser en könsuppdelning av dem i germansk rätt. Just hängning, stegling och halshuggning var typiskt manliga straff, medan bränning och levande begravning främst användes mot kvinnor. Ström diskuterar inte vad de könsliga skillnaderna betyder i sig, men han hänvisar t.ex. till en av de äldsta lagböckerna från L?beck, där levande begravning motiverades av pro honore muliebri, d.v.s. den gifta kvinnans ära. Källa: F Ström, On the sacral origin of the germanio death penalties, Lund 1942, s 121. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:535264/FULLTEXT01 (Meddelandet ändrat av simson 2013-06-09 10:52)

47

Tillrättavisningar via epost / Tillrättavisningar via epost « skrivet: 2009-03-14, 18:31 »

Det som är bra om man får otrevliga mail eller hängs ut på ett otrevligt sätt på någons hemsida, är att det kan kännas bra att få ta upp detta med andra släktforskare. Nog är det som Birgit säger att man har lust att de stängs av från AF, om de har ett konto här, men tyvärr går inte det (enligt en tidigare diskussion) Tack och lov så förlorar den som gör så här mest på det själv. Personen blir ökänd i släktforskarsammanhang.

48

16 Internet, netikett och webbpublicering / Släktforskning är hett! « skrivet: 2007-04-21, 23:50 »

Just nu hetaste sökorden på Sesam...

49

Personuppgifter på hemsidor / Personuppgifter på hemsidor « skrivet: 2009-12-21, 15:59 »

Det måste väl ändå vara tillåtet att publicera födelsedata på även nu levande personer i löpande text som på Anbytarforum? Enligt Datainspektionen själva: Det är i princip alltid tillåtet att publicera personuppgifter i löpande text på en webbsida så länge man inte kränker den som uppgifterna avser. Födelsedata måste ändå betraktas som harmlösa uppgifter som precis vem som helst ändå kan söka upp utan nämnvärd ansträngning. Moderatorer verkar dock radera sådana uppgifter utan urskiljning. Det enda intressanta är hur lagen fungerar i praktiken i domstol, inte vad varje enskild person på Anbytarforum anser vara harmlöst eller inte. Nu bidrar jag själv normalt bara med uppgifter innan 1800 men det är ändå en viktig fråga. (Meddelandet ändrat av vineld 2009-12-21 16:00) (Meddelandet ändrat av vineld 2009-12-21 16:35) (Meddelandet ändrat av vineld 2009-12-21 16:37)

50

Om att citera från Disbyt / Om att citera från Disbyt « skrivet: 2002-02-17, 22:51 »

Torsten Berglund I Disbyt framgår det inte vilken forskare som ursprungligen FORSKAT fram insända uppgifter. Det finns bara ett nummer angivet där man kan se vem det är som SÄNT IN upgifterna till Disbyt. Givetvis har jag inte något emot att de som vill anger en radda källhänvisningar för vaje person dom har i sin forskning om dom anser det nödvändigt. Men i Disbyt hittar man inga källuppgifter. Alto

51

15 Historia / Läskunnighet « skrivet: 2004-10-27, 21:51 »

Jag undrade lite över när läskunnigheten spreds i Sverige och fick följande svar från Kerstin Abukhanfusa: ...I Sverige har vi länge kunnat läsa. Redan på 1700-talet fanns det socknar där alla barn kunde läsa. När folkskolan infördes 1842 var bortåt 90% av Sveriges befolkning läskunniga. Syftet med folkskolan var att lyfta den allmänna kunskapsnivån ännu en bra bit högre. Bland annat var det betydligt sämre med skrivförmågan, och kunskaperna i matematik, geografi och historia var mycket svaga. Anledningen till att vi svenskar (gäller också övriga nordbor, vad jag vet) lärde oss läsa så pass tidigt hittar vi i 1696 års kyrkolag. I den stadgades att klockaren skulle se till att alla barn i socknen kunde läsa. Enligt Luther krävdes det av varje människa att hon själv tog till sig det kristna budskapet direkt ur Bibeln. Då måste hon kunna läsa. Så tillkom de s.k. husförhören, där prästen varje år prövade sockenbornas läsförmåga och noterade resultatet i husförhörslängderna. Den som inte kunde läsa kunde heller inte konfirmeras. Därav uttrycket läst fram för prästen. År 1986 hade vi en utställning på RA i anledning av kyrkolagens 300-årsjubileum. Vi hittade då ett dokument som berättade en rörande historia. Någon gång vid mitten av 1700-talet kom biskopen på visitation till en socken i Skåne (jag minns inte längre vilken). Han upptäckte då att det i socknen fanns en 16-årig flicka som ännu inte konfirmerats. Han kallade till sig flickans far och skällde ut denne efter noter. Om flickan inte blev konfirmerad, kunde hon ju inte komma till paradiset! Fadern försvarade sig med att flickan var efterbliven och att han själv var ytterst fattig och inte hade haft råd med extra undervisning av dottern. Då var det kyrkoherden som fick en rejäl utskällning. Varför hade han inte sett till att flickan fick den hjälp hon behövde? Till straff fick kyrkoherden i uppdrag att själv undervisa flickan och rapportera utvecklingen till biskopen! Hur det sedan gick förtalte inte visitationsrapporten, men historien avslöjar att det bakom kyrkans med tiden tyranniska maktapparat faktiskt låg ett ärligt och humant syfte: att alla människor skulle få en chans att komma till paradiset, också den som inte blivit fullständigt utrustad av naturen. Och resultatet blev alltså att analfabetismen i stort sett var utrotad redan innan vi fick allmän skolgång. Kanske en historia värd att berättas vidare?

52

10 Folkliv / Min mormor berättade om sin mormor? « skrivet: 2010-01-13, 09:19 »

Min mamma berättade mycket om sina mor- och farföräldrar födda på 1850- och 1860-talet. Min mormor född 1892, är den enda jag lärde känna av mina mor- och farföräldrar, berättade aldrig om sina mor- och farföräldrar. Lite synd, för då skulle det ha blivit ännu en generation bakåt, födda kanske på 1820-talet. Är det någon som haft turen att få höra sin mormor t ex berätta om sina morföräldrar, alltså en generation född för länge sedan? Ann-Mari

53

10 Folkliv / Hemvändarhelg « skrivet: 2009-11-29, 15:33 »

Hemvändarhelg, för vem och varför? Säkert har ett flertal utav er hört talas om detta fenomen. Det hör ju främst till landsbygden, eller snarare mindre samhällen. Vad är syftet med detta? är det att för knyta/hålla kontakt? ett gyllene tillfälle för samhället att få lite fest i vardagen? Kanske för att försöka locka folk att komma hem för gott? att få bygden att sluta upp kring ett projekt för att de skall känna sig delaktiga i det som sker i närområdet? Tolka mig nu inte som om jag tycker det skulle vara fel. Det är bara det att där jag sett detta så är de yngre på väg mot något annat. Så det verkar inte som detta existerar i obygd (har de gett upp?) utan då snarare i små samhällen. Första gången jag såg detta så reflekterade jag över detta, och sedan då? När festen är slut och alla vänner gått hem! Jag känner snarare ett vemod över/efter tillställningen. Fast det beror ju snarare på hur man själv skulle känt. Vänligen Patrick

54

00 - Flyttning / Fri flyttningsrätt 1847 « skrivet: 2012-10-06, 21:27 »

Fri flyttningsrätt Den mest genomgripande förändring som kom till stånd genom 1847 års förordning var att fattigvårdssamhällle inte längre hade möjlighet att hindra en persons inflyttning genom att vägra honom mantalsskrivning. Beslut av sockenstämma eller fattigvårdssamhälle om förbud mot inflyttning från annat fattigvårdssamhälle skulle vara ogiltigt. Emellertid väckte föreskrifterna i fattigvårdsstadgan stor opposition. Nästan omedelbart efter dess ikraftträdande hemställde man om revision av föreskrifterna om försörjningsort. I en ny fattigvårdsförordning av år 1853 återgick man till att låta mantalsskrivningen vara bestämmande för en persons försörjningsort. I fråga om fattigförsörjning skulle var och en tillhöra det fattigvårdssamhälle där han författningsenligt var eller bort vara mantalsskriven då behov av understöd uppstod. För att fattigvårdssamhället skulle skyddas vid inflyttning av ekonomiskt svaga personer var emellertid denna huvudregel förknippad med vissa karensbestämmelser gällande bl a en sexmånadersperiod. Någon möjlighet för sockenstämma eller fattigvårdssamhälle att ingripa i den fria flyttningsrätten förelåg inte heller enligt 1853 års stadganden. Den år 1812 fastställda mantalsskrivningsförordningen gällde i det närmaste ett halvsekel. Den efterföljdes av Kongl Maj:ts Nådiga förordning angående Mantals- och Skattskrifningarnes förrättande den 20 juli 1861. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingiga ridag/densvenskafolkbokforingenshistoriaundertresekler.4.18e1b10334ebe8bc8000414 1.html

55

00 - Filmer om förgången tid / Filmer om förgången tid « skrivet: 2009-12-28, 15:31 »

I och med att tiden flyter fram så är det ju lätt hänt att man glömer hur det var förr. Släktforskare är väl en kategori som håller fanan högt i detta fall, men resten då! Och framför allt de kommande generationerna. Jag tänkte att vi kunde skriva ned vilka filmer som på ett trovärdigt sätt speglar den samtid de utspelar sig i. Om inte så kan det ju vara roligt att återse dessa filmer själv. Raskens Utvandrarna Nybyggarna Sista brevet till Sverige Emil i Lönneberga (borde väl också tillhöra här) Vilka fler borde vara här? Skall någon bort? Vänligen Patrick

56

09 Döden / Kondoleansbrev. Sorgbrev. Svart munlack. « skrivet: 2009-05-14, 11:29 »

Vid sökning på kondoleanser, dvs att man uttrycker sitt deltagande till de anhöriga till någon som avlidit, kollade jag även vad som skrivits om detta här på Anbytarforum, men det var inte så mycket. En länk på Wikipedia fanns även till sorgbrev som även kunde användas som kondoleansbrev. Det hade förr en centimetertjock svart sorgkant, som sedermera blev endast en millimeter. Sedan slutade man använda sorgbrev. Tydligen fanns det ofta ett svart silkespapper i detta också. Om brevet under 1800-talet var förseglat med munlack skulle detta vara svart. Munlack var en sorts klisterkudde och bestod av en centimeterstor rund platta, en knapp millimeter tjock, ett så kallat oblat, ibland kallat sigilloblat. Den tillverkades av ojäst deg av vete- eller majsmjöl, som fick torka. Vid användning fuktades ett munlackoblat med saliv och pressades mellan de pappersflikar som skulle sammanklistras. För vanliga brev användes munlack i naturfärgen, men för sorgbrev förekom svartfärgat munlack. Munlack tillhandahölls i små pappaskar, innehållande några dussin oblater. Hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Munlack. Är det fler som känner något ytterligare om dessa saker?

57

09 Döden / Dödförklaring « skrivet: 2002-01-04, 17:58 »

Farmors bror som försvann blev enligt en äldre släkting dödförklarad. Var kan man finna ug om detta. Han bodde troligen i Nyköping vid försvinnandet. Mvh Gunvor

58

Släktträd / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2012 « skrivet: 2007-07-15, 11:07 »

Hej. Känner någon av er till vart man kan vända sig för att få ett handritat släktträd över sina anfäder? Hälsn. Susanne

59

05 Kvalitet inom släktforskningen / Ancestry.se « skrivet: 2009-10-22, 23:29 »

Ancestry i all ära men ... Jag upptäckte, igen, ska jag väl säga för det är ju inte första gången, att mina släktingar är kopierade rakt av från mina inlagda uppgifter på ancestry.se. Det vore väl bara roligt om det nu var till rätt person och rätt släktträd! Denna gång hade man inte ens valt en person med rätt födelsedatum utan det skiljde ett par år så hade de kollat och tänkt lite mer så hade de kommit fram till att min Anna Persdotter varit bigamist eftersom hon redan var gift och alltså inte kunde vara den Anna de sökte. Sedan var hon ju heller inte född i samma län heller... Man blir lite smått irriterad. Nåja, jag har i alla fall skrivit ett mail till träd-ägaren och förklarat dilemmat så gott det nu gick (min engelska är väl inte förstklassig direkt)så jag väntar med spänning på ett svar. Är det någon mer som har haft detta problem? Hälsningar Susanne

60

000 Osorterat / Trender inom släktforskningen « skrivet: 2009-05-20, 10:50 »

Ibland händer det saker som förändrar världen! För oss som i många år varit tråkiga och suttit inomhus fina sommardagar med näsan i släktforskandet - hemma vid datorn, läsapparaten eller t o m på främmande ort i något dunkelt arkiv; Se här! Nu är trenden att man forskar utomhus!

Med utsikt över vatten ADOnline.

Direkt vid vatten Genline. Hägg&syrenhälsningar, Olle Elm

61

Övrigt / Rubriken """"Yrken"""" « skrivet: 2001-12-17, 17:39 »

Hej Alla..! Observera att tanken med rubriken Yrken var att man skulle diskutera yrkena som sådana - inte efterlysa enskilda personer.. -Detta sker nog bäst under respektive landskap, antingen som efterlysning eller under berörd socken. Mvh//Peter

62

Övrigt / Frimästare « skrivet: 2014-08-03, 14:00 »

Frimästare var under skråväsendets tid benämning på en hantverkare eller köpman, som utan att vara skråansluten fick myndigheternas tillstånd att utöva sitt yrke. Frimästare fanns redan på 1600-talet och förordningar om frimästarskap utfärdades 1719 och 1724. Enligt 1719 års förordning skulle den som lärt ett hantverk få bedriva detta efter att ha anmält sig hos Magistraten. Följande års skråordning begränsade dock rätten till frimästarskap till inflyttade utlänningar. Frihetsidéerna slog sig, trots borgerskapets protester, emellertid på nytt igenom i 1724 års förordning om frimästarskap för både infödda och utlänningar. Frimästarna mötte dock fortsatt starkt motstånd av skråhantverkarna, som 1731 beslutade att inga inhemska frimästare fick antas inom de yrken som stod under skråen. År 1734 genomdrev borgerskapet ett förbud mot frimästare i Sverige. Källor: Bra Böckers lexikon, 1975 http://www.nebeta.se/encyklopedi/l%C3%A5ng/frim%C3%A4stare http://runeberg.org/sverig15/2/0480.html Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Frim%C3%A4stare -------------------------------------------------------------------------------- ------- Se också: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=370865&post=1226708#POST1 226708

63

Yrken V / W / Veterinär « skrivet: 2001-10-23, 11:25 »

Finns det något uppslagsverk eller dylikt där man kan finna uppgifter om veterinärer/djurläkare under 1800-talet?

64

Tullpersonal / Tullnär « skrivet: 1999-08-14, 19:21 »

Hej, känner någon till om det finns någon samlad förteckning eller skrift över tullnärer i Sverige under 1700-talet? hälsn Sonia Biörkeroth

65

Sprut- / Sprutare « skrivet: 2011-03-04, 11:49 »

I Norrköpings SCB 1907 finner man titeln Sprutare på flera män. Vad gjorde de?

66

Nagelsmed / Nagelsmed « skrivet: 2004-01-19, 17:56 »

Vad är Nagelsmed för sorts särskild smed? Har en anfader som hade detta yrke på 1600talet...

67

Yrken S / Sinkelmakare / Senkelmakare « skrivet: 2010-12-09, 18:20 »

En sinkelmakare gjorde spännen, snörband och remmar. ---------------- SENKEL (numera bl. ngn gg ss. förled i ssgr ~säN3kel~), förr äv. SINKEL, r. l. m. ( senkel (z-, -nck-, -ell) 1613 (: senkelmak(are))1939 (: senkelmakare). senskel-i ssg 1615 (: senskelmakare). sinkel ( sinck-, -ell) 1658 (: Sinkelmakaren) - 1789. sinkil- (-nch-, -nck-, -ill-) i ssg 1614 (: sinkillmakare) - -1615 (: sinckill machare). sänkel 1670(: sänkelmakare Embetet) - -1680 (: Sänkelmakare wärktygen)) [ av t. l. (m)lt. senkel (i lt. äv. sinkel, snörrem, beslaget band m. m., av fht. senkil, sänknät, ankare m. m. (resp. en fsax. motsvarighet härtill), till fht. senken (resp. fsax. senkian), sänka (se SÄNKA v.,). - Jfr SENKLARE, SENKLER, sbst.², SENKLERBLECK] [SENKEL 1] 1) band l. rem med beslsg; ss. förled i ssgr. [SENKEL 2] 2) [jfr motsv. anv. i t.] (?) liten järnkrampa för hopfästning (t. ex. av trärännor för vatten). RINMAN (1789). Ssgr (till 1): - SENKEL-MAKARE. [jfr ä. d. senkelmager, sinkelmagere; av t. senkelmacher l. mlt. senkelmaker] (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) tillverkare av snörband, remmar med järnbeslag, spännen o. d.; jfr rem-, spänn-makare. 3SthmTb. 8: 347 (1613). SvFolket 4: 166 (1939; om förh. 1663). Ssgr (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.): - senkelmakare-verktyg. BoupptSthm 1680, s. 1083 b. -ämbete. [senkelmakare-verktyg.ssg 1] 1) (?) senkelmakares hantverk. BoupptSthm 1670, s. 1310. [senkelmakare-verktyg.ssg 2] 2) senkelmakarnas ämbetsskrå. BoupptSthm 1677, s. 156 a. - SENKEL-ÅLDERMAN. (?) ålderman i senkelmakarnas ämbetsskrå. BoupptSthm 1674, s. 261 a. Källa: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/237/210.html#SENKEL-MAKARE

68

Yrken S / Sakförare « skrivet: 2009-10-30, 05:08 »

När min avlägsne släkting Johan Johansson Hülphers dör 17/11 1862 i Hällby, Västerfärnebo står han som Sakförare. Enligt Wikipedia är detta: Sakförare, ett något föråldrat eller, i vissa kretsar, något nedsättande ord för person, som utan att nödvändigtvis vara advokat eller jurist för annans talan i rättegång, i egenskap av rättegångsombud, rättegångsbiträde eller dylikt. För mer historik se: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sakf%C3%B6rare Se även: Se också: http://www.silvekliniken.com/sven/Farmor/p4d5eec20.html

69

Yrken P / Pungdragare « skrivet: 2012-12-09, 14:23 »

I Lunds kämnärsrätts protokoll 1701 15/1 kan man läsa följande: Fiscalen Anders Goddick ratione officie haf:r inciterat Borgaren Knut Rasmuss: som mootsträfwat Magistratens order och resolution att wara Pungedragare utj innewarande åhr 1701: och intet will den efter lef:a, begierer att han måtte såsom den der Magistratens Resolution öf:r trädt, plichta. Vad kan detta vara för syssla? Det står verkligen pung(e)dragare, men hur jag än söker på nätet hittar jag inte denna titel, ej heller bland Google böcker eller i Svenska Akademiens Ordbok. Kan det handla om stadens motsvarighet till en huddragare eller vallackare? Knut var ju bara borgare, och meddelar kämnärsrätten att han betalt en annan borgare i staden för att uppehålla sysslan som pungdragare i hans ställe - härtill hade han fått guvernörens godkännande.

70

Yrken N / Nivellör « skrivet: 2008-01-25, 13:54 »

Hej! Jag har i min forskning stött på yrket nivellör vid järnvägsbyggen! Kan någon svara på följande frågor: 1. vad innebar sysslan nivellör 2. vad krävdes för ungefärlig utbildning 3. vad för slags status hade yrket? (Utgår från att en nivellör stod betydligt högre i den sociala hierarkin än en rallare. Ett borgerligt yrke) Med vänlig hälsning /Dan Olsson

71

Yrken N / Nagelapa / Nagelvärmare / Nagellangare / Mothållare « skrivet: 2010-01-10, 04:50 »

Här är Bengt Anderssons beskrivning om sin roll i nitlaget i Gävle på 1940-talet: http://www.kustguide.net/kk_nagelapa_041004.html Den första uppgiften jag fick var nagellangning. Nagel betyder nit på fackspråk. Bordläggningsplåtarna sammanfogades och färstes vid spanten, ej med svetsning, som man gör numera. Nej, allt sådant arbete skedde medelst nitning. Bordläggningsplåtarna levererades bockade och färdiga från plåtslagarverkstaden, lyftes upp med hjälp av kranar och fästes omlott med mellanlägg av asfaltpapp, provisoriskt med dorn och bultar. Efter borrning och brotschning var det klart för nitning. Ett nitarlag bestod av nitare, mothållare, nagelvärmare och nagellangnare. Nitaren satt på en trälåda eller pall på ställningen, som täckte hela utsidan av båten. Han nitade således utifrån medelst trycklufthammare, mothållaren höll emot nageln på insidan med en järnklump försedd med ett handtag, kallad furst, allt till ett fruktansvärt oljud från den vibrerande plåten. Hörselskydd fanns inte. Vad var det för något? Nitaren i mitt lag var mer eller mindre stendöv, vilket betraktades som helt naturligt, han var ju nitare. Samma sak gällde i princip för mothållaren. Han blev också med tiden döv. Nagelvärmarens uppgift var att värma nageln i ässjan till knappt vitglödande. Han kastade den glödande nageln med hjälp av en tång med långa skänklar i en elegant båge till langaren, som fångade den i luften i en hink försedd med kolstybb i botten, som hindrade nageln att studsa ut. Nagellangnaren eller nagelapan greppade nageln med en mindre tång och satte den i hålet varpå nitaren fullbordade nitningen. Nitare, mothållaren och nagelvärmaren arbetade på ackord och betaldes med styckepris per utförd nagel. Nagelapan ersattes med timpenning, i mitt fall som nagelapa, med 25 öre per timme första året. Arbetstiden från klockan 7:00 till 17:00 avbröts för frukost klockan 09:00 till 09:30 och för lunch 13:00 till 14:00. Klockslagen tillkännagavs medelst högljutt tjutande av lämpligt utplacerade sirener. Lördagen avslutades arbetet klockan 13:00. Jag minns ej om tidsstämpling tillämpades vid frukost, dock stämplades in och ut vid lunch. (Meddelandet ändrat av simson 2010-01-10 15:13)

72

Yrken L / Lösdrivare « skrivet: 2005-02-14, 17:01 »

Lösdrivare är väl inte direkt något yrke kanske, men vad innebar titeln?

73

Handlande / Handlare / Krämare « skrivet: 2010-04-07, 11:59 »

Krämare är en köpman. Ordet kommer från det grekiska ordet för pengar, chrēma. Under 1700-talet kallades de borgare i svenska småstäder som reste runt på marknader ofta för krämare. Ordet är nedsättande och då med hänvisning till att en krämare inte utför något produktivt.[1] 1.^ http://www.naringslivshistoria.se/Global/foretagsminnen_2003_No2.pdf Sidan 9, kolumn 1, stycke 2 Källa: Wikipedia Undrar om det var lika nedsättande med ordet Krämare på holländska? http://sv.wikipedia.org/wiki/Gerhard_Mercator Se också: http://sv.wikipedia.org/wiki/Borgare http://sv.wikipedia.org/wiki/Burskap http://sv.wikipedia.org/wiki/Borgerlig_tunga http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6pman ------------------------------------------------- Jag funderar på samma sätt som Göran Johansson här om koppling mellan titeln Krämare och resande:

74

Handlande / Handlare / Galanterihandlare « skrivet: 2004-01-20, 15:32 »

Hej. Jag hade några förfäder som var galanteri handlanden. Vad gjorde dom? Hälsn. Kaj Lindfors.

75

Gruvarbetare / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2010 « skrivet: 1999-11-19, 13:56 »

Hej! Jag undrar om det är någon som har litteraturtips eller andra råd och uppslag när det gäller gruvarbetare. Jag är i synnerhet intresserad av Salagruvan i början och mitten på 1800-talet. Linda

76

Cirkusar, cirkussällskap och akrobattrupper / Cirkus Ernesto « skrivet: 2006-06-06, 13:58 »

Har någon hört talas om en cirkus som ska hetat Ernesto? Jag letar efter uppgifter om min mormors pappa och han antingen ägde eller arbetade på den cirkusen. Han försvann till USA någon gång på mitten av 1910-talet efterlämnandes sin flickvän (min gravida mormorsmor Ruth Frösslund) och en son i Malmö. Han hördes av något år därefter men sen finns inte ett liv ifrån honom.

77

Borgare / Kontingentborgare « skrivet: 1999-07-06, 10:08 »

Den 2 november 1834 vigdes i Ströms församling contingentborgaren Johan Lif och Bondedottern Ingeborg Andersdotter i Grelsgård. Är det någon som vet vad en Contingentborgare är?

78

Borgare / Genantborgare « skrivet: 2001-02-02, 22:06 »

Hej, har hittat en anfader som sades vara murare och genantborgare. Vet någon vad det betyder?

79

Morianer (afrikaner) / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2013 « skrivet: 2010-11-22, 21:33 »

Det är samma person. Förlagd vid Engeby.Som ligger någonstans norr om stockholm. Efternamnet skiljer sig lite grand från Abram till Abrahamsson. I Generalmönsterrullorna står alltså var militärerna bor och Engeby står det på både Richard abramsson 1785 och sedan 1787 Carl Gustav. Båda skrivna som morianer. Det finns en annan Morian som heter Robert Spirman som senare heter Carl wilhelm Spirman, vilket indikerar att han också blivit döpt. Det fanns ju flera exempel på morianer med slavnamn som döptes till Carl hit och adoplph dit. Om du förstår vad jag försöker förklara. mvh Arvid

80

Arvsanlag från valloner / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-10-25 « skrivet: 1999-04-14, 22:37 »

Apropå speciella vallondrag finns det en hel del ärftliga drag presenterade i Ing-Marie Sundlings bok Zonterapi. Ing-Marie höll förra året ett intressant föredrag för Sällskapet Vallonättlingar. Hon pekade just på avsaknaden av örsnibbar (som dock inte kan konstateras på flertalet nu levande ättlingar). Ing-Marie Sundling har dessutom konstaterat att ovanligt många vallonättlingar har magproblem, speciellt med mjölk. Jag rekommenderar intresserade att titta närmare på ett kapitel om valloner i nämnda bok.

81

Allmänt / Lappfolk i Nora, Uppland(U) « skrivet: 2000-11-09, 19:35 »

Jag sitter och ser igenom gamla noteringar(egna) ang. födda i Nora sn, Uppland(U-län) och ser där under döpta Lapfolks Margeta, döpt 13 maj 1686. Samma dotter begravdes 26 maj samma år Lappbarn Margeta. Huruvida det var fråga om en bofast eller på vandring stadd familj har jag ingen notering om men eftersom det för andra i socknen födda barn anges by eller gård kan det tyda på att man var på vandring/resa genom Nora.

82

Döda lappmän (samer) i sörsocknar / Döda lappmän (samer) i sörsocknar « skrivet: 2008-01-28, 23:23 »

Jouni, Kanske har du redan noterat denne lappman i Folkärnas dödbok (E:1, döde 1716-1748, s. 181): 1734 5/10 dog lappman Per Nilsson av lungsot, 77 år gammal, född 1657 i Piteå lappmark, gift 1703 i Falun med Maria Persdotter som han haft 13 barn med varav endast 3 efterlevde.

83

Romska släkter A-Ö / Gomann « skrivet: 2013-10-18, 21:46 »

Om Caldaras Gomann från Pest i Ungern, född 1848, med moder och fru, se:

84

Romska släkter A-Ö / Ferenz « skrivet: 2013-10-18, 21:45 »

Titel: Lindesbergs allehanda Datum: 1878-09-20 Sida 2 Lindesberg På stadens obebygda tomter hafwa åtskilliga konstnärer tältat för att under marknaden förewisa panoramor, kasperlteater, Kollibri, hwit negrinna m. m. Alla nöjena ackompagnerade af mer och mindre tjutande positiv. Hos enkefru Eriksson förewisas en i sanning owanligt stor Jätte: Brustad. På nedra källargården är karusell och på en tomt i södra torggränden luftgymnastik och marionett-teater. - Notabla marknadsbesökande. Zigenarne Janos Ferenz från Biegisch i Ungern, född 1848, med fru och twenne söner samt en brorson, äfwensom Caldaras Gomann från Pest i Ungern, född 1848, med moder och fru, anlände i går till staden åkande hwardera i sitt ekipage, förspända med twenne hästar, anmälde sig genast å stadshotellet, men hänwisades derifrån till poliswaktkontoret, hwarest samtlige gästerna anwisades den norr om staden belägna stadsskogen, hwarest de nu slagit läger. Såwäl Ferenz som Gomann lärer hafwa företett fullständiga betyg om oklanderlig wandel, och såsom yrke uppgifwit sig kunna förtena kokkärl. Ferenz har ett för sin stam utpreglat utseende och ett alnslångt swartglänsande lockigt hår. Owinnorna äro deremot på utseendets wägnar mindre lyckligt lottade. Enligt deras uppgift hos polisen komma de att wistas härstädes tre dagar.

85

Romska släkter A-Ö / Caldaras / Kaldaras « skrivet: 2003-02-22, 08:27 »

Självbiografiskt: Att vara rom i Sverige av Irka Cederberg frilansjournalist -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- Här fanns ett långt klipp (inte bara citat) ur en artikel i Nationalencyklopedin rörande namnet Caldaras. Då sådant material naturligtvis skyddas av upphovsrätt så har det nu tagits bort härifrån. För den som är intresserad hänvisas till artikeln i NE. Vi beklagar att detta inte upptäckts och åtgärdats tidigare.. //Peter Karlsson Assisterande redaktör RÖTTER -------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- (Källa: www.ne.se)

86

Östling / Östling « skrivet: 2011-09-10, 14:59 »

Från en släktforskning som jag gjort för en före detta elev: Faderns: Fader: Alfred Manfred Östling, arbetare. Född 24/10 1902. Moder: Edit Anna Margreta Pettersson, hembiträde Skönsmon(s församling), född 24/11 1910 (Hudiksvall). Trolovad. FARFAR: Ur Sveriges Dödbok 5: 19021029-8030 Östling, Albert Manfred Västra Radiogatan 4 B 852 42 Sundsvall (Boendeadress 1 nov 1970) Död 24/6 1977. Kyrkobokförd (1973) i Skönsmon, Sundsvalls kn (Västernorrlands län, Medelpad). Mantalsskriven (1973) på samma ort. Född 29/10 1902 i Skön (Västernorrlands län, Medelpad). Frånskild man (27/5 1958). -------------- Födelseförsamling i källan: Skön (Västernorrlands län) Källor: MTL 71 / RTB 77 --------------- Ur SCB Skön (egentligen Skönsmon står det) 1902: Nr 129 Okt. 10. Albert Manfred. Fader: Olof Peter Kristiansson, Arbetare i Näs, född 21/3 1844. Moder: hans hustru Karolina Jansson, född 16/2 1855. ------------------------- FARMOR: Ur CD-skivan Sveriges Befolkning 1970: 1910-11-24 Karlsson, Edit Anna Margreta Vinkeltået 3 A, III 852 47 Sundsvall Kyrkobokförd i Gustav Adolf Sundsvall (Sundsvalls kn, Västernorrlands län, Medelpad), distrikt 11, fastighet 90181. Mantalsskriven på samma ort. Född 24/11 1910 i Hudiksvall (Gävleborgs län, Hälsingland). -------------- Källa: Mtl Västernorrlands län 1971 ------------------------------------------------- Ur CD-skivan Sveriges Befolkning 1980: 1910-11-24 Karlsson, Edit Anna Margreta Finningevägen 58 C 152 00 STRÄNGNÄS Mantalsskriven i Strängnäs domkyrkoförs (Strängnäs kn, Södermanlands län, Södermanland), fastigheten Storken 1. Född 24/11 1910 i Hudiksvall (Gävleborgs län, Hälsingland). -------------- Källa: Mtl Södermanlands län 1981 ---------------------------------------------- Ur CD-skivan Sveriges Befolkning 1990: 1910-11-24 Karlsson, Edit Anna Margreta Hårstorpsvägen 3C 612 00 Finspång Mantalsskriven i Risinge (Finspångs kn, Östergötlands län, Östergötland), fastigheten Hårstorp 2:136. Född 24/11 1910 i Hudiksvall (Gävleborgs län, Hälsingland). Änka (20/10 1962). -------------- Källor: Mantalslängd 1991, Östergötlands län ------------- Ur CD-skivan Sveriges Dödbok 5 (1901-2009): 19101124-8109 Karlsson, Edit Anna Margreta Breda Vägen 24 B 602 14 Norrköping Död 24/10 1999. Kyrkobokförd i Norrköpings Östra Eneby, Norrköpings kn (Östergötlands län, Östergötland). Född 24/11 1910 i Hudiksvall (Gävleborgs län, Hälsingland). Änka (20/10 1962). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Kolmården, Norrköpings kn (Östergötlands län, Östergötland) Födelseförsamling i källan: Hudiksvall (Gävleborgs län) Källor: RTB 99 ---------------------------------------------- FARFAR Albert Manfreds föräldrar var ifrån Värmland. Hans FAR, dvs FARFARS FAR: 18440321 Kristiansson Östling, Olof Petter Hä 263 Död 10/5 1938. Kyrkobokförd i Skönsmon, Sundsvalls stad (Västernorrlands län, Medelpad). Född 21/3 1844 i Gillberga (Värmlands län, Värmland). Gift man. -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Skönsmon, Sundsvalls kn (Västernorrlands län, Medelpad) Födelseförsamling i källan: Gillberga (Värmlands län) Källor: DB, FS ------------------------------------------------------------- Han har barn redan 1880 då han bor i Östmark. Han är kopparslagare och sonen är född i Södertälje 1866. Kristiansson, Olof Peter 1844 Far (Barn), Olof Peter 1866 Barn Post 1880-17-78-963 Kristiansson, Olof Peter Kopparslagare f. 1844 i Gillberga (Värmlands län, Värmland) Änkling, far i familjen Östmark Södra Metbäcken Östmark (Värmlands län, Värmland) Registrerad födelseort: Gillberga Värmlands län --------------------------------------------------------------------- Post 1880-17-78-964 Olof Peter f. 1866 i Södertälje (Stockholms län, Södermanland) s. Ogift man, barn i familjen Östmark Södra Metbäcken Östmark (Värmlands län, Värmland) Registrerad födelseort: Södertälje Stockholms län -------------------------------------------------------------------------------- ------- FARFARS MOR: 18550216 Östling f. Jansson, Karolina Hä 263 Död 3/12 1942. Kyrkobokförd i Skönsmon, Sundsvalls stad (Västernorrlands län, Medelpad). Född 16/2 1855 i Östmark (Värmlands län, Värmland). Änka (10/5 1938). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Skönsmon, Sundsvalls kn (Västernorrlands län, Medelpad) Födelseförsamling i källan: Östmark (Värmlands län) Källor: DB, FS ------------------------------------------------------------- Hon verkar ha fått 2 oäkta barn redan 1880 då hon står bland de obefintliga i Björskogs församling i Västmanland: Jansdotter, Carolina 1855 Mor (Barn), Oskar Vilhelm 1874 Barn (Barn), Anna Maria 1877 Barn ------- Post 1880-19-27-1625 Jansdotter, Carolina f. 1855 i Östmark (Värmlands län, Värmland) Ogift kvinna, mor i familjen Qvarstående obefintliga Björskog (Västmanlands län, Västmanland) Registrerad födelseort: Östmark Värmlands län ------------------------------------------------------------ Post 1880-19-27-1626 Oskar Vilhelm f. 1874 i Östmark (Värmlands län, Värmland) oä. s. (oäkta son, står det här, men inte senare!) Ogift man, barn i familjen Qvarstående obefintliga Björskog (Västmanlands län, Västmanland) Registrerad födelseort: Östmark Värmlands län ------------------------------------------------------------- Post 1880-19-27-1627 Anna Maria f. 1877 i Norra Råda (Värmlands län, Värmland) oäkta dotter Flicka, barn i familjen Qvarstående obefintliga Björskog (Västmanlands län, Västmanland) Registrerad födelseort: Råda Värmlands län ------------------------------------------------------------------------- UR SVERIGES BEFOLKNING 1890: Kristiansson, Olof Petter 1844, Gillberga Far Jansson, Karolina 1855, Östmark Mor Olsson, Johannes 1873, Östmark Barn Hans oäkta son (som han fick med en kvinna av resandesläkten Wigardt, se länken till diskussion på Anbytarforum.) (Barn), Oskar Vilhelm 1874, Östmark Barn (Barn), Karolina 1882, Visnum Barn (Barn), Julia 1884, Undersvik Barn (Barn), Selma 1888, Skön Barn (Barn), Ida Maria 1890, Skön Barn ------------------------------- Post 4312642 Kristiansson, Olof Petter Arbetare f. 1844 i Gillberga (Värmlands län, Värmland) Gift man, far i familjen Näsmon Skön (Västernorrlands län, Medelpad) Födelseort i källan: Gillberga, Verml. l. -------------------------------------------------------------------------------- ------------------ Ur SVERIGES BEFOLKNING 1900: Kristiansson Östling, Olof Petter 1844, Gillberga, Värmland Far Jansson, Karolina 1855, Östmark, Värmland Mor (Barn), Oskar Wilhelm 1874, Östmark, Värmland Barn (Barn), Karolina 1882, Visnum, Värmland Barn (Barn), Julia 1884, Undersvik, Hälsingland Barn (Barn), Selma 1888, Hälsingtuna, Hälsingland Barn (Barn), Ida Maria 1890, Skön, Medelpad Barn (Barn), Julius 1893, Skön, Medelpad Barn (Barn), Elin Matilda 1896, Skön, Medelpad Barn (Barn), Judit Elisabet 1899, Skön, Medelpad Barn ------------------------------------------------------------------------------- Post 3449997 Kristiansson Östling, Olof Petter Bleckslagare f. 1844 i Gillberga (Värmlands län, Värmland) Gift man, far i familjen Skönsmons Municipalsamhälle Näs Skön (Västernorrlands län, Medelpad) Födelseort i källan: Gillberga Werml.l. -------------------------------------------------------------------------------- ------- Se diskussion om resandesläkten Wigardt och om Olof Kristiansson Östling: Postat söndagen 06 juli 2008 - 19:03 av Jan Johansson (16.) Oleana Johansdotter Wigardt (1854-1876). Barn med Olof Peter Kristiansson Östling f. 1844-03-21 i Gillberga sn, Säffle, (S) - d.? Barn: Johannes Olsson Christiansson f. 1873-09-12 i Östmark sn, (S) d. 1959-12-22 i Garpenberg sn, Hedemora, (W). Postat söndagen 31 augusti 2008 - 00:46 av Lasse Waldemarsson Hittar Olof Petter i hfl AI:24 1871-75, (sidan 150) i Torpsberg (=Torpberg!, Simanders anmärkning), Östmark GID 550.33.68200 En del besynnerliga kommentarer Kan inte läsa/tolka allt, men det förefaller som Olof Petter Kristiansson Östling (änkeman 1869-02-20) har varit misstänkt för mord 1871, På nästa rad står hustrun Maja Lisa Carlsdotters namn, som vid koll av SCB avlider i barnsängsfeber. Enligt SCB så finns ingen Johannes född 1873 i Östmark. --------- Stefan Simanders tolkning av vad som står: AI:24 1871-75, sidan 150 i Torpberg, Östmark: Lars Petter Johansson (Wigardt?) här (sidan?) 693. Rymd. (Gift 21/4 1865 med Olof Kristianssons syster Anna-Kajsa Kristiansdotter f 1847-06-10 Östmark, Torsby, Värmlands län, Sverige, död 1928-02-01 Östmark, Torsby, Värmlands län, Sverige. Han född 1839-11-20 Göteborgs och Bohus län, Sverige, död 1891-03-03 Östmark, Torsby, Värmlands län, Sverige. U m (utan/utom mantal?) Kopparslagaren Olof Christiansson, född 1844 21/3, Gihlberga (Gillberga), (i kolumnen gift står något överstruket 10/1 eller rese?), Änkling 1866, (avses vigselåret?, överskrivet med) 20/2 1869, Misstänkt för mord å Bergsengsmarknaden (Bergsängsmarknaden, idag Torsby marknad. Mer om den nedanför.) 1871. (På raden under): H. Maja Lisa Carlsdotter. barn Maria Johansdotter Renhult, född 1857 8/12, loco (=Östmark, sannolikt Torpberg), Joh:s Renhult Frykerud (Fadern? Vistas i Frykerud?). ------------------------------------------------------- Torsbymårten/Torsby marknad har sitt ursprung långt tillbaka i tiden, omkring 1850. Då hölls i Bergsäng, norr om centrala Torsby, en kreatursmarknad första onsdagen i oktober. Så småningom växte traditionen till vår- och höstmarknad. 1876 flyttade marknadsplatsen till torget i Torsby. Där fanns zigenare med mattor, frälsningsarmén som sjöng och spelade. Här och var en och annan spåkvinna som drog blickarna till sig. På ett grusområde mitt emot hotell Örnen bedrevs djurhandel. Man köpte, bytte och sålde. Särskilt kreatur och hästar. För många var djurhandeln det viktigaste. Dyngan som blev kvar efter djuren plockade bruksdamerna upp och använde som gödsel. Källa: http://www.vf.se/node/48191 ------------------------------------------------------------------ Från Anbytarforum resandesläkter Lök: Postat tisdagen 24 november 2009 - 17:19 av Jan Johansson: Far: Alexander Alexandersson (LÖK)(f.1837-04-07) - (d.1871-10-11) P.s födelsedata för Alexander är det flera bud om så jag drog till med ett av dem D.s Alexander är inskr.i Eidskog sn,(Døde og begravede 1871, side 252)http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-kb20070124320129.jpg Tydligen mördad i Fryksände sn, Torsbys kn, Värmlands län, (S). -------------------------------------------------------------------------------- Från Lena Johanssons hemsida: http://www.lerberg.se/jan/p5b8a19a8.html Där finns alla personer länkade till varandra med många uppgifter om var och en: FARFARS FAR: Olof Peter Kristiansson - Östling Tomtägare. Koppar- och bläckslagare. Far: Christian Pettersson (1818 - 1854) Mor: Johanna Olsdotter Lök (Tid) (1819 - 1875) Född: 1844-03-21 Gillberga sn, Värmlands län, (S) 1) Bosatt: mellan 1861 och 1865 Kvistberg, Östmark sn, (S) 2) GID:550.29.13600 Bosatt: mellan 1871 och 1875 Torpberg, Östmark sn, (S) 3) GID:550.33.68200 Misstänkt för mord i Kungsmon? Norge Marknad 1871. (Fel! = ”å Bergsengsmarknaden”, anm. Simander) Bosatt: 1880 Södra Metbäcken, Östmark sn, Värmlands län, (S) 4) från gamla boken sidan 150 den 20/9 -1880 not: Kopparslagare, Änkling. Bosatt: 1890 Näsmon, Skön (Västernorrlands län, Medelpad) 5) Bosatt: 1900 Skönsmon sn, Västernorrlands län, (Y) 6) ________________________________________ Familj med Maja Lisa Carlsdotter (1832 - 1869) Vigsel: 1865-11-10 Östmark sn, Värmlands län, (S) 7) Barn: Carl August Olsson (1864 - ) Olof Petter Olsson (1866 - ) ________________________________________ Familj med Maja Sofia Carlsdotter - Lök (1839 - 1877) Barn: Anna Christina Carlsson (Lök) (1871 - ) ________________________________________ Familj med Oleana Jansdotter (Wigardt) (1854 - 1876) Barn: Johannes Olsson Kristiansson (1873 - 1959) ________________________________________ Familj med Carolina Jansdotter (1855 - ) Vigsel: 26/2 1888 Ljusdal sn, Gävleborgs län, (X) Barn: Anna Maria Christiansson - Östling (1877 - ) Julia Kristiansson (1884 - ) Selma Kristiansson (1888 - ) Julius Östling (1893 - 1979) Elin Matilda Kristiansson (1896 - ) Judit Elisabeth Svanholm (f. Kristiansson) (1899 - 1980) ________________________________________ Källor 1) Tomas Larsson 2) Husförhör Östmark 1861...65 Millmark Kvistberg 3) Husförhör Östmark 1871...75 Torpberg 4) Husförhör Östmark 1876...80 Södra Metbäcken 5) Sveriges Befolkning 1890 [CD-Skiva] 6) Sveriges Befolkning 1900 [CD-Skiva] 7) Husförhör Östmark 1866...70 Torpberg Ann-Charlotte Ivares ----------------------------------------------------------- Första hustrun: Maja Lisa Carlsdotter Blev 36 år. Född: 1832-08-11 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) GID:550.30.59200 Bosatt: mellan 1866 och 1869 Torpberg, Östmark sn, (S) 1) Slagen av häst vid 4 års ålder, dervf är Död: 1869-02-20 Torpberg, Östmark sn, (S) 1) änka 55 25/10 efter Räf Jöns Jansson. ________________________________________ Familj med Räf Jöns/Jon Jansson (- 25/10 1855) (inte Johnsson) Barn: Jan Jönsson (16/5 1852 –mellan 1892-1900 ) Arbetskarl. Styvson. Flyttar till Hedvig Eleonora förs, i Stockholm år 21/4 1871. Attest nr 27. Inflyttningsdatum där 1/5. Säger sig heta Jansson, men registreras som Jönsson, Jan, dräng, född 1852 maj 10 i Östmark med vistelseadress Tullgatan 10. Stilgjutare i Neptunus N:o 6, Hedvig Eleonora, Sveriges Befolkning 1880. Galvanisör i Hafssvalget N:o 21 och 22, Hedvig Eleonora, Sveriges Befolkning 1890: Jansson, Johan 16/5 1852, Östmark Far Strömberg, Kristina Lovisa 22/9 1849, Vena Mor (Barn), Johan Oskar Ludvig 30/11 1873, Hedvig Eleonora Barn Flyttar till USA 1891, (Rotemansarkivet) (Barn), Regina Lovisa 15/8 1876, Hedvig Eleonora Barn Flyttar till USA 1891, (Rotemansarkivet) (Barn), Karl Gustaf Adolf 10/9 1882, Hedvig Eleonora Barn (Barn), Emma Christina Birgitta 6/8 1884, Hedvig Eleonora Barn ------------------------------------------------------------------- Familjen flyttar till Mariefred 1892, enligt Rotemansarkivet. Sveriges Befolkning 1900. Stora Klintegårda, Väskinde: Jansson, Kristina Lovisa 1849 Mor Jordägarinna (Änkefru) (Barn), Emmy Kristina Birgitta 1884 Barn ---------------------------------------------------- Sveriges Befolkning 1900. Charlottendal 1, Brännkyrka: Tallgren, John Erik Alfred 1873, Svea artilleriregemente Far, Arbetare Jansson, Regina Lovisa 1876, Hedvig Eleonora Mor (Barn), Gertrud Margreth 1896, USA Barn Sveriges Befolkning 1900. Jansson, Karl Gustaf Adolf Bodgosse. (Senare handelsbiträde och kontoristbiträde, enligt Rotemansarkivet). f. 1882 i Hedvig Eleonora (Stockholms stad, Uppland) Pojke, ensam i familjen Låghalt Fiskaren Större N:o 2 Katarina rote 13 (Stockholms stad, Uppland) Kyrkobokföringsort: Katarina ------------------ Han gifter sig med Tyra Beda Lovisa Johansson f. 27/5 1888, Vaxholm. Tjänarinna när hon flyttar in från Vaxholm 1907. Han flyttar till USA 18/11 1912. Hon flyttar 1921 till Sventorp som frånskild kontoristhustru. Deras barn: Karl Gustaf Adolf, född 28/10 1908, Maria Magdalena församling, död 25/3 1910 Maria Magdalena församling. Gunvor Tyra Margareta Jansson, född 16/6 1910. Flyttar 1918 in från Danderyd till Hedvig Eleonora och vidare ut till Vaxholm. SVERIGES DÖDBOK 5 (1901-2009): 19100616-1002 Sundström, Gunvor Tyra Margareta Brovägen 5 620 20 Klintehamn Död 21/11 1979. Kyrkobokförd (1975) i Klinte, Gotlands kn (Gotlands län, Gotland). Mantalsskriven (1975) på samma ort. Född 16/6 1910 i Maria Magdalena (Stockholms stad, Uppland). Gift kvinna (24/4 1943). -------------- Födelseförsamling i källan: Maria Magdalena (Stockholms län) Källor: RTB 79 / SPAR 80 ________________________________________ Familj med Johannes Renhult Frykerud Barn: Maria Johansdotter Renhult (1857 - ) Maria Johansdotter Renhult Kringvandrande Piga. Far: Johannes Renhult Mor: Maja Lisa Carlsdotter (1832 - 1869) Född: 1857-12-08 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) Bosatt: 1880 Qvarstående obefintliga, Östmark sn, Värmlands län, (S) 2) - Frånvarande vid inskrivningen. - Kringvandrerska. ________________________________________ Familj med ? Barn: Karl Edvin (1878 - ) Amanda Elisabet (1879 - ) ________________________________________ Källor 1) Husförhör Östmark 1876...80 Torpberg 2) Sveriges Befolkning 1880 [CD-Skiva] ________________________________________ Familj med Johannes Jonsson Gran (1841 - ) Barn: Johan Andreas Johannesson (1861 - 1868) Carl August Johannesson (1864 - ) ________________________________________ Familj med Olof Peter Kristiansson - Östling (1844 - ) Vigsel: 1865-11-10 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) Barn: Johannes Jonsson Gran (1841-) eller Olof Peter Kristiansson - Östling (1844 - ) Är detta verkligen hans son? Olof Petter Olsson (1866 - ) ________________________________________ Källor 1) Husförhör Östmark 1866...70 Torpberg Carl August Olsson Far: Johannes Jonsson Gran (1841-) eller Olof Peter Kristiansson - Östling (1844 - ) Mor: Maja Lisa Carlsdotter (1832 - 1869) Född: 1864-08-15 Södertälje stadsförsamling, Stockholms län, (D) 1) sidan 146 Bosatt: mellan 1976 och 1877 Torpberg, Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) sidan 146 adm. 1879 ________________________________________ Källor 1) Husförhör Östmark 1876...80 Torpberg SCB 1864 Södertälje stadsförsamling: Mellan nr 30-31. “Augusti 15. Carl August. Fadren oangifven. Modren Enkan Maria Elisabeth Carlsdotter fr. Östmark. Dopsedel sänd 22/8 till Östmark.” -------------------------------------------------------------------------------- ----------- FARFARS MOR: Carolina Jansdotter Far: Johan (Jan) Christophersson (1791 - 1867) Mor: Maia Lisa Wibom (1811 - 1891) Född: 1855-02-16 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark C:3 (1821-1860) sidan 359] dopnamn: Karolina föräldrar: Torpberg, Jan Christoffersson och hans hustru Maja Lisa Wibom 44 år. döpt: 18 feb 1855. faddrar: Jan Steffansson och hans hustru Karin Andersdotter Svenskandersbg. (Svenskandersberg) ________________________________________ Familj med Anders Ersson Barn: Frans Oskar Wilhelm Kristiansson - Östling (1874 - 1964) ________________________________________ Familj med Olof Peter Kristiansson - Östling (1844 - ) Vigsel: 26/2 1888 Ljusdal sn, Gävleborgs län, (X) 2) Barn: Anna Maria Christiansson - Östling (1877 - ) Julia Kristiansson (1884 - ) Selma Kristiansson (1888 - ) Julius Östling (1893 - 1979) Elin Matilda Kristiansson (1896 - ) Judit Elisabeth Svanholm (f. Kristiansson) (1899 - 1980) Albert Manfred (1902- ------------------------------------------------------------------------------ SCB Vigda i Ljusdal 1888: Nr 6. Febr. 26. BleckaslageriArb(etaren) Olof Petter Kristiansson i Kleffe? med f. Pigan Carolina Jansdotter ibid. ________________________________________ Källor 1) Födelse o dopbok Östmark 2) Ann-Charlotte Ivares Frans Oskar Wilhelm Kristiansson - Östling Blev 89 år. Far: Anders Ersson Mor: Carolina Jansdotter (1855 - ) Född: 1874-12-03 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark C:5 (1861-1876) bild 198] (Arkiv Digital) fader: - drängen Anders/Andreas Ersson påstås vara från Björkskog sn, (S) moder: - Carolina Jansdotter, Arboga dop: - 8 dec. faddrar: - Olof Olsson & Maja Jansdotter från Fäbacken i Lekvattnet Död: 1964-06-11 Stene 6:22, Kulthammar, Järvsö sn, Gävleborgs län, (X) 1) Änkling (8/7 1946). ________________________________________ Familj med Matilda Larsson (1869 - 1946) Vigsel: 1908-04-27 Ljusdal sn, Gävleborgs län, (X) Barn: Christina Wilhelmina Östling (1894 - 1952) Amanda Carolina Östling (1900 - ) Karl Ingvald Östling (1901 - 1984) Frans Gustaf Teodor Östling (1903 - 1966) Oskar Vilhelm Valdemar Östling (1909 - 1988) ________________________________________ Noteringar - Han tog säkert namnet Östling efter sin styvfar (även Kristiansson, Simanders anmärkning). - Frans ________________________________________ Källor 1) Sveriges Dödbok 1947 - 2006 [CD-Skiva] FARFARS FARFAR: Christian Pettersson Djurläkare i Kvistberg, Östmark. Blev 35 år. Far: Johannes Pettersson Rosenberg Speke (1788 - 1855) Mor: Dorotea Hansdotter (1797 - 1880) Född: 1818-08-26 Gillberga sn, Värmlands län, (S) 1) Norge? Död: 1854-03-14 Kvistberg, Östmark sn (S) 2) 36 år, Styng Begravd: 1854-04-08 Östmark sn, Värmlands län, (S) 2) ________________________________________ Familj med Johanna Olsdotter Lök (Tid) (1819 - 1875) Vigsel: 1840-12-27 Östmark sn, Värmlands län, (S) 3) GID:550.20.64300 Barn: Olof Peter Kristiansson - Östling (1844 - ) Anna Maja (Kajsa) Wigardt (f. Kristiansson) (1847 - 1928) Johanna Lovisa Kristiansdotter (1850 - ) Johannes Kristiansson - Östling (1853 - ) _______________________________________ Källor 1) Husförhör Östmark 1846...50 Qvistberg 2) Död o Begravningsbok Östmark 3) Vigselregister Östmark -------------------------------------------------------------------------------- ------ FARFARS FARFARS FAR: Johannes Pettersson Rosenberg Speke Kringresande hästläkare. Blev högst 67 år. Född: 1788-10-04 Död: 1855 Gillberga sn, Värmlands län, (S) 1) ________________________________________ Familj med Dorotea Hansdotter (1797 - 1880) Vigsel: 1815-09-30 Rödenes Kirke, (Norge?) Barn: Christian Pettersson (1818 - 1854) Karin Johannesdotter Pettersson (1821 - 1897) Maria Ulrika Johannesdotter Pettersson (1823 - 1888) Johanna Lovisa Johannesdotter Pettersson (1831 - ) ________________________________________ Familj med Anna Stina Torstensdotter Moberg (Hedström) (1811 - ) Barn: Wilhelm Pettersson Johansson Brandin (1833 - ) Johan Magnus Johansson Pettersson (Brandin) (1834 - ) ________________________________________ Källor 1) Lotta Ivares FARFARS FARFARS MOR: Dorotea Hansdotter Blev högst 83 år. Född: 1797-04-03 (Norge) Död: 1880 Gillberga sn, Värmlands län, (S) -------------------------------------------------------------------- FARFARS FARMOR: Johanna Olsdotter Lök (Tid) Blev högst 56 år. Far: Olov Lök (Tid) (1790 - 1836) Mor: Anna Ulrika Svensdotter - Fagerberg (1790 - 1864) Född: 1819 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) Bosatt: mellan 1836 och 1840 Harmon, Östmark sn, Värmlands län, (S) 2) (sida:174) Bosatt: mellan 1846 och 1850 Qvistberg, Östmark sn, Värmlands län, (S) 3) Död: 1875-10-15 Kvistberg,Torsby, Östmark sn, Värmlands län, (S) 4) ________________________________________ Familj med Christian Pettersson (1818 - 1854) Vigsel: 1840-12-27 Östmark sn, Värmlands län, (S) 5) GID:550.20.64300 Barn: Olof Peter Kristiansson - Östling (1844 - ) Anna Maja (Kajsa) Wigardt (f. Kristiansson) (1847 - 1928) Johanna Lovisa Kristiansdotter (1850 - ) Johannes Kristiansson - Östling (1853 - ) ________________________________________ Källor 1) Husförhör Östmark 1826...30 Eriksberg 2) Husförhör Östmark 1836...40 Harmon 3) Husförhör Östmark 1846...50 Qvistberg 4) Tomas Larsson 5) Vigselregister Östmark ------------------------------------------------------------------ FARFARS FARMORS FAR: Olov Lök (Tid) Fältjägare i Harmon. Blev 45 år. Far: Botvid (Boldevin) Lök (Leuken) Mor: Caisa (Katarina) Gabrielsdotter-Åman (~1757 - ) Född: 1790-07-25 Barkhyttan, Torsåker sn, Gävleborgs län, (X) 1) (AD-Bildid: C0032310_00092) [Torsåker, C:4 (1780-1806) sidan onumeread] Döpt: 1790-07-27 Torsåker sn, Gävleborgs län, (X) 1) (AD-Bildid: C0032310_00092) [Torsåker, C:4 (1780-1806) sidan onumeread] Faddrar: Borgaren Gabriel Kellman, hu Maja Stina Kellman, Nils Lindgren, hu Anna Lindgren, alla i Säther, frånvarande. Skr. Anders Larsson i Fors, hu Stina Ersdotter i Barkhyttan, Per Larsson i Fors, pig. Lisa Biörkström i Pr.gården Bosatt: mellan 1827 och 1830 MillmarkEriksberg, Östmark sn, (S) 2) sid:219 Avskedade Jägaren, f.1792 Östmark. inflyttad från Fryksända sn, (S) år1827. Död: 1836-05-16 Harmon, Östmark sn, Värmlands län, (S) 3) 44 år, Lungsot Begravd: 1836-05-23 Östmark sn, Värmlands län, (S) 3) ________________________________________ Familj med Anna Ulrika Svensdotter - Fagerberg (1790 - 1864) Barn: Stina Cajsa Olsdotter Lök (Tid) (1812 - 1866) Anna Cattrina Olsdotter Lök (Tid) (1816 - 1845) Johanna Olsdotter Lök (Tid) (1819 - 1875) Johannes Olsson Lök (Tid) (1824 - ) Maria Maja Olsdotter Lök (Tid) (1827 - ) Sofia Olsdotter Lök (Tid) (1831 - ) Carl Olsson Lök (Tid) (1832 - 1834) Noteringar Husförhör: Harmon, Östmark sn, (S) 1830...35 - noterad som född 1792 Östmark. Fältjägare i Harmon i Östmarks sn, Hade fältjägarnamnet Tid. ________________________________________ Källor 1) Födelse o dopbok Torsåker 2) Husförhör Östmark 1826...30 Eriksberg 3) Död o Begravningsbok Östmark ------------------------------------------------------------------- FARFARS FARMORS FARFAR: Botvid (Boldevin) Lök (Leuken) Porslinsförare. Far: Hans Lök Bosatt: 1790 Säter sn, Kopparbergs län, (W) 1) ________________________________________ Familj med Caisa (Katarina) Gabrielsdotter-Åman (~1757 - ) Vigsel: ¨ Barn: Hans Magnus Lök (1778 - 1837) Carl Fredrik Lök (1781 - 1831) Katarina Sigrid Lök (1785 - 1853) Anna Maria Lök (1788 - 1822) Olov Lök (Tid) (1790 - 1836) Kristian Lök ________________________________________ Noteringar Kallades för Lök, Löken, Leuken Sannolikt var de också föräldrar till Katarina Lök, enligt hfl född 1780 i Uppland, död 26 november 1853 i Lekvattnet. Sannolikt var de också föräldrar till Anna Maria Lök, enligt hfl i Östmark född 1788, död 5 augusti 1822 i Östmark sn. (Gävleborgs landskansli DVIII:3). Porslinsföraren Boldevin Lök(en) fasttogs i Årsunda i Gästrikland 1776 i ett sällskap löst folk bestående av sju personer. Boldevin släpptes då han innehade pass för porslinsförsäljning från Rödstrands bruk. De övriga sex personerna, som inte namnges, sändes till Gävle. ________________________________________ Källor 1) Katarina Sohlborg -------------------------------------------------------------------------------- ---- FARFARS FARMORS FARFARS FAR: Hans Lök ________________________________________ Familj med ? Barn: Terentia ”Twinna” Hansdotter Lök (1752 - 1795) Botvid (Boldevin) Lök (Leuken) ________________________________________ Noteringar Hette egentligen Leuche men det blev försvenskat till Lök. Om Botvids/Boldevin/Bolvins/Bollvins syster Terentia: Terentia ”Twinna” Hansdotter Lök/Löök Blev 42 år. Far: Hans Lök Född: 1752-12-14 Fredrikshald, (Norge) 1) (utan årtal; dödboken) 42 år 1 månad 9 dag Död: 1795-01-23 Säter sn, Kopparbergs län, (W) 2) I Säter socken i Dalarna avlider 23 januari 1795 handelsmannen Jonas Melldahls hustru Terentia Lök från Östersund i Jämtland. Hon anges vara född 11 december 1753 i Fredrikshal1 i Norge, gift 23 jan 1776 med nämnda man. Antalet barn var 9, 1 son och 1 dotter lever. Död av lungsot, 42 år, 1 mån och 9 dagar gammal. Hon begravdes 25 januari (Säter FA:1). ________________________________________ Familj med Jonas Magnusson - Melldahl (1757 - >1821) Vigsel: omkring 1775 3) Gift 1:o Barn: Hans Jonasson - Melldahl (1776 - 1836) Karl Magnus Jonasson - Melldahl (1776 - ) Anna Sofia Jonasson - Melldahl (1786 - ) Stina Kajsa Jonasson - Melldahl (1789 - ) Ulrika Jonasson - Melldahl (1793 - ) ________________________________________ Noteringar [Gävleborg landskansli C:I 2] Trinna Lök hustru till Jonas Mehldal att passera 1786 Jonas Mehldahl specerihandlare och järnbleckshandlare hustru Twinna Löök Sundsvall 1784 , 1785 att passera 1786, 1787 ________________________________________ Källor 1) Död o Begravningsbok Säter 2) Sebastian Casinge 3) Bo Lindwall -------------------------------------------------------------------------------- -------------- FARFARS FARMORS FARMOR: Caisa (Katarina) Gabrielsdotter-Åman Far: Gabriel Åman Mor: Katarina Alexandersdotter Född: omkring 1757 Säter sn, Kopparbergs län, (W) 1) [utan årtal] moder 24 år (när Carl Fredrik föds) Källor 1) Födelse o dopbok Lungsund 1780...84 ------------------------------------------------------------- FARFARS FARMORS FARMORS FAR: Gabriel Åman ________________________________________ Familj med FARFARS FARMORS FARMORS MOR: Katarina Alexandersdotter Barn: Caisa (Katarina) Gabrielsdotter Åman (~1757 - ) Anna Sofia Åman (1767 - ) ________________________________________ Noteringar Gabriel Åman utnämndes den 26 juni 1759 till lärkonstapel med extra stat vid 5 konstapelskapet av Göteborgs artilleriregemente enligt GMR. -------------------------------------------------------------------------- FARFARS FARMORS MOR: Anna Ulrika Svensdotter - Fagerberg Blev 73 år. Far: Sven Magnus Fagerberg - Tallberg (~1750 - ) Mor: Kristina Kristiansdotter - Jägare (1757 - 1798) Född: 1790-05-09 Njutånger sn, Gävleborgs län, (X) 1) hfl : (Harmon, Östmark sn,1830-1835) född 1792 i Hälsingland Bosatt: mellan 1827-1830 Millmark Eriksberg, Östmark sn, (S) 2) not. f. 92 Helsingland, Svagsint. Bosatt: mellan 1836-1840 Harmon, Östmark sn, Värmlands län, (S) 3) Bosatt: mellan 1846-1850 Qvistberg, Östmark sn, (S) 4) Död: 1864-01-27 Östmark sn, Värmlands län, (S) 5) Källor 1) Husförhör Östmark 1830...35 Harmon 2) Husförhör Östmark 1826...30 Eriksberg 3) Husförhör Östmark 1836...40 Harmon 4) Husförhör Östmark 1846...50 Qvistberg 5) Tomas Larsson -------------------------------------------------------------------------------- - FARFARS FARMORS MORFAR: Sven Magnus Fagerberg - Tallberg Hästskärare. Hästbotare 1793. Hovslagare 1781 och 1803. Född: omkring 1750 ________________________________________ Familj med Kristina Kristiansdotter - Jägare (1757 - 1798) Barn: Magnus Svensson - Fagerberg (1781 - 1826) Katarina Svensdotter - Fagerberg (1787 - ) Kristina Maria Svensdotter - Fagerberg (1788 - 1858) Anna Ulrika Svensdotter - Fagerberg (1790 - 1864) Christian Svensson - Fagerberg (1793 - 1793) ________________________________________ Noteringar ur Gävleborgs län: De som inte har betalt sina kronoutskylder eller böter: hofslagaren Swen Fagerbergs dotter i Njutånger 32 skill. 1 rst. Uppsala läns kungörelser nr 108 den 12 oktober 1803. -------------------------------------------------------------------------- FARFARS FARMORS MORMOR: Kristina Kristiansdotter - Jägare Blev 40 år. Far: Christian Pettersson Jägare (1730 - ) Mor: Larina Jönsdotter Född: 1757-08-09 Umeå, Västerbottens län, (AC) 1) Död: 1798-07-04 Öränge, Njutånger sn, Gävleborgs län, (X) 1) [Njutånger Gävleborg E:1 GID: 1497.32.66300] ________________________________________ Familj med Sven Magnus Fagerberg - Tallberg (~1750 - ) Barn: Magnus Svensson - Fagerberg (1781 - 1826) Katarina Svensdotter - Fagerberg (1787 - ) Kristina Maria Svensdotter - Fagerberg (1788 - 1858) Anna Ulrika Svensdotter - Fagerberg (1790 - 1864) Christian Svensson - Fagerberg (1793 - 1793) ________________________________________ Noteringar (Källa: Karl Peder Andersson) Christina Christiansdotter Jägare, född 1750 (hfl). Christina Christiansdotter Jägare fanns i Grisbacka och Skravelsjö innan hon skrivs hos föräldrarna i Röbäck, Umeå landsförsamling, Västerbottens län (AC). I Skravelsjö anges hon vara född 1750 och kom med attest af nådåhrspedikanten Klockhoff dat 15 Marti 1776. – Gift med hovslagaren (1781), hästskäraren, hästbotaren (1793) Sven Magnus Fagerberg (Tallberg). ________________________________________ Källor 1) Lilli-Ann Reis -------------------------------------------------------------------------------- --------- FARFARS FARMORS MORMORS FAR: Christian Pettersson Jägare Hantlangaren. Soldaten. Torparen. Far: Per (Petter) Mor: Maria Persdotter eller Pettersdotter ((16(77) - 1780) Född: 1730 Sörmland 1) Passnotering:: 1783-01-17 Gävleborgs län, (X) Pass påskrivna Gävleborgs län 1783 17/1, avskedade soldaten ifrån Västerbottens regemente Christian Jägare med hustru 2:e döttrars pass att under vägen avsätta porslin. ________________________________________ Familj med Larina Jönsdotter Barn: Anna (1752 - 1767) Kristina Kristiansdotter - Jägare (1757 - 1798) ________________________________________ Familj med Maria (Maja) Christiersdotter - Winberg (~1718 - 1798) Barn: Maria Jägare (1757 - 1798) Elsa Kristiansdotter (Jägare) (1763 - 1833) ________________________________________ Noteringar (Källa: Karl Peder Andersson) Hantlangare i Vaxholm, Stockholms län (AB); soldat nr 147 Jägare vid Umeå kompani; en kort tid torpare i Kougsta, Häggenås socken, Jämtlands län (Z); bosatt i Röbäck, Umeå landsförsamling, Västerbottens län (AC). Han återfinns som hantlangaren Christian Pettersson i husförhörslängd i Vaxholm No.88 under åren 1752-1754 med hustrun Larina Jönsdotter, svärmoder Maria Pettersdotter. Christian Pettersson återfinns i generalmönsterrullan för Artilleriregementet i Vaxholm antagen som hantlangare för maj 1755 men ej i den för januari 1757. I de militära rullorna så uppges Christian, eller Christer som han också kallas, vara 25 år när han antas 1755, d v s född ca 1730. Christian Persson Jäger var gift med Maria Christiernsdotter, dotter till Christiern Olofsson Winberg från Norge (Jfr Kenneth Mossberg). I generalmönsterrullan över de i landet varande trupperna av Västerbottens regemente återfinns 1759 under nr 147 Jægare Christian Persson. Där anges att han antagits för en kapitulationstid av tre år och hänvisas till ett protokoll i Landskansliet av den 20 februari 1758. Christian var gift och 29 år gammal, född i Sörmland. I mönsterrullan för 1762 står att Christian lösgivits som capitulationskarl i februari 1761. Christians efternamn Jägare måste väl härledas från denna tid vid Västerbottens regemente. Christian Jägare återfinns en kort tid på 1760-talet som torpare i Kougsta, Häggenås socken, Jämtlands län (Z). Christian Jägares moder finns även hon här noterad (Häggenås DII:1, Kougsta, fol. 88). År 1757 är Christian Jägare noterad bosatt i Västerteg, Umeå landsförsamling (AC) när dottern Maria föds, och 1767 befinner sig Christian Jägare och hustrun Maria Christiansdotter i Burträsk, Västerbottens län (AC) vid barns dop. 1768 är avskedade soldaten Christian Persson Jägare med hustru dopvittnen när en dotter till hantlangaren Detlof Petersson i Röbäck, Umeå landsförsamling (AC), och hans hustru Brita Caspersdotter låter döpa dottern Fredrika den 17 juli samma år. Christian Jägare återfinns en tid bosatt i Röbäck, Umeå landsförsamling (AC), där en dotter Christina finns noterad i familjen, med en notering om flyttning till annan sida i hfl som inte verkar stämma (Umeå AI:8 1778-1786, Röbäck). Pass påskrivna Gävleborgs län 1783 17/1: avskedade soldaten ifrån Västerbottens regemente Christian Jägare med hustru 2:e döttrars pass att under vägen avsätta porslin. I olika sammanhang har det angetts att Christian Pettersson Jägare var bror till Detlof Petterssons (Rosenberg) Denne borde då även ha samma mor, om de nu inte var halvbröder på fädernet? (Svea hovrätt, renoverade domböcker 1763, Jämtland:62). Den 11 november 1763 hölls ting i Lits häradsrätt i Jämtland. Då hade Olof Ersson i Kogsta instämt avskedade soldaten Christian Jägare för att denne skulle avträda det torp han bodde i på Erssons ägor emedan han af deras barn ej någon tjenst hafwa kunde. Jägares hushåll uppges ha bestått av hans hustru Maja Christiansdotter, hans syster Agneta (Rosenberg född omkring 1741 som slog sig samman med glasföraren Elias Pettersson Lindgren) och Jägares barn Stina (Kristina) 13 år, Fredrik 11 år, Annika (Anna) 10 år, Maria 6 år och Elsa 13 veckor (som f.ö. var född i socknen). Dessutom hade Jägare sin 80-årige moder hos sig (Maria Persdotter) och en brorsdotter Beata, 14 år gammal. (Vem är Kristians brorsdotter Beata dotter till?). I domboken sägs att hon erbjöds årstjänst hos Mårten Pärsson i Ringsta. Kristians dotter Stina däremot hade redan årstjänst, liksom brodern Fredrik, som tjänade hos Jonas Fogel i Mo. (Vad blev det av denne Fredrik Kristiansson Jägare?) Agneta erbjöds tjänst hos fältväbeln Högström. Häradsrätten såg nu att en överenskommelse var möjlig mellan Jägare och Ersson och Jägare tilläts stanna samt fick vissa förmåner i utbyte mot dagsverken m.m. Agnetas son kallade valackaren Rosenberg sin morbror 1792 och avsåg då med all sannolikhet Detlof. Att Detlof ska ha varit betydligt äldre än sina syskon Kristian och Agneta kan förklaras med att de alla var halvsyskon men barn till samma far. Intressant att Agneta liksom Detlof ska ha kallat sig Rosenberg (dock ej här). ________________________________________ Källor 1) Karl Peder Andersson -------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------- FARFARS FARMORS MORMORS FARFAR: Per (Petter) Soldaten vid Upplands regemente. ________________________________________ Familj med FARFARS FARMORS MORMORS FARMOR: Maria Persdotter eller Pettersdotter ((16(77) - 1780) Barn: Christian Pettersson Jägare (1730 - ) -------------------------------------- FARFARS FARMORS MORMORS FARMOR: Maria Persdotter eller Pettersdotter Född: (16(77) 1) Död: 1780-05-14 1) ________________________________________ Familj med Per (Petter) Barn: Christian Pettersson Jägare (1730 - ) ________________________________________ Källor 1) Karl Peder Andersson -------------------------------------------------------------------------------- ---- -------------------------------------------------------------------------------- ---- FARFARS MOR: Carolina Jansdotter Far: Johan (Jan) Christophersson (1791 - 1867) Mor: Maia Lisa Wibom (1811 – 1891) Född: 1855-02-16 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark C:3 (1821-1860) sidan 359] dopnamn: Karolina föräldrar: Torpberg, Jan Christoffersson och hans hustru Maja Lisa Wibom 44 år. döpt: 18 feb 1855. faddrar: Jan Steffansson och hans hustru Karin Andersdotter Svenskandersbg. (Svenskandersberg) ________________________________________ Familj med Anders Ersson Barn: Frans Oskar Wilhelm Kristiansson - Östling (1874 - 1964) ________________________________________ Familj med Olof Peter Kristiansson - Östling (1844 - ) Vigsel: 1888 Ljusdal sn, Gävleborgs län, (X) 2) Barn: Anna Maria Christiansson - Östling (1877 - ) Julia Kristiansson (1884 - ) Selma Kristiansson (1888 - ) Julius Östling (1893 - 1979) Elin Matilda Kristiansson (1896 - ) Judit Elisabeth Svanholm (f. Kristiansson) (1899 - 1980) ________________________________________ Källor 1) Födelse o dopbok Östmark 2) Ann-Charlotte Ivares ------------------------------------------------------------------------- FARFARS MORFAR: Johan (Jan) Christophersson Blev 75 år. Född: 1791-12-03 Gräsmark sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark AI:15 (1841-1855) sidan 147] Bosatt: mellan 1851 och 1855 Torpberg, Östmark sn, (S) 1) [Östmark AI:15 (1841-1855) sidan 147] noterade föräldrar i hfl. Christoffer Olsson & Maris Jansdotter Död: 1867-03-24 Östmark sn, Värmlands län, (S) 2) Sidan 149 ________________________________________ Familj med Maia Lisa Wibom (1811 - 1891) Lysning: 1853-12-30 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark AI:15 (1851-1855] sidan 147] Vigsel: 1854-04-23 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark AI:15 (1851-1855] sidan 147] Barn: Carolina Jansdotter (1855 - ) ________________________________________ Källor 1) Husförhör Östmark 1851...55 Torpberg 2) Husförhör Östmark 1876...80 Torpberg ------------------------------------------------------------------- FARFARS MORMOR: Maia Lisa Wibom Blev högst 80 år. Mor: Lisa Andersdotter Född: 1811-09-21 Frykerud sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark AI:15 (1851-1855] sidan 147] Bosatt: mellan 1851 och 1852 Torpberg, Östmark sn, (S) 1) [Östmark AI:15 (1841-1855) sidan 147] noterade föräldrar i hfl: - Jan Peter Gabrielsson Wibom & Lisa Olsdotter Bosatt: mellan 1853 och 1855 Svenskhöjden, Östmark sn, Värmalands län, (S) 2) [Östmark AI:15 (1851-1855) sidan 136] Enk. född 21/9-11 Frykerud noterad förälder: Jan Peter Gabrielsson & Lisa Olsdtr. Östra Glinne Bosatt: mellan 1876 och 1880 Torpberg, Östmark sn, Värmlands län, (S) 3) Sidan 149 Änka sedan 1867-03-24 Kringvandrande Bosatt: 1880 Torpberg, Östmark sn, Värmlands län, (S) 4) - Änka. Död: 1891 Östmark sn, Värmlands län, (S) 5) ________________________________________ Familj med Coloander Magnusson Norman Färdig (1813 - 1847) Barn: Maja Lisa Carlsdotter (1832 - 1869) Anna Lisa Carlsdotter (Färdig) (1838 - ) Carl Carlsson (1841 - ) Magnus Carlsson (Färdig) (1845 - ) ________________________________________ Familj med Erik Ersson Barn: Eric Ericsson (1849 - ) ________________________________________ Familj med Johan (Jan) Christophersson (1791 - 1867) Lysning: 1853-12-30 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark AI:15 (1851-1855] sidan 147] Vigsel: 1854-04-23 Östmark sn, Värmlands län, (S) 1) [Östmark AI:15 (1851-1855] sidan 147] Barn: Carolina Jansdotter (1855 - ) Fadern var 63 år och modern 43 år då dottern Carolina föddes! -------------------------------------------------------------------------------- ------------ Postat söndagen 31 augusti 2008 - 11:45 av Jan Johansson Några rader under i samma hfl AI:24 1871-75 i Torpsberg, Östmark GID 550.33.68200, återfinner man Olof Petters Kristianssons styvson Jan Jönsson f. 1852-04-16 (Fel, född 16/5 1852, Östmark) med en kommentar att han flyttar till Hedvig Eleonora förs, i Stockholm år 1871-04-21. Tittade lite där i inflyttningslängderna [Stockholm] Hedvig Eleonora, BIA:18, inflyttning 1871-1872 och fann i inflyttningslängden en halvsyster till Oleana Johansdotter Wigardt. Det står följande: inflyttningsdatum 1871-01-11. GID: 2732.258.900 Wilhelmina Jansdotter Wigert (Wigardt) f. 1839-05-08 flyttar in från Carlstad och att hon har med sig två oäkta barn: Frans Edvard f.1868 i [?] 27 feb. dop.2/8 (kan inte tyda i vilken församling) Carl Ferdinand f.1870 i Hör 22 nov. dop.22/11 Hittar även Jan Jönsson med inflyttningsdatum 1871-05-01 i Hedvig Eleonora på GID:2732.258.2700 där det står följande att han ut reser från Östmark sn, 1871-04-21 Säger sig heta Jansson men registreras som Jönsson, Jan, dräng, född 1852 maj 10 i Östmark med vistelseadress Tullgatan 10. -------------------------------------------------------------------------------- --------------- -------------------------------------------------------------------------------- --------------- Se Pia Nydahls (född Bülow) hemsida: http://www.123minsida.se/jamtland/12029273 Pias anor som går ihop med Olof Peter Kristiansson med flera anor till honom än ovannämnda: Mf 6 Fritiof Olaus Wilhelmsson, född 1895-01-18 i Dalarna, Norrbärke, död 1980-03-27 i Uppsala. -------------------------------------------------------- Mf f (halvbror och storebror ovannämnde FARFAR Albert Manfred f 1902): 12 Johannes Olsson Kristiansson, född 1873-09-12 i Värmland, Östmark sn, död 1959. ----------------------------------------------------- Mf ff 24 Olof Peter Kristiansson, född 1844-03-21 i Värmland, Gillberga sn. Koppar- o bleckslagare.] (Gift?) Barn (innan han träffade och gifte sig med Karolina Jansdotter) med Mf fm 25 Oleana Wigardt, född 1854-03-24 i Värmland, Norra Metbäcken, Östmark sn, död 1876-01-19 i Värmland, Östmark sn. ----------------------------------- Mf ff f 48 Kristian Pettersson, född 1818-08-26 i Norge, död 1854-03-14 i Värmland, Östmark sn. Djurläkare i Kvistberg, Östmark. Gift med Mf ff m 49 Johanna Olsdotter Lök, född 1819 i Värmland, Östmark sn, död 1875-10-15 i Värmland, Östmark sn. ------------------------------- Mf ff ff 96 (= 52 Han är även hennes mf mf f) Johannes Pettersson, född 1788-10-04 i Norge, död 1855-11-02 i Värmland, Gillberga sn. Häst- och djurläkare. Gift 1815-09-30 med Mf ff fm 97 Dorotea Hansdotter, född 1797-04-03 i Norge. (Han var senare tillsammans med Pias mf mf m 53 Anna Stina Torstensdotter Moberg, född 1811 i Norra Råda sn.] och fick då Pias mf mf 26 Wilhelm Johansson Pettersson (Brandin), född 1833-08-10 i Sunne sn (Värmland).) Mf ff mf 98 Olov Bollvinson Lök, född 1790-07-25 i Torsåker Närke, död 1836-05-16 i Värmland, Östmark sn. Fältjägare i Harmon, Östmark sn. Gift med Mf ff mm 99 Anna Ulrika Fagerberg, född 1790-05-09 i Närke, Njutånger sn, död 1864-01-27 i Värmland, Östmark sn. ---------------- Mf mf ff 192 Peter Detlofsson, född 1738, död 1815. Gift med Mf mf fm 193 Marie Sofie Lind, född 1753, död 1804-07-18 i Christiania Tukthus. Hon var även Pias mffmmfm och fick då hennes mf fm mf 102 Carl Fredrik Fant Carl Johannsen (Rosenberg), född 1779 med hennes mf fm mf f 204 Johannes Lustig Rosenberg Palm, född 1748, död 1792. Hästskärare. Pias mf ff mf f 196 Boldevin Lök. Porslinsförare. Gift med Pias mf ff mf m 197 Katarina Åman. Pias mf ff mm f 198 Sven Magnus Fagerberg. Hästskärare. Gift med Pias mf ff mm m 199 Kristina Kristiansdotter (Jägare?), född 1750. --------------------------------------------------------------------------- Pias mf mf ff f 208 Detlof Pettersson, född 1719, död 1806. Gift med Pias mf mf ff m 209 Marie Kristiansdotter, född 1700. Pias mf ff mf ff 392 Hans Lök. Pias mf ff mf mf 394 Gabriel Åman. Pias mf ff mm mf 398 Kristian Pettersson Jägare, född 1730. Gift med Pias mf ff mm mm 399 Maria Christiernsdotter. ----------------------------------------------------------------------------- Pias mf mf ff ff 416 Petter Detlofsson, född 1690. Gift med Pias mf mf ff fm 417 Gunnhild Larsdotter, född 1690. ---------------------------------------------------------------- Pias mf ff mm mf m 797 Maria Persdotter, död 1780. Pias mf ff mm mm f 798 Christiern Olofsson ?Winberg. Från Phias hemsidas kommentarer: Susanne Sandh | Svar 16.11.2010 18.28 Hej! Vi har gemensamma släktingar. Finns det möjlighet att få uppgifter angående Olof Petter Kristiansson nr 24? Vi har själva (släktforskningsprogrammet) Holger 6. Susanne Sandh Phia 18.11.2010 17.59 Hej Susanne, jag vet inte nått mera om morfars släkt än vad som står i antavlan, jag fick hela bibban av Kim, det ska va att han vet mera. Kram Phia -------------------------------------------------------------------------------- ---------------- Om en halvbroder och storebror till ovannämnde FARFAR Albert Manfred född 1902: Postat lördagen 30 augusti 2008 - 18:55 av Jan Johansson Hej alla! Nu har jag ett problem igen. Oleana Johansdotter (Wigardt) f.1854-03-24 i N:a Metbäcken, Östmark sn, (S) påstås ha ett barn ihop med Olof Peter Östling (Kristiansson) f.1844-03-21 i Gillberga sn, (S). Denna information har jag hittat på Tomas Larsson hemsida http://absolutdinglare.tk Där barnets namn är Johannes Olsson Kristiansson f.1873 i Östmark sn, (S) Har på alla vis försökt att hitta någon information i Östmarks Hf längder men kan inte hitta något. Enligt Sveriges Dödbok 1947-2006, finns en Johannes Olsson Cristiansson född i Forsa sn, (X) år 1873-09-12 som dog 1959-12-22. Det kan ju möjligen vara han, men då jag tittar i födelseboken SCB i Forsa sn, så står där att föräldrarna är ”Arbetaren Olof Johansson från Östmark soken och Flensberg, Werml. och Hustrun Maria Carlsdotter GID:100021.35.23600. Har försökt hitta Olof Johansson i Östmark sn, men har misslyckats med detta. Ur SCB Födda 1873 Forsa församling: ”Nr 56½. Sept. 12. Johannes. Arbetar(en) Olof Johansson från Östmarks Socken och Tomberg (sannolikt menas Torpberg), Werml. D N:o 848 1872 och Hustru Maria Carlsdotter, ålder okänd. Betyg 22/9 73. Ur Sveriges Dödbok 5: 18730912-691 Christiansson, Johannes Olsson Persbo 1:3 Box 1192 Garpenberg Död 22/12 1959. Kyrkobokförd i Garpenberg, Hedemora landskommun (Kopparbergs län, Dalarna). Född 12/9 1873 i Forsa (Gävleborgs län, Hälsingland). Ogift man. -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Hedemora-Garpenberg, Hedemora kn (Dalarnas län, Dalarna) Födelseförsamling i källan: Forsa (Gävleborgs län) Källor: DA, / DOR 52-60 Vad jag vet om Olof Peter Östling (Kristiansson) f.1844-03-21 i Gillberga sn, (S) källa Tomas Larsson (har inte tittat ännu om det stämmer). Han var gift 1865-11-10 med Maja Lisa Carlsdotter f.1832-08-11 i Östmark sn, - d. 1869-02-20 i Östmark sn, Källa husförhörslängden. Östmark sn,. De hade ett gemensamt barn: Olof Petter Kristiansson född 1866-01-06 i Östmark sn. Källa: husförhörslängden Östmark, Torpsberg. Ur SCB Östmark 1866: ”Nr 8. Januari 6. Olof Petter. Olof Christiansson. Maja Carlsdotter i Torpberg. Moderns ålder 34 år (född 1832).” (OBS! Han anges trots detta som född i Södertälje i Sveriges Befolkning 1880, se ovan! Han anges dessutom född 1866-12-06 i Södertälje i Sveriges Dödbok 5, där han inte återfinns varken i stads- eller landsförsamlingen det året, Stefan Simanders anmärkning) -------------------------------------------------------------------------------- --------------- Ur SVERIGES DÖDBOK 5 (1901-2009): 18661206 Kristiansson, Olof Peter Kvarnheden Död 26/3 1943. Kyrkobokförd i Grangärde (Kopparbergs län, Dalarna). Född 6/12 1866 i Södertälje (Stockholms län, Södermanland). Gift man (14/6 1919). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Gränge-Säfsnäs, Ludvika kn (Dalarnas län, Dalarna) Födelseförsamling i källan: Södertälje (Stockholms län) Källor: DB, FS ------------------------------------------ Hans hustru: 18740815-710 Kristiansson f. Bruhn, Amanda Sunnansjö 56:1, Tallmogården. Död 17/1 1965. Kyrkobokförd i Grangärde, Grangärde kn (Kopparbergs län, Dalarna). Född 15/8 1874 (ingen uppgift om födelseort) Änka (1943). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Gränge-Säfsnäs, Ludvika kn (Dalarnas län, Dalarna) Källor: AL / DOR 65 / UTD 61-67 ---------------------------------- Han även ett barn med (den förras syster?) Maja Sofia Carlsdotter f. 1839-01-11 i Lysvik sn: Anna Christina född 1871-11-07 i Säfsnäs sn, Ludvika, (W). Källa: SCB Säfsnäs 1871. Ur SCB Säfnäs 1871: ”Under Nr 106. (Men utan eget nummer!) Nov. 7. Anna Stina. Såsom fader uppgaf sig Inhyses Enkomannen Christiansson Olof Petter i Torpberg, Östmarks Socken i Wermland. Carlsdotter Maja Sofia, lär piga i Arnsjön, Östmarks S:n. Dopsedel är sänd per posto 19 Nov till Pastorsembetet i Östmark. Men åter till problemet, är det någon som kan hjälpa mig med problemet? Eller har Tomas Larsson hel enkelt fel i sitt antagande att Oleana är mor till Johannes? Även Kim Berg från Storfors i Värmland har haft denna informationen på sin hemsida http://www.bergsweb.se att Oleana är mor till Johannes. -------------------------------------------------------------------------------- ------ -------------------------------------------------------------------------------- ------ Rättelser och tillägg till ovanstående uppgifter emottages tacksamt!

87

Westerling (Wallin) / Westerling (Wallin) « skrivet: 2007-02-25, 11:02 »

Hej Anders Berg(Zzz). Jag hittade häromdagen ett inlägg från den 16 Okt. 2005, där man kunde läsa att Feltwäbeln Bengt Reuterdahl var instämd till Torna häradsrätt AIa:37 (hösttinget den 31/10 1729). Denne Bengt var min mm,mf,mf, mf (född i Mörarp omkr 1693). Jag har en del uppgifter om Bengt från Skånes Knektregister, bl.a. 4 st soldatnummer: Soldatnummer : 1713 Vsk-02-0208 (2:e Sergant) 1721 Vsk-05-0208 (2:e Sergant) 1721 Vsk-04-0208 (1:e Fältväbel) 1721 Vsk-04-0501 Mellan åren 1722-1740 föddes minst 11 barn i Blentarp. Men innan 1720 kan jag inte hitta Bengt och inte heller var familjen blev av efter 1740. Detta är uppgifter som jag har letat efter i många timmar. Var hittar man uppgifter om t.ex. Stralsund? Kanske kan det lösa en del av mitt problem. Denne mannen har gäckat mig under lång tid. Tacksam för ev. hjälp. M v h Gustav Johansson

88

Stark / Stark « skrivet: 1999-03-28, 16:47 »

I Sigurd Piras, Tingsställena i Norra Vedbo härad, (Jönköpings län), finns på sid 30 ff omtalad en i Lommaryd sn 1828 uppträdande, 34 årig f d sjöartillerist, Karl Fredrik Berggren, till fara och skräck för sockenborna. Denne uppgav sig vara son till huddragaren Anders Stark i Lommaryd. Piras uppgifter om olika mål denne Berggren varit inblandad i är en färgstark läsning. Är dessa personer kända av resandeforskningen? Hur ser i så fall familjen ut?

89

Skarberg / Scharberg / Skarberg / Scharberg « skrivet: 2010-06-02, 05:40 »

Jag fann till min förvåning att det inte finns en egen diskussion om släktnamnet Skarberg / Scharberg trots att namnet nämns ett flertal gånger i Anbytarforum, inte minst under Skarprättare. En början på detta släktnamn verkar förklaras i följande inlägg av Anders Berg: Bödeln och mästermannen Olof är nog den Olof Ulv i Skara, som nämns som fader till skarprättaren Aron Skarberg i Gävle. Se http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=83800&post=1000209#POST10 00209 I övrigt så går det bra att använda Sök i Anbytarforum för att finna de inlägg som gjort om persson med detta namn. Är det någon som har en stamtavla på de närmaste generationerna efter Olof Ulv i Skara, eller åtminstone Aron Skarberg i Gävle, så vore det bra för översikten förstås! Flyttad från Övriga Släkter till Resandesläkter av Moderator Släkter.

90

Segerman / Segerman « skrivet: 2012-11-22, 23:49 »

Se Ulf Johanssons inlägg här: 10 000 poster i det sökbara namnregistret i projektet Inrikes pass! Medlem Lars-Erik Almberg registrerade som 10 000:e post lumpsamlaren Lars Segerman som den 5 november 1813 fick ett pass på Linköpings läns landskansli at på 3 månader resa i detta och nästgränsande Län. Ett pass från 5 november till 5 februari att samla lumpor... hu, det låter kallt! Som lumpsamlare var Segerman ute på vägarna en hel del och dyker därmed upp i namnregistret flera gånger, under 1813 och 1814 fick han beviljat respass vid åtminstone tre skilda tillfällen. Med de olika anteckningarna som står om honom i passjournalerna lär vi oss att han i mars 1813 var 46 år gammal (alltså född c:a 1776), att han var född i Gärdserum, var 5 fot 10 tum lång (173 cm), hade blå ögon, mörkt hår och samlade lumpor för Cederholms pappersbruk. Detta pappersbruk låg i Falerum c:a 50 km sydost om Linköping, nästgårds med födelsesocknen Gärdserum och tillverkade skrivpapper. Det sökbara namnregistret hittar du på GFs medlemssidor, ingång längst upp till höger. http://www.genealogi.net/pdf/GFA_nr13_2012.pdf ------------------------------------------------------------------------- fmmf 22 Lars. [ Maka 23 ] [ Dotter 11 ] Relation med nästa ana Barn: * Ingeborg Larsdotter, född 1776-04-11, se ana 11. fmmm 23 Annika Bengtsdotter, född 1746, död 1791-07-27 i Finnrya, Segerstad sn. (d,hfl). [ Make 22 ] [ Dotter 11 ] Karlstads stadsfs A1:7 sid 117 piga hos borgaren Jonas Röding. Finns med år 1770. Från Tollerud. Karlstads stadsfs A1:8 1775-1779 sid 118 struken hos Jonas Röding, sid 1 hos Olof Spak 1776-1777 sid 144 år 1775 hos Lars? Segerman, sid 371 år 1777 sist i längden resande personer, står med dottern. Karlstad lfs födde 1776-04-11 Fintatorp. Annika står utan patronymikon. Finns inte med i hfl i Fintatorp 1776. Dopvittnen Soldat Olof (Larsson) Fintman (bor på Fintatorp) torpare Nils Persson på Lagergens torp hu Maria Persdotter samt hu Ingeborg Larsdotter på Lagergens torp Segerstad A1:4 Finnrya -piga/inhyses från 1788 tillsammans med dottern.

91

Segerblad / Segerblad « skrivet: 2007-01-08, 14:06 »

Albrektsson Mathilda 11/8 1857 Häverö Roslagen Jag söker efter upplysningar om släkten Albrektsson från Häverö. Mathilda f.11/8 1857. Hon hade 8 syskon. Hennes pappa hette Karl Otto Albrektsson f 15/12 1822 i bro socken g.m Emma Sofia Segerblad f 22/6 1830 i Järlåsa soc.Mathildas farfar hette Albrekt Albrektsson g m HelenaSophia Kihlström. Mathildas morfar hette Valentin Segerblad f 1806 i Östhammar mormor hette Hedvig Sofia Lundström född 1805. Är det något som vet något om dessa familjer. Mathilda var min mans farmor, mvh/Monica B Detta och följande två inlägg har flyttats hit från Uppland (efterlysningar). / mvh Anders Berg, Moderator Släkter

92

Rolin / Rolin « skrivet: 2010-03-22, 23:36 »

Vet inte om dessa Rolinare har något med övriga svenska eller finska Rolinare att göra, men nämner dem ändå: Den 6 augusti 1759 noteras i Överståthållarämbetets registratur i Stockholm att landshövdingen i Österbotten efterlyst två rymmare som noga ska efterspanas på från Finland överkommande fartyg. Rymmarna var de två bröderna Zacharias och Johan Friedrick Rolin, vilka tidigare kallat sig Nils och Gottfried Wennerbom. De hade gripits tillsammans med salpetersjudardrängen Simon Ström och skulle sändas till Korsholms kronohäkte när de kommit på flykten efter att med kniv ha dödat två av sina bevakare. Simon Ström hade snart gripits och berättat det förenämnde begge missdådare, hwilka förments warit 2ne från Helsingfors rymda och efterlysta arbetsfångar wid namn Gustaf Möllerström och Gabriel Stark, äro arbetsfången Zacharias Rolin och hans broder en hantlangare wid namn Johan Friedrick bägge af medelmåttig längd och smala. Bröderna talar endast svenska enligt efterlysningen. Överståthållarämbetets äldre kansli, registratur BIa:72.

93

Reisuer / Reisuer « skrivet: 2002-11-07, 11:41 »

Ur Kvarteret Mäster Mikael och skarprättaren Mikael Reisuer av G O Gunne i S:t Eriks årsbok 1931. Om mäster Mikael som givit sitt namn åt ett kvarter på Södermalm i Stockholm sägs bla; Från första början synes han ha varit borgare i Norrköping, efter vad ett den 2/1 1635 för honom utfärdat pass upplyser. Hans efternamn stavas här Reisuer - i andra handlingar stavas det om vartannat Risert, Richter, Reijssur o. a. Enligt passet har han sin hantering med häktor, belter, kädier och ringar, och genom att att sälja dessa skaffade han uppehälle åt sig och sina små barn. Redan den 3 februari kom mäster Mikael i tjänst, och hans tjänstetid gick ut nästan på dagen efter 15 år. Under denna tid hade han med hustrun Anna Eriksdotter, svärmor och svåger sparat ihop en liten förmögenhet, eller åtminstone så pass, att han hade skaffat eget hus någonstans inom nuvarande kvarteret mäster Mikael större,... Den sista januari 1650 hade mäster Mikael suttit tillsammans med en häktmakare och landstrykare Paul Andersson i den lilla skarprättargården på Södermalm. Mikael dräpte sin gäst efter handgemäng, och vittnen var bödelens hustru Anna Eriksdotter och hennes fru moder Ingeborg Eriksdotter,... Den sista januari hade dråpet skett, den 13 februari kom domen : Skarprättaren Michel Rijsert haver utan tvång och livsnöd dräpt Påwel Anderson, varföre rätten icke kan fria hans liv, och den 20 mars faller hans huvud.

94

Palmgren / Palmgren « skrivet: 2003-12-24, 09:26 »

Finns det nån som vet nåt om resandesläkten Palmgren? Kringstrykande bleck- och kopparslagaren Sven Johan Palmgren (som ska vara född i Hassla Synåsen) o.h.h. Anna Hansdotter får dottern Brita Johanna 1857 antingen i Delsbo eller Söderhamn. Dottern lämnades 1860 hos torparen Jacob Crantz i Mårdsund i Hallens församling i Jämtland. Skulle vara intressant att få veta nåt om dessa personer och deras släkt!! God Jul!

95

Lind / Lind « skrivet: 2010-10-26, 13:45 »

Wallacharen Andreas Pettersson Lind och hust. Juliana Pärsdotters dotter Hedvig föddes 1735 7/12 i Helgesta (Helgesta, C:2 p 42). Ingen bostadsort är angiven för föräldrarna som troligen bara var på genomresa vid nedkomsten.

96

Karström / Karlström / Carström / Carlström / Karström / Karlström / Carström / Carlström « skrivet: 2002-11-25, 21:45 »

Är det någon som kan hjälpa mig med Karström runt Vittskövletrakten. De kända är Maria (f1882)och hennes mor Emelie (f1860)och i sin tur hennes mor Maria (f1826). Är det någon som vet något om deras män eller Marias (f1826)förfäder? Undrande Mats Carlström

97

Hellgren / Hellgren « skrivet: 1999-05-09, 08:28 »

Jag söker August Verner Hellgren som skall vara född 1897 i Västra Vingåker men min sökning där gav inget svar, men kanske någon under denna rubrik kan hitta honom. Senare i livet kopparslagare och förtennare. Douglas

98

Hedenberg / Äldre inlägg (arkiv) till 17 maj, 2010 « skrivet: 2010-04-06, 15:22 »

Nu har jag startat en diskussion om resandesläkten Hallongren / Hallengren, se

99

Hedenberg / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2010 « skrivet: 2009-08-31, 08:14 »

Hej! Så här skriver Bo Lindwall i den här tråden den 2 april 2004: En hästhandlare och glasförare Andreas Hedenberg, född 1779 (enligt hfl) som 1803 kallas ”glasförare från Falköping” är skriven i Skara 1811-1832. Han var först gift med en Ulrika Lindgren, född 1779, död 1824 11/6 i Skara (Hennes mor är måhända ”glasföraren Lindgrens hustru Ingeborg Månsdotter från Skara, 45 år” som avled 1788 21/5 i Skövde). Senare levde Andreas tillsammans med Helena Katarina Hallengren, född ca 1790, död 1858 26/11 i Adelöv sn, dotter till borgaren och krämaren i Torshälla Lars Hallengren och Anna Maria Malm. Helena Katarina hade tidigare varit gift med borgaren och järnhandlaren i Kungsbacka Peter Darell, född ca 1774, död 1822 15/6 i Åmål. Mvh Gabriel

100

Fahlgren / Fahlgren « skrivet: 2010-06-07, 22:44 »

Dödsnotis och levnadsbeskrivning i F:1 Vreta Kloster s 160, 1759-06-30 Nils Fahlgren, hästhandlare och glasförare gift med Ingrid Utterberg finns här:

101

Fagerberg / Fagerberg « skrivet: 1999-06-15, 07:01 »

Bo Lindwall: Min gammelmorfar var Ernst Leonard Fagerberg, f 5 feb 1891 i Stöde, Västernorrland. Han var gift med Olga Vilhelmina Pettersson, f 18 maj 1898 i Bjuråker, Gävleborg -dotter till Jonas Petter Byström-Hallin och Matilda Helena Larsson (Byström Melldahl släkten). Enligt min mormor var Fagerbergsläkten i Medelpad kallade tattare. Är det på grund av ingifte i en tattarsläkt eller var de också tattare? Ernst Leonards mor var Anna Kristina Fagerberg f 3 mar 1855 i Timrå, Västernorrland, kringstrykande. Hennes mor var Anna Lisa Fagerberg f 1823 i Högen, Gävleborg.Hennes pappa var Daniel Fagerberg f 2 jan 1805 i Hälsingland, gift med Lovisa Molin f 12 nov 1803 i Mo, Norrala, Gävleborg.(Hennes föräldrar var Vallentin Petersson Molin och Anna Lisa Dahlberg). DanielFagerberg och Lovisa Molin står som zigenare i husförhörslängden. Skullle vara väldigt tacksam för information om Fagerbergssläkten. Tack på förhand!

102

Dyring / Dyring « skrivet: 2012-10-05, 09:30 »

Om Nattmannen i Ystad, Malmö, Landskrona och Lund Hans Jakobsson Dyring och hans ättlingar, se: http://www.hedenqvist.com/dyring.html

103

Darell / Äldre inlägg (arkiv) till 06 april, 2010 « skrivet: 2004-10-07, 13:41 »

Bo Lindvall har i inlägg 1999-04-14 och 1999-04-15 berättat om borgaren Peter Darell (ca 1774-1822), som kallas borgare från Kungsbacka 1811 och 1815, men från Strömstad, då han dör 1822 i Åmål. Jag antar att Bosse, baserat på uppgiften att han kallas för borgare från Kungsbacka, har antagit honom för identisk med den Peter som nämns i husförhörslängden 1782 som son till borgaren Andreas Darell (1748-1784) i Kungsbacka och därmed bror till Benjamin Skövding. Jag har lägge tvivlat på om detta verkligen kan vara en riktig identifikation, speciellt när en artillerist Peter Darelius dök upp som hustru till Botilla (Botilda) Strandberg (se ovan mitt inlägg från 1999-05-31). Det första jag hänger upp mig på är ordningen som barnen nämns i Kungsbacka Hfl 1782. Fredrik, Benjamin, Peter (sönerna för sig, döttrarna för sig). Om Peter, som dör i Åmål 1822, är identisk med Peter i Kungsbacka 1782, så borde detta idikera att Benjamin är född före 1774, något som stämmer mycket dåligt med de uppgifter om hans ålder (från senare Hfl och GMR) där 1780/1781 anges som hans födelseår. Om man istället antar att artilleristen Peter Darelius är identisk med Peter i Kungsbacka 1782 så stämmer ordningen på barnen. Åldersuppgifter från GMR indikerar att han skall vara född i början av 1781. Både Benjamin Skövding och Peter Darelius anges i GMR som födda i Älvsborgs län. Man skulle alltså t o m kunna tänka sig att Benjamin och Peter är tvillingar, inte helt osannolikt eftersom deras moder Christina Skövding var född tvilling (och dessutom så ökar sannolikheten för tvillingfödslar om man har tvillingfödslar i släkten). Om Benjamin Skövding och Peter Darelius är bröder så skulle också det faktum att Botilda Strandberg är fadder till så gott som samtliga Benjamin Skövdings barn få sin naturliga förklaring! Dessutom framgår det av passjournaler att Botilda Strandberg och Benjamin Skövdings hustru Christina Sjöberg frekvent tar ut pass samtidigt. Som ytterligare argument skulle jag vilja framhålla att både Benjamin Skövding och Peter Darelius gifter sig i Drängsered i Halland (med bara tre månaders mellanrum). Dessutom så reser samtliga övriga kända barn till Andreas Darell och Christina Skövding i Halland och en bit in i Älvsborgs län. Detta kan inte sägas om den Peter Darell som dör 1822, med undantag av att han är borgare en kortare tid i Kungsbacka. Vem är då den Peter Darell (ca 1774-1822) som är borgare i Kungsbacka? I mantalslängden för Kungsbacka 1811 (daterad 1810 22/12), s 67 kan man läsa följande: Jernhandlaren Peter Darell 1._ _ }1._ Han finns inte med i tidigare mantalslängder och i Mtl 1812 (daterad 1811 21/12), s 115: Jernhandlaren Peter Darell 1._ _ _ _ _ _ _ _ _}1. Sen förekommer inte Peter Darell mer i mantalslängderna i Kungsbacka. Det kan dock vara intressant att notera att på samma ställe i mantalslängden 1813 (daterad 1812 21/12), s 133, finns: Jernhandl:n Petter Hultqvist 1._ _ _ _}1. Mantalslängd 1814 (daterad 1813 10/12), s 2972: Jernhandl. Peter Hultqvist 1._ _ _ _ }1. Mantalslängd 1816 (daterad 1815 9/12), s 2009: Jernhandlaren Peter Hultqvist 1.1._ _ _ _ pigan Gustafva _ _ _ _1._}3 Mantalslängd 1817 (daterad 1816 13/12), s 1705: Jernhandlaren Hultqvist 1.1._ _ _ _ p Gustafva _ _ _ _1._}3 Mantalslängd 1818 (daterad 1817 18/12), s 1708: Jernhandl. P: Hultqvist 1.1._ _ _ _}2. Därefter finns inte heller Hultqvist med i mantalslängderna i Kungsbacka. En eventuell identifikation av Peter Darell, som densamme som Peter Hultqvist försvåras dock oerhört av att Peter Hultqvist och hans hustru Anna Beata Rolin får en dotter Lovisa Gustava i Kungsbacka 1816 8/1, samtidigt som Peter Darell då kan beläggas med en helt annan hustru! Den enda möjliga kopplingen jag i nuläget kan tänka mig är om Peter Darell möjligen kan vara son (eller snarare styvson, med tanke på Peter Darells ålder) till Erik Wetterstrand (f 1764) som i början av 1800-talet reste i Halland. Erik Wetterstrand kallas ibland Erik Darell. Hans mor Sigrid Frisk, änka efter Tobias Johansson Wetterstrand, var i sitt andra gifte gift med borgaren i Falköping och Skövde Petter Darell (ca 1753-1808).

104

Dahlström / Dahlström « skrivet: 2010-10-28, 18:28 »

I tidningen Dalpilen 1879-04-18, s. 2: Gammalt nattvardsbarn. Efter föregången enskild skrift och absolution, blef den 15 dennes å här varande cellfängelse straffången, vallackaren Johan Wilhelm Dahlström konfirmerad och begick derpå för första gång H. H. nattvard. Dahlström är född den 8 nov. 1851 i Uslands by af Stöde socken i Westernorrlands län och var således nu vid sin första nattvardsgång nära 27 ½ år gammal. Några data ur Dahlströms lefnadshistoria lemna en föga hugnesam inblick i dessa samhällets olycksbarns, dessa hästskojares och lösdrifvares lif, till hvilkas klass Dahlström hör. Enligt hvad man efter mycket besvär lyckats utröna, har Dahlström blifvit döpt i Stöde, der hans kringstrykande föräldrar, som enligt hans egen uppgift äro hästbytaren Johannes Andersson Dahlström från Sala och ogifta Fredrika Charlotta Pettersson, hvars kyrko- och mantalsskrifningsort är obekant, vid hans födelse tillfälligtvis uppehöllo sig; men någon anteckning om hans dop finnes ej gjord i Stöde ministerialböcker. Från sin spädaste barndom har Dahlström fört ett kringvandrande lif, sedan han blef äldre för det mesta sysselsättande sig med lumpsamling och utöfvande af vallackareyrket, och är ingenstädes hvarken kyrko- eller mantalsskrifven. Till här varande fängelse ankom han den 27 aug förlidet år, dömd af Hedemora råstufvurätt för 2:dra resan stöld till 9 månaders straffarbete samt förlust af medborgerligt förtroende i två år utöfver strafftiden. Vid sin ankomst hit till fängelset kunde han någorlunda hjelpligt läsa innantill och har deri förkofrat sig rätt mycket, inhämtat godkänd kristendomskunskap och lärt sig något skrifva. Under sin strafftid har han iakttagit ett godt uppförande.

105

Dahlberg / Dahlberg « skrivet: 2006-09-20, 10:27 »

Niclas! Om Johan Månsson Dahlberg har jag noterat följande: född 1739 (åu i db), död 1799 23/9 i Slättdal,Tryserum sn. Glas- och porslinshandlare, krämare. Skriven med hustrun som glasförare för Kasimirsborg, Lofta sn i mtl 1769 och 1770, ej kvar 1782. Gift ca 1763 med Anna Margareta Wulf, född 1742 (åu i db), död 1777 21/3 i Slättdal, Tryserum sn, dotter till artillerihantlangaren och senare häradsvalackaren Henrik Jeremiasson Wulf (Ulf/Skarberg) (född 1708, död 1800 26/5 i Skvagerfall, Törnsfall sn) och dennes första hustru (gifta 1739 25/11 i Törnsfall sn) Kristina Salomonsdotter Sandberg (född 1716 2/12 i Gladhammar, Gladhammar sn, död 1782 19/6 i Skvagerfall, Törnsfall sn). Barn: Kristina Dahlberg, född 1764 12/9 i Törnsfall sn, död där 1764 13/10. Johan Henrik Dahlberg, född 1765 28/8 i Tryserum sn, död 1765 25/10 i Gamleby sn. Anna Katarina Dahlberg, född 1769 15/11 i Tryserum sn. Johan Henrik Dahlberg, född 1770 13/9 i Tryserum sn, död 1775 29/3 i Gamleby sn. Kristina Dahlberg, född 1773 11/9 i Tryserum sn, död där 1776 19/8. Johan Henrik Dahlberg, född 1776 20/1 i Gamleby sn, död där 1776 3/2. Elisabet Dahlberg, född 1777 19/1 i Gamleby sn, död 1777 27/3 i Tryserum sn.

106

Björk / Björk « skrivet: 2012-02-15, 23:21 »

Det kan möjligtvis för släktingar till Anders Olsson-Björk vara kul att veta att röde Björks stamfader beskrevs ha just röda hår när han ankom till fängelset i Malmö 1859, straffad för stöld.

107

Alting / Alting « skrivet: 2003-11-28, 21:53 »

Jeg er en etterkommer av Ole Jansen Alting. Han fikk dette Alting-navnet fordi han kunne alt. Ole Jansen var sønn av Jan Pietersen van Amsterdam som ble født 1728 i Noord Holland i Nederland. Ole Jansen var ilag med Karen Larsdatter og de fikk følgende barn: 1.Anne (ca.1787), 2.Simon (ca.1799), 3.Jan (?), 4.Lars (ca.1801), 5.Ole (ca.1805), 6.Maren Kirstine (ca.1807), 7.Peter (ca.1816), 8.Karen Er det noen som har noen utfyllende opplysninger til meg på denne slekten så er jeg svært takknemlig! På forhånd takk

108

Almin / Almén / Almin / Almén « skrivet: 2006-06-22, 13:01 »

I Gränna stadsförsamling finns följande dop GID 1086.46.107300: 1825, född 16 och döpt 21/5 Anna Ulrika, oägta. Som fader till detta barn anmälde sig förre ? , numera kringstrykande Glasföraren Sven Magnus Ström, kringstrykande glasförare vid Söder tull, och att barnet blivit sammanavlat med en honom från Östergötland hit följaktig piga, vid namn Sara Maja Almén, som icke medför någon attest, men säges vara omkring 27 år gammal, och hennes styvfader Gustaf Bergsten som skall bo i Östra Stenby socken samt vara häradsvallakare och glashandlare. Bo Lindwall nämer väl denna kvinna 06 juni 2005 i sitt omfattande bidrag. Vänligen, Olle Elm

109

Vimmerby / Vimmerby « skrivet: 2002-09-20, 13:20 »

Ang. frågan om släkten Ruth har resandekoppling, så kan tilläggas att Margareta Nilsdotter Ruth kallades för sakramentade tattarkärring enl domboken 1691. Hennes man var Johan Jonsson, som visserligen var häktemakare, men inte tycks ha haft några tattare bland anorna. (Johans bror kallade sig Lind, och något mer om dessa har jag just skrivit under rubriken Resande/Lind.)

110

Historia / Tattarinventeringarna « skrivet: 2005-08-27, 00:43 »

Hej! Är det någon som vet var de s.k. Tattarinventeringarna från 1920- och 40-talet förvaras någonstans? Den aktuella kommunen hade i alla fall aldrig hört talas om dem. MVH Stefan

111

Resande - Resandefolket / Resande - Resandefolket « skrivet: 2011-11-05, 17:09 »

Hej Har en länk i min forskning där ryktet säger att de har anor från resandesläkt. Var kan jag få veta om det stämmer. Lars Lindgren f 1842-03-19 i Odensjö h h Johanna Botilda Lundblad f 1849-01-31 i Grevie Johan Olsson , Benedikta Lundblad kringvandrande }föräldrar till Johanna Botilda

112

Allmänt / Är dessa personer resande? « skrivet: 2010-09-27, 20:40 »

Resande släkt i Älgå, Värmland? Hei, Jeg har nettopp mottatt opplysninger vedrørende släkt i Älgå og Ny. Min Tipp-oldemors fødenavn var Sofia (Sophia) Nilsdotter, og ble født 17.08.1860 og konfimert i Älgå sn, Värmland. Hun dro over til Norge en gang etter konfirmasjonsalder - akkurat NÅR vet jeg dessverre ikke. Men hun arbeidet som tjenestejente på Lystad gård i Ullensaker kommune - og fikk min oldemor som uekte barn med en tjenestegutt på en annen gård i samme kommune. Sofias foreldre var Nils Larsson, f. 27.12.1815 i Ny sn og Karin Persdotter, f. 04.01.1822 i Älgå sn. De giftet seg 23.07.1843 Sofias søsken var : Anna Nilsdotter, f. 16.09.1843 i Älgå sn i Värmlands län, Sverige. Forhold til Johannes Nystrand, ikke gift. ii Carl Nilsson, f. 02.06.1845 i Älgå sn i Värmlands län, Sverige, emigrert 04.06.1869 fra Älgå sn i Värmlands län, Sverige til Amerika. iii Anders Nilsson, f. 11.07.1852 i Älgå sn i Värmlands län, Sverige. iv Karolina Nilsdotter, f. 03.09.1854 i Älgå sn i Värmlands län, Sverige. v Sofie Nilsdatter, fødenavn Sofia Nilsdotter, annet navn Sofie Nilsen Grønlien, f. 17.08.1860 i Älgå sn i Värmlands län, Sverige, konfirmert i Sverige. vi Stina Nilsdotter, f. 31.05.1863 i Älgå sn i Värmlands län, Sverige. vii Nils Nilsson, f. 10.04.1866 i Älgå sn i Värmlands län, Sverige. Min tipp-oldemor var altså nummer 5 av 7 søsken. Det jeg lurer på, er sannsynligheten for at disse var av resande släkt? Det er nemlig hva jeg har hørt rykter om i alle år, og det hadde vært veldig flott å få dette bekreftet eller avkreftet. Er det noen som sitter på opplysninger om Nils Larsson og Karin Persdotter forøvrig, så er jeg takknemlig for ALT av opplysninger. Også om dere vet hvem eller hvor jeg eventuelt burde lete videre! Takk!

113

Allmänt / Vitbok om romer och resande under 1900-talet « skrivet: 2014-03-25, 06:06 »

http://www.dn.se/debatt/omfattande-kartlaggning-av-romer-i-1900-talets-sverige/

114

Allmänt / Jenischfolket « skrivet: 2011-04-17, 11:03 »

Fann följande länkar om för mig tidigare okända Jenischfolket: http://www.ne.se/jenischfolket http://en.wikipedia.org/wiki/Yeniche_(people) med vidarelänkning till: http://no.wikipedia.org/wiki/Sk%C3%B8yere http://no.wikipedia.org/wiki/Fant http://no.wikipedia.org/wiki/Tatere http://sv.wikipedia.org/wiki/Resandefolket http://en.wikipedia.org/wiki/Yeniche_language http://anne.eftertanke.dk/2010/07/18/et-m%C3%B8rkt-kapitel-i-schweiz-histoire/ http://www.ne.se/static/useful/samlingar/nationella_minoriteter.jsp

115

Allmänt / Forskning om romer « skrivet: 2013-11-13, 04:28 »

http://fof.se/tidning/2011/3/de-undflyende-romerna http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl-Olov_Arnstberg

116

Judiska släkter A-Ö / Cohen « skrivet: 2004-05-04, 11:03 »

I am trying to trace my ancestor Isaac Cohen, who was a rabbi or teacher in Malmo around 1870-1875. He died around 1875 or 1876. His wife Beila (nee Galinski, born I think in or near Suwalki, Poland,1855) then emigrated to England with their two daughters (Annie and Sarah) and one son (Angel), all of whom were born in Sweden between 1873 and 1876. Annie was my great-grandmother. If anyone can tell me how I could find records of Isaac Cohen I should be very grateful David Conway, London

117

Judiska släkter A-Ö / Bensow « skrivet: 2011-05-13, 15:45 »

http://www.riksarkivet.se/Sve/Arkivhistorier/artikelbilder/Br%C3%B6derna-Bensow_ big.jpg Porträtt av bröderna Bensow Porträttet föreställer bröderna Simon Constantin (1828-1918), Eugen (1830-1905) och Alfred (1840-1913) Bensow. Fotot togs av Isaac Cohen i Stockholm 1848 och Simon Constantin Bensow var då endast 20 gammal. Han kom sedermera att bli hovtandläkare och en av förgrundsfigurerna inom svensk tandläkarkonst. Han var bland annat initiativtagare till den Skandinaviska tandläkareföreningen och föreståndare för Sveriges första offentliga undervisningsanstalt för tandläkare under åren 1865-1872. Daguerrotyp från 1848 Fotot är en så kallad daguerreotyp. Fotokonsten introducerades i Sverige under tidigt 1840-tal. De äldsta bevarade fotografierna kallas daguerreotyper efter den fotografiska process som Louis Daguerre uppfann 1839. Daguerrotyperna framställdes med en metod där en silverpläterad kopparplåt utsattes för jodångor, exponerades och sedan framkallades i kvicksilverångor. Arkiv: Bensowska familjehandlingar Källa: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=23980

118

08) Översättningshjälp / Urkund från 1337 - tolkning av latin « skrivet: 2010-03-02, 12:39 »

Gunnarus laurencii, et Ingiualdus gasabogher. consencientibus in supradictorum presencia fartheigno. filio meo dilecto. Haesero et spielbodo filiis vxoris mee prenominate. Finns det någon som tror sig kunna tolka innebörden av denna text?

119

04) Latinska namn / Nicolfilia « skrivet: 2008-02-03, 20:29 »

Det finns en Karine ( Chatarina Nicolfilia ) Nielsdotter f. 1640 i Ö Broby. Har inte hittat namnet Nicolfilia någon annanstans. Vet någon vad namnet kommer ifrån ? Carina

120

01) Latinska ord A - V / Deflorata « skrivet: 1999-03-08, 18:58 »

I en bilaga till äktenskapsbok hittar jag följande stycke: Bonden Erik Ersson i Wänsjö, Hogdals Socken, blef den 22 sistlidne Junii genom laglig wigsel förenad med Bondedottren Märtha Andersdotter i Kårböle, som är född 1813 14/9, äger försvarlig Christendomskunskap, Communierade vid 25/? anni currentis, förer ärlig vandel, deflorata tamen, och har blifvit vaccinerad, samt flyttade genast med sin man till Wänsjö; Attesterar, Färila den 14? Octob. 1845, ... (HII:1 4/9) Anni currantis förmodar jag betyder löpande år, alltså innevarande år. Deflorata tamen tror jag betyder dock deflorerad, alltså att hon ej är jungfru. Det är inte betydelsen i sig jag undrar över, utan snarare VARFÖR prästen skrev detta.

121

Allmänna språkfrågor / Utdöda ord « skrivet: 2013-10-21, 17:00 »

Titel: Östgötaposten Datum: 1902-11-14 Sida 4 Ordens död. Ur en uppsats i Nordisk Tidskrift af prof. A. Norren, Med tanken ordet föds på mannens läppar och med den dör det ock. Lika visst som vi icke begagnat orden bakladdningsgevär, bessemerstål, metersystemet, järnväg, telefon, fonograf, symaskin m. fl., innan de därmed betecknade intressanta företeelserna uppenbarat sig i vår verld - lika visst begagna vi icke, annat än vid antikvariska uppvisningar, sådana som t. ex. denna uppsats, ord som beteckna saker och förhållanden, som ej längre existera. Häri hafva vi den första och påtagligaste orsaken till vissa ords utdöende. Stendöda äro därför galder ett slags trollsång, käfser en gift träl, gläfja ett slags spjut (jfr glafven), liksom frånsedt museiförevisningar och kulturhistoriska arbeten, armborstet och hillebarden, örtugen och galejan; endast halfdöda de först nyligen ur bruk komna laddstaken och ljussaxen, timglaset och riksdalern. Men naturligtvis kunna de, om ock med någon annan innebörd än fordom, ånyo uppstå till lif, om någon ny sak uppträder, lämpad att uppbära det gamla namnet, liksom ju ingenting hindrar, att de på grund af ätternas utslocknande utdöda familjenamnen Gyllenkaschett, Nötebom, Solenblomma och Lorfvensköld återupptagas af någon Andersson eller Pettersson, som finner dem tilltalande eller annars lämpliga. Men en sak behöfver ej hafva kommit alldeles ur bruk, för att dess språkliga uttryck skall dö ut. Det behöfs blott, att den så mycket ändrat sin karaktär, att det gamla ordet icke mera befinnes motsvara sitt ändamål. Tempel och andra heliga platser hafva vi ju alltjämt, men de kunna icke skickligtvis benämnas med de gamla hedniska termerna vi och harg, som därför blott fortlefva såsom etymologiskt obegripna ortnamn, och vår gudsdyrkan har nu former, som man icke utan att häda kan beteckna såsom blotande. Den nutida kloka gumman skulle med afsky visa från sig den giftblandande löfjerskans titel. Järnplogen är tillräckligt olika den gamla årdern eller ärjekroken af trä för att ej kunna inrymmas under samma benämning. Altanen och balkongen kunna icke värdigt uppbära den pittoreska svalens gamla namn. Och ehuruväl den nutida pigan ofta tordo i sak föga skilja sig från en medeltida ambot, så anstår dock denna gamla trälinnebenämning icke hennes fria väsen, som i våra dagar äfven håller på att rata den redan väl mycket underklassfärgade termen piga för att annektera den ursprungliga adliga titeln jungfru, som i sin tur väl en gång kommer att af liknande anledning aflösas af fröken. Äfven om saken alldeles oförändrad består, kan emellertid namnet dö ut, emedan intet egentligt behof däraf vidare förefinnes. På en tid, då familjebandet ännu var det sociala lifvets a och o, var det ytterst praktiskt att hafva sådana korta, sammanfattande uttryck som fädgar far och son, mödgor mor och dotter, mödgen mor och son, fädringar och mödringar släktingar på fäderne-, resp. mödernesidan. Numera, i den individuella själfhäfdelsens tidehvarf, känner man föga behof af dylika konglomeratnamn, utan talar, när så skall vara, om far och son o. s. v. hvar för sig. Dock fortlefver ännu ordet föräldrar och kommer väl att så göra, så länge nordens fransmän i motsats mot söderns känna sig behöfva ordet hem, för hvilket franskan ju saknar ett enhetligt uttryck liksom föräldrar. I sammanhang härmed må erinras om det försvagande af intresset för släktskapsförhållandenas detaljer och nyanser, som röjer sig i sådant som t. ex. ersättandet af de gamla orden bryllingar bröders barn och sysslingar systrars barn med det allmännare och neutrala syskonbarn eller kusiner; så att de gamla uttrycken, där de öfverhufvud ännu användas, få beteckna, det senare kusiners barn, det förra kusiners barnbarn. Dock ha vi ännu kvar de speciella orden farbror och morbror, faster och moster, under det att fransmännen äfven härvidlag hunnit längre, jag vill icke säga i utveckling utan i afveckling, i det de sammanslagit det förra ordparet i sitt onkel, det senare i tant. En bråd död kan emellanåt drabba ett ord på grund af menniskors medvetna och godtyckliga vilja samt deras makt att genomdrifva densamma. På så sätt har höga vederbörandes maktspråk ersatt Bogesund med Ulricehamn, Volgsjön med Vilhelmina, Tingvalla med Karlstad, Vanås med Karlsborg o. s. v. I de Lavals patentbref af 1878 presenteras det nyskapade ordet gräddskummare, men i ett något senare patent ändrar uppfinnaren af egen maktfullkomlighet detta till separator, och därmed var gräddskummarens dagsländelif ändadt. Men liksom i menniskolifvet så är inom språklifvet dödsfall sådana som de hittills behandlade - genom olyckshändelse eller afsiktligt mord - i det stora hela sällsynta och något gammalmodiga. Ett vanligare och tidsenligare dödssätt är, som vi veta, att så småningom ihjälpinas under kampen för tillvaron i konkurrensen med lyckligare utrustade likar. Dessa likar heta i språkverlden synonymer d. v. s. ord med ungefär samma betydelse, men ofta med ganska olika stil, färgläggning, känsloton, stämningsvärde, hur man vill kalla det. Ogynnsammast ställa sig härvidlag lifsvillkoren för inhemska yrkes- och facktermer. Vetenskap och konst äro ju mer än annan mensklig verksamhet internationella, och i öfverensstämmelse därmed äro den lärde och andra fackmän liksom ock den mångsidigt bildade mer än andra kosmopolitiska i sitt språkbruk. Då nu detta helt naturligt på det ifrågavarande området blir normgifvande för den mindre fackmessigt eller mindre mångsidigt bildade, så blir följden, att vid konkurrensen mellan en inhemsk, mera folklig, och en kosmopolitisk, mera yrkesmässig, term den senare i regeln afgår med segern. Därför har, först inom det lärda skrået, sedan hos andra, sådana ord som dagtal och döme ersatts af de latinska datum och exempel, och det gamla med läsa sammanhängande läst - vi säga nu evangelietext - lefver endast kvar i det drastiska och väl allmänt missförstådda ordstäfvet om presten, som slog käringen med lästen. Läkarne ha lärt oss att utbyta kallosot och mullög mot de tysk-latinska feber och bäcken. Tyskbildade militärer ha infört trumma och jakt i stället för bamba och vede. Handtverkare af hanseatisk börd eller åtminstone skolning ha för länge sedan förtyskat våra flesta yrkestermer: brännesten har vikit för svafvel, er (jfr ännu erg) för koppar, görsim för klenod eller smycke, let (jfr ljuslett) för färg, brok (jfr maken till broken) för byx, vrång för spant, vindöga för fönster o. s. v. Vi lämna nu de fall, då segern vunnits af utländska legotrupper eller medelst främmande subsidier, för att taga i skärskådande en faktor, som i kampen för tillvaron spelar en nästan lika viktig roll som den råa styrkan, nämligen skönheten. Vid det naturliga urvalet har som bekant den fula individen relativt små chancer. Detsamma gäller om ett fult ord. Till fula ord höra först och främst sådana, som väcka obehagliga idéassociationer. Vi förstå utan närmare utredning, hvarför pottomakaren nu för tiden heter krukmakare, och hvarför Apostlagärningarnas 16 kap. 16 vers icke längre talar om en tjänsteflicka, som skaffade sina herrar mycken af1ing, utan ersatt detta ord med inkomst. Herden och vallgossen vilja ej längre heta fägömmare och fäpilt, sedan deras kamrat vallhunden lagt bort sitt så missbrukade gamla namn fähund och själfva deras klienter nu föredraga att tituleras kreatur framför att konkurrera med diverse godt folk om benämningen fä. Adjektivet skam har vikit för kort, dels af samma skäl som de ofvan omnämda stunt och stackot, dels väl ock emedan det lät illa. Mässesärken har ersatts af mässkjortan, emedan särk på grund af kvinnligt pryderi blifvit betydligt mindre presentabelt än skjorta. Såsom fula eller åtminstone simpla betrakta vi vidare sådana ord, som vi stiftat bekantskap med, då vi befunnit oss i dåligt eller åtminstone obildadt sällskap. Ty för orden gäller liksom för menniskorna den gamla satsen: säg mig med hvem du umgås, så skall jag säga dig, hvem du är. Träck är, trots sin ganska obehagliga innebörd, ett ganska gentilt ord. Hvarför? Emedan vi inhemtat det ur bibeln, från predikstolen och i poesi. Åtskilliga dess synonymer, som vi förnummit ur sjåarens och busens mun, gå däremot på grund af sin oförskylda fulhet en säker död till mötes och äro delvis redan alldeles bannlysta från skriftspråket. Sto är ett fint ord, emedan det omhuldas af veterinärer och andra auktoriteter, märr påminner redan något om drängstugan, och det gamla hyrsa är alldeles utdödt, förmodligen emedan det låtit alldeles för bondaktigt. Samma orsak förmodar jag vara anledningen till att exempelvis i bibelspråket Si jag står för dörren och böstar sista ordet utbytte mot klappar. Men ett ord kan gå under, icke blott emedan det väcker obehagliga idéassociationer, utan emedan det framkallar vilseledande sådana. Det är då i sin egenskap af ord, d. v. s. idéförmedlare, ändamålsvidrigt och har därför ärligen förtjänat att aflifvas. B1åman har med rätta aflösts af neger eller morjan, sedan blå upphört att betyda mörk; arvoda af arbeta, sedan arvode ej längre betyder arbete. Bland mindre viktiga dödsorsaker nämner jag särskildt ett ords svårhandterlighet. Det lider väl t. ex. intet tvifvel, att af de tre nutida konkurrenterna velociped, bicycle och cykel det sista, åtminstone om sunda förnuftet får råda, kommer att afgå med segern, ehuruväl ännu det förstnämnda torde vara det mest gängse. Men cykel har alla företräden: det är mycket kortare (både i sg. och pl. tvåstafvigt) än det fyra till femstafviga velociped(er), och det låter sig bekvämt lägga till grund för med hvarje dag allt behöfligare nybildningar såsom cykla, cyklist, cyklande, under det att velocipedist på ett allt annat än lyckligt sätt symboliserar denne resenärs snabbhet och velocipedande m. m. knappast låter säga sig. Ett annat exempel på kroppslängdens förderfliga inflytande på lifskraften ha vi väl i kampen mellan syskonbarn och kusin, som lyktat med att det förra nu väl uteslutande hafver sin varelse i allmogekretsar. Af den framställning, som nu lemnats, har man måhända fått det intrycket, att det är bäst, som sker, att i det stora hela de ord, som dött ut. icke förtjänat att fortfarande lefva, enär de på ett eller annat sätt varit utlefvade, obekväma att uppbära språkutvecklingen, stundom rent af hinderliga för densamma, och att sålunda den fria konkurrensen varit till gagn för språket. Denna uppfattning må väl i hufvudsak vara riktig, men det får icke fördöljas, att en massa fall återstå, där man dels icke kan, åtminstone på vetenskapens nuvarande ståndpunkt, finna någon förnuftig grund, hvarför det ena ordet besegrats af det andra, dels måste hålla före, att ett visst ords död varit till verklig skada för språklifvet. Hvarför och till hvad gagn har t. ex. ramn (bevaradt blott i ramsvart) utträngts af korp, mjö af smal, some af ära, bröt - erinrom oss kung Bröt-Anund, vår förste till namnet kände representant för väg- och vattenbyggnadskåren - af väg, öpa af ropa, ill (jfr illa) af elak, fägen (jfr fägna) af glad, o. s. v.? Att flicka alldeles utrotat det nätta småmö, tyckes mig vårt språk snarare ha förlorat än vunnit på, och att vi ersatt det behändiga verbet håla med det långrandiga taga hål på, synes mig vara en afgjord försämring. Emellertid få vi väl trösta oss, dels med att många gåtor i detta hittills så godt som alldeles oundersökta ämne, väl i framtiden komma att få sin lösning, dels - om detta kan utgöra någon tröst - med att i språklifvet, liksom i menniskolifvet, i det hela, det långtifrån alltid går, som det rätteligen borde. Ett glädjande faktum är emellertid, att åtskilliga goda ord, som en gång dött, visat sig vara endast skendöda, i ty att de af patriotiska och konstnärligt intresserade författare med framgång återupplifvats i skrift och därifrån mången gång inträngt äfven i talet. Källa: http://magasin.kb.se/searchinterface/page.jsp?id=kb:86788&recordNumber=1598&tota lRecordNumber=1601 (Meddelandet ändrat av simson 2013-10-21 18:42)

122

Appendicitis / Appendicitis gangrænosa perforans « skrivet: 2008-04-01, 00:10 »

Död i approschitisae ganqr.prf. Embolia jelm. Vad dog farfars farfars bror av, 64 år gammal, år 1932?

123

Abscessus / Abscessus cerebri « skrivet: 2009-03-12, 20:20 »

Följande dödsorsak, med reservation för felläsning på någon bokstav, fann jag för en släkting: Abse?ssus cerebri Bidi Empyema pleuriae. Vad dog mannen av?

124

Feber / Uppsalafebern « skrivet: 2002-09-01, 18:39 »

Har en person som 1770 i Hjulsjö dör av Uppsala-febern. Vad är det och hur har ev virus hittat vägen ända till Hjulsjö? Carin

125

01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Bett « skrivet: 2010-04-02, 06:33 »

Bettet af gäddan orsakade döden För några dagar sedan omtalades i en notis, att en peson i en norrländsk stad under besök i ett menageri blifvit biten i handen af en stor papegoja, med den sorgliga påföljd, att blodförgiftning uppstod, så att mannen afled. På sätt och vis hade denne sig själf att skylla, då han retade papegojan och äfven misshandlade henne, tills hon förlorade tålamodet och högg till. I dagarna har äfren i Stockholm inträffat ett dödsfall på grund af förgiftning genom djurbett. ehuru den bitne i detta fall själf icke hade skuld i olyckan, som inträffade under det han utöfvade sitt yrke. Eu fiskhandlare Östervall, blef nämligen i fredags under uppvägning af ett parti fisk, biten af en gädda, som högg in sina tänder i det köttiga tumpartiet pä högra handen. Mannen lösgjorde den bitilskna fisken och fäste sig icke vidare vid skadan. Under dagens lopp inställde sig svår värk, handen och armen inflammerades svårt, och inflammationen började gå nedåt bröstet. Läkare tillkallades, men det var för långt gånget. Östervall afled i söndags efter svåra plågor. Källa: Digitaliserade tidningar Titel: Kalmar Datum: 1910-11-09 Sida 3

126

Äldre uttryck / Förlust av medborgerligt förtroende « skrivet: 2010-01-24, 07:55 »

Detta finns nämnt på olika ställen i Anbytarforum, men inte under någon samlad rubrik. Se Förlust av svenskt medborgarskap, som är något annat, skedde om man var utomlands mer än 10 år. Se http://www.genealogi.se/konsulatsarkiv/index.htm

127

Äldre ord L - Ö / Omyndig « skrivet: 2010-01-23, 09:48 »

har en bonde Pehr hansson i björke Hille x-län som betäcknas som omyndig. några år tidigare i husförhöret A1:19 sidan 54 står det nåt om varning på både honom och frun. vad betyder det när man står som omyndig trots att amn är vuxen och har familj?

128

Äldre ord L - Ö / Oförvarandes / Oförwarandes « skrivet: 2014-05-29, 18:09 »

När en oförwarandes .. råker dräpa sin Nesta (osv.). LPAULINUS GOTHUS ThesCat. 65 (1631). jfr DULGA-, ENVIGES-, FADER-, KVINNO-, MAN-, NIDINGS-, NÖD-, VILJA, VÅDA-DRÅP m. fl. - (föga br.) i bildl. anv. Andeligt dråp. CRONHOLM Tal 22 (1848). Säkert har mer än ett litterärt dråp .. (gm obarmhärtiga recensioner) blifvit gjordt - till verklig förlust för vår vitterhet. SÄTHERBERG Lefn. 375 (1896). jfr SJÄLA-DRÅP. Källa: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/55/21.html --- Synonymer till oförvarandes 1 oförmodat, oförhappandes, plötsligt och oförberett, utan varning 2 av våda, ofrivilligt, oavsiktligt Källa: http://www.synonymer.se/?query=of%F6rvarandes --- av förgift det hon oförvarandes uppätit. Källa: --- När Ammund där oförvarande träffade henne och gav henne en örfil, begynte hon tala och bedja om tillgift, sägande: »Käre fader, I skall väl få det igen». Källa: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=343342#POST343342

129

Äldre ord L - Ö / Nästvikne « skrivet: 2003-04-09, 22:14 »

Hej! Hur ska följande mening uppfattas? Medelst resolution af den 19 nästvikne Mars har herr Guvernören...på af mig ställd kvarstadsborgen förbjudit...arvingar att innan jag blifvit förnöjd...försälja... Vad betyder nästvikne? är det nästkommande mars året därpå (meddelandet författades i april). m v h Gita Wiklund

130

Äldre ord L - Ö / Mantal « skrivet: 2014-10-19, 18:51 »

I husförhörslängder påträffas begreppet Mantal ofta för torp och hemman. Detta uttryck ställer många släktforskare sig frågande inför och skickar därför frågorna till Anbytarforum. Mantal var beskattningsunderlag för torp och hemman i äldre tider och användes inte längre utan idag användes väl närmast taxeringsvärde och areal som underlag för beskattning av en jordbruksfastighet. Under Wiki-Rötter finns en utmärkt beskrivning och förklaring av Mantal, http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Mantal

131

Äldre ord L - Ö / Levision « skrivet: 2011-02-17, 17:04 »

Stötte på uttrycket levistion och skulle gärna vilja veta vad det står för. Hela uttrycket: galen, egare av Kullingbos i Källunge, det han försålt till Capten C. Broander mot levision. Taget ur Visby stifts hedraminne.

132

Äldre ord A - K / Kölna / Kölnor « skrivet: 2013-07-09, 12:16 »

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/136/187.html Jon Katt i Södra Fågelhem nämns i Sevede härad VT 1659 då Germund i Skärstad, Södra Vi, besvärar sig att Joen Katt i Södra Fågelhem lånat hans kölna o den igenom sin pigas försummelse uppbränt. Jon dömdes reparera kölnan. Om Helena Unge har jag några andra uppgifter. Hon var dopvittne vid minst två barn till en Olof Ström. Hon bodde då i Amundebyn, Tydje. Vidare råkade hennes piga sätta eld på en kölna (tork) strax efter Bryntes död vid Narva. Gällandes fru Unge har jag funnit följande: Amundbyn, Tösse, 1704. Hustru Helena Unges i Amundbyn piga Anna Persdotter vållat vådeld på en kölna. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=327190#POST32719 0

133

Kvinnsperson / Qwinsperson / Kvinnsperson / Qwinsperson « skrivet: 2010-01-26, 22:16 »

Det var säkert så, men det är ordet kvinnsperson, som används olika i olika landskap och av olika präster. Över huvud taget så varierar uppgifter i kyrkoböcker mellan olika socknar och orter. I ex.vis Solberga, Jörlanda, Hålta i Bohuslän, så står inte föräldrarnas hemort, medan Skaraborg kan skriva in ett brudpars båda föräldrar och i Dalsland hur många lod silver brudgummen betalade. Därför tror jag att det kan variera med vad prästen orkar eller vill skriva. Eivor

134

Kvinnsperson / Qwinsperson / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2010 « skrivet: 2010-01-21, 13:03 »

Kvinnsperson finns till min förvåning inte som eget uppslagsord här i Anbytarforum, om jag inte missat något förstås. Det förekommer lite diskussion om begreppet på dessa ställen: 03 http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=22540&post=961029#POST961 029 Det vore intressant att höra fler synpunkter ifrån olika delar av landet i olika tider! Det förekommer tre olika erfarenheter i diskussionerna ovan: 1) en kvinna som begått lägersmål, även om det inte blev barn kallades kvinnsperson, enligt Mikael Persson. 2) en kvinna som fött ett oäkta barn kallas kvinnsperson, enligt min erfarenhet, även om jag kan tänka mig att första fallet också kan ha gällt. 3) en kvinna som först fött ett oäkta barn och sedan föder ett till kallas kvinnsperson, enligt Per Thorsell. Vilket är egentligen rätt? Eller är alla tre rätt fast i olika tider och/eller olika trakter?

135

Äldre ord A - K / Göjemånad / Göjmånad / Göjamånad « skrivet: 2014-05-29, 18:32 »

- GÖJE-MÅNAD. ( goja- 1681 (: Goya månat). göj- 1878 (: Göijmåna). gö(i)jeo-. d. c. 1580 osv. göjo- 1538 (: göyomånat)) (numera nästan bl., mindre br., i vitter stil) februari; t. o. m. år 1900 i almanackan användt ss. benämning på denna månad. VarRerV 4 (1538). I dag lär det vara den andra i Göjemånaden här i Åbo. KELLGREN (SVS) 6: 55 (1776). Alm. 1900, s. 7. SELANDER Keller Seldw. 2: 83 (1913). GÖJA jöj³a², sbst.¹, om månad o. växt r. l. f., om person f. ( goj- 1881. gö(i)j- o. d. 1538 osv.) [sv. dial. gö(j)a, gy(j)a, motsv. d. dial. gue, nor. dial. gjø, goi, goa, go, f., isl. gói, gæ, f., nyisl. góa, f., februari l. slutet av februari o. början av mars, färöiska gø, n., mars; på många håll äv. betecknande ett mytiskt väsen som antogs visa sig under de nämnda tiderna (göjemånaden); säkerligen urspr. en vegetationsgudomlighet (med motsvarigbet i d. dial. goi, goen, jøjn o. d. samt nt. frū gōde l. gaue, gaur o. d.) som troddes taga sitt hemvist i årets sista gröda, varav gjordes bilder till vilka man offrade under göjemånaden; av mycket omtvistad härledning; möjl. besläktat med gr. , jord (jfr HUMUS); tidigare fört bl. a. till ieur. g[comb_0311]hei[comb_032F]em- o. d., föreliggande t. ex. i lat. hiems, vinter (se GIMMER); se LID Joleband 189 ff., 250 ff., 269 ff. ( 1928)] [GÖJA.sbst1 1] 1) göjemånad; numera bl. ngn gg i vitter stil, i personifikation. Den 9 vthi giöja år 1619. GUSTAF II ADOLF 485 (1619). Fru Göja ger en gunstig blick. Det fram åt våren lider. LILJESTRÅLE Fid. 652 (1772). KARLFELDT FridLustg. 23 (1901). [GÖJA.sbst1 2] 2) bot. av Lyttkens föreslaget namn på de tidigt om våren blommande liljeväxterna avi släktet Leucoium Lin.; jfr GÖJE-BLOMSTER, -MÅNADS-BLOMMA, -MÅNADSBLOMSTER, ävensom -BLOMMA. LYTTKENS Växtn. 1283 (1912). jfr VÅR-GÖJA. Källa: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/92/22.html --- Göjemånad Februari kallades förr i Sverige för göjemånad, (se gammelnordiska kalendern) och i Danmark för blidemåned. Göj är troligen samma ord som det gamla isländska gói, som även kan skrivas gæ, vilken eventuellt betyder ”tunn snö” eller ”spårsnö”. Det är eventuellt släkt med det grekiska ordet chion som betyder ”snö”. Göjemånad kan med denna tolkning översättas med snömånad. I nordisk mytologi associeras namnet med Goe, som var dotter till kung Torre. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Februari --- Göjemånad är den ursprungliga benämningen på februari. Ordet ska enligt språkforskare betyda snömånad, efter ett indoeuropeiskt ord för snö. Källa: http://snowrollersden.blogspot.se/2009/02/gojemanad.html -------------------- Ur en gammal almanacka från år 1877. (Här står även: Januari=Torsmånad, februari=Göje månad, mars=Vårmånad, april=Gräsmånad, maj=Blomstermånad, juni=Sommarmånad, juli=Hömånad, augusti=Skördemånad, september=Slagtmånad, november=Vintermånad och december=Julmånad) Källa: (Meddelandet ändrat av simson 2014-05-29 18:38)

136

Äldre ord A - K / Gräsgäld « skrivet: 2010-02-05, 20:23 »

I SAOB finns följande: GRÄS-GÄLD, se d. o. GRÄS-GÄLDS, oböjligt adj. [elliptiskt för GRÄSGÄLDS-HEMMAN l. dyl.] --------------------------------------------- GRÄSGÄLD © Svenska Akademien, uppdaterad:2008-09-24 [Webbversionen är inte slutkorrigerad.] SPALT: [G1185] [tryckt år 1929] -------------------------------------------------------------------------------- grä³s~jäl²d, r. l. f. (LÖNQVIST Bara 13 (1775), HALLENBERG Hist. 1: 339 (1790); m. DALIN (1852)) ((?) n. FörordnRotKalmL 1686, s. A 5 a, FörarbSvLag 3: 235 (1715)); best. -en ( ss. n. -et); pl. (?, ss. n.) == (HSH 31: 419 (1663), FörarbSvLag 3: 235 (1715)). ( -g(i)äld(h) (-geld, -giald) 1540 osv. -gäll (-gel) 1540-1892) [jfr d. græsgæld, ä. d. äv. græsgjald, möjl. av ett t. grasgeld; jfr mht., mnl. grasgelt, holl. grasgeld; jfr GELT o. GÄLD, sbst.¹] (numera bl. i fråga om ä. förh.) avgift för höbärgning o. bete å ngt jordområde. SkaraStiftJordeb. 77 (1540). VDAkt. 1714, nr 232. LÖNQVIST Bara 13 (1775). - särsk. [0.a] a) kam. om avgift till kronan för rätt till höbärgning o. bete å ödeshemman; jfr GRÄSGÄRD. THULIN Mant. 1: 53 (cit. fr. 1618). Här effter (skall) intet hemman brukas för Grässgäldh, uthan den som någon ägo af hemmanet bruukar skall wara skyldigh betala heele Räntan. LReg. 420 (1662). VDAkt. 1716, nr 215. NF 6: 132 (1882). [0.b] b) (?) övergående i bet.: ödeshemman som upplåtes mot erläggande av gräsgäld (i bet. a). J medler tidh ähre alle dhe hemman som såledis för ödhe föras, Cronan till någon nötte såsom gräsgiäll bergiede. HSH 31: 419 (1663). [0.c] c) (?) övergående i bet.: upplåtelse av ödeshemman mot erläggande av gräsgäld (i bet. a). ResolBiskAnsökn. 1689, s. A 2 b. Det är förbudit .., att inga gräsgäld böra ske. FörarbSvLag 3: 235 (1715). GYNTHER Förf. 4: 88 1854; efter handl. fr. 1681). -------------------------------------------------------------------------------- SAMMANSÄTTNINGAR: Ssgr(till a, numera bl. i fråga om ä. förh.): A (?) : GRÄSGÄLD-BONDE, se B. B GRÄSGÄLDS-BONDE. (-gäld-) bonde som brukar hemman mot erläggande av gräsgäld. FORSSELL Hist. 1: Bil. 34 1869; efter handl. fr. 1566). GRÄSGÄLDS-HEMMAN. kam. hemman som urspr. ss. ödeshemman upplåtits mot erläggande av gräsgäld. Gräsgällshemmanet Nytorp .. i Öglunda socken. PT 1892, nr 144, s. 4. GRÄSGÄLDS-RÄNTA, r. l. f. == GRÄSGÄLD a. LReg. 420 (1662). ---------------------------------------------------------------- Som vanligt behöver man inte gå utanför Anbytarforum för att finna exempel: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=3539&post=967235#POST9672 35 ------------------------------------------------------- Stenhuggarverket på Gotland och dess utövare under 1600-talet. Richard Steffen. - Gotländskt arkiv 1938 --- År 1680 angives gården (Sibbenarve i Öja socken) vara helt öde och brukades då av stenhuggaren Adam Lang för gräsgäld.1) --- 1) Gräsgäld var en mindre skatt, som erlades, då en egendom icke sköttes för jordbruk utan endast för bete och höskörd. --- År 1667 levereras sten av en Oluf Bobbenarve, tro- ligen stenhuggare, som sålunda måste ha ägt en del av gården. År 1679 uppgives halva hemmanet vara öde och innehades då för gräsgäld av stenhuggaren Adam Lang, vilken fr. o. m. 1681 kallas Adam Bobbenarve. Han ägde och brukade därefter egendomen till sin död, och sedermera har den tidtals innehafts av hans ättlingar till fram på 1800-talet. --------------------------- Ännu ett gotländskt exempel: Östergarns Sockn År 1700 20 Phalhammars ½ Heman Crono denne gårdh ähr öde och Höstas för gräsgäld ------------ Östergarns Sockn 1700 10 Grogans itt Helt Heman Crono Brukas af LändzMann Hans Hoffman för gräsgiäld Från Skåne 1767: Hvad jag uti förberörd 1:ste mom. utlofvadt at till Byen uti jordskyld årligen betala nämligen 3 dl smt för åboende rättigheten av gatuhusplatsen norr om och intill N:r 15 belägen samt at betala gräsgäld för så många kreatur på Byens mark, som mig nödiga äro betygas med mitt namns egenhändiga underskrift. Frualstad ut supra å egna och min hustrus vägnar: JÖNS HANSSON Härads spelemann ---------------------------- Vid motsvarande geometriska beskrivning av Domme by år 1721 finns följande beskrivet: Domme by ähr belägen ifrån närmaste kiöpsta Malmö 2 3/8 myll ifrån Ystad 3 1/8 myll. Äng är belägen i bäggen vångarna. Skoug finns ingen till byen. Myhlbete ähr så skrap och ringa att åboarne årligen måste ge gräsgäld åt Ugglarp og Börringe kloster. ----------------------------- Ifrån Halland 1741: http://www.genealogi.se/halland/kallor/odehemman1741.htm ------------- http://www.archive.org/stream/frarbetenatills01lagsgoog/frarbetenatills01lagsgoo g_djvu.txt FÖRARBETENA TILL SVERIGES RIKES LAG 1686-1736 (Tryckt 1902) Cap. III. Huru ödelagd by och jord skall å nyo uptagas. § 4. Ingen må bruka egen eller cronones ödesgård, äng och ägor för gräsgiäld, giör det någon utan rätta lof och minne, gälde ödesboletz hela åhrliga ränta. Om knechtar och båtzmän i sådane måhl effterföllies Kongl. Maij:tz särskilt derom giorde förordningar. ----------------- Till sist en intressant sida för skatter av olika slag av Georg Palmgren bland annat gräsgäld: http://web.telia.com/~u88707287/mantal.htm (Meddelandet ändrat av simson 2010-02-05 20:26)

137

Äldre ord A - K / Fästningsverk « skrivet: 2009-10-30, 11:46 »

Nästkommande Söndag som är den 16 Januarii (1763) blifwer hos Hattstofferaren (Daniel) Hilphert på Köpmansgatan Spel hållit uppå ett wäl gjordt Fästningswerck Satsen är En Daler Silfwermynt. Spelet börjas klockan precist 5 eftermiddagen.” Vad kan Fästningsverk vara? Vad spelade man för spel?

138

Äldre ord A - K / Fattigpollett / Tiggarpollett « skrivet: 2012-11-06, 06:34 »

Om fattigpollett, även kallat tiggarpollett, matpollett och Skyddsvärnspollett: Det är nog mindre bekant att rena polletter använts för att utdelas till enbart tiggare. Polletterna infördes av Skyddsvärnet i Kopparbergs län så sent som i slutet på 1920-talet för att användas i större samhällen som var särskilt besvärade av bettlare. Innan användningen beskrivs mera detaljerat så kommer här först en smula bakgrundshistoria. Skyddsföreningar, med uppgift att organisera vården av frigivna fångar, uppstod på 1850-talet. Skyddsföreningarnas verksamhet inskränkte sig ursprungligen till att bistå fångar, som frigavs från något av länets fängelser. Åtskilliga skyddsföreningar understödde även andra hjälpbehövande. 1879 bildades Centralföreningen till stöd för frigivna fångar och 1888 bildades i Falun en sådan länsförening, under namnet Kopparbergs Läns Fångvårdsförening. Polletter är kända ifrån de lokala Skyddsvärnsföreningarna i Avesta, Borlänge, Domnarvet, Falun, Hedemora, Krylbo, Leksand, Malung, Mora, Rättvik, Smedjebacken, Säfsnäs, Säter, Turbo, Vansbro och Vikmanshyttan. De är inte tidigare beskrivna i litteraturen. Polletter à 10 eller 25 öre utdelades till utsocknes tiggare och gällde för inköp av varor, till ett belopp av pollettens åsatta värde, i ortens butiker. För att få rundgång på polletterna så kunde butikerna därefter lösa in polletterna mot pengar hos Skyddsvärnet. Det kan tilläggas att en liter mjölk vid denna tid (1930) kostade cirka 20 öre. Användningen av dessa polletter verkar ha skett omkring 1930 och tillverkningen gjordes av Söderkvists i Horndal. Mera exakta årtalsangivelser har varit svåra att få fram. Tyvärr verkar bevarade årsberättelser saknas liksom detaljerade protokoll. Totalt har minst 28 varierande polletter från 16 olika lokalavdelningar använts av Skyddsvärnet i Dalarna. Man kan inte utesluta att ytterligare polletter kan ha använts på ovanstående orter. Det verkar som det vanligtvis använts en 10-öres och en 25-örespollett per ort. Men även andra orter, som t.ex. Gagnef, Grängesberg, Ludvika, Orsa och Älvdalen bör ha använt Skyddsvärnspolletter. Avbildade exempel finns Enligt Petrus Norbergs verk om ”Avesta under kopparbrukets tid” så har tiggarpolletter, som berättigade till mat, använts inom Avesta på 1840-talet. 1843 föreslog nämligen kyrkomötet att kringstrykande utsocknes tiggare skulle få ett mål mat i gästgivaregården. En särskild uttaxering gjordes för detta. Såvitt det är känt finns dock inga sådana polletter bevarade idag, men det är väl inte helt uteslutet att en sådan här tiggarpollett kan vara identisk med någon av de obestämda polletter som hänförts till Avesta Kopparbruk. Närmast ovanstående stycke är enda exemplet, förutom Skyddsvärnspolletterna, på rena tiggarpolletter för utsocknes tiggare som jag funnit i litteraturen. Däremot finns en hel del exempel på olika typer av polletter som använts inom fattigvården. Källa: http://www.nku.nu/boken2009/Anders_Stam.pdf ------------------------------------------ Skänk en pollett till en fattig ! De fattiga i 1800-talets Sverige var många och ofta i behov av hjälp. Polletter delades ut vid soppkokningsanstalter för att mätta hungriga magar. Hjälpen kom från församlingar men även privatpersoner och andra organisationer drog sitt strå till stacken för att lindra nöden. Polletter fanns också för mat och ved samt för natthärbärgen för hemlösa. Ett av dem benämndes Hem för de Elända, ett Herberge för Husvilla Män och ett annat Herberge för Unga Qvinnor. www.myntkabinettet.se ----------------------------------------------- Följande bildtext och text finns på sidan http://www.numismatik.se/pdf/snt12008.pdf Två numrerade tiggarpolletter utgivna av Jönköpings stad i Småland. De visar en tiggare på knä. Omskriften lyder: IONKIOPINGS STADS FATTIG. Diameter ca 33 mm. Den till vänster med nr 9 väger 22,28 g. Den till höger, nr 63, väger endast 9,39 g. Koppar. De olika vikterna hade säkert en betydelse, vilken känner vi dock inte till. KMK. Foto: Gabriel Hildebrand. ... intressanta rader som gäller fattigpolletter utdelade av Fattigkassan i Kalmar: ”´… Med en sådan övertygelse har jag ej utan missnöje kommit i erfarenhet af att Stadens innewånare öfwerhopas af Tiggare uti Husen, hwilkas antal dageligen ökas dels af egna Torftige som genom sitt eget förwållande för närvarande äro oberättigade till understöd, dels af andra Socknars, hvilka företaga sig att stundom besöka städer i ändamål att tigga.´ För att i tid förekomma det onda meddelade så den kraftige K. B. en del förhållningsregler, av vilka vi citera de båda första paragraferna: ’Vid Fattig Directionens nästa sammanträde skall det åligga hwar och en af Stadens fattige att sig inför Directionen inställa att uppgifva, huruvida det understöd han af Fattigkassan åtnjuter, är tillräckeligt till hans uppehälle eller ej. Äfven sådana personer, hwilka ej hittills sig anmält till Fattigdels erhållande men däraf likväl äro i behof, skola vid samma tillfälle sig owillkorligen infinna att lämna Directionen nödiga uplysningar om sitt tillstånd. Sedan Directionen på detta sätt kommit i erfarenhet om antalet af dem, hwilka utan den afgift Fattigkassan till deras uppehälle kan lämna, hafva af nöden att uti Husen söka ett ytterligare understöd, skall Directionen genast till sådana utdela Fattig Polett till bevis af innehafvarens behof. Sedan dessa poletter blifwit utdelta, åligge det innehafwaren att vid sitt inträde uti det hus där han ämnar begära hjälp, genast uppvisa sin Polett, med hwilken han ovillkorligt alltid skall vara försedd. Gör han det ej, åligge det husägaren att honom hos Stadsfiskalen anmäla, hwilken genast låter den Brottslige till Slottshäcktet afföra.´ Eller med andra ord: man inte endast tolererade utan till och med uppmuntrade hustiggeriet för att rädda de kommunala slantarna och organiserade ett formligt tiggarskrå – med polletter. Men den som icke innehade en dylik betraktades som brottsling och föstes i häkte!” (Swahn 1927) Uppenbarligen användes dessa polletter inte som betalningsmedel utan de var i stället bevis, tiggarpass, på att man behövde understöd och som innehavarna skulle visa upp för privata hushåll när man tiggde vid dörren. Ett slags fattiglegitimation med andra ord. Anders Frösell -------------------------------------------------------------------------------- ------------- http://www.digitaltmuseum.se/things/fattigpollett/S-NM/NM.0019380A-C?name=Fattig pollett&search_context=1&count=2&pos=1 http://www.digitaltmuseum.se/things/fattigpollett/S-NM/NM.0019379A-B?pos=15 Se 211. Dannemora gruvor. Spisinrättningen. D S B. Instämplat. Ensidig. Rektangulär. Järnbleck. NM IV 6:7, SS 13218 1+ 200 Använd som fattigpollett för barn. Källa: http://www.numismatik.se/pdf/SNT.Auk.nr152L.pdf I följd häraf anmanas bemälde fattighjon och de utackorderade barnens fosterföräldrar att vid detta tillfälle inställa sig, försedde med hvar sin fattigpollett; (Ur Digitaliserade svenska dagstidningar) --------------------------------------------------------- Om fattigklubba, se http://digitaltmuseum.se/things/fattigklubba/S-NM/NM.0003111 ----------------------------- Socknestämma med Bankeryds Församling 19 Maji 1801 1.------------ Fråga blef nu först om gamla pigan Maria uti Smedstorp, som begärte at få gå omkring, henne afslog Församlingen den friheten, på den grund, at hon äger del uti någon Fastighet, deraf Församlingen tror henne böra och kunna hafwa sin näring. Derefter framträdde Nemndemannen Joahannes Johansson uti Flaskebo, med begäran thet måtte Enkan Lenas barn, hans Pupiller, uti Stibberyd, få tillstånd at gå omkring uti Församlingen och söka hjelp til sitt upehälle, hwilket äfwen, af Församlingen afslogs på den grund at thessa barn äga del uti 1/8 del uti Stibberyd, deraf de således böra hafwa sit upehälle. 2.FattigutdelningListan framtogs för at undersöka om intet några af de der antecknade som njutit af FattigCassans medel, kunde derifrån utbetalas och i stället få tilstånd at gå omkring uti Församlingen och söka sitt uppehälle, då fråga blef först om gamla Enkan uti Madbacken, som kommer wid nästa utdelning icke at njuta något af FattigCassan utan få tillstånd at gå omkring uti Församlingen at söka hjelp til sitt uppehälle och tror Församlingen henne dermed wara bättre belåten, och som Församlingen beslöt at Polletter skulle gjöras och av de fattiga kringgående bäras, derigenom de kunna skiljas från utsockne tiggare och oberättigade Personer, och kommer nu denna Enka at njuta Pollett No 1. Enkan Ingierd i Fattigstugan får Pollett med No 2, och tilstånd at gå omkring och njuta äfwen något af FattigCassans medel. Enkan Ingrid i Bäckastugan No 3, får gå omkring, men njuter intet at FattigCassans medel. Enkan Stina Ek No 4, får både af Cassan och gå omkring. Enkan Stina på Mon No 5, får gå omkring men ej af Cassan. Gamla Petter i Stubbhagen No 6, får gå omkring och njuter äfwen af Fattig Cassan. (se boken om Fattigvård i Bankeryd sid 20) Afledne Soldaten Bålds Enkas Barn, No 10 Hökens lilla dotter No 11 Pigan Cathrina i Ransberg, som sköter gamla Britta får gå omkring No 12 Alla Thesse Fattige åtwarnades at icke med bettlande gå til andra Socknar, då de blifwa förlustiga sin frihet at gå omkring uti Föramlingen och skola til straff befordra för sitt obehöriga förhållande. 1.Gamla Lars Nilsson på Bos ägor får Församlingens tilstånd att njuta något af FattigCassans medel wid nästa utdelning allenast. 2.Efter en närmare underrättelse, som Församlingen ärhållit kommer hustru Maria Jacobsdotter at ut ur Församlingen bortföras med sina 4 Barn, emedan hon och hennes man icke på 12 års tid warit skattskrefne i Församlingen, icke heller wistats i Församlingen, men nu af Anders Jonsson på Stora Swinhagas ägor utom Församlingens tilstånd nyligen intagits, oaktat han wettat at alla desse, utom mannen, med bettlande redan belastat Församlingen. Församlingen nödgas för then skull anmoda Herr Krono- och Slottslänsmannen Zanderholm, det han behagade efter Laglig anledning och med Författningarne enligt, låta ut ur Församlingen, som för öfrigt är öfwer sin förmåga betungad med insocknes tiggare, afföra bemälte hustru med dess 4 Barn, til den ort och ställe hwaräst hustrun sist warit skattskrefwen. 3.Som förafskedade Soldaten Jöns Bo äger et litet torp? Och til dess bruk, har 3ne barn, hwaraf de 2ne äldsta kan wara honom behjelpliga at thet förrätta äfwensom Sonen kan wara honom behjelplig til Bälgens pustande? Och släggande?, då Bo smider, dess förutom har denne Bo et näringsmedel igenom Kvastars förfärdigande. Detta alt oaktat och fastän han har behof, haft piga alt ifrån sistlidna Mikaelis och ännu betungar han Församlingen med sina 3ne Barn med bettlande. Församlingen finner therföre denna tunga så mycket mer oskälig och anser honom böra häldre försörja sina egna barn, än onödigtvis hålla tjenstefolk. ------- med pigan som han har i tjenst, och om så är förmodar Församlingen, at då Bo är så Mäcktig at han kan försörja hustru med en -------- -------- tillökt barnkull, han lättare bör kunna försörja de aldsta, som ------- barn redan. 4.Mäster Cederwall i Krabberyd anmodades at förfärdiga ofwannämde Polletter til de kringgående Fattiga, stora som våra gamla enstyfrer, och thet utaf jern med Nr och Bokstäfwerna B.S. och sin egen stämpel, deet han åtog sig at gjöra för 6 rst st, färdiga til nästa Söndag, då de skulle utdelas til de Fattiga. Lars Wetterdahl På Församlingens wägnar AF Silfverhjelm Pehr Nyander And Cederwall Thor Larsson Källa: http://www.hembygdbankeryd.se/forskning/socknen/1801-05-19.html -------------------------------- Nuförtiden kan man tydligen slå mynt av gamla Fattigpollettsedlar POLLETT. Örebro Fattiginrättning, 1852. Frukost/Aftonward. Praktskick! Kvalitet 01/0! Storlek, 84 x 47 mm. Mycket trevligt objekt! Denna pollettsedel gällde för och är av varianten Frukost/Aftonward, Idag/Imorgon. Föreståndaren för Matinrättningen delade ut denna pollettsedel till personer som kommit i nöd (arbetslösa i nöd, änkor med barn, äldre, fattiga, sjuka etc). Polletten kunde sedan användas för tilldelning av mat etc vid Matinrättningen. (Tänk vilken historia en sådant här objekt har varit med om!). Källa: http://www.tradera.com/pollett-orebro-fattiginrattning-1852-frukost-aftonward--auktion_220406_166503340 ------------------------------ Fattigvården blir i år såsom förledne året och de, hwilka förledna året tillåtes, få äfwen i år kringgå med upvisandet af sin fattig Pollett Källa: http://www.lokalhistoria.nu/extra/tools/parser/?url=/html/parse/protocol.html&filename=kus0847.xml ---------------------- Skolmaten på fattigvårdens tid - Din plats i historien | svt.se www.svt.se/2.90398/1.1305593/skolmaten_pa_fattigvardens_tid FREDHÄLLS FOLKSKOLA, STOCKHOLM Vi ungar som var fattiga hade vår ... Normalt kostade maten och den skulle betalas med polletter som köpts innan (Meddelandet ändrat av simson 2012-11-06 06:59)

139

Äldre ord A - K / Dryftetråg / Dröftetråg « skrivet: 2014-03-09, 10:48 »

Dryftetråg används vid sållning av agnarna från kornen. Nils-Arvid Bringéus ger i boken Arbete och redskap följande upplysning om sädesrensning: Efter tröskningen varigenom säden frigjordes ur axen bortskildes agnarna genom att sädeshögen upprepade gånger sållades genom ett grovt rissel. Därefter kastades säden med handskovel tvärs över den rensopade logen, varvid den tunga säden föll längst bort och slösäden närmast kastaren. En sista finrensning kunde ske genom att säden i små mängder kastades upp i luften med dryftetråg. Detta skedde ofta ej förrän den torkade säden skulle malas. I Östsverige med tyngdpunkt i Mälarbygden har säden i stället finrensats med en vanna, ett skäppliknande redskap bestående av ett brett spån svept runt en träbotten med den främre sidan framåtböjd. Detta redskaps spridning till Sverige har tillskrivits hansatidens köpmän. Källa: Bilder på dryftetråg Om dryftetråg Även kallat dröftetråg

140

Ortnamn i Sverige / Ortnamn i Sverige « skrivet: 2012-05-22, 22:59 »

Ska inte ge mig in i någon diskussion om vilket genus det är på ord, men värk i betydelsen smärta är väl en värk ändå?

141

10) Namnbyte / Salanus, Tunström och Sporrong. Tilltalsnamnsbruk och framväxten av släktnamn i Uppland « skrivet: 2002-10-24, 05:42 »

En avhandling med ovanstående titel lades nyligen fram i Uppsala. Författaren och namnforskaren Lennart Ryman har publicerat avhandlingen i serien Anthroponymica Suecana (nr 13). Umeå 2002. Till förtjänsterna hör en kommenterande forskningshistorik gällande namn, särskilt tillnamn. Dessutom undersöks för tiden 1620-1730: Tillnamn i Uppsala. I olika sociala grupper. I Uppsalas mantalslängder för den borgerliga staden. Tillnamnsartiklar från Accis-Örner (157 st) Tillnamn i uppländsk bruks- och gruvmiljö. Vallonska släktnamn. Tillnamn vid Gimo bruk. Tillnamn burna av gruvarbetare vid Dannemora. Tillnamn bland landsbygdens allmoge. Danmarks socken, Skäfthammars socken och vissa uppgifter från andra socknar. Förekomsten av tillnamn i Uppland under 1600- och 1700-talen. Övergång till släktnamn. Typologi. Fördelning mellan tillnamnstyper i mantalslängder. Enledade tillnamn. Enkla tillnamn. Kompositionspatronymika. Germanska avledningar (-are, -e, -er, -ing och ow). Lärda namn (Oavkortade och avkortade). Tvåledade tillnamn. Namngivningsgrunder. Bilaga med Magistratspersoner i Uppsala under 1600-talet som bär tillnamn. Tillnamnsregister. Den finländska opponenten kritiserade vid disputationen till synes korrekt den ostrukturerade dispositionen, de många upprepningarna och framförallt den stora svagheten att ha förbigått befintligt kyrkboksmaterial. Det sistnämnda medförde att betydligt färre kvinnor kommit med i undersökningen. Hon kritiserade också alltför ensidigt och småskuret att Vallonnamnen tagits med, att så mycket detaljer och personhistoria kring namnbärarna tagits med och slutligen men alltför överdrivet kritiserades att så få exempel medtagits från det finska området! Som släktforskare kan man glädjas åt att Hans Gillingstam självklart finns med i Litteraturförteckningen, liksom Christina Backmans artikel om hattmakare i Förbundets årsbok 1989. Vad man kan undra över är ju hur mycket kunskap det finns kring namnforskning som släktforskare besitter men som aldrig kommer med i någon avhandling pga av bristande kommunikation med den akademiska forskarvärlden. Rymans avhandling är av stort intresse för släktforskare som vill lära sig mer om namn och då i synnerhet från Uppland.

142

Namnbyte / Namnbyte « skrivet: 2012-03-23, 08:25 »

Hej! Jag har en metodfråga på det här med att byta efternamn. En släkting till mig heter Carl Gustaf Frisk, född 1815 i Fagerhult, Kalmar län, och hans föräldrar hette Börje Carlsson och Greta Månsdotter. Han byter alltså efternamn till Frisk och det låter ju onekligen som ett soldatnamn. Men jag hittar honom inte i det centrala soldatregistret. Finns det någon annan förteckning man kan leta i? Det står ju ingenting i husförhören om varför man bytte namn? mvh Kristoffer

143

10) Namnbyte / Antagande av utländskt klingande släktnamn « skrivet: 2005-06-17, 18:34 »

I samband med att jag studerat individer som antagit namnet Fortmejer har jag noterat att någon utländsk anknytning inte har kunnat beläggas. Istället verkar antagande av namnet skett i samband med att personerna etablerat sig i ett yrke (ryttare, gruvarbetare). I minst ett fall verkar det också bland sentida ättlingar frodats en myt om att släkten skulle härstamma från utlandet. Sten Carlsson noterar i sin studie Släkten Steffenburg i Sundborn - från Schwaben eller Ekolsund? i Studier tillägnade Hans Gillingstam, 1989, ungefär samma sak ang släkten Steffenburg. Namnet verkar vara en avledning av Staffansson, kommit till i samband med en gesällvandring och inte alls bero på släktskap med den tyska släkten Schenk von Stauffenberg vilket många i den svenska släkten trott. Jag tror att det här är ett inte helt ovanligt fenomen men skulle gärna vilja bli tippsad om ytterligare exempel.

144

02) Båtsmansnamn A - Ö / Remnål « skrivet: 2013-02-24, 22:23 »

Har en båtsman från Ramdala som heter Remnål. Vad var en remnål? Syl för att göra hål i remmar?

145

07) Patronymikon och metronymikon / Metronymikon och annan namntagning från mödernesläkt « skrivet: 1999-08-05, 16:53 »

Här tänkte jag att man kunde komma med exempel på metronymikon och släktnamn som tagits från moderns släkt, samt föra en diskussion kring detta? Varför och hur man gav respektive tog sådana namn? Se också tidigare diskussioner om efternamn, efternamnsbildning och okända fäder i Anbytarforum.

146

Tillnamn, smeknamn, öknamn / Darr-Albin « skrivet: 2008-09-03, 15:26 »

Hej alla namnkunniga! Söker förklaringen till namnet Darr-Albin, som bars av en fiolspelare i min hemtrakt. Inte för att hans vibrato var större än andras, utan fastmer för att han hörde hemma på en gård som kallades Darras. Vilket enligt någons påstående lär vara en variant av deras, som då kunde betyda grannens. Är det så? Någon som vet? Undrar mvh Lennart Haglund

147

01) Allmänt om efternamn / De vanligaste efternamnen « skrivet: 2001-02-19, 22:51 »

Här en kul länk - Sveriges hundra vanligaste efternamn. Mitt efternamn är Sverige vanligaste enstaviga efternamn, nummer 31 totalt. Det vanligaste riktiga efternamnet är Lindberg på plats 21. Johansson är vanligast alla kategorier.

148

Övrigt om förnamn / Udda stavning av förnamn « skrivet: 2000-07-08, 01:41 »

Hej! Äwah är den mest krystade stavning jag någonsin stött på av ett förnamn (av Eva alltså). Har någon annan stött på märkliga stavningar av förnman?

149

Övrigt om förnamn / Namngivning på 2000-talet « skrivet: 2010-07-15, 14:00 »

Aftonbladet skriver idag om förnamn som föräldrarna ångrar, för att de var för vanliga eller tillfälligt trendiga: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article7466608.ab Det står dock inte att artikeln mest grundar sig på en engelsk undersökning. Däremot står det en del om svenska förhållanden i slutet. Andra artiklar om namngivning: 2009 års topplistor för flickor och pojkar: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6483510.ab Godkända och avslagna förnamn 2009: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article7391034.ab Almanackan tar bort 3 namn och sätter in 4 nya från 2011: http://www.aftonbladet.se/wendela/article4489206.ab 2008 års klättrare på popularitetslistan: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article4229175.ab Om de nordiska förnamnens topplistor 2008: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5226301.ab Unika namn är heta Vid en första titt på namntopplistorna ser inte mycket ut att ha hänt: tre-i-topp vid millennieskiftet var Emma, Julia och Elin för flickor samt Oskar, Filip och Simon för pojkar. I dag är det Maja, Emma och Julia respektive Lukas, Oskar och William som gäller. Men spridningen är större. Under tidigare decennier hette majoriteten av alla barn något från tio-i- topplistan. 2008 var det bara 14 procent av de nyfödda flickorna som fick något av namnen från tio-i-topp. Allt fler barn är ensamma om sina namn, som kan vara allt från Knaster till Trinidad. Unikhetstrenden håller i sig in i nästa decennium, men en nästan starkare trend är de enkla 10- och 20-talsnamnen: Tage, Sixten, Ingrid och Siri. Däremot är regnbågsnamn, som Vilja och Neo, på väg bort. Ur artikeln: http://www.aftonbladet.se/wendela/article6344965.ab Namnet Token - för tokigt för Skatteverket: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5987794.ab Kan man heta Q? http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5078002.ab http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5078324.ab Namnlös i ett år 400 st namnlösa barn i Sverige: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article3906375.ab De amerikanska förnamnens popularitet 2009 och därmed i förlängningen troligen med påverkan även i Sverige: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article7117879.ab Inspiration till namngivning: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article4243210.ab Mamman sätter barnets namn http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article4305068.ab Namn som sticker ut: Fakta: Unika namn Ett litet urval av ovanliga flick- och pojknamn 2008. Namnen, som de är sammansatta och stavade, är helt unika eller bärs endast av ytterligare någon person i landet. Flickor: Akja, Alba-Lo, Svea-Erika, Billie Lou, Anne-Katja, Sterre. Pojkar: Bob-Marley, Hans-Jizhou, Mhmd-Anders, Tigo, Bakary-Björn, Max-Marlon, Rojkan. http://www.aftonbladet.se/wendela/article4305388.ab Att vilja vara lagom unik är inte särskilt unikt! http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6484047.ab Unisextrenden i namngivning (Charlie på en tjej är kaxigt: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5966962.ab Charlie går längre än Charlotte. Amerikansk studie: Flickor med könsneutrala namn går längre i karriären. http://www.aftonbladet.se/wendela/jobbet/article6055965.ab 170 könsneutrala namn att välja på: Några namn för både pojkar och flickor Adan, Alex, Angel, Ara, Ariel, Bent, Bojan, Charlie, Chris, Claude, Connie, Dana, Darin, Deniz, Dung, Eli, Elia, Ellis, Elmi, Enis, Farah, Gaby, Helle, Hoa, Ingar, Inge, Ingel, Isa, Jackie, Jamie, Jean, Joan, Jona, Joy, Kay, Kim, Kiran, Kit, Knif, Lee, Lin, Lo, Louis, Love, Mattis, Mika, Mio, Nicola, Nor, Patrice, Pell, Raja, Robin, Ronny, Sam, Sandy, Sanny, Sasha, Sol, Sonny, Sun, Tiger, Tintin, Toni, Torild, Valentine, Vide, Vilde, Willy. http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article4553716.ab Olämpligheten att ge barns sagofigurers namn: http://www.aftonbladet.se/wendela/article4245650.ab Namns olika lustiga betydelser på olika språk: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5990025.ab Kändisars barns namn: http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6754460.ab

150

Övrigt om förnamn / Dubbelnamn eller första/andranamn..? « skrivet: 2007-04-02, 07:58 »

Frågan kanske inte gå att besvara eftersomatt det är svårt att veta utan att höra någon säga dessa personers namn.. Men vem vet, någon här kanske har svaret? =) De flesta som jag har stött på iaf på 1800-talet har två namn typ Anders Petter, det jag undrar är om det fungerade som det gör i Norge även i dag att det då bli i dagligt tal Anders-Petter dvs ett dubbelnamn. Eller om det fungerade som i Sverige i nutid att andranamnet i princip aldrig används utan att det bara hänger med lite styvmoderligt.. Mvh Mårten Swärd

151

Övrigt om förnamn / De vanligaste förnamnen « skrivet: 2001-02-16, 10:08 »

Som släktforskare är det intressant att följa namnbruket genom århundradena. Under 1800-talet och andra halvan av 1700-talet är t ex namn som Andreas och Johannes mycket populära. Under alla tider (kanske särskilt första halvan av 1700-talet) tycks dock Anders ha varit utan motstycke det vanligaste namnet - åtminstone i mina släktforskningsområden i Västergötland och Halland. Lars kommer på en klar andraplats. Bland kvinnonamnen finns inga sådana extremt utmärkande namn, men Elin, Kerstin och Karin var alla otroligt populära. Är detta en allmän trend landet över? Det skulle vara intressant vilka namn andra forskare har erfarenhet av är vanligast.

152

03 - Namnbyte / Namnändring / Namnbyten « skrivet: 2010-11-30, 21:47 »

Hej Är ju ny med släktforskning, skoj men förirrande. Hur är det med namnbyte. I ena hfl heter modern Anna cajsa i nästa heter hon anna chatarina, Var det bara att byta namn? Ang efternamn, min morfar tala om att hans farfar hette Håkman i efternamn men i hfl heter han både petersson, karlsson o fredriksson. Jag är mycket förvirrad. Håkman var i slutet av livet..Jag vet att det är samma person pga födelsedata och familjen samt boort o födelseort. Varför gjorde man så? Tacksam för svar Petra

153

Förnamn - V W / Winifred « skrivet: 2003-02-16, 22:06 »

Jag har hört att det ska finans en manlig ana med detta namn, men har hittills endast hittat kvinnor som heter Winifred, Winnifred eller Winifrid. Personen i fråga föddes i slutat av 1800-talet. Var detta ett populärt namn på män vid dena tid?

154

Förnamn - V W / Vinfred / Vinfrid « skrivet: 2009-09-24, 20:29 »

Jag har funnit en avlägsen släkting som hette Vinfred eller Vinfrid, född i Blekinge. ------------ I Sveriges Befolkning 1900 finns 37 personer med namnet Vinfrid och en Winfrid, 15 Winfred, varav merparten i Blekinge, några i Skåne, en från Danmark och någon i Göteborg och Småland. --------------------- I Sveriges Befolkning 1890 finns 17 Vinfrid och 13 Winfrid, inga Vinfred eller Winfred. ------------------------------------- Enligt http://www.svenskanamn.se/statistik/sverige och http://www.scb.se/Pages/NameSearch.aspx?id=259432 finns det: En kvinna Vinfred. 7 män och 1 kvinna Vinfrid i Sverige nu. 6 män heter Winfred och 6 män heter Winfrid och 12 kvinnor. ---------------------------------- I Sveriges Dödbok 4 finns: 6 män och 2 kvinnor Winfrid. 9 män Winfried. Ingen Winfred. 2 män Vinfred. 48 män och 4 kvinnor Vinfrid. ----------------------------------------------- Se också förnamnen Winifred, Winifrid, Winnifred som redan lagts in här i forumet. (Meddelandet ändrat av simson 2009-09-24 21:02)

155

Förnamn - V W / Vernick / Wernick / Warnick / Vinik / Winick « skrivet: 2011-02-22, 12:15 »

Vernick, Wernick, Warnick, Vinik, Winick, Venig diskuteras alla som diminutivform till Verner under (Meddelandet ändrat av simson 2011-02-22 12:16)

156

Förnamn - T / Torhald « skrivet: 2009-05-06, 01:49 »

Var hemma hos en jämtlänning vid namn Torhald idag. Det verkar inte vara vanligt namn!

157

Förnamn - S / Särdi « skrivet: 2014-03-06, 20:43 »

Finns bara en person som bär och har burit detta kvinnonamn Särdi. Ursprung? (Meddelandet ändrat av simson 2014-03-06 20:43)

158

Förnamn - S / Seve / Seved « skrivet: 1999-04-26, 20:50 »

Jag har funnit en Seve i min forskning, var detta ett vanligt namn under 1700-talet, faderns namn var också Seve. Hans dotter skrivs som Saefwelsdotter i kyrkböckrna, är Seve den korrekta normeringen? Personen var bonde i Edsbro, Uppland under mitten av 1700-talet.

159

Förnamn - S / Sarva / Serva « skrivet: 1999-02-04, 20:35 »

Det ovanliga förnamnet Sarva är uppenbarligen av franskt ursprung och inkom till Sverige med vallonerna på 1600-talet. Så långt har vi lyckats reda ut på RÖTTERs sidor om personnamn. Där framkom också att namnet förekom i Kroppa socken i Värmland i början av 1700-talet (tydligen bland bönder om jag förstod rätt) samt att en vallon Sarva Hero bar det. Mina frågor är nu: Är det någon som känner om det finns något samband mellan personerna i Kroppa och vallonen? När och var levde Sarva Hero? Är det någon som känner till ytterligare belägg för namnet? Är Sarva en lämplig normalform - eller finns det någon annan form som bättre svarar mot beläggen i urkunderna?

160

Förnamn - M / Mågz « skrivet: 2008-10-29, 10:33 »

I Nederkalix socken förekommer 1539 i flera byar förnamnet Mågz och efternamnet Mågsson. Finns det belagt på andra ställen, har det samband med måg?

161

Förnamn - M / Mexicana « skrivet: 2012-12-27, 09:19 »

http://proveniens.ifokus.se/discussions/4d71554eb9cb462233065d4a-man-kan-fa-sitt -namn-pa-manga-satt

162

Förnamn - M / Marquard / Marquad / Marx « skrivet: 2014-06-11, 04:38 »

Christina Harders familj, enligt Family Search, så ta det med en nypa salt: Christina Marquadsdatter Harder, född 1668, Lojt, Schlesvig-Holstein, Preussen. Gift med Hans Harmsen, 26/10 1690. Död 16/7 1719, Lojt. f. Marquard (Marx) Harder, *1643, Lojt - 26/3 1703. m. Marie Barn: Christina, *1668, Gerdrut, *16/10 1670-18/2 1671, Peter, *22/2 1672 - 15/9 1672, Margret, *30/6 1673, Elsebe *26/10 1675 -10/10 1750, Hans *5/11 1677, Asmus *7/4 1680, Marquard *20/1 1683-20/6 1688. Alla födda i Lojt. ff. Thomas Harder, *1606, Lojt - 1/11 1680, Lojt. fm. Marik Hamber, 1616, Lojt - 27/1 1695, Lojt. Barn: Margrete *21/5 1637, Hans, *1638, Jess *1639-1/12 1733, Thomas, *1642, Marx *1643-26/3 1703. Källa: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/1827/8785.shtml?1226948501

163

Förnamn - L / Lövert « skrivet: 2012-12-10, 16:25 »

Lövert sannolikt tyskt. Ex: Häktmakaren och borgaren i Linköping Lövert Johansson dömdes 1709 vid hammartinget vid Norrköpings mässingshammare för stöld. Samma person fick 1696 en son Peter Lövertsson i Hjo stad, Västergötland. Källa: http://www.finnfalla.se/forsk/mansnamn.htm ------------------------------------------------------------ Efternamn Det finns 2 personer som har efternamnet Lövert. Förnamn Det finns ingen kvinna som har namnet Lövert som förnamn. Det finns 1 man som har förnamnet Lövert. Av dessa har 0 namnet Lövert som tilltalsnamn. Källa: http://www.scb.se/Pages/NameSearch.aspx?id=259432 -------------------------------------------------------------------------------- Johansson, Lövert, Borgare, bosatt i Linköping, Årsbok 2003, sid. 86 Johansson, Lövert, häktmakare, borgare, bosatt i Linköping, Hjo, Årsbok 1999, sid. 47 Johansson, Lövert, Häktmakare, Årsbok 2005, sid. 57 -------------------------------------------------------------------------------- --- Lövert Placering på namntoppen 2011: Inte i topp 100 Antal män med namnet i Sverige: 1 i Östergötland Antal kvinnor med namnet i Sverige: 0 Namnsdag : 20 April Betydelse för detta namn saknas. http://svenskanamn.alltforforaldrar.se/statistik/lan/L%F6vert ----------------------- Levis Carlsson är Motalas ende Levis. Han har också fått ett udda namn efter sin gammelmorfar - Lövert. Lars Lövert Levis är den unge mannens tre förnamn. - Vi gick på känsla, säger hans pappa Kristian Carlsson. Lars är arvnamn från mamma Kim Classons sida och Lövert bars av Kristians morfar. - Det är kul att föra namnen vidare, menar Kristian. Levis som är två och ett halvt år är ensam om sitt namn i Motala och är en av fem som heter Levis i Östergötland. Har ni fått några reaktioner på namnet? - I början var det en del som skojade; heter han inte Gul&Blå också? De associerade till jeansmärket, säger Kim. Källa: http://mvt.se/familje/1.1542251-levis-ar-ensam-om-sitt-namn-i-motala ------------------------ Solbergaklass firade 50-årsjubileum (9 juli 2010, på Villa Manhem, 50 år efter skolavslutningen 1960.) Av Gotlands Tidningar. Publicerad 2010-07-23 Bo Lövert (Andersson) Kista, ------------------------ Lövert Johansson och hans släkt: Olika stavningar Löfwert, Löver, Löwer, Löfwer, Lewer, Löfwar och Löve. ----------------------- Ur Sveriges Befolkning 1900: Post 520638 Nilsson, Löfvar Arbetare f. 1874 i Östra Herrestad (Kristianstads län, Skåne) Ogift man, ensam i familjen N:o 14 Ö. Herrestad Östra Herrestad (Kristianstads län, Skåne) Födelseort i källan: Östra Herrestad Kristianstads län ---------------------------- Post 922308 Österbye, Ejnar Löve Tobaksspinnare f. 1868 i Danmark Gift man, far i familjen Dansk undersåte Qv. Judith Malmö Sankt Pauli (Malmöhus län, Skåne) Födelseort i källan: Rönne ----------------------------------------- Ort: Källa: Östergötland, Ringarum, CI:1 s 236 År: 1691 Fynd: I Ringarum socken födelselängd år 1691 [CI:1 s 236] nämns följande: 20 [mars!] Twenne gåßar, som woro födda i Julerum, wandringz folckz ifrå Gränna, mannen war af Tartersk ort: Jacob och Casper. Fadern troligen häktmakaren tartaren Lövert Johansson, senare borgare i Linköping. Sonen Casper troligen identisk med Casper Lövertsson Clarin, en tid skriven som borgare i Vimmerby stad (1712). Meddelat av Niclas Rosenbalck 15 april 2004 kl 10:51 Källa: http://www.genealogi.se/tillf_fynd/files/16/Granna.html -------------------------------------------------------------------- Ur Sveriges Dödbok (1947-2006): 19230623-9472 Ståhlman, Nils Lövert Medevivägen 84A, I 591 33 Motala Död 17/9 1988. Kyrkobokförd (1979) i Motala, Motala kn (Östergötlands län, Östergötland). Mantalsskriven (1979) på samma ort. Född 23/6 1923 i Finland. Gift man (1/5 1949). -------------- Födelseförsamling i källan: FI Källor: RTB 88 / SPAR 90 (Meddelandet ändrat av simson 2012-12-10 20:20)

164

Förnamn - L / Löven / Löwen « skrivet: 2012-12-10, 20:24 »

Löfwen, Löwen, Löfven och Löven. Ur Sveriges Befolkning 1890: Post 1571073 Fredriksson, Otto Löven Adolf Wallackare f. 1850 i Gammelgarn (Gotlands län, Gotland) Gift man, far i familjen Botvalds Ardre (Gotlands län, Gotland) Födelseort i källan: Gammalgarn Got. l. ---- Hans hustru: Post 1571074 Didriksson, Dorothea Charl. f. 1851 i Lofta (Kalmar län, Småland) h. Gift kvinna, mor i familjen Botvalds Ardre (Gotlands län, Gotland) Födelseort i källan: Lofta Kalm. l. ------------------------------------------------- Post 1571077 Maria Otthilda Vilhelmina f. 1871 i Gammelgarn (Gotlands län, Gotland) d. Ogift kvinna, barn i familjen Botvalds Ardre (Gotlands län, Gotland) Födelseort i källan: Gammalgarn Got. l. ------------------------------------------- Post 1571076 Josefina Constantia f. 1883 i Vimmerby (Kalmar län, Småland) d. Flicka, barn i familjen Botvalds Ardre (Gotlands län, Gotland) Födelseort i källan: Wimmerby ---------------------------------------- Post 1571075 Edit Irene f. 1887 i Ardre (Gotlands län, Gotland) d. Flicka, barn i familjen Botvalds Ardre (Gotlands län, Gotland) Födelseort i källan: Ardre ------------------------------------------- Post 1571078 Vilhelm Leonard f. 1889 i Ardre (Gotlands län, Gotland) s. Pojke, barn i familjen Botvalds Ardre (Gotlands län, Gotland) Födelseort i källan: Ardre ------------------------------------------------- Det visade sig nu att mitt Löven/Löwen-fynd på Gotland redan var känt här på Anbytarforum, se: -------------------------------------------------------------------------------- ----- Finns någon här som känner till om släkten Löwen-Åberg har gemensamma anor med den adliga ätten Löwen? I så fall - närmare bestämt hur? Jag har inte kunnat finna någon förklaring till att f.d. tullinspektören vid Skans Tull i Stockholm, Jacob Elias Åberg f. 1822 i Vallstena på Gotland och hans hustru f. Wallin, gav sin andre/yngste son (f. 1866) namnet Löwen som fjärde dopnamn. Men både denne son och hans äldre broder (f. 1853) skrev sig i vuxen ålder med dubbelefternamnet Löwen-Åberg. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------ Maud! Jag har ingen lösning på din konkreta fråga, men Löwen som förnamn förekommer endast hos en person i Sveriges befolkning 1890 och 1900, hos en vallackare på Gotland. Att man tar sig adliga namn som efternamn under 1800-talet är inte särskilt ovanligt även om det formellt var högst olagligt. Det behöver således inte finnas någon koppling mellan de olika släkterna. Jag har tidigare i AF redogjort för en skomakare från Småland som helt oblygt kallar sig Natt och Dag, uppenbarligen utan att det beivrats. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- -------------------------- Ur Sveriges Befolkning 1900: Fredriksson, Otto Löwen Adolf 1850 Far Didriksson, Dorothea Charlotta 1851 Mor (Barn), Edith Irene 1887 Barn (Barn), Vilhelm Leonard 1889 Barn -------------------- Post 5182424 Fredriksson, Otto Löwen Adolf Vallackare f. 1850 i Gammelgarn (Gotlands län, Gotland) Gift man, far i familjen Hemse Handelsplats Municipalsamhälle. 1 Östra Hemse Hemse (Gotlands län, Gotland) Födelseort i källan: Gammelgarn Gotlands län --------------------------------------------------- Post 5182425 Didriksson, Dorothea Charlotta f. 1851 i Lofta (Kalmar län, Småland) h. Gift kvinna, mor i familjen Hemse Handelsplats Municipalsamhälle. 1 Östra Hemse Hemse (Gotlands län, Gotland) Födelseort i källan: Lofta Kalmar län ---------------------------------------- Det var intressant, Carl, att åtminstone en gosse till fick Löwen/Löven som dopnamn på 1800-talet, på Gotland dessutom. I Gammelgarns fb 1850 finner man den senare vallackaren med dopnamnen Otto Löven Adolf och med föräldrarna f.d. smideshandelsbetjänten Carl Fredrik Fredriksson och Helena Johansdotter. Vet inte om det finns något släktskap mellan denna familj och Jacob Elias Åberg eller hans hustru Matilda Christina Wallin vars far Elias Wallin var född 1801 på Gotland, enligt bland annat Brännkyrka hfl:er. Men vad man skulle kunna tänka sig är att det i den ena eller andra familjen, eller båda, finns anor i någon av de utslocknade Löwengrenarna och att man velat markera detta genom att i dopet ge en son Löven/Löwen som förnamn. Vad gäller Jacob Elias Åbergs båda söner var det bara den yngre som fick fyra dopnamn: Axel Elis Sigfrid Löwen (f. 13/6 1866 i Brännkyrka). Den förstfödde, f. 19/2 1853 i Katarina, är i födelse- och dopboken antecknad som Elias Carl Leonard. Familjen flyttade från Katarina till Brännkyrka 1859 och i husförhörslängderna där skrivs så småningom båda sönerna med fjärdenamn Löwen, efter faderns död 1871 skrivs båda Löwen Åberg, med eller utan bindestreck. Det ger på mig intrycket att föräldrarna inför prästen hävdat släktskap med den adliga ätten. Men ingen av sönerna hade såvitt jag kunnat finna rätt att bära det adliga namnet Löwen. --------------------------------------------------------------------------- Vallackaren Otto Löven Adolf Pettersson (som diskuteras under introducerad adel: Löwen) dyker 1878 upp i ett diarium över brottsmål i Sala (Stadsfiskalen i Sala E:1). Han hade gjort sig skyldig till wåld mot polisen Engvall men uteblev från kallelse till rättegång såväl den 26 september som den 14 oktober. Sannolikt finns mer att hämta om honom i domboken. ----------------------------------------------- Otto Löwen Adolf låter bekannt. Men min anfader vallackare med detta namn hette Fredriksson och var född på Gotland 1850. Han levde från 1874 till 1881 i Visby. Därefter i Vimmerby några år, för att sedan bo på Gotland igen. Jag har inte kontroll på vad han gjorde under de åren. Är det samma person? Hans far var Carl Fredrik (Spjut) Fredriksson o modern Helena Hult Johansdotter. Dvs släkterna Hultkvist m.fl. Det vore intressant att veta mer ur domboken om det nu är min anfader det gäller. Källa: ----------------------------------------------- Att jag funnit detta beror på att även jag har en anfader vid namn Carl Fredrik Fredriksson Spjut, född 1814, från Hultsjö. Han var gift med Helena Johannesdotter född 1816 i Hultsjö enligt husförhören. Ej funnit. De flyttade till Gammelgarn på Gotland. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ----------------- Min nya teori är att Karl Fredrik (Spjut)Fredriksson först hade en relation med Sofia Magdalena Lindberg. Far till hennes två första barn födda, 1834 och 1835 i Alsheda var Kringstrykande Hästhandalaren Carl Fredrik Sandahl. Därefter gifte han sig med Helena Hult Johansdotter.De har en dotter Sofia Magdalena född 1837. Från flytten till Tryserum 1840 har jag koll på dem. När Sofia M Lindbergs son Johan Fredrik föddes i Nydala år 1840 anges fadern som Afskedade artilleristen Carl Spjut. Det låter inte som det är samma person, därav min nya teori. Då faller bitarna på plats. Sofias dotter Anna Lovisas födelse har jag inte kunnat kolla. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ---------------- Dottern Sofia Magdalena som var med till Tryserum 1840 är troligen ett tidigare barn till Helena. Hon uppges vara född 1837-04-01 i Hultsjö.Datum är osäker liksom föräldrarnas. Sannolikt uppgivna vid inflyttningen till Tryserum. Ytterligare en fråga. Har någon av er med denna Sofia Magdalena som dotter till Helena Hult Johansdotter? (Hon gifte sig på Gotland o hade åtminstone 6 barn.) Källa: -------------------------------------------- Hultkvist och Spjut! Tack för all intressant information jag funnit när jag läst inlägg om Hultkvist, Gren, Dahlstrand och Lindberg. Dorothea Charlotta Didriksson, född 1851-10-29 i Lofta(H)enl HFL, var min FF MM. Hennes mor var Vilhelmina Charlotta Gren. Mor o dotter flyttade 1860 till Petter Gustaf Dahlstrand i Norrebro, Hjorted (H). Sannolikt var Doroheas far Johan Didrik Hultkvist, som ju dräptes 1853 i Blackstad. Vilhelmina och Petter G gifte sig 1862 efter att två barn fötts. Dorotea Ch. flyttade 1870 till Visby enl HFL. 1871 gifter hon sig i Hjorted med Otto Löwen Adolf Fredriksson, vallackare, född 1850-06-26 i Trossings, Gammelgarn (I). De levde i huvudsak på Gotland, några år i Vimmerby. Dorothea dog 1932 på ett ålderdomshem i Hemse (I) och maken Otto Löwen A dog 1934 på samma ställe. Otto Löwen Adolfs föräldrar var f.d. Artilleristen,sedemera länsvallackaren Carl Fredrik (Spjut) Fredriksson, född 1814-03-15 i Hultsjö enl HFL. Modern var Helena Johannesdotter född 1816-03-04 i Hultsjö enl HFL. Tidigaste husförhöret jag funnit dem i är Tryserum (H/E). De flyttar dit från Gärds... 1840 enligt HFL. Notering att de anmält sig på Härads?kontoret 1840. 1845 flyttar de från Sjöhagen, Tryserum till Gammelgarn, Gotland. I dessa HFL samt vid barnens födelse står han som f.d. artilleristen Carl Fr Spjut. (Det är nu klurigheterna börjar: det finns en f.d. artillerist Carl Spjut som är gift med Sofia Lindberg. Har inte kunnat spåra honom, men det finns en del felaktigheter om honom under Lindberg. Förutom att det står fel hustru, vilket jag kommenterat, så är inte alla barnen deras. Dessutom så var det min Carl Spjut som dog 1870 i Döderhult. Han tog sitt liv ett par månader efter att hustrun dött.) Tryserum verkar vara en resande socken. I HFL kommer drängen Johannes Vilhelmsson 1843 från Gärds.. till Sjöhagen, Tryserum. Hos min Carl Spjut. 1844 flyttar han till en annan gård i Tryserum. Där finns pigan Gustava Månsdotter Gren!, född 1786 i Ramkvilla enl HFL.Hon flyttade därifrån till Ryssby.Johannes Vilhelm Kristiansson, född 1816-03-10 i Ramkvilla enl HFL. Vid ankomsten till Tryserum så hade Carl Spjut o Helena Johannesdotter en dotter, Sofia Magdalena född 1837-04-01 i Hultsjö enl HFL. Två söner föds i Tryserum. 1847 föds nästa barn i Asby (E). I husförhören på Gotland o i övriga register står det Arby. Det kommer från en avskrift av födelseattesten, som prästen i Gammelgarn skrivit. MEN två dopvittnen samt prästen fanns i Asby vid den tiden.Ytterligare dopvittne var smedsdrängen Johan Vilhelm Christiansson från Eskilstuna. Att kyrkotagningen av Helena skett i Alsheda verkar stämma. Övriga barn födda i Gammelgarn. Jag trode att det var min Carl Spjut, som var son till Gustava Ljungberg o Carl Fredric Sandal. Var möjligen även hans hustru Helena Johannesdotter från dessa släkter? I HFL AI:9 Tryserum sid 258 har prästen tillskrivit (Sandal?) samt (Hultkvist?) sedan struket. ------------------------------------------------- Sedan följer flera intressanta inlägg om familjen, varav det sista är: Jag försöker sy ihop Helena Johansdotter Hults barn. Främst försöker jag finna Sofia Magdalena som flyttade med Helena och Carl Fredrik Sandahl Spjut till Tryserum 1840 och sedan vidare till Gotland. (Hon gifte sig Pettersson och dog i Östergarn på Gotland.) Från att hon flyttade in i Tryserum är hennes födelsetid angiven till 1837-04-01, i Hultsjö. I HFL 1840 står det Hålsjö, senare ändrat till Hultsjö. Finner henne inte född i Hultsjö, Hjärtlanda eller Skepperstad mellan 1837 o 1840. Helena fick 1836-04-25 dottern Vilhelmina Dorotea i Alseda, med Vilhelm Bernhard Lindberg. Carl Fredrik fick med Sofia M Lindberg barn 1837-10-25 i Hjälmseryd samt 1840-01-08 i Nydala. Var passar Sofia Magdalena Fredriksdotter född 1837 in här? Är hon dotter till Carl Fredrik eller till någon annan? Möjligen Vilhelm Bernhard, men efter skilsmässan följt med modern. Efter flytten till Tryserum föddes sonen Carl August 1841-03-17 på torpet Sjöhagen. (Jag har bara nämnt de barn som Helena resp. Carl Fredrik fått vid den tiden.) Att Vilhelm Bernhard sedan levde med Helenas syster och att Sofia levde med Carl Fredriks halvbror känner jag också till. Jag förmodar att dessa familjer reste tillsammans. --------------------------------- Ovanstående inlägg förklarar resandebakgrunden för Otto Löwen Adolf Fredriksson, men inte varifrån förnamnet Löwen kommer. Är det någon som känner till varifrån Löwen kommer? Finns det en Lövert bland förfäderna, antar jag?

165

Förnamn - L / Lars « skrivet: 2013-11-07, 12:14 »

Lars är Sveriges vanligaste pappa Örebro. Lars är långt ifrån ensam. Han är Sveriges vanligaste pappa. Och utgör över tre procent av de över 2,3 miljoner fäder som kan firas på fars dag nu på söndag. Vid årsskiftet fanns det hela 73 571 pappor i Sverige som hette Lars, enligt SCB:s senaste siffror. Han kommer långt före tvåan Anders på 57 712. Bland dem som blivit pappor det senaste året är det vanligast att heta Johan. Vanligast är det även att pappor har två barn, vilket gäller nästan hälften av alla Sveriges pappor. Den mest jämställda pappan finns i Västerbotten. Närmare bestämt i Vindelns kommun. I alla fall om man ser till fördelningen av vab-dagar (vård av barn). Där delar nämligen pappor och mammor precis lika, enligt siffror från Försäkringskassan. Näst högst hamnar Vara och Mullsjö kommuner med 45 procent för papporna. Men dit har Haparanda och Eda långt kvar. Med 29 procents pappa-vabbande hamnar de längst ner på jämställdhetslistan. Femton procent av landets kommuner kan under den senaste tolvmånadersperioden uppvisa ett jämställt uttag av vab, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande. Myndigheten anser att uttaget är jämställt om pappornas andel ligger mellan 40 och 60 procent. Snittet i landet på 37 procent faller alltså utanför det. TT Källa: http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17800548.ab

166

Förnamn - K / Kaleb / Caleb « skrivet: 2010-12-13, 19:27 »

Innebandystjärnan Daniel Calebsson fick mig att undra över förnamnet Caleb och vid närmare koll så visade det sig att stavningen med K är vanligare än med C. Namnet finns åtminstone sedan mitten av 1800-talet i Sverige. I Sveriges Befolkning 1890 fanns det 196 Kaleb och 35 Caleb. I Sveriges Befolkning 1900 fanns det 143 Kaleb och 41 Caleb. ----------------------------------------------------------------- Från http://www.scb.se/Pages/NameSearch.aspx?id=259432 : I sökningen ingår personer som var folkbokförda i Sverige den 31 december 2009. Förnamn Det finns 147 män som har förnamnet Kaleb. Av dessa har 58 namnet Kaleb som tilltalsnamn. Det finns 82 män som har förnamnet Caleb. Av dessa har 39 namnet Caleb som tilltalsnamn. Efternamn Det finns 13 personer som har efternamnet Kaleb. Det finns 2 personer som har efternamnet Caleb. Många vid mitten på 1800-talet var födda i Lerbäck, Vrå, Pajala, Göteborg och jag får en känsla att namnet spreds bland frireligiösa, något som bekräftas av följande person http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaleb_Swensson-Tollin För USA coh Kanada se: http://www.thinkbabynames.com/meaning/1/Kaleb Från http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaleb: Kaleb (eller Caleb) var en person i Bibeln (Gamla Testamentet). Han var son till Jefunne och en av de s k 12 spejarna. Tillsammans med Josua förespråkade han att man skulle gå in i Kanaan, det heliga landet. Efter inträdet där fick Kaleb trakten kring Hebron som sitt område när landet delades upp. Kaleb var en kenissé (4 Mos. 32:12). Se också http://en.wikipedia.org/wiki/Kaleb_of_Axum

167

Förnamn - G / Gunlög « skrivet: 2009-06-19, 17:57 »

Det finns 478 kvinnor som har förnamnet Gunlög. Av dessa har 264 namnet Gunlög som tilltalsnamn.(SCB 20081231) Någon som vet mer om detta namn?

168

Förnamn - G / Gunlis « skrivet: 2009-06-19, 17:54 »

Det finns 127 kvinnor som har förnamnet Gunlis. Av dessa har 92 namnet Gunlis som tilltalsnamn. (SCB 20081231) Någon som vet mer om detta namn?

169

Förnamn - G / Gjord « skrivet: 2009-06-23, 12:56 »

Det finns flera former av detta namn som nämns under Djur. Gjord, Gjurd, Giordh, Gjohl, Giol, Giöl, Gjöl , Gjur, Jurd och Gorder. Under den latiniserade formen Giurdo skriver Olle Elm: Sannolikt är Giurdo en latinisering av namnet Gjurd vilken är en sidoform till Gjord, vilket i sin tur är en yngre form av det fornsvenska Gyrdh(er), vilket i sin tur är en sammandragning av ett äldre Guðfrið och motsv. tyskans Gottfrid. (Källa: Otterbjörk) Men hur ska man normera detta namn som nämns Giord i kyrkoböckerna i Eksjö, men även Diur i andra längder, som mantalslängder?

170

Förnamn - E / Emik « skrivet: 2003-05-07, 10:57 »

Finns det någon i vårt land som känner till detta förnamn. Sökning på Internet visar att det finns idag levande personer med namnet. Sökning på Rötter gav inget resultat. Namnet har jag funnit i Eksta socken på Gotland (från 1600-talet). Det användes ännu i början av 1900-talet, antagligen från samma släkt. Namnet finns även i Grötlingbo socken. Stavningen kan också vara Emick, Emich. MVH Lars Norrby

171

Förnamn - E / Ejborg « skrivet: 2013-03-28, 05:56 »

Ur Sveriges Dödbok 5: Ahlm, Signe Ejborg Maria 18930803-5709 Andersson, Majhild Ejborg Dorotea 19200513-2440 Johansson, Siv Ejborg Viktoria 19200310-8947 Nygren, Ejborg Olga Erika 19280604-8746 Roxström, Helga Ejborg Magdalena 19091121-1100 Om henne se: Söderqvist, Ingrid Ejborg Adela 19180730-0064 ----------

172

Förnamn - D / Detlof / Detlow « skrivet: 2002-05-30, 13:14 »

Detlof/Detlow, varför heter jag det? Ett av mina förnamn är Detlow. Nu när jag har börjat att släktforska har jag insett att faderslinjen har hetat Detlow/Detlof sen flera generationer tillbaka. Det kom in i mitten av 1800-talet. Kan någon historian kring förnamnet Detlof/Detlow och om det finns en förklaring till varför det plötsligt kom in i min släkt? Var det ett namn på modet då? I SCB's databas finner jag runt totalt hundra män som heter Detlof med varierande stavning idag. Vi härstammar så långt tillbaka alla i Eskilstunatrakten eller i vart fall sörmland.

173

Förnamn - B / Börta « skrivet: 2000-04-15, 22:26 »

Är det någon som stött på detta kvinnonamn?

174

Förnamn - B / Borta « skrivet: 2012-01-06, 14:58 »

Flera forskare har i DISBYT angett namnformen Borta för olika kvinnor i Göteborgs & Bohus län. Det rör sig väl om samma namn som Börta, eller? Dvs en variant av namnet Birgitta.

175

Förnamn - B / Bone « skrivet: 2009-06-30, 14:58 »

En Bengt Lindberg, anges, född 3/11 1805 i Åsum, när han är skräddaregesäll i Stockholm. I födelseboken för Norra Åsum finns den dagen en Bone antecknad! Det lär komma av Bonde enligt http://www.sofi.se/servlet/GetDoc?meta_id=1801. Kan han ha bytt sitt förnamn från Bone till Bengt??? Möjligen som en medveten eller omedveten förväxling av namnen Bene som kortform för Benedictus som ju blir Bengt på svenska och Bone Någon som har erfarenhet av sådant namnbyte? Någon som har namnet Bone?

176

Förnamn - B / Bonde « skrivet: 2005-07-30, 20:32 »

Har en anmoder med tillnamnet Bonnasdotter. Det är ett namn man ibland finner i kyrkböckerna och jag undrar om någon känner till dess betydelse? Mvh Olof

177

Apollonia / Abbelona / Abluna / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-april-28 « skrivet: 1999-02-05, 18:20 »

Är det någon som känner till utbredningen av detta namn i Sverige? Under min utredning av släkten Svinfot, utgående från Ericus Magni i Hudiksvall och dennes hustru Abeluna Mårtensdotter, träffar jag på namnet i varje släktgren, varje generation av släkten till början av 1700-talet. Just nu känns det som alla Appollonier är befryndade men så är det naturligtvis inte. Har du hittat några Abeluna eller Appollonia ?

178

Förnamn - A / Antipatina « skrivet: 2013-03-05, 01:55 »

Se Anna Antipatina Kandell F Larsdotter f 1829 Loftahammar, Kalmar län dp 1829 Loftahammar, Kalmar län v 1862 Västra Ed, Kalmar län d 1894 Västra Ed, Kalmar län

179

Källor och arkiv / Södra Gästriklands båtsmansrullor « skrivet: 2009-07-14, 16:13 »

Finns det någon som kan förklara varför Södra Gästriklands båtsmansrullor inte längre finns att tillgå på Internet? Länken http://home.swipnet.se/~w-93721 har varit ur funktion flera år. Jag vet inte om den någonsin har fungerat för jag har aldrig kommit in där men länken finns på många släktforskarhemsidor.

180

Källor och arkiv / Krigskollegium Kansliet, register tillgängligt? « skrivet: 2009-09-22, 22:30 »

I NADen kan man se att det finns en hel del material på Krigsarkivet som rör Krigskollegium Kansliet (SE/SVAR/KrA-141010014). Det handlar om fullmaktsböcker, brevböcker och suppliker och de är mikrofilmade. Det står rörande brevböckerna Alfabetiska register upplagda på myndigheter och personer i varje band.. Det är väl bra i och för sig men när det finns hundratals volymer blir det ju omöjligt att ta sig an på avstånd. Finns ovan nämnda register sammanställda och tillgängliga på annat sätt? Mvh (Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2009-09-22 22:35)

181

21) Franska / Hjälp med fransk vigselnotis Rouen 1674 « skrivet: 2011-01-13, 23:39 »

Jag skulle vilja ha hjälp med att läsa och översätta denna vigselnotis ifrån den reformerta kyrkan i Rouen. Den är från juli 1674 och är en vigsel mellan David Mallet och Judit Van Vlirden. Följande text har jag lyckats få fram, men det är inte säkert att det stämmer helt. Där jag satt frågetecken har jag inte kunnat läsa: Le dimanche 8 du ce mois faud? maries par Mons. Janss? David Mallet M.? chapellier aagé du 23 ans fils de defuntez? Jean Mallet et de ?? Marie de la Lieue enl? vinant de? ? le Bazoge? d'une part Et Judith Vanvlirden, fille de Nicolas Van Vlirden marchand pelletier et de defuntez? Judith Lalouette d'autre part. Resterande text har jag inte kunnat läsa så mycket av. Jag förstår det mesta av det jag kunnat tyda, t ex att David Mallet var hattmakare och Nicolas Van Vlirden var pälshandlare. Det jag är mest intresserad av är vad som står mellan Marie de la Lieue och Judith Van Vlirden.

182

11) Barnhus och barnhem m. m. / Barnhusbarn notis nr 6059 Stockholm 1807 « skrivet: 2010-08-29, 09:29 »

Hej! Behöver lite läshjälp på vilka adresser som Enkan Modern Brita Stina Rönning bor på samt vilken församling i Sth det kan röra sig om. Hon bor bla. på något som heter Stora Hopas Gränd nr 71 Lars-Göran

`image {text}

183

11) Barnhus och barnhem m. m. / Barnhem « skrivet: 2007-10-09, 11:48 »

Hej! Hur går jag tillväga för att få ut diarierna från ett barnhuset i Stockholm omkring 1900-1920.

184

09) Militära rullor och handlingar / Generalmönsterrulla - Hälsinge regemente « skrivet: 2009-11-28, 17:50 »

Hej, Skulle någon snäll själ kunna berätta för mig vart Daniel Söderström avlider. Han har troligen varit ute på något uppdrag för han förekommer inte rullan innan denna, men i rullan dess för innan. Inte finns det några övriga anteckningar heller. Tack på förhand, Lena

185

03) Brev m. m. - 1600-talet / Kyrkoinventarier 1600-tal « skrivet: 2008-04-29, 23:46 »

Hej, Jag skulle bli ytterst ytterst tacksam om jag kunde få hjälp med att tyda några stycken i ett kyrkoinventarium!? Stycke 1 med början Anno 1662:

Stycke 2:

Stycke 3:

Mvh Jonas Magnusson Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson den 29 april, 2008

186

Hov / Hov A1:7, sid 18. « skrivet: 2012-10-27, 19:41 »

Hej ! Undar vad det står på Samuel Jonsson f. 17990601, överst på sidan.? Tackar på förhand Weine Weinesjö

187

Skinnskatteberg, F:1 / Skinnskatteberg, F:1 « skrivet: 2008-11-08, 14:04 »

Skinnskatteberg dödbok F/1 1721 - 1755 år 1730 nr, 25 Hans Olsson.Blev han stungen av en geting???

188

Tådene / Tådene, dödbok, 1794. 1591.15.81800 « skrivet: 2008-02-02, 12:51 »

Torparen Nils Carlsson i Lavad har dött, han har varit på Collation på Almetorp. Ingen befinns skyldig till dödsfallet. Men vad står det efter Almetorp och två rader ner? Tacksam för alla ideer! Jan

189

Uppsala (domkyrkoförsamling) / U-a domkyrkoförsamling. födda 1932, SCB « skrivet: 2010-04-04, 20:16 »

Detta är pinsamt faktiskt för detta gäller så sent som 1932, så det borde man väl klara själv, men det står så mycket konstigheter så jag måste fråga.



Mina frågor är följande: * Vad står det i första rutan ovan namnet på modern? a2516 ser det ut som, vad är detta?? Och Berga någonting... * Varför är hennes födelseårtal understruket? Har sett i kyrkoböckerna att ibland är det understruket, ibland inte, vad menas med detta? * Vad står det i andra rutan? Så som jag kan tyda det står det typ Nedkomstort Engelbrekt Sth. Avis från Allm. BB om födelse o dop 12/4 32. Vad menas??? Utdraget är från Uppsala domkyrkoförsamling, varför kan det då stå Engelbrekt Sthlm som nedkomstort??? Och vad menas med detta med avisen??? * Under orden Allm BB om är det ett understreck och före ordet Allm går det ett lodrätt streck upp. Vad menas med detta?

190

Torstuna / Torstuna, AI:3, 2389.4.89300 « skrivet: 2008-04-28, 09:47 »

Att Erik läser behjälpeligt ser jag, men hur läser Sara? Texten efter Anna: ?? har fåt lof til att bruka ??. Såvida han(hon?) i det nödiga är undrättad. ?? ?? ?? flit. Kan någon hjälpa mig att med oklarheterna?

191

01) Rådhusrätter, myndigheter, domkapitel m. m. / Pro Patria, döpta 1869 « skrivet: 2008-06-26, 00:06 »

Behöver hjälp med att tyda anteckningar på baksidan av en födelsenot(GID:2728.296.50900):

Utdrag ur Barnbördshuset Pro Patrias Dopbok, 1869 Mvh Jonas (Meddelandet ändrat av Jonas_magnusson den 26 juni, 2008)

192

Jönköping / Jönköping Kristina C:5 1755-1779 b.20/s.33 « skrivet: 2012-08-20, 21:09 »

Hej! Jag önskar hjälp att tyda en födelsenotis på följande sida: Jönköpings Kristina C:5 (1755-1779) Bild 20 / sid 33 (AID: v34661.b20.s33, NAD: SE/VALA/00170) Det gäller Jochim/Joachim Gadd, f: 2 jun 1756 Följande är mitt egna förslag: nr 33, d. 2 juny föddes och christnades ? ? ? Lucas Gadd lilla son Jochim wittnen ? ? hustru Hellena Kuda dito Johan ?orkman hustru Anna Wahlberg dito Erik Söderdahl hustru ? Stina Wahlberg

Tack på förhand! Alla förslag uppskattas! // Peter

193

Revinge / Revinge AI:4 sid 20 « skrivet: 2012-06-13, 20:03 »

Hej Behöver hjälp att tyda vad som står först på raden om djurläkare Söderberg i A1:4 sid 20 Tycker det verkar konstigt att det står på detta viset i en husförhörsbok Söderberg ska ha en familj i Revinge under denna tiden, vad kan det bero på? Tacksam för ev hjälp MVH / Katariuna

194

Revinge / Revinge C:1 bild 12 « skrivet: 2012-06-11, 10:41 »

Hej Behöver hjälp med att tyda vad som står skrivet vid Jac. Alexis dop. Revinge C:1 bild 12 Alexis är född 1839. Är han född 24 augusti o döpt 29 sept? Det var väl ovanligt att det gick så lång tid mellan födelse och dop? Mycket tacksam för ev hjälp. MVH /Katarina

195

Allmänt om DNA i släktforskningen / Exempel på säkring av anfader med Y-DNA « skrivet: 2014-05-01, 12:04 »

Jag har genom en serie tester av Y-DNA hos fyra personer säkrat min agnatiska anfader Christoffer Larsson Norstedt, född på Höjen (W) 1672. I denna bloggpost beskriver jag den ganska långa vägen till mål. http://hoijen.se/2014/04/23/sakra-hojen/ Nästa steg blir att på ett eller annat sätt försöka nå säkra resultat längre bak i tiden för att få klarhet i varifrån bergsmanssläkten på Höjen ursprungligen kom.

196

Porträttfynd (enskilda bilder) / #22530 - Vad är det för uniform och vilken tid? « skrivet: 2009-01-04, 23:29 »

http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=22530 Kan det vara en slags sjömansuniform? För båtsmän? Skeppspojkar? Jag skrev i min kommentar till fotot om en August Jonsson född 1896, men jag tror nu att detta kan vara hans fader, dvs min svärmors morfar: PETTER AUGUST* JONSSON. Född, onsdag 7/1 1857 i Spånga, Gamleby, H [C:5]. Död 80 år gammal 12/2 1937 i Vedtjära nr 1, Söderala, X. [SCB Döda och Begravda i Sverige]. Jordbruksarbetare. Gifte sig 26 år gammal. Levde som jordbruksarbetare 1890 i Vedtjära, Söderala, X [Sv Bef 1890]. Gift söndag 4/11 1883 i Söderala, X med MARGARETA (GRETA) JONSDOTTER LIND-JONSSON. Det står 17 år på fotot. Då skulle det vara taget 1874. Kan det vara möjligt? Kan det vara så att kortet är taget tidigare och att Amanda Wallin gjort en kopia senare? Eller har någon som skrivit på fotot tagit fel på åldern kanske? Ur Lennart Snabbs register: Häverösund (Stockholms län) Wallin, A Etabl 1887, Amanda Sofia Wallin f 12/9 1859. (1911) Sala (Västmanlands län) Wallin, Amanda Drottningg. 14. Etabl. 1887. Filial Avesta, Salbohed (1899) Detta bör väl vara hon då! Ur Sveriges Befolkning 1900: Post 2702444 Vallin Alsterling, Amanda Sofia Vilhelmina Fotograf f. 1859 i Össeby-Garn (Stockholms län, Uppland) Änka, mor i familjen Norra Kv. Sala stadsförs (Västmanlands län, Västmanland) Vallin f. Alsterling Födelseort i källan: Össeby-Garn Stockholms län ---- Post 2702445 Börjesson, Caesar Napoleon f. 1886 i Adolf Fredrik (Stockholms stad, Uppland) fosterson Pojke, barn i familjen Norra Kv. Sala stadsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Adolf Fredrik Stockholm ---------- Post 2702443 Engberg, Helena Maria Fotografbiträde f. 1873 i Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland) Ogift kvinna, ensam i familjen Norra Kv. Sala stadsförs (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Söderhamn Gävleborgs län ------------------------------------------------ Ur Sveriges Befolkning 1890: Wallin, Johan August 1856 Far Alsterling, Amanda Sofia Vilhelmina 1859 Mor (Barn), Caesar Napoleon 1886 Barn -------- Post 4279539 Wallin, Johan August Handlande f. 1856 i Markaryd (Kronobergs län, Småland) Gift man, far i familjen Vestra quarteret Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland) Födelseort i källan: Markaryd Kronob:s l. ------------------- Post 4279540 Alsterling, Amanda Sofia Vilhelmina f. 1859 i Össeby-Garn (Stockholms län, Uppland) h. Gift kvinna, mor i familjen Vestra quarteret Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland) Födelseort i källan: Össeby Garn Stockh:s l. (OBS! Här nämns INTE att hon är fotograf! Men det var kanske typiskt för den tidens registreringar?) ----------------------- SAMMA PERSON är det väl på #22538? Hur gammal är han där? Kan han vara 33 år eller äldre där verkligen? http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=22538 Ur Snabbs register: Ester Lindgren, Söderhamn. Skolhusg. 24. Etabl juli 1890. Filialer Lervik pr Söderhamn, Sandarne (1899). Ur Sveriges Befolkning 1890: Post 4271723 Lindgren, Ester Fotograf f. 1865 i Lerbäck (Örebro län, Närke) Ogift kvinna, ensam i familjen Andra quarteret. Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland) Födelseort i källan: Lerbäck, Örebro --- Post 4271724 Magnusson, Sigrid Götilda Biträde f. 1864 i Misterhult (Kalmar län, Småland) Ogift kvinna, ensam i familjen Andra quarteret. Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland) Födelseort i källan: Misterhult, Kalm. --------------------------------------- Samma uppgifter 1900. ---------------------------------------- På min hemsida finns ytterligare två foton på P A Jonsson som gamling på 1920-1930-tal. Dessutom ett foto på en person som jag tycker liknar de ovannämnda, men som också skiljer sig en del! Se min hemsida: http://hem.bredband.net/simander/simanderskapalatset/ingela/imormor.htm Tacksam för alla typer av kommentarer, TACK på förhand!!! (Meddelandet ändrat av simson den 05 januari, 2009)

197

Tidningsjubilarer / Edling « skrivet: 2009-02-09, 08:21 »

Gårdsägare Carl August och Alma Edling, Sala. 1894-06-02 borde vara vigseldatum. Från Husmodern 24, 1944.

198

Fotografer och ateljéer / Fotograf Hilma Isaeus « skrivet: 2011-12-18, 02:16 »

18580429 Isaeus, Hilda Magdalena Linnea Östra roten 2 kv 8, Eriksgatan 12 Död 19/3 1917. Kyrkobokförd i Enköping (Uppsala län, Uppland). Född 29/4 1858 i Bälinge (Södermanlands län, Södermanland). Ogift kvinna. -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Enköping, Enköpings kn (Uppsala län, Uppland) Födelseförsamling i källan: Bälinge (Södermanlands län) Källor: DB, FS ------------------------------------------------------------------- En intressant bild på http://media.auktionsverket.se/A104/stor/4158.jpg?d=20111020141351 med texten: INTERIOR. Inside a retouch atelier. Cabinet card photo, silver print, by Hilda Isaeus, Enköping. Very good condition. Uncommon. Utropspris SEK 1 200-1 500 Klubbat pris SEK 1 000 Kategorier: Svenska Porträttfotografier ------------------------------------- Kan det rent av vara Hilda som sitter och retoucherar på fotot? Hon hade ateljé i Enköping från 1897 och i Stockholm på 1890-talet, enligt Lennart Snabbs register. -------------------------------------------------------------------------------- --------------------- Men hon fanns också i Karlskrona, se http://www.genealogi.se/portratt/files/1/Karlskrona_Hilda_Is_us.html Hilda Isaeus var verksam i Karlskrona 1887-1893, och det man kan se av texten överensstämmer med den logotyp som finns på visitkort från Karlskrona från denna period, så bilden bör nog flyttas till Karlskrona. Källa: Rötters porträttfynd, Karlskrona, samt husförhörslängder. Kommentar av Bernhard Johanson 08 april 2011 kl 17:07 ------------------------------------------------------------ Hon verkar även ha funnits i Varberg, Halland, se: http://www.genealogi.se/portratt/files/8/Varberg_Hilda_Is_us.html ------------------------------------------------------------------- Här ett foto från 1891: http://www9.vgregion.se/vastarvet/va/resultat_enpost.asp?nr=VGM_B145201_8 ------------------------------------------------------------------------- Se också Karl Erik Pistol Hülphers fotades av henne, se Tekla Gustavsson fotades också http://www.krobykvarn.se/historia/hi_1918.htm -------------------------------------------------------------------------------- ----------------- Hilda Isaeus missionsfonds räkenskaper 1935-1968. Källa: http://nad.ra.se/archive_index.aspx?ref=SE%2FULA%2F10206%2FL+V&s=Balder

199

Fotografer och ateljéer / Carlberg, Elin, fotograf i Gävle? « skrivet: 2012-12-15, 16:40 »

Finns det någon som känner till fotografen Elin Carlberg, född i Surteby (P) 18/1 1869 och bosatt i Gävle 1895-1898? Se även denna notis ur Tidningen Kalmar, måndagen den 15 augusti 1898:

Källa: Kungl. Biblioteket Det finns en fotograf Elin Karlberg, född i Stockholm 1876 och verksam i Åseda m. fl. orter, men det är uppenbarligen en annan person. (Meddelandet ändrat av bjoh 2012-12-15 16:49)

200

Bildgåtan - Övrigt / Avrättning « skrivet: 2009-09-19, 16:30 »

Följande foto som föreställer en avrättning har jag köpt på en auktion här i Stockholm. Är det någon som känner till om det kan vara en avrättning i Sverige? På bilden som är lite suddig ser det ut som det är en autentisk avrättning som skedde på andra hälften av 1800 talet. Det bör vara bödeln som står med rocken.

201

Byggnader och miljöer / D. Carlsson Diverseaffär - före 1931 - E-län? « skrivet: 2006-11-24, 12:28 »

I forumet Gamla vykort efterfrågas just nu denna bild. En gissning är att det skulle röra sig om David Carlssons affär i Sandebo, Vårdnäs sn, men jag har funnit att denna har ett annat utseende i Sveriges bebyggelse - som dock utgavs på 50-talet. Att jag skrivet före 1931 beror på uppgiften om att Pratts bensin försvann som märke detta år. Någon som känner igen bilden? Vänligen, Olle Elm PS. Äger ej kortet, utan ställer frågan enbart av nyfikenhet/nöje. Är medveten om att någon kan reta sig på dessa bilder, då innehavaren kanske säljer dem för några tjugor. Tycker dock att kulturvärdet och nöjesvärdet - att klura ut vilken miljö det kan röra sig om, borde vara större än eventuella andra värden. DS

202

Byggnader och miljöer / Efterlysning bilder från Ramhäll « skrivet: 2010-02-18, 19:24 »

Hej! Jag undrar om det finns någon som sitter på några bilder från Ramhäll och gruvan där runt sekelskiftet. Hoppas det finns någon... MVH Elin Wahlgren

203

Politik / Offentlig verksamhet / Holmberg, Barbro (f. 1952) « skrivet: 2009-12-19, 17:19 »

Barbro Holmberg, statsråd på Utrikesdepartementet (migrationsminister) 2003-2006, tidigare generaldirektör på Migrationsverket och sedan 2008 landshövding i Gävleborgs län, föddes den 7 april 1952 i Stensele, nuvarande Storumans kommun, Västerbottens län. Flicknamn Holmström. Finns det någon som vet mer om hennes anor?

204

Litteratur / Moberg, Vilhelm (1898-1973) « skrivet: 2000-04-28, 22:24 »

Denne inte helt okontroversielle författare behöver ingen närmare presentation. Men hans anor vore trevligt att ta del av.

205

Film / Teater / Lagerwall, Sture (1908-1964) « skrivet: 2004-05-04, 16:54 »

Känner någon till Sture Lagerwalls bakgrund och släkt? Mvh Maggan

206

Film / Teater / Ewerlöf, Katarina (f. 1959) « skrivet: 2013-04-09, 14:20 »

Här kommer de fyra första generationerna av skådespelerskan Katarina Ewerlöfs antavla, och det är verkligen en intressant blandning - allt från statsråd och adelsmän till skräddare och båtsmän. ------------------------------------------------------------------------------ 1 proband Annette Elsa Katarina Ewerlöf, skådespelerska, född 1959 28/12 i Engelbrekt, Stockh. stad, skådespelerska. ------------------------------ Generation 1 ---------------------------------- 2 far Knut Gunnar Gotthard Ewerlöf, advokat, född 1913 9/2 i Uppsala domkyrkoförs., Upps. län, död 1979 1/4 i Oscar, Stockh. stad. Gift (frånskild 1966 8/12) med efterföljande ana. 3 mor [lever 2013] ------------------------------ Generation 2 ---------------------------------- 4 farfar Knut Gerhard Ewerlöf, statsråd, född 1890 28/11 i Karlskrona stadsförs., Blek. län, död 1973 28/11 i Sofia, Stockh. stad. Gift 1913 31/10 med efterföljande ana. 5 farmor Elsa Helga Emilia Josefina Löwenadler, född 1887 4/9 i Gränna stadsförs., Jönk. län, död 1979 15/5 i Sofia, Stockh. stad. 6 morfar Josef Valdemar Gustafsson, smedmästare, född 1888 23/10 i Nättraby, Blek. län, död 1970 14/8 i Karlskrona stadsförs., Blek. län. Gift 1913 25/10 med efterföljande ana. 7 mormor Nanny Johansson, född 1888 8/9 i Karlskrona stadsförs., Blek. län, död därstädes 1976 16/1. ------------------------------- Generation 3 ----------------------------------- 8 farfars far Carl Gotthard Ewerlöf, rådman i Karlskrona och vice häradshövding m. m., född 1855 14/9 i Kristianstads stadsförs., Krist. län, död 1938 6/6 i Sankt Göran, Stockh. stad. Gift med efterföljande ana. 9 farfars mor Elin Elisabeth Thörn, född 1861 24/8 i Karlskrona stadsförs., Blek. län, död 1952 31/1 i Katarina, Stockh. stad. 10 farmors far Edgar Otto Lage Löwenadler, löjtnant vid Jönköpings regemente, född 1855 i Jönköping, Jönk. län, död 1888 i april i Gränna, Jönk. län. Gift 1884 20/12 i Gränna, Jönk. län med efterföljande ana. 11 farmors mor Helga Sofia Granlund, född 1854 27/4 i Gränna, Jönk. län, död 1940 5/6 i Sofia, Stockh. stad. 12 morfars far Frans Gustafsson, smedmästare, född 1861 1/5 i Tving, Blek. län, död 1935 17/2 i Nättraby, Blek. län. Gift med efterföljande ana. 13 morfars mor Johanna Christina Jönsdotter, född 1862 5/10 i Förkärla, Blek. län, död 1952 7/3 i Nättraby, Blek. län. 14 mormors far Carl Johan Johansson, skräddare, född 1849 27/2 i Jämjö, Blek. län. Gift 1877 13/4 i Karlskrona amiralitetsförs., Blek län med efterföljande ana. 15 mormors mor Lovisa Albertina Petersson, född 1851 30/10 i Karlskrona amiralitetsförs., Blek. län. ------------------------------- Generation 4 ----------------------------------- 16 farfars farfar Petter Gotthard Ewerlöf, vice häradshövding och hovrättsaktuarie, född 1821 9/7 i Härslöv, Malm. län, död 1899 16/3 i Kristianstads stadsförs., Krist. län. Gift 1854 8/12 i Kristianstads stadsförs., Krist. län med efterföljande ana. 17 farfars farmor Maria Lovisa (Marie Louise) Herslow, född 1826 10/11 i Kristianstads stadsförs., Krist. län, död därst. 1914 13/12. 18 farfars morfar Wilhelm Lorentz Thörn, handlande, född 1828 8/8 i Karlskrona stadsförs., Blek. län, död därst. 1915 5/9. Gift med efterföljande ana. 19 farfars mormor Adelaide Margareta Humble, född 1838 26/10 i Karlskrona stadsförs., Blek. län., död därst. 1912 25/10. 20 farmors farfar Lars Otto Löwenadler, major vid Jönköpings regemente, R.S.O., född 1817 4/3 i Jönköping, Jönk. län, död 1898 18/6 i Gränna, Jönk. län. Gift 1846 11/9 i Rogberga, Jönk. län med efterföljande ana. 21 farmors farmor Emilie Wilhelmina Lovisa Wernstedt, född 1818 23/11 i Rogberga, Jönk. län, död 1908 16/2 i Gränna, Jönk. län. 22 farmors morfar Johan Gustaf Granlund, fabrikör, född 1822 8/10 i Gränna, Jönk. län. Gift med efterföljande ana. 23 farmors mormor Josefina Christina Fogelin, född 1830 24/1 i Jönköpings Kristina, Jönk. län. 24 morfars farfar Gustaf Pettersson Spansk, båtsman, född 1832 4/8 i Tving, Blek. län., död därst. 1911 14/5. Gift med efterföljande ana. 25 morfars farmor Botil (Botilla) Svensdotter, född 1827 22/9 i Tving, Blek. län., död därst. 1903 4/2. 26 morfars morfar Jöns Johansson Laa, båstman, född 1832 26/2 i Förkärla, Blek. län. Gift med efterföljande ana. 27 morfars mormor Ingrid Carlsdotter, född 1833 27/3 i Tving, Blek. län. 28 mormors farfar Johan Petter Svensson Lönbom, artilleribåtsman, bodde 1849 i Övraboda, Jämjö sn. Gift med efterföljande ana. 29 mormors farmor Sissa Gisesdotter. 30 mormors morfar Petter Johansson, kronotimmerman, född 1805 2/11, död 1853 31/8 i Karlskrona amiralitetsförs., Blek. län. Gift 1838 6/10 med efterföljande ana. 31 mormors mormor Christina Håkansdotter, född 1813 18/2 i Fridlevstad, Blek. län, levde 1880 i Karlskrona stadsförs. -------------------------------------------------------------------------------

207

Musik / Lindblom, Anita (f. 1937) « skrivet: 2004-02-11, 01:38 »

Anita Lindblom påstås ha sina rötter bland Lindblom i Hille (X). Har någon några uppgifter om henne och hennes rötter? Hälsningar Stig Geber

208

Musik / Gnestadius, Rune (1927-2010), """"Gnesta-Kalle"""" « skrivet: 2000-04-28, 09:06 »

Någon som känner till något om anorna till Gnesta-kalle (Rune Gnestadius), född 1927. Mvh Fredrik

209

Bureätten / Buresläktens DNA identifierat « skrivet: 2013-11-17, 18:34 »

En av den svenska släktforskningens största nyheter genom tiderna presenteras till helgen (23/11)! Ingen annan släkt omges av så många myter som Bureätten och släkten har debatterats bland historiker, personforskare och andra i 400 år. Nu finns vetenskapliga DNA-bevis för vad som egentligen hände för 600 år sedan! På lördag, vid Genealogiska Föreningens DNA-dag i Stockholm, presenteras resultaten av den DNA-undersökning av Bureättens äldsta led, som jag och min släktforskarkollega Ronny Norberg arbetat med under det senaste året. Det är oerhört spännande att DNA från nu levande personer kan användas för att berätta om släktskap mellan personer som levde på medeltiden! Efter presentationen kommer vi att dela med oss här på Anbytarforum, för er som inte har möjlighet att vara med i Stockholm. -Peter Sjölund

210

Bureätten / Bureföreningens upplösning « skrivet: 2006-01-25, 09:33 »

Jag frågar eftersom det har varit folk och frågat på landsarkivet i Härnösand efter föreningen. När jag talat med några personer så får jag intrycket att föreningen håller sakta men säkert somna in. Därför vore det bra och veta vad som detta är sant eller inte? Mvh. Björn

211

Ångström / Ångström « skrivet: 2004-10-18, 19:08 »

Hej! Har fått veta att jag är släkt med Ångström familjen som härstammar från Ånge i Medelpad. Att hitta information om Anders Ångström är lätt - MEN jag är ute efter en gren som bodde i Sundsvall. Denna gren hade någon anknytning till Ångström huset i Ånge eftersom min anmoder JENNY blev ditskickad. Vet någon något om JENNY ÅNGSTRÖM? Det jag vet om Jenny är att hon fick barn med en Algot Nilsson. De var aldrig gifta. Några av deras barn var, Ragnar, Roland, Ann-Marie, Seved och Sören. Eftersom jag är en gröngöling på släktforskning - tager jag tacksamt emot infomation!! Tackar!

212

Ålin / Ålin « skrivet: 2010-12-24, 00:18 »

Någon som känner till något om min elevs släkt MORMORS MORMORS MORMORS MOR: Fru Hedvig Catharina Ålin i Kyrkobyn i Söderbärke. Hedvig* Catharina Ålin f 1778 Björksta, Västmanlands län. Död 1847 Söderbärke, Dalarnas län. -------------------------------------------------------------------------- I Sveriges Befolkning 1880 finns 106 Ålin, men bara 2 i Västmanlands län. Post 1880-19-59-1887 Ålin, Per Dräng f. 1805 i Västerlövsta (Västmanlands län, Uppland) Ogift man, ensam i familjen Thorstuna Härad Norr Horsbäck Västerlövsta (Västmanlands län, Uppland) Registrerad födelseort: Västerlövsta Västmanlands län ---------------- Post 1880-19-11-2129 Ålin, Carl Skräddare f. 1830 i Munktorp (Västmanlands län, Västmanland) Gift man, far i familjen Bålsta Munktorp (Västmanlands län, Västmanland) Registrerad födelseort: Munktorp Västmanlands län

213

Zynth / Zynth « skrivet: 2013-05-25, 13:34 »

Om släkten Zynth i Gävle: http://www.gavledraget.se/photogallery/Lisselottes_Forskning/Mau/611_Zynth_Holmg ren_Grijs.jpg

214

Zedrén / Zedrén « skrivet: 2013-05-26, 00:33 »

Gävlefamilj som framförallt gjort sig bemärkt i hotellbranschen. 1. Oscar (1890-1941). Efter arbete i hotellbranschen utomlands och vid Baltiska utställningen i Malmö 1914 kom han till Grand Hotel i Stockholm. Tillsammans med hustrun Anna drev han sedan Centralhotellet i Gävle och köpte även Grand Hotel (se Gamla Grand) som senare sammanslogs med Centralhotellet till Grand Central Hotel. Tillsammans med Gösta Nygren och Sven Engwall köpte han 1935 Furuviksparken. Ledamot av Uplandsbankens styrelse, polsk konsul. Källa: http://gd.se/extra/geflefranatillo/1.24043-zedren

215

Zabotzö / Zabotzö / Zalotzö? « skrivet: 2013-10-07, 08:37 »

Om Jungfru Maria Felixdotter Zabotzö (även stavat Zalotzö), se:

216

Wolcker / Wolcker « skrivet: 2013-05-25, 23:39 »

Om David Wolckers ättlingar: Sonen David Wolcker Studiosus 1646. Därefter handlande i Stocholm. Gift i Västerås 1662 med Elisabeth Folcker. http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/546_David_Wolcker.jpg (Meddelandet ändrat av simson 2013-05-25 23:40)

217

Wikare / Wikare « skrivet: 2010-04-06, 00:02 »

Margareta (Johansdotter) WIKARE var gift med vindragaråldermannen i Sthlm Henrik Hansson Niewardt (drunknad 17360618). Hon lär ha dött 1732. Han var också kyrkvärd i Finska församlingen. Deras dotter Anna Margareta Nieward (1727-1803) gifte sig med komministern i Hietaniemi Isak Isaksson Tornberg. Har någon mer information om släkten WIKARE. Har sett på nätet att namnet verkar ha förekommit i Finland.

218

Wester / Wester « skrivet: 2010-06-23, 20:09 »

Tack för information om Kapt. Arvid Wester. Har hittat honom i Kongo, Boerkriget i Sydafrika och sedan även Namibia. Nu har jag också föräldrar och födelse. Ska söka på KB

219

Weinert / Weinert « skrivet: 2011-07-05, 18:37 »

Det finns en Hans Weiniert i tiondelängden för Visby 1612-1613 och 1614-1615 som betalar Roug (Råg) 1 löb - Korin (Korn) - 1 löb. Släkten verkar finnas kvar 1735 i Visby då vigdes Hans Carlsson Lysholm ohh Ingrid Weinert. Källa: Visby stadsförsamling Moritz Pedersson Elin Claasdotter Weinert 1683-11-08 Kalkugnsbrännare, mäster Visby stadsförsamling Hans Carlsson Lysholm Ingrid Weinert 1735-11-02 Källa: Gotländskt vigselregister http://62.20.57.212/vila/vigselreg/soksida.html -------------------------------------------------------------------------------- ---------- Visby dödbok - Post Dödsdatum: 1792-09-05 Titel: Änka Förnamn: Ingrid Efternamn: Weinert Anhörig 1: Änka efter hattmakareålderman Hans Lysholm Källa: http://62.20.57.212/vila/visbydodbok/soksida.html ----------------------------------------------------------------------- Om Franz Weinert glasförare som var mantalsskriven vid Cedersbergs glasbruk i Vist sn i Östergötland: Källa: ---------------------------------------------------------------- I DISBYT finns 20 Weinert, varav den äldsta i Sverige verkar finnas i Linköping och Stockholm ca 1880 och framåt, men med släktingar som bott i Finland och Ryssland tidigare. Namnet förekommer i Tyskland också. (Meddelandet ändrat av simson 2011-07-06 07:19)

220

Wattman / Vattman / Wattman / Vattman « skrivet: 2009-07-27, 09:46 »

Hejsan! Tacksam om någon kan hjälpa till med att hitta födelseförsamling och föräldrar till: Kammakaren Johan Fredrik Wattman, f. 1828 någonstans i Stockholm. Mvh Therése Gradler

221

Walgesteen / Walgesteen « skrivet: 2015-06-21, 16:20 »

- [H0054] 1677 1677 29/8. Tillåtelse utfärdat i Visby av landsdomaren T. Walgesteen för Hans Ganne i (Bäl) att arrendera herrefiskeriet vid Sjuströmmar, d.v.s. var femte fisk, mot sedvanlig avgift årligen sex slette daler. Avskrift i lagmansrättens akter 1776 I. Källa: http://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Olof+I+F%C3%A5hr%C3%A6us&FacettFilter=arkis_ar k_typ_facet%24Volym%3A%7Carkis_aukt_huvudkategori_facet%24Person+ (sl%C3%A4kt%2C+samlare)%3A&page=5&FacettState=NTQDfw%3Ao&postid=ArkisRef+SE%2FVi LA%2F20092%2F-&tab=post&s=TARKIS08_Balder ------------------------------------------------------------------- Källa: WALGESTEEN, Thomas. Gadd, David: Thomas Walgesteen - en gotlänning. - (31, 1959, s. 49-59.) Källa: http://bada.hb.se/bitstream/2320/7898/1/1976%20nr%205.pdf -------------------------------------------------------------------- Ett annat samtida folknöje som i än högre grad liknar filmens teknik är Laterna Magica, den magiska lyktan. Ingen vet med säkerhet när den uppfanns. Första beviset för dess existens är en italienares teckning och beskrivning av den i en handskrift från 1420. Med en förbättrad version, som hade dubbla linser och ökade möjligheter till animation av de projicerade ljusbilderna, turnerade den danske matematikern Thomas Erasmus Walgesteen runt i Europa under åren 1664-70. Men även mot slutet av 1700-talet kunde laterna magicas trollkraft inte mäta sig med de populära skuggspelen. http://michaeltapper.se/hem/artiklar/filmens-pionjarer-i-europa/ ----------------------- Den danske matematiker Thomas Erasmus Walgesteen (1627-1681) demonstrerer i den franske by Lyon som den første et egentligt lysbilledapparat. En opfindelse, der vakte stor opmærksomhed og gjorde, at Walgesteen kunne rejse vidt omkring med sin konstruktion. Hjemme i Danmark arrangerede han således et show ved Frederik den 3.s hof, et billede af Le og Timeglas, som gjorde et stærkt indtryk på kongen (1609-1670). http://efu.filmskolen.dk/sites/default/files/Niels%20Jensens%20noter%20til%20fil mhistoriske%20nedslag%201.pdf ---------------- Landsdomarna 1676-1679 Thomas Walgesteen från Vallstena28 GCJ s 99 28 Thomas Walgesteen från Vallstena föddes omkring år 1627. Hans far var Rasmus Jacobsson vid Lilla Bjerge. Denna gård omfattade 16 markelej och var en av de största i området. Thomas farfar, Jacob Bjerge, torde ha varit domare i Bäls ting. Fadern, Rasmus Jacobsson, blev avrättad år 1630 efter att han hade slagit ihjäl Thomas Hävalds. Modern, Gertrud Lauridzdotter, gifte om sig med Botel Lille Hestnes (Lilla Hästnäs). Thomas Walgesteen växte alltså upp på Hästnäs. Han blev en studerad man som hade läst vid olika universitet ute i Europa. Han var forskare och konstruerade bland annat den första brukbara ljusbildsapparaten, ”laterna magica”. Då danskarna återkom till Gotland 1676 följde Thomas med från Köpenhamn som kunglig kommissarie. Det var den danske amiralen Niels Juel som utsågs till guvernör över ön, men i praktiken blev det Thomas Walgesteen som skötte sysslan. Han kallade sig själv med förkärlek för landsdomare. (Se Gotländskt Arkiv 1959 sid. 49ff ) http://www.gotlandsgenealoger.se/medlem/oefolki/pdf/oe_folki_05-03.pdf ------------------- Kjøbenhavns Diplomatarium Bind: VI Side: 715 Nummer: 1100 1100. 5 Dec. 1679. En Kommission nedsættes til at overveje et Forslag om Gadeløgter. Hr. Holger Wind, Steen Hondorph, obr. Steen Andersøn, Peder Scavenius, Erasmus Bartholin, Thomas Walgesteen, Lambert von Haven, gen. bygmester, og Hans Jenssen Stampe. C. 5. Wor synderlig gunst tilforn. Wii tilschiche eder herhos et forslag, som Johan Huusman til os allerunderdanigst haffver ladet indgiffve, anlangende løchter paa gaderne her udj etc. at opsettis og indrettis, med de 32 mænd her sammestedz deris erchlering derpaa, hvis beschaffenhed j videre deraf kand see og fornemme. Og er voris etc., at j samme forslag og erchlering paa en vis tid her udj staden strax for eder tager og med fornefnte Johan Huusmand, om j det fornøden eragte, derom nermere confererer og saa, effter at j det altsammen med flid hafver igiennemgaaet og offverveyet, os jnden førstkommendis uges udgang eders allerunderdanigste udførlig betenchende, paa hvad maade j formeene, forschreffne verch best at kunde indrettis, til videre voris allernaadigste resolution schrifftlig tilstiller. Dermed etc. Hafniæ d. 5 decembris anno 1679. Sæl. Tegn. XLII. 202-03. http://www.eremit.dk/ebog/kd/6/kd6_1100.html ---------------------------------------------------- Sören Lauritzson Dalrupius Född Födelsedatum: 1626 Födelseplats: Gothem församling, Gotland kommun Föräldrar: Lauritz Søffrensen, NN Henrichsdotter Schacht Död Dödsdatum: 1704-05-31 Dödsplats: Barn: Catharina Sörensdotter Händelser kopplade till Sören Lauritzson Dalrupius Boende Datum: 1677 Bosatt: Sören Lauritzson Dalrupius Giftermål Make: Sören Lauritzson Dalrupius Maka: Catharina Olofsdotter? Mer information om Sören Lauritzson Dalrupius Född: troligen vid Kyrkebinge i Gothem. Kyrkoherde i Sjonhem från 1677. Barn: Lars född 1649. Husbonde vid Dune. Vigd II med Gertrud Eriksdotter. Död 1734. 1692 Lars lägrat en piga, då ogift. , - Oluf , - Holger född 1654 i Dalhem död 1738. Vigd I vid Hallvide. Husbonde vid Dune. Vigd II med Ingrid Jonsdotter Lund Petsarve i Sjonhem f 1666. , - Peder född /1 1655 i Dalhem död 1697. Husbonde vid Dune. Vigd med Catharina Jacobsdotter Vinkels i Sjonhem. , - Catharina död 30/12 1739 , - Sören död 1706 , - Clementz död 1/5 1738. Gift med Catharina Jonaedotter (Jonasdotter) , - Pernilla född i Dalhem. Hennes barn Elsa Gabrielsdotter gift med Lars Rasmusson Lillbjörke i Atlingbo. Sören Lauritzson. 1667 begärde sockenmännen Sören till kyrkoherde. Kyrkoherde i Sjonhem från 1677. 1649 inskriven student i Uppsala. Nämner då: Severinus Laurentii Dalrupius. (Formen Dahlrupius användes även). Herr Sören hade gått i skola i Jutland och var skolkamrat och god vän med landsdomaren Thomas Walgesteen. Köpte 1652 halva Dune gård i Dalhem för 40 Daler. Från 1652 komminister i Dalhems pastorat och från omkr. 1668 räknas han som pastor i Ganthems församling i samma pastorat, från vilken socken han alltså uppbär pastors lön. Synes haft svårt att bli befordrad under svensktiden: under danska regimen får han pastorat, vilket han efter 1680 efter någon tvekan från de styrandes sida får behålla. 1683 övertog han Åkra i Sjonhem mot betalning av förre åbons skatterest. I första äktenskapet 11 barn. Andra hustrun Elsa Judichaera, prostdotter från Vamlingbo och omgift med Sörens efterträdare Claudius Olai von Lingen. Inga barn. 1669 sålde herr Sören halva Dune till pastor Olof i Dalhem. Sören åtalad att han låtit ungdomen ”bära ihop” i Sjonhems prästgård och hålla lekstuga. Gravstenen i Sjonhem: .... Severin ... (uso) coniux Catharina .... ob?t hæc Ao 1688 ille .. ætat 78, pastor huic eccl. Anno ..... uxor marit liberor. genitor. Graafskrift: Årena mätte av sorg ej förgå .. således jag kär af hustrun min käre then som jag förr hade ..... jag sjelf oc hitlades(s) 11 barn os beklagde fyr Gud etc .... Hæc exculpare curavit successor Claud v. Lingen Ao 1709. http://www.bygdeband.se/person/891722/sverige/gotlands-lan/burs-hembygdsforening /soren-lauritzson-dalrupius/ (Meddelandet ändrat av simson 2015-06-22 10:45)

222

Wadström / Vadström / Wadström / Vadström « skrivet: 2006-12-18, 17:27 »

Hej! Söker Frans Ludvig Vadström f. 1866. Har någon upplysningar om denne mans släkt bakåt och framåt. Han var född 1866 i Norrköpings Östra Eneby.Hjälper min granne att hitta släkt- band . Mvh Marianne

223

Vachell / Whitkell / Hwitkell / Hvitkell / Vachell / Whitkell / Hwitkell / Hvitkell « skrivet: 2011-01-18, 17:40 »

På Anbytarforum efterlyses min äldste son Björns ana Francois Hwitkells bakgrund här: Frances (Francoise) Hwitkell gifte sig i London med envoyén Christoffer Leijoncrona. Hon anges vara dotter till en änkefru Hwitkell som gifte om sig med envoyén och hovrådet friherre Johan Leijonberg. Finns det någon som har försökt att ta reda på fadern till Frances Hwittkell? Eleonora Leijoncrona, f1700 (ort anges ej) fader: Christoffer Leijoncrona moder: Franzoise Huitkell Så till klurigheterna... Christoffer Leijoncronas giftermål enligt FamilySearch: ca 1687 med Franzoise Huitkell. (Kan ju stämma) men det anges också: 1710-04-08 i England med Franzioce Hwitkell (!) Det verkar ju lurigt, när exakt datum står med? Francoise Rudbeck (E K Bexells mamma) är ju född 1731 så ur den synpunkten är ett giftermål mellan hennes mormor och morfar 1710 inte omöjligt, MEN... Eleonora Rudbeck gifter sig enligt FamilySearch 1722-09-28... då kan hon ju inte vara född efter 1710? Jag såg också bland Länder-England här på Anbytarforum att någon frågat efter just Christoffer Leijoncrona och Franziose Hwitkell. Den senare är kanske engelsk? Kompletterande uppgifter finns här: Vill bara kommentera uppgifterna om Christoffer Leijoncronas giftemål. Enligt Elgenstierna, del IV s 530ff, ska Christoffer Leijoncrona (nr 591) ha avlidit 1710-04-08 i London. Jag har också sett uppgifterna på FamilySearch, och har upptäckt att man i flera fall måste granska uppgifterna mycket kritiskt. Elgenstierna, del IV s 527, kommenterar Francoise Hwittkells mor. Johan Barkman, adlad och friherre Leijonberg (nr 89) vigdes en andra gång i England med en engelska, änkefru Hwittkell. Om dottern Dorotea Leijoncrona gift Liljehorn, se: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=855353#POST855353 ---------------------------------------------------------------- Igår fick jag ett fantastiskt mejl från Jörgen Sigurd med gåtans sannolika lösning: http://dl.dropbox.com/u/764429/Jakten%20p%C3%A5%20anorna%20till%20Francois%20Hwi tkell%20%3D%20Vachell%20fr%C3%A5n%20J%C3%B6rgen%20Sigurd%20i%20Pite%C3%A5%202011 0118.doc (Meddelandet ändrat av simson 2011-01-18 17:54)

224

Thuritz / Thuritz « skrivet: 2002-03-26, 19:02 »

Hej Mitt namn är Sebastian Sedersten. Jag forskar på släkten Thuritz. Jag försöker skriva ner alla ättlingar. Vet någon nånting om en Jochum Thuritz. Född 154. vid Saltswalde i Pommern. Jag håller nämligen på att samla alla ättlingar. Om någon är ättling hör gärna av er eller om ni vet något mer om Thuritzarna?

225

Sutthoff / Sutthoff « skrivet: 2013-05-27, 20:04 »

----------------------------------------------------------- Personakt Johan Carlsson Sutthoff Med. licentiat. Blev 62 år. Född: 1862-10-10 Stockholm, (AB) 1) Död: 1925-05-11 Stockholm, (AB) 1) -------------------------------------------------------------------------------- Familj med Agnes Skogman (1874 - 1956) Vigsel: 1908-03-28 Skeppsholmen, Stockholms stad (AB) 1) -------------------------------------------------------------------------------- Personhistoria Årtal Ålder Händelse 1862 Födelse 1862-10-10 Stockholm, (AB). 1) 1874 11 år Makan Agnes Skogman föds 1874-08-18 Stockby, Stocksund (AB) 1). 1908 45 år Vigsel Agnes Skogman 1908-03-28 Skeppsholmen, Stockholms stad (AB). 1) 1925 62 år Död 1925-05-11 Stockholm, (AB). 1) -------------------------------------------------------------------------------- Källor: 1) Elgenstiernas Svenska adelns ättatavlor Källa: http://www.martinbergman.se/p2ca0ad0b.html -------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------- Porträtt av doktor Sutthoff http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=2775 --------------------------------------------------------------- Sutthoff Apr 21, 2012 Skrivet av Anders Svensson Del 30 av 39 i serien Stockholms handelshus på 1700-talet Stockholms handelshus på 1700-talet Stockholms handelshus på 1700-talet Handelshuset Grill Jennings - irländska köpmän i Sverige Bedoire - handelshus och bankirfirma Alnoor & Issendorff Lefebure Handelshuset Plomgren Handelshuset Wahrendorff Campbell och Montgomery Handelshuset Deneke & Pommeresche Handelshuset Beskow Handelshuset Koschell Handelshuset Pauli Tottie & Arfwedson Bohman, Hassel & Görges Handelshuset Hebbe Handelshuset Wennerquist Hasselgren & Björkman Handelshuset De Ron Handelshuset Schön & Co Handelshuset von Bippen Handelshuset Westerberg Handelshuset Schmidt Abraham & Jacob Arfwedson Jacob Graver Schröder och von Schoting Worster Handelshuset Möller M?ller - två handelshus i Stockholm Sutthoff Nettelbladt Groen och Steen Kantzow Wordsworth Refunck Hagbohm, Tidmark, Edberg Handelshuset Kjellstedt Erdman och Hegardt Rullman, Kenner & Co Grosshandlaren Joachim Sutthoff (1723-56) i Stockholm var gift med Johanna Catharina Burman (1733-1811) och därmed sannolikt svåger till superkargören Abraham Alnoor (1733-1805). Joachim Sutthoff kom till Stockholm tillsammans med sin far Peter Sutthoff och sina syskon ett antal år efter att Viborg år 1721 blivit ryskt. Familjen hade tidigare varit framstående handelsmän i den karelska staden och kom förmodligen ursprungligen från L?beck. På 1750-talet köpte Joachim Sutthoff hela kvarteret Python i Stockholm och lät uppföra det Sutthoffska palatset. Firman drevs först under namnet Sutthoff & Son då den grundats av fadern Peter Sutthoff och sedan med namnet Joachim Sutthoff. Det var en av Stockholms större importfimor på 1730-talet, dessutom redare och fastighetsägare. Johan Petter Sutthoff (1754-1833), gift med Rebecka Tillroth (1761-1796) var son till Petter Sutthoff (1727-?), bror till Joachim Sutthoff, som fick burskap som handlande i Stockholm år 1750. J.P. Sutthoff var verksam som handelsman i Uddevalla och senare i Marstrand. Han ägde bland annat ett trankokeri med 8 kittlar i Lunneviken. Deras dotter Petronella Sutthoff (1788-?) var gift med Gustaf Henrik von D?ben (1777-?). I sitt andra äktenskap var J.P. Sutthoff gift med Johanna Beata Landin (1765-1825), dotter till kopparslagare Bengt Landin i Göteborg. Bengt Landin har givit namn till två gator och en stadsdel i Göteborg, Mäster Bengtsgatan, Kopparslagaregatan och Landala. Peter Sutthoffs andra son Daniel Sutthoff (1762-1814) var grosshandlare i Stockholm och en stor saltimportör. Han var gift med Kristina Georgia Beckman (17731811), kusin eller systerdotter till Johan Petter Sutthoffs fru. Firman Daniel Sutthoff & Co övertogs av svärsonen Arvid Wener (1779-1859) som var gift med Anna Maria Sutthoff (1799-1882). Firman gick i konkurs år 1843. 1769 arbetade Johan Baltzar Deneke i Daniel Sutthoff & Co, men grundade 1773 en egen firma ihop med Paul Daniel Pommeresche. Peter Sutthoffs bror Hans Henrik Sutthoff (1696-1757) flyttade till S.t Petersburg där han först var anställd hos den nederländske handelsmannen Rasch och sedn var en självständig handlare medan brodern Jochim Sutthoff (1698-1747) var handlare i Viborg. Grosshandlaren Hans Henrik Sutthoff (1722-85), bror till Joachim Sutthoff (1694-1724)}, var gift med Helena Catharina Cosswa (1739-1829), dotter till bruksägaren Johan Cosswa. Hans far var Hans Jochimsson Sutthoff i Viborg som i sin tur sannolikt var son till Jochim Sutthoff (1644-79). Brodern till Hans Jochimsson Sutthoff, Jochim Jochimsson Sutthoff (1672-1737) var far till ovan nämnde Peter Sutthoff som kom med sin två söner och en dotter till Stockholm. Källa: http://blog.zaramis.se/2012/04/21/sutthoff/ -------------------------------------------------------- Grosshandlaränkan Anna Maria Wener f. Sutthoff står med i mantalsregistret för Klara Ö t.o.m.1876. Patient på Stockholms sjukhem på Kungsholmen, intagen där senast 1878 och död 10/8 1882. Enligt Kungsholms dödbok avled detta datum på sjukhemmet änkefru Anna Maria Wener, 83 år 9 månader och 17 dagar gammal. Dödsorsak: Marasmus senilis (höggradig kraftnedsättning på grund av hög ålder; ålderdomssvaghet) + colitis acuta (akut inflammation i grovtarmen) + pneumoni acuta (akut lunginflammation). Begravd 17/8. -------------------------------------------------------------------------------- -------- Stockholm - Palais Sutthoff (1750s) http://www.panoramio.com/photo/84314308 ------------------------------------------ AGNES SUTTHOFF Textilkonstnärinna, född 1874 på Stockbyd. 1956 på Lidingö. Hon studerade vid Tekniska skolan och Högre Konstindustriella skolan i Stockholm och gjorde studieresor till Italien och Österrike. 1931 vann hon första pris i en tävling om lyxtelegramblankett. Representerad: Nationalmuseum i Stockholm med broderiet, Paradiset, rikt bårdmotiv påminnande om dalmålning. Bild: Lyxtelegrammet 1931. http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=13706 ------------------------------------------------------ Nath. 1. »Der junge Nath aus Wyborg der bei Hr Jochim J(ohan) Sutthoff gedient», begr. i Narva (ty.) 9.9.1736. 2. Handlanden i Narva Peter Johan Nath, g. där (ty.) 8.2.1743 med Engel Maria Ritter, begr. där (ty.) 9.11.1749, dotter till postmästaren i Narva Wilhelm Sebastian Ritter (och Wichmuth Sutthoff, dotter till rådmannen Lorens Sutthoff, se Sutthoff nedan). De hade sonen Wilhelm Jochim, döpt i Narva (ty.) 19.8.1748. --- 2. Handlanden i Viborg Jakob Johan Seseman (se Ruuth, a.a., s. 140), g. i Narva (ty.) 7.1.1787 med Anna Sutthoff, döpt där (ty.) 3.2.1764, dotter till handlanden där Carl Joachim Sutthoff och Hedvig Elisabeth Sutthoff (Annas farfar var Joachim Johan S. och hennes morfars far Lorens S., se Sutthoff nedan). Av deras barn var Hedvig Elisabet döpt i Narva (ty.) 6.6.1788 och Natalia Dorotea döpt där (ty.) 29.11.1793. --- Sutthoff. Av släkten Sutthoff i Viborg flyttade följande personer till Narva, där släkten vann stor utbredning. Nedan uppräknas blott dessa överflyttade personer med hänvisning till tabellerna i Ruuths utredning av släkten (a.a., ss. 1145-1151). 1. Lorens Sutthoff (tab. 2), rådman i Narva, begr. där (ty.) 29.8.1736. Var två gånger gift och efterlämnade flere barn. 2. Maria Sutthoff (tab. 3), g. i Narva (ty.) 4.12.1729 med handlanden där Christoph Witte. 3. Jochim Johan Sutthoff, (tab. , kommers- och politieborgmästare i Narva, d. före 1773. Gift och efterlämnade flere barn. 4. Peter Wilhelm Sutthoff (tab. , handlande i Narva. Gift och efterlämnade barn. 5. Herman Henrik Sutthoff (tab. »Flachsbraker» i Narva, d. före 1664. - G. där (ty.) 16.12.1753 med Dorothea Sutthoff i hennes första gifte, dotter till Lorens S., se ovan. De var synbarligen barnlösa. --- Weckrooth. Handlanden i Viborg Johan Weckrooth, g. i Reval (Ol.) 16.6.1765 med Helena Christina Ludwig, genannt Briesemann von Nettig, dotter till kollegiiassessorn Justus Johan L. g. B. v. N. (och Helena Kristina Sutthoff). Se Ruuth, a.a., ss. 1161 och 1148. Källa: http://www.genealogia.fi/genos/30/30_46.htm ----------------------------------------------------------------------------- Tabell 137: VI Maria Fatebur, (tabell 66) begravd i 2.7. 1665 i Viborg. 1. make: Rötger Platzman Handelsman i Viborg, begravd i 13.12. 1657 i Viborg. Barn: 1. Geschen Rötkersdotter Platzman. Tabell 307 2. Maria Rötkersdotter Platzman. Tabell 308 2. make: Johan Busekist Borgare ------------------------------------------------------------------------- Tabell 307: (VII)Geschen Rötkersdotter Platzman, (från tabell 137) begravd ca 8. 1710 på Viborg. 1. Giftet 2.8. 1663 i Viborg , Hans Heinrichsson Sutthoff. (163). (167) Handlande i Viborg, begravd i 10.4. 1674 Viborg. Makens föräldrar: ((f)) Heinrich Sutthoff, Borgare i Viborg 1637, d. före 8,4. 1648, Kexholm. Gift före 4.1637. (m) NN Jockimsdotter Frese. ((mf)) Jockim Jochimsson Frese?, Rådman och stadskapten i Viborg, d. 3.1641. (mm) NN Bartholdsdotter Wessel. 2.Giftet barnlöst med Tobias Osenbr?gg Handelsman i Viborg, d. före 1688. Barn: 1. Margareta Hansdotter Sutthoff. Tabell 167: d. 6.10. 1737 Viborg 63 år 25 dagar gammal. Make: Gift 28.4. 1691 i Viborg med Henrik Johansson Tesche. Handelsman i Viborg, d. 5.2. 1721. 2. Maria Hansdotter Sutthoff. Tabell 168: d. 5.1. 1724 Viborg. Vigdes år 1686 i Viborg med Johan Tesche. Handelsman, d. 19. 1716 i Viborg. 3. Henrik Hansson Sutthoff. Tabell 163: Handelsman i Viborg, begravd 19.5. 1710 i Viborg. Var 1707 en av stadens fem 'stadsäldste'. Maka: Katarina Henriksdotter Schmidt, begravd 26.12. 1723 i Viborg. 56 år gammal (född ca 1666-1667). Barn: 1. Hans Henriksson Sutthoff född 1686, död som barn. 2. Emily Henriksdotter Sutthoff född 1688 i Viborg. Tabell 366: Äktenskap ca 1724 med Israel Tillman. Handelsman i Villmanstrand, från 1743 i Ekenäs, död 8.3. 1745 Ekenäs. Makens förfäder: (f) Esaias Tillman, Mantalskommissarie, Skvadronsskrivare, Wilhelm, död efter 1723. (m) Maria Eleonora Duncker, född ca 1674, d. 8.5. 1742 Veckelaks, Poitsila, Nynäs. (ff) Israel Tillman. Prost i Narva. (fm) Sara Elf. (mf) Joakim Henrik Duncker. Ryttmästare, f. 1627 Dobbin, Mecklenburg, d. 4.12. 1676 Lund. (mm) Anna Sofia Maria von Weltzien, född 1632, Mecklenburg, d. Alt-Sammit, Mecklenburg, död 13.8. 1689 Ruokolahti. Äktenskapet var barnlöst. -------------------------------- 3. Henrik Henriksson Sutthoff född 21.4. 1692 Viborg, d. före 1702. 4. Katarina Henriksdotter Sutthoff. Tabell 367: Begravd 10.6. 1740 i Viborg. Levde som 17-årig hos modern i Viborg 1718. Gift: 14.5. 1724 Viborg med Henrik Rosenius, född 1699, d. Kultaseppä i Viborg i 2.5. 1765 i Viborg, Finland. Makens förfäder: (f) Laurentius Rosenius, Kaplan i Puumala 1694, d. ca 1706 Puumala. (m) Elisabet Helsingius, d. 1712. (mf) Markus Georgii Helsingius, kyrkoherde i Jääski, d. 1678 Jääski. Gift 1661. (mm) Elizabeth Suniksdotter Holst. Barn: 1. Elizabeth Rosenius , född 17.2. 1725, d. 26.2. 1725. 2. Katarina Rosenia, f. 22.2 1726. Tabell 764 3. Maria Elisabet Rosenius, född i 8. 1727, d. 1727. 4. Margareta Rosenius, född 25 Nov. 1728, dog ca 1743. 5. Pojke Rosenius född 10.5. 1730, d. 19.4. 1734. 6. Mårten Rosenius, född 17.1. 1735, d. 21.4. 1740. ------ 5. Hans Henrik Henriksson Sutthoff född ca 1702 begravdes 5.6. 1719 i Viborg. Bodde 16-årig hos modern 1718. 6. Barn Sutthoff begravdes 31.10. 1703 i Viborg. 7. Maria Henriksdotter Sutthoff född 1705. Tabell 368: bodde 1718 '13-årig' hos modern i Viborg, men 1724 i Narva. Gift 4.12. 1729 Narva med Kristian Witte. Handelsman i Narva, begraven 6.11. 1734 Narva. ------------ 4. Hans Hansson Sutthoff Handelsman i Viborg. Levde ogift tillsammans med sin mor i Viborg ännu 1708. 5. Richard Hansson Sutthoff. Tabell 660: Handelsman i Viborg, begraven 24.5. 1703 i Viborg. 1. giftet Magdalena Zachariasdotter Hinnel begraven 31.1. 1692 i Viborg. Puolison vanhempia: (f) ?Zacharias Joensson, Proviantmästare i Kexholm 1657, sedermera räntmästare där, begraven 19.6. 1692 i Kexholm. (m) Anna Bruun, begraven 19.5. 1698 Kexholm. (ff) Jonas Månsson, Enligt Gabriel Hinnels anteckningar var han först i militärtjänst och sedan Inspector öfver åtskillige Grevlige Gods i Södermanland. (fm) Anna Petersdotter. (mf) Nils Bruun. (mm) Kristina Olofsdotter, d. efter 1663. Barn: 1. Zacharias Sutthoff f. 8.9. 1689 Viborg. Tabell 1257: Handlande i Vilmanstrand och Fredrikshamn, d. ca 1724. Gift ca 1717 med Dotter Blanckenhagen. Makans förfäder: (i) Antoni Henrik Blanckenhagen, Stadsäldste i Villmanstrand. Gift före 1698. (ä) Maria Jaenisch. (ii) Henrik Blanckenhagen, Rådman i Nyen, begraven 15.4. 1691 Nyen. (iä) N.n., haudattu 13.3. 1688 Nyen. (äi) Gottfried Jaenisch, Köpman i Nyen. (ää) N.n. Barn: 1. Hans Henrik Sutthoff. Tabell 2258: d. 24.2. 1766 46 år gammal. Gift 14.9. 1746 i Pernå Maria Kristina Tesche.(Tabell 1265) född 1725, död 15 December. 1765, Fredrikshamn. Makans föräldrar: (f) Peter Hansson Tesche, Handlande, d. 15.4. 1761 Degerby?. Gift 29.12. 1724. (m) Maria Karstensdotter Dannenberg, d. 3.1740. (ff) Hans Tesche, Handlande o rådman, född 1656, död omkring 1730. (fm) Margareta Jochimsdotter Sutthoff, född ca 1668, d. 28 februari. 1717. Barn: 1. Peter Zacharias Hansson Sutthoff Handelsman i Fredrikshamn till 1785, f. 3.10. 1747, d. 23 maj. 1811 Kexholm. Levde slutligen i Kexholm. Död ogift. 2. Hans Henrik Hansson Sutthoff född 25.1. 1749, d. före 1766. 3. Anton Hansson Sutthoff f. 6.4. 1750, d. före 1766. 4. Maria Katarina Hansdotter Sutthoff född den 20 December 1751. tabellen 3823: k. 25.6. 1844 Villmanstrand. Make: Esaias Longa Handelsman i Fredrikshamn, s. 16.2. 1745, k. 15.2. 1804 Fredrikshamn 5. Joachim Hansson Sutthoff f. 26.8. 1753, Fredrikshamn. Tabell 3824: Gränsridare, bonde från 1793 på Rantala i Jäppilä by, Kymmene och brofogde, f. 26.8. 1753 Fredrikshamn, d. 24.1. 1800 Kymmene. 1. giftet med Margareta Suuronen d. 24.1. 1800 Kymmene. Barn: 1. Maria Sofia Sutthoff f. 31.8. 1782 Kymmene, bodde på Rantala till 1803. 2. Joachim Johan Sutthoff f. 18.6. 1788 Kymmene. 2. giftet 20.11. 1800 i Kymmene med Birgitta Solin f. 26.1. 1749 Reso, d. 19.5. 1838 Kymmene. Makans föräldrar: (i) Herman Solinius, Klockare. (ä) Brita Silvan. ------------- 6. Anna Margareta Hansdotter Sutthoff f. 17.5. 1755. Tabell 3825: d. 17.2. 1834 Kexholm. Gift 28.11. 1787 i S:t Petersburg med Georg Magnus Bincken. Kapten, f. i Reval. Han var major då de under 1800-talets första decennium bodde i Kexholm, därifrån flyttade de ca 1809 'till Ryssland'. ------------- 7. Hedvig Elisabet Hansdotter Sutthoff född 21.7 1757, d. 3.2. 1759, Fredrikshamn. 8. Kristina Helena Hansdotter Sutthoff f. 3.8. 1760. Tabell 3826: d. 4.2. 1804 Vederlax. Gift 9.6. 1782 med Peter Gestrin. Prost i Vederlax, f. 18.6. 1744 Lemi, d. 23.3. 1805 i Estland. Borgå gymnasium student 20.2.1760. Skrevs in i Åbo 23.3.1765 [Gestrin] Petr. Wib. _ 496. Namnet kopieras Albumet v. 1786 Viipurilaisen osakunnan matrikel [1765 Mart.] d. 23. Petrus Gestrin. Certifikat för personal Inlagd i boken ordination 15.2.1766. Prästvigd i stiftet 18.6.1766 i Fredrikshamn. - Estland i bukt kyrkan Herrens (kallas) att para 1766. Heliga's Kaplan 1768. Kyrkoherde i Estlandsfjärden(=Rigabukten?) 1782. Fredrikshamn tuomiokapitulin jäsen 1788. Pastor 1790. Makens förfäder: (i) David Gestrin, Lemin kaplan, Virolahden kyrkoherde, d. 19.8. 1779. (ä) Sofia Elisabet Lilius, d. 5.11. 1790. (äi) Gustaf Lilius, Kyrkoherde i Joutseno, d. 1.3. 1731. (ää) Katarina Heintzius. Barn: 1. Lovisa Gestrin f. 10.7. 1803 Virolahti. Tabell 5915: d. 11.3. 1868 Joensuu. Gift 24.8. 1823 i Fredrikshamn med Bror Lindegrén f. 15.3. 1783, d. 1841 Lappeenranta. Barn: 1. Lovisa Aurora Lindgren f. 17.7. 1824. Tabell 7730: d. 13.7. 1892 Joensuu. Gift 31.8. 1851 Viborg Anders Johan Mustonen. (Tabell 6290) f. 8.12. 1810 Pielisjärvi, Lieksa, d. 30.5. 1877 Joensuu. -------------------------------------------------------------- 2. Magdalena Geschen Sutthoff. Tabell 2259: d. 1765. 45 år. Gift 3.9. 1760 Hans Henriksson Saels Handlande. Makens förfäder: (i) Henrik Johansson Saels, Handelsman i Viborg, begraven 1.9. 1737 Viborg. (ä) Nn Seseman, begraven 24.10. 1697 Viborg. (ii) Johan Hansson Saels d.ä., Handelsman i Viborg, d. mellan 1682-1688. Gift 22.11. 1664 Viborg. (iä) Anna Karstensdotter Hanne, begraven 31.1. 1711 Viborg. (äi) Hans David Sesemann, Rådman i Viborg, k. 1696. (ää) Anna Karlsdotter Thiele, begraven 5.5. 1693. ----------------------------------------------------------------------- 2. Johan Sutthoff Handlande i Fredrikshamn, d. ca 1735. 3. Peter Sutthoff Handlande i Riga. 2. giftet 22.8. 1693 i Viborg med Maria Busekist som levde 1698. 6. Lorentz Sutthoff. Tabell 661: Rådman, f. Viborg, d. 1736 Narva. Gift 6.12. 1694 i Narva med Maria Feldhusen f. 11.5. 1678 Narva, d. 7.3. 1704 Narva. Barn: Wichmuth Sutthoff. Tabell 1258: Gift 1721 med Wilhelm Bastian Ritter Postmästare i Narva, död 1734. Barn: Engel Maria Ritter. Tabell 2260: begravd i 9.11. 1749 i Narva, tyska förs. Gift 8.2. 1743 i Narva med Peter Johan Naht. Borgare och handelsman, f. 7.1. 1712 Viborg. Barn: Wilhelm Jochim Naht född 19.8. 1748 Narva. 7. Jockim Hansson Sutthoff. Tabell 662: Handlande och rådman i Viborg, d. 1740820. Maka: Anna Öhman f. 1682, begraven 5.1741 Viborg. 58 år. Makans förfäder: (i) Karl Öhman, Provinsialinspektor. (ä) Anna Harrius, k. 18.2. 1737 Viborg. (äi) Herman Harrius, Borgmästare i Viborg. (ää) Anna Fatebur. Barn: 1. Hans Karl Sutthoff f. 1700. Tabell 749: Rådman, d. 1761. 61 år. Gift 10.10. 1724 med Kristina Jockimsdotter Boisman f. 1700, d. 1761. 60 år 8 m. 10 d. Barn: 1. Karl Johan Sutthoff f. 19.12. 1727 Fredrikshamn, k. 30.10. 1729 Fredrikshamn. 2. Anna Katarina Sutthoff f. 7.12. 1729 Fredrikshamn. Tabell 1405 3. Hans Karl Sutthoff f. 1.12. 1730 Fredrikshamn. Mantalskriven som 'gosse' hos handelsmannen Joachim Sutthoff i Stockholm (Nicolai) i början på 1750-talet. 4. Maria Kristina Sutthoff f. 1.10. 1734 Fredrikshamn, k. 21.4. 1735 Fredrikshamn. 5. Helena Kristina Sutthoff f. 5.2. 1736 Fredrikshamn. Tabell 1406 6. Karl Joakim Sutthoff f. 30.9. 1738 Fredrikshamn. Tabell 1407: Handelsman, f. 30.9. 1738 Fredrikshamn, d. före 26.8. 1783 Viborg. Följde föräldrarna till Viborg, flyttade 1755 till S:t Petersburg, men återvände till Viborg där han senast från 1769 var handelsman och bodde vid Klostergatan. Vigd före 26.8. 1778 i Viborg med Hedvig Dorotea Konradsdotter Seseman f. 1.3. 1757 Viborg, begraven 2.1. 1786 Viborg. Makans förfäder: (i) Conrad Sesemann. Handelsman, f. 1725 Viborg (svensk), d. 8.1763. Prästvigd 30.7. 1750. (ä) Anna Elisabet Schmidt, f. 1732, d. 1797. (ii) David Sesemann. Handlande, f. 1678, d. 11.5. 1749 Viborg. Vigda 30.1. 1709 Viborg. (iä) Maria Frese, f. 20.3. 1688 Viborg, d. 30.4. 1734. Barn: 1. Karl Conrad Sutthoff f. 10.1779, d. ca 1860 'im Ausland'. 2. Anton Herman Sutthoff Handlande i Vilmanstrand o S:t Petersburg, f. 20.2. 1781, d. 21.3. 1860 S:t Petersburg. 3. Johan Joachim Sutthoff Handelsman i St.Petersburg, f. 26.8. 1783 Viborg, d. 19.10. 1841 S:t Petersburg. ----------------------- 2. Hedvig Sutthoff f. 3.4. 1701 Viborg. Tabell 1259 3. Joakim Johan Sutthoff f. 1704. 4. Anna Maria Sutthoff f. 14.6. 1706. Tabell 1260 5. Peter Wilhelm Sutthoff f. ca 1711. 6. Herman Henrik Sutthoff f. ca 1712. flyttade till Narva 1724. 7. Geschen Sutthoff f. 23.5. 1714, (tvilling). Tabell 1261 8. Kristina Sutthoff f. 23.5. 1714, (tvilling), d. 1714820. 9. Kristina Sutthoff f. 1715. Tabell 1262 10. Peter Wilhelm? Sutthoff till Narva. -------------------------- Tabell 308: (VII) Maria Rötkersdotter Platzman, (från tabell 137) d. 1680. Make: Äktenskap den 14 November 1665 Jockim Heinrichsson Sutthoff Rådman och domkyrkoföreståndare, d. 1679416. Makens föräldrar: ((f)) Heinrich Sutthoff, Borgare i Viborg 1637, d. före 8,4. 1648, Kexholm. Gift innan 4.1637. (m) NN Jockimsdotter Frese. ((mf)) Jockim Jochimsson Frese?, Rådman och stadskapten i Viborg, d. 3.1641. (mm) NN Bartholdsdotter Wessel. Barn: 1. Margareta Jochimsdotter Sutthoff, född ca 1668. Tabell 663: d. 28 februari. 1717. Make: Hans Tesche. Handlande o rådman, född 1656, död omkring 1730. 2. Maria Jochimsdotter Sutthoff. Tabell 664: begravd i mars. 1698 i Viborg. Make: Äktenskap 28.11. 1692 Viborg Johan Forsell Handelsman i Viborg, d. före 11.1708. 3. Richard Sutthoff. Tabell 665: d. 1700 821. Make: Kristina Jakobsdotter Boisman begravd den 23 juli. 1710 Viborg 822. 4. Jockim Jockimsson Sutthoff, född 1672. d. 1737 444. Tabell 331: Make: gifta 13.11. 1692 i Viborg. Sigrid Jockimsdotter Frese d. 1749 Viborg 212. 5. Mikael Sutthoff. Tabell 666: död 1706. efterlämnade barn. Make: Brita Lifman begravd 15.7. 1710. 6. Lorens Sutthoff. Tabell 667: d. 5.2. 1723. Make: Äktenskap före 1698 Maria Lifman begravd 1.4. 1735. Barn: 1. Johan Sutthoff begravdes i 20.12. 1735. 7. Hans Jockimsson Sutthoff. Tabell 668: se nedan. 8. Henrik Sutthoff. Tabell 669: d. före 1698. Make: äktenskap 1.9. 1692 Kristina Jakobsdotter Dannenberg. ----- Tabell 668: (VIII) Hans Jockimsson Sutthoff, (ifrån tabell 308) Ryttmästare, d. 1711 823. Make: Anna Babbe begravd 11.7. 1725. Barn: 1. Joachim Sutthoff, döpt 9.12. 1694 i Viborg. Tabell 1268. 2. son Sutthoff begravdes i 14.1. 1697 Viborg 824. 3. Karl Sutthoff - fullväxt flykting hos sin moster i Sverige, 1714-1715 824. 4. Maria Sutthoff. Tabell 1269. d. 2.7. 1768 Viborg 824. Make: gift 4.12. 1715 till Stockholm (Skeppsholmen) Nils Bange, Bokhållare i banken. 5. barn Sutthoff begravd 18.6. 1699 Viborg 824. 6. Petter Sutthoff Handelsman i Viborg, begravd 19.2. 1750 i Viborg. I tjänst hos Mathias Persson P?lse 1718. Var troligen den handlande Peter Sutthoff, som dog 1750, 49 år gl-Ogift 824. 7. Eleonora Sutthoff flyttade till St Petersburg 1725 824. --- Tabell 1268: (IX) Joachim Sutthoff, (ifrån tabell 668) Mönsterskrivare i Karelska fördubblingskavalleriregementet 1707, sedermera sergeant i Hälsinge regemente, f. 9.12. 1694, Viborg, d. 7.1724 Heden i Delsbo 1520. Make: Äktenskap 6.1719 Delsbo Anna Andersdotter Brask, född 6.12. 1695 Heden i Delsbo, d. 16.12. 1778 Sunnansjö i Delsbo. Makens föräldrar: ((f)) Anders Göransson, Sergeant vid Hälsinge regemente. (m) Anna Olofsdotter, Lund. Barn: 1. Hans Henrik Sutthoff född 1.3. 1720, Delsbo, d. 9.1720 Delsbo 1520. 2. Hans Henrik Sutthoff född 15 December 1722 Delsbo. Tabell 2267 --- Tabell 2267: X Hans Henrik Sutthoff, (från Tabell 1268) Tobaksfabrikör, f. 15.12. 1722 Delsbo, d. 1.12. 17852593. Make: Vigda 25.3. 1759 Stockholm Helena Katarina Cosswa f. 1.5. 1739 Karbenning (U), d. 16.5. 1829 Karlskrona. Makens förfäder: (f) Johan Petersson Cosswa, Inspektor å Högfors bruk i Karbennings sn, Västmanlands län, f. 13.6. 1708 Nora. (m) Katarina Lind, f. 1706, d. 29.6. 1789 Karlskrona. (ff) Peter Abrahamsson Couchois, Borgare i Nora, f. 3.5. 1663 Långboda. (mf) Olof Lind, Handlande i Nora. (m) Anna Åkerman. Barn: 1. Anna Katarina Sutthoff f. 4.11. 1759 Stockholm, d. 14.11. 1759 Stockholm 2593. 2. Johan Henrik Sutthoff f. 17.11. 1760 Stockholm. Tabell 3837 3. Daniel Kristoffer Sutthoff f. 22.9. 1762 Stockholm, d. 28.9. 1762 Stockholm 2593. 4. Bils Sutthoff f. 2.1. 1764 Stockholm, d. 8.11. 1769 Stockholm 2593. 5. Johanna Charlotta Sutthoff f. 30.4. 1765 Stockholm, d. 12.7. 1786 Stockholm. - Ogift 2593. 6. Fredrik Rolof Sutthoff Major, f. 19.9. 1766 Stockholm, d. 20.1. 1815 Gävle. - Ogift 2593 ----------------------------------------------- Tabell 3837: (XI) Johan Henrik Sutthoff (ifrån 2267) Varvskassör amiralitetskassör i Karlskrona, född 17.11. 1760 i Stockholm, d. 1837 Karlskrona 4072. Make: Ebba Maria Hallström född 21.9. 1765 i Karlskrona, d. 13.2. 1830 i Karlskrona. Makens föräldrar: (f) Håkan Hallström, Amiralitetskassör. (m) Ebba Holm. Barn: 1. Karl Håkan Sutthoff döpt 10.4. 1791 i Karlskrona. Tabell 5924 ------------- Tabell 5924: XII Karl Håkan Sutthoff (ifrån tabell 3837), Häradshäradshövding, hovrättsråd f. 10.4. 1791 i Karlskrona, d. 4.1. 1842 Stockholm 5700. Make: Gift 23 januari 1822 Kosta glasbruk i Ekeberga med Johanna Andrietta Angerstein, född den 19 december 1802, död 28.11. 1885 i Stockholm. Makens föräldrar: (f) Johan Reinhold Angerstein, Major. (m) Elisabet Katarina Wickenberg. Barn: 1. Karl Reinhold Henrik Sutthoff , döpt. 1.2. 1824 i Stockholm. Tabell 7740 2. Albert Edvard Fredrik Sutthoff Inhyses, f. 11,6. 1825, Stockholm, d. 29.3. 1889 Alvestad Påvelsgård. Ogift 5701. 3. Ebba Elisabeth Johanna Sutthoff , döpt. 16,0. 1827 i Stockholm. Tabell 7741 --- Tabell 7740: (XIII) Karl Reinhold Henry Sutthoff, (tabell 5924) Grosshandlare i Stockholm, f. 1.2. 1824 i Stockholm, d. 2.11. 1882 i Stockholm 6897. Make: Gift 8.11. 1861 i Stockholm med Bertha Cecilia Dorothea Heurlin född 8.4. 1836 i Stockholm, d. 12,8. 1925 i Stockholm. Barn: 1. John Karlsson Sutthoff, född den 10 oktober 1862 i Stockholm. Tabell 6090 ---------- Tabell 6090: (XII) Agnes Skogman, (tabell 4006) f. 18.8. 1874 Stockby vid Stocksund invid Stockholm, d. 5.4. 1955 i Stockholm 4222. Make: gift av 28.3. 1908 Stockholm med John Karlsson Sutthoff. (ifrån tabell 7740) Praktiserande läkare, Med. licentiat, född 10 oktober 1862 Stockholm, d. 11.5. 1925 i Stockholm. Död barnlös 5825. -------------------------------------------------------------------------------- --------------------------- Tabell 7741: (XIII) Ebba Elisabeth Johanna Sutthoff, (tabell 5924), född den 25 juli. Stockholm 1827, d. 29.12. 1912 Västerås 5701. Make: gift 18.3. 1848 i Stockholm med Gustaf Reinhold Charpentier. Landshövding i Västmanlands län, född 28.6. 1817 Lidboholm i Sjösås sn (G), död 24.2. 1886 Stockholm 6898. Makens föräldrar: ((f)) Colin Charpentier, Löjtnant vid Kronobergs län reg. 1810, regementskvartermästare 1818, f. 11.3. 1787, i Hauho, Hahkiala, d. 18.1. 1819 Lidboholm i Sjösås sn (G). Gift 19.8. 1816 Lidboholm. (m) Katarina Charlotta Angerstein, född 10.3. 1792 i Kosta glasbruk Ekeberga sn (G), d. 3.2. 1875 i Västerås. ((ff)) Robert Gustaf L'Eclair, adlad och adopterad Charpentier, Major, född 3.10. 1727, i Finland, d. 3.9. 1802 Hahkiala. Prästvigd 28.12. 1763 i Padasjoki. ((fm)) Margareta Blomcreutz, f. 25. Nousis 1746, d. 23,2. 1822, Hauho, Richard. ((mf)) Johan Reinhold Angerstein, Major. (mm) Elisabet Katarina Wickenberg. Barn: 1. Ellen Jenny Charlotta Charpentier , född 27.2. 1849 i Stockholm. Tabell 8757 2. Nina Elisabet Maria Charpentier född 27 November 1850, Stockholm, d. 3.6. 1936 Västerås. Ogift 6898. 3. Karl Gustaf Colin Charpentier född 13.11. 1852 i Stockholm, d. 8.11. 1853, Stockholm 6898. 4. Nanny Ebba Reinholdina Stiftsjungfru Charpentier, f. 4.9. 1854 i Stockholm, d. 25.10. 1936 Västerås. Ogift 6898. 5. Eva Amalia Edit Charpentier född 5.8. 1857, Stockholm, 7.8. 1858 Stockholm 6898. 6. Edvard Reinhold Charpentier född 8.3. 1859, Stockholm, 8.3. 1859, Stockholm 6898. 7. Helga Andrietta Charpentier född 12.10. 1861, Stockholm, d. 30 April. 1861 Stockholm 6898. 8. Signe Viktoria Karolina Charpentier f. 7.12. 1862 i Stockholm. Tabell 8758 -------------------------------------------------------------------------------- ---------------------- Norra begravningsplatsen, kvarter 03, gravnummer 455 Gravnummer 22 1 03 455, Koordinater 59,3557° 18,0301° (Sweref 99) Gravsatta i denna grav Carl Reinhold Sutthoff Grosshandlare gravsatt 1882-11-08 Rudolf Mauritz Uno Sutthoff Sjökapten gravsatt 1882-11-08 Fredrika D. Ch. Heurlin Änkefru gravsatt 1885-06-09 Jenny Andriena Sutthoff Änkefru gravsatt 1885-12-03 Karl Axel E. Sutthoff Lektor gravsatt 1909-02-17 Alb. Lindström Professor gravsatt 1910-12-09 Samuel Krist. Ludv. Heurlin Direktör gravsatt 1916-10-12 Jenny Karolina Amalia Sutthoff Fröken född 1840-07-05 . avliden 1921-09-14 . gravsatt 1921-09-17 Bertha Dorothea Cecilia Sutthoff Änkefru född 1836 . gravsatt 1925-06-25 Evelyn Lindström Änkefru gravsatt 1931-06-20 Källa: http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-Begravningsplatsen/1/03/455/1/ ----------------------- Stockholms veckoblad Personregister 1745-75 Genealogiska föreningen - Digisam bidrag i DISBYT: Jacob Sutthof d 1760 Stockholm, Stockholms län. -------------------------------------------- Mats Palmérs bidrag i DISBYT: Evelyn Sutthof f 1863 Hedvig Eleonora, Stockholms län v 1889 Klara, Stockholms län levde 1900 Klara, Stockholms län Gift med Carl Albert Lindström f 1853 Härnösand, Västernorrlands län; v 1889 Klara, Stockholms län; levde 1900 Klara, Stockholms län; d 1910 Klara, Stockholms län Barn: Carl Reinhold Albert Lindström f 1891 Klara, Stockholms län; levde 1919 Stockholm, Stockholms län; d 1974 Saltsjöbaden, Stockholms län ------------------------------------------------------------------ Anders Krooks bidrag i DISBYT (Det finns 3 till exakt likadana). Carl Håkan Sutthoff d 1842 Maria Magdalena, Stockholms län Gift med Johanna Adrienne Angerstein f 1802 Sjösås, Kronobergs län; d 1885 Hedvig Eleonora, Stockholms län Barn: Albert Edvard Fredrik Sutthoff f 1825 Laxsjö, Jämtlands län Carl Reinhold Henrik Sutthoff d 1882 Klara, Stockholms län Gift med Berta Dorotea Cecilia Heurlin f 1836 Maria Magdalena, Stockholms län; d 1925 Maria Magdalena, Stockholms län Barn: John Sutthoff f 1862 Hedvig Eleonora, Stockholms län Gift med Agnes Skogman f 1874 Skeppsholm, Stockholms län Evelyn Sutthoff f 1863 Hedvig Eleonora, Stockholms län Gift med Carl Albert Lindström f 1853 Härnösand, Västernorrlands län; v 1889 Klara, Stockholms län; d 1910 Klara, Stockholms län Barn: Dolly Maria Lindström f 1890 Klara, Stockholms län Karl* Reinhold Albert Lindström f 1891 Klara, Stockholms län; d 1974 Saltsjöbaden, Stockholms län Gift med Matilda Lovisa Margaretha* Af Burén f 1899 Ekeby, Östergötlands län --------------------------------------- Gert Ståbys bidrag i DISBYT: Johan Petter Sutthoff v 1787 Marstrand, Göteborgs & Bohus län Gift med Rebecka* Tillroth f 1761 Marstrand, Göteborgs & Bohus län; v 1787 Marstrand, Göteborgs & Bohus län Barn: Anna Elisabet Sutthoff f 1792 Uddevalla, Göteborgs & Bohus län Johanna Lovisa Sutthoff f 1793 Uddevalla, Göteborgs & Bohus län Carl Niklas Sutthoff f 1795 Uddevalla, Göteborgs & Bohus län Rebecka Kristina Sutthoff f 1795 Uddevalla, Göteborgs & Bohus län --------------------------------------------- Stig Gebers bidrag i DISBYT: Barbara Sutthoff bg 1734 Finland Gift med Johan Oudar Oudart d 1759 Finland; bg 1759 Finland Anna Sigrid Oudar Oudart dp 1732 Finland; bg 1735 Finland Helena Kristina Oudar Oudart dp 1733 Finland; v 1760 Finland ----------------------------------------- Eva Mårtensson Kangemans bidrag i DISBYT: Brita Sutthoff d 1766 Ramsberg, Örebro län Gift med Johan Lilo f 1726 Ramsberg, Örebro län; d 1791 Ramsberg, Örebro län Brita Lilo f 1756 Ramsberg, Örebro län; d 1829 Grythyttan, Örebro län Per Lilo f 1758 Ramsberg, Örebro län; d 1760 Ramsberg, Örebro län Jakob Lilo f 1761 Ramsberg, Örebro län; d 1808 Ramsberg, Örebro län Johan Lilo f 1764 Ramsberg, Örebro län; d 1765 Ramsberg, Örebro län Gustav Lilo f 1766 Ramsberg, Örebro län; d 1766 Ramsberg, Örebro län ------------------------------------------------------------------- Dottern Helena Catharina som uppkallats efter Margareta Tilas dotter gifte sig 1759 med en grosshandlare Hans Henrik Sutthoff i Stockholm. De hade sönerna Nils (enligt en notering på nätet var han född 1764; morfar Johan Cosswa står antecknad som vittne 20) och Fredrik Rolof (född ”i Småland” 1766 21). Efter grosshandlarens död drev Helena Catharina firman vidare tillsammans med en av sönerna. Hon var närvarande och således vid liv vid upprättandet av sin fader Johans bouppteckning. http://www.ramsberg.se/C-Lind.pdf ----------------------------------------- Gustaf Henrik von D?ben (son av Ulrik Vilhelm, Tab. , född 1777-08-07 (1777-08-05) Sköndal. Levde utan tjänst och bodde Hvargarn. Död 1833-08-15. Gift 1821-07-21 i Stockholm med Petronella Sutthoff, född 1788-08-12, död 1882-05-20 i Stockholm, dotter av kofferdikaptenen Johan Peter Sutthoff och Rebecka Tillroth. Barn: Gustaf Vilhelm Johan, född 1822-05-25 på Hvargarn. Avsked från professuren 1887-09-23. Död 1892-07-14 Nysund och utdog ätten med honom på manssidan. Utgav flera arbeten av medicinskt och etnografiskt innehåll, bland vilka särskilt må anföras: »Om Lappland och lapparne» (1873). Ägde Nysund. Gift 1857-12-29 i Stockholm med stiftsjungfrun Carolina Charlotta (Lotten) Mariana von Bahr, född 1828-11-23 Söderby, död 1915-12-25 på Nysund, Vårdinge förs., Stockholms län. Lovisa Eleonora Vilhelmina, född 1824-05-20, död 1824-08-14. Lovisa Ulrika Vilhelmina, född 1825-08-19 på Hvargarn. Kammarfru hos kronprinsessan Lovisa 1850. Död 1883-11-17 i Stockholm. Gift i Stockholm 1853-08-26 med överkirurgen vid serafimerlasarettet, professorn i kirurgi vid karolinska institutet, med. och fil. doktorn samt kir. mag., KNO1kl, KVO2kl, m m. Carl Gustaf Santesson, född 1819-11-17 på Sävenäs i Örgryte socken, Göteborgs och Bohus län, död 1886-01-21 i Stockholm. ----------------------- Från Archiv der Hansestadt L?beck uppger man att i befintliga register upptas för 1600-talet blott en Henrich Oluffson, vilken 1645 skulle ha äktat en Elsabe Sutthoff.24 Registret omtalar vidare tre söner till paret ifråga, bland dem dock ingen Hindrich. 24 Archiv der Hansestadt L?beck, Dnr 180/84 - Wi/Kl, 13 febr. 1984. I förf.:s ägo. http://www.hosserudkullen.se/forskning/atten_pantzerhielm.html ------------------------- Svenska släkter 1-2 Personregister till släktbok utg av GF Genealogiska föreningen - Digisam i DISBYT: Joachim Sutthoff d 1755 Stockholm, Stockholms län

226

Stålnacke / Stålnacke « skrivet: 2004-09-04, 04:31 »

Christer Stålnacke Rosenbahr har skrivit en bok om släkten Stålnacke. Har hört att kommande version skall vara illustrerad med mycket gamla bilder. Är det någon som vet hur mycket den kommer att kosta?

227

Styfvert / Styfvert « skrivet: 2013-11-28, 15:16 »

Tomt 2.129 1 Andra roten, tomt 129 Kvarteret Snusmalaren Tionde roten 1637-57v Sjätte roten 1657h-70 Kungsgatan 42 Hörnet mellan norra sidan av Kungsgatan och östra sidan av Korsgatan (Sam-band med 3.30) Hörntomten Olof Stifs hustru R10 1643 2.129 1.29? Olof Styfver (Styff) båtsman R10 1644-47, 1649-52 2 mtl, 1648, 1653: 3 mtl, 1656-57 v (VI), 1657h-62 63 65, ej 66 1671-81 M1676 ”en gammal båtsman G 1680-81 Märkligt nog omtalas Olof Styfvert icke i längderna för 1666-70. om det nu kan bero på att han i egenskap av båtsman var befriad från bakugnspengar. Han torde emellertid hela denna tid haft sin familj boende här. I april 1659 klagade hans hustru inför kämnärsrätten över att hon av bryggaren Mårten Mattesson hade blivit kallad saltehäst och saltetjuv. Den 6 juli samma år anklagades hon av Per Hansson Potare vid samma rätt för att hon mot förbud hyste hos sig en huskvinna, som levde i oenighet med sin man ”en skomakare och en gammal borgareson här sammastädes och i gamla staden”. Olof Styfwerts hustru försvarade sig med att han inte visste något ont om huskvinnan. I en supplik daterad omkring 1667 klagade Botella Olof Styfverts över att hon ”på ett år och tolv veckor icke hade sett sin man och ingen skärv bekommit till sina fyra barn” Nu hade hon råkat slå en elak tysk prästhustru, som logerat hos henne med man och tre barn i fyra veckors tid och ständigt okvädat henne (EIIa:2). Samma händelse avspeglades i överrättens protokoll på följande sätt: Underskulten Anders Bengtsson anklagade Botilla Olof Styfverts för att hon slagit ”den hitkomne av fiender fördrivne främmande prästens hustru ett mundslag så att bloden utgick, förrän prästehustrun henne något tilltalade”. Botilla skulle också ha förhållit prästhustrun hennes kläder. Det hjälpte inte att en djäkne vittnade om att prästhustrun ”fuller haver brukat en otidig mund på hustru Botilla uth för hennes fönster förr än Anders Bengtsson kom med henne. Botilla fick böta tolv mark. 1696 bodde Olof Styfwerts änka i gården med Gert nålmakare inneboende, ”Botle Styver” begravdes i Gustavi 4.12.1702.1704 var konterfejaren Christian von Schönfeldt hyresgäst. Gården omtalas 1710 som Olof Styfverts arvingars i tomtöreslängden. 1715 värderades för Oluf Styfverts arvingar tomten till 200, huset till 400 d smt och lösöret till 80 d smt. Inneboende var rådman Simmings änka med lösöre taxerat 50 d smt och kapten Wagner med lösöre för 199 d smt. Rasmus Mikaelsson hos Olof Styfver 1647: 1 mtl Anders Andersson 1643: 2 mtl © Olga Dahl 2004 2 Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807 Sven skräddare 1645: 3 mtl En teori är att Olof Styfvert tillhörde samma släkt som på Riddarhuset har introducerats under namnen Stewardt och Stuart. En av de nämnda fyra barnen torde ha varit stadsfiskalen Jonas Styfvert (om honom se biografi i Mårten Stiernström, Åklagareväsendet i Göteborgs stad 1621, s 126). I Jonas Styfverts hus bodde 1717 jungfru Maria Florander med sin piga. Jonas Styfverts son räntmästare Olof Styfvert betalade tomtöret 1718?-23. Enligt tomtöreslängden var egendomen efter madame Voltzers uppbud, alltså fr.o.m. 1724, delad i två lika delar mellan Olof Styfwert och madame Voltzer. Olof Styfvert pantsatte den 26.9.1721 gård ”i hörnet mellan kyrkomuren och skräddare Frans Boreillis hus.” Men själva äganderätten måste Olof Styfvert i början ha delat med sina syskon. Efter stadsfiskal Jonas Styfverts död avstod samtliga barnen Ingeborg, Maria, Olof och Jacob Styvert enligt ett magistratsprotokoll 1722 deras gård ”på Kungsgatan i hörnet emot Svenska kyrkomuren” till Marias man regementsfältskären Johan Clemens Friedleben, som redan förut var bosatt i gården. Efter branden 1721 hade han på egen bekostnad ånyo bebyggt gården. Olof Styfwert var 1710 arkliemästare på Bohus efter Petter von Sollen, 3.9.1715 lanträntmästar efter Iwar Wandelin, kallades 1728 kompaniskrivare vid Bohusläns dragoner, 1733 mantalskommissarie och 1736 kronobagare. Friedleben var son till en stadsfältskär i Hamburg. Han kom till Stockholm 1708, blev 1711 regementsfältskär vid Elfsborgs regemente och bevistade 1712 slaget vid Gadebusch. Han blev fången vid Tönningen, deltog i norska fälttåget 1718 och avled 1723. Madame Elisabeth Voltzer uppbjöd den 15.7.1723 första resan regementfältskären Johan Clemens Friedlebens hus och gård på hörnet åt Konungsgatan gentemot svenska kyrkan mellan räntmästare Olof Styfverts hus och gård å norra och dess andra hus och gård å östra sidan, inköpt för 1 500 d smt den 11.7.1723. Elisabeth Voltzers flicknamn var Rolofsson. Hon var född i Hamburg 1664 och hade 29.1.1695 gift sig med källaremästare Benjamin Voltzer (1676-1707). När hon avled i vattusot 1726 (begr. i Chr den 25 okt) efterlämnade hon sju barn, bl.a. sonen Johan, död i Bengalen 1730. Detta innebar att tomten 2.129 delades i två hälfter: räntmästaren Olof Styfvert fick den norra. ---------------- Östra delen av 2.129 Nedanstående osäkra: Oluf Sifuertsson 1667 2.129 Oluf Styfwert 1666, 1668-70 (rote 10 1643-55) ”mellan fiskalen Jonas Styverts hus och gård i öster och fiskalsänkans (sic!) i väster” (cautionister var Jonas Styfvert och Peter Böök Rotgjutare). Den 22.8.1698 dateras en överenskommelse mellan Daniel Hanck och styvsvärfadern mäster Fredrik Gödeke: denne hade gjort en avbetalning på Hancks skuld till Jacob J?rgensson (AIIb:4). Nu följer täta uppbud av gården: Den 18.2.1701 uppbjudes gården för skuld till hovslagaren Fredrik Gödeke på en summa av 144 d smt courant och sades då ligga mellan salig Oluf Styfverts änkas hus och gård i väster och stadsfiskalen Jonas Styfverts gård i öster. Den 1.4.1701 uppbjöds gården av lånekontoret och den 21.3.1704 för lånade 500 d smt av pastorn vid Kristine kyrka magister Johan O Burchardus (med medkreditorerna buntmakaren Johan Eriksson, hovslagare Fredrik Gödeke samt fiskalen). Kreditorerna sålde gården för 800 d smt till den franskfödde skräddaremästare Frans Boureille. Gården sades vid dennes uppbud den 9 maj samma år ligga på Kungsgatan mellan stadsfiskalen Jonas Styfverts gård å östra och sal Oluf Styfverts arvingar å västra sidan. Den 15.9.1721 bytte Boureille denna tomt mot de Styfvertska arvingarnas tomt öster härom (2.130). Knappt två veckor därefter - den 26 september - pantsatte räntmästare Olof Styfvert sitt ograverade hus och tomt på Kungsgatan i hörnet mellan kyrkomuren och skräddaremäster Frans Boureilles hus till handelsmannen Samuel Sch?tz för lån av de Flybachska barnepenningarna, 300 d smt. Vad som då pantsattes tycks vara såväl den f.d. Boureilleska tomten, som de Styvertska arvingarnas hörntomt. Den f.d. Boureilleska gården hade ödelagts i 1721 års brand och ännu 1737 betecknas denna tomt i tomtöreslängden som obebyggd. Den tycks ha delat Olof Styfverts vid Korsgatan belägna fastighets öden och sålunda kommit i svärdfejare Cornelius Linds och därefter i Johan Hults ägo. © Olga Källa: http://www.gbgtomter.se/Rote_2/2.129.pdf -------------------------------------- Sven Larsson Böker 1643-48, 1650-51, 1655: 3 mtl, 1649, 1652-54: 2 mtl, 1656: 4.8, 1657: 2.16 (VI), 1657h: 2.16, 1658: 10, 1659-61: 2½, 1662: 3, 1663: 2½, 1665-70-81, G 1680-81: 1 tomt Sven smålänning? Se ovan. Sven Larsson Böker omtalas ofta som värderingsman. Han har haft stor betydelse för Göteborg som far till stadens välkände sekreterare, den lärde Laurentius Böker. Han var också far till den framgångsrike handelsmannen Hans Svensson Böker. Det sägs i magistratsprotokollet 1720, att den gård, som stadsfiskalen Jonas Styfvert (se 2.129) hade köpt den 3.5.1695, hade ägts av (Hans Svensson Bökers son) handelsmannen Per Bökers farfader Sven Böker. Jonas Styfvert började som skrivare hos sekreteraren i stadens kansli och i anledning därav och därför att han ”een Infödd Borgaresson här i staden och af studier är” befordrade magistraten honom som efterträdare till den avlidne Johan Gotherus till den kombinerade kvarters- och gilles-notarietjänsten genom beslut den 23.12.1688. Han tycks ha varit en aktiv man. Han omtalas bl.a. den 27.6.1692 som ägare tillsammans med David Andersson till Lilla Rosan, vars skeppare Bengt Månsson hade ersatts av Torkil Larsson på Lilla Björkön. Som stadsfiskal tjänstgjorde han den 23.5.1693 till april 1705. 1696 begärde han hjälp av två stadstjänare fredag afton och lördag för att bevaka portarna: ”Thy när dhe förnimma mig wara i den ena Porten. så fly dhe till dhen andra och ingen rörer sig så länge jag står dher”. Styfvert blev avsatt, sedan han oriktigt beslagit båt, © Olga Dahl 2004 2 Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807 redskap och ved för bonden Sven vid Bratterå, när denne kom till staden. (Ang Jonas Styfverts kapacitet för kvartermästaretjänsten se Gbg mag. räkenskaper 879 - s 379?) Jonas Styfvert begravdes den 28.4.1719. Räntmästare Olof Styfvert (se 2.129) lämnade den 15.9.1721 300 d smt i mellanavgift vid ett byte med grannen i väster skräddaremäster Frans Boureille (stavning enl. Wilhelm Berg). Men räntmästarens medarvingar majoren Carl Piper på sin frus vägnar, handelsmannen Per Böker, kämnären Jacob Kraft och klockaränkan Gunilla Böker, vilka ägde tre åttondelar i den bortbytta tomten, påstod, att Boureille inte borde få bebygga tomten förrän Olof Styfvert hade betalt sina medarvingar. Olof Styfvert, som ägde större delen, hänvisade till § 6 i Kungl. förordningen om naborätt. Han ansåg, att medarvingarna ägde bättre, ej sämre säkerhet i den nya tomten ”skolandes ock jord efter lag (Jordabalken) kunna bytas och jord åter givas”, uti vilken senare fall arvingarna ägde lika rätt som i den förra. Men medarvingarna fick rätt till lösen före uppbud. Sedan medarvingarna fått sin betalning- 215 d smt av Olof Styfvert och 10 d smt av Boureille - ställde de den omtvistade tomten till räntmästarens disposition varefter skräddaremäster Frans Boureille lät uppbjuda den och erhöll fasta 22.7.1722, då det sades, att Boureille lämnade Styfverts på Kungsgatan (som ju gränsade till de Styfvertska arvingarnas hörntomt), varemot Boureille fått Styfverts, dels ärvda, dels av avlidne fiskalen Styfverts arvingar köpta tomt på samma gata, mellan Boureilles egen forna i väster och skomakaren Nils Eks i öster, 86 fot gånger 33 fot. När Boureille pantsatte gården den 13.2.1723 till Oluf Persson Ekmarck så var den nybyggd. Han var född i Frankrike och avled i Göteborg 1734. Hos honom bodde 1730 hans gesäll Hans Nilsson och lanträntmästare Berent Steffens och kollegan Hagman. Enligt bouppteckningen efter skräddare Boureille den 12.3.1739 ägde han hus och gård på Kungsgatan mellan räntmästare Styverts bakgård i väster och hustru Elsa Svart i öster värd 800 d smt. Hela behållningen i boet var 828 d smt. Hans änka Anna Ström kallades 1741 fattig och näringslös: ibm bodde där apologisten J Lomberg. Anna Ström avled 1747. Två av döttrarna Maria Elisabeth och Anna Boureille gjorde 1773 (resp. 62 och 56 år gamla) ansökan om att. ehuru ogifta, få kungligt tillstånd att bli myndiga. Källa: http://www.gbgtomter.se/Rote_2/2.130.pdf (Meddelandet ändrat av simson 2013-11-28 16:20)

228

Stuxberg / Stuxberg « skrivet: 2013-01-09, 11:01 »

Ur DISBYT: Leif Israelssons bidrag: 1. Johannes Stuxberg f 1811 Bunge, Gotlands län v 1830 Bunge, Gotlands län d 1887 Bunge, Gotlands län Gift med Anna Maria Erasmidotter Häglund f 1806 Bunge, Gotlands län (*) ; v 1830 Bunge, Gotlands län (*) ; d 1882 Bunge, Gotlands län' Barn: 1.1 Johannes* Lorens Stuxberg f 1832 Bunge, Gotlands län; v 1865 Bunge, Gotlands län; d 1903 Bunge, Gotlands län Gift med Elisabet* Mathilda Ruthberg f 1838 Rute, Gotlands län; v 1865 Bunge, Gotlands län; d 1914 Bunge, Gotlands län Barn: 1.1.1 Johannes Niklas Albert Stuxberg f 1865 Bunge, Gotlands län; v 1901 Bunge, Gotlands län; d 1949 Bunge, Gotlands län Gift med Ida Emelia* Blomgren f 1870 Bunge, Gotlands län; v 1901 Bunge, Gotlands län; d 1951 Bunge, Gotlands län Gift med Ida Emelia* Blomgren f 1870 Bunge, Gotlands län; v 1901 Bunge, Gotlands län; d 1951 Bunge, Gotlands län 1.1.1.1 Dagmar Fredrika Johanna Stuxberg f 1903 Bunge, Gotlands län 1.1.1.2 Folke Johannes Oscar Fredrik Stuxberg f 1907 Bunge, Gotlands län; d 1986 Uppsala, Uppsala län -------- 1.1.2 Johanna Mathilda Stuxberg f 1868 Bunge, Gotlands län; v 1889 Bunge, Gotlands län; d 1957 Bunge, Gotlands län Gift med Johannes Anton Widgren f 1864 Bunge, Gotlands län; v 1889 Bunge, Gotlands län; d 1894 Bunge, Gotlands län Barn: 1.1.2.1 Johannes Edvard Widgren f 1890 Bunge, Gotlands län; v 1922 Bunge, Gotlands län; d 1975 Bunge, Gotlands län 1.1.2.2 Johanna Elisabet Widgren f 1893 Bunge, Gotlands län; d 1981 Matteus, Stockholms län ---------------------------------------------------------------------- 1.1.3 Lars Petter Stuxberg f 1870 Bunge, Gotlands län; d 1938 Bunge, Gotlands län Gift med Adelina Amanda Fahrstedt f 1869 Klinte, Gotlands län; d 1956 Bunge, Gotlands län Barn: 1.1.3.1 Beda Ingeborg Elisabeth Stuxberg f 1893 Fårö, Gotlands län; d 1956 Sankt Göran, Stockholms län 1.1.3.2 Lars Edmund* Stuxberg f 1895 Fårö, Gotlands län; d 1963 Bunge, Gotlands län 1.1.4 Anna Elisabet Stuxberg f 1873 Bunge, Gotlands län; v 1908 Fårö, Gotlands län; d 1937 Fårö, Gotlands län Gift med Gustaf Tomas Petrus du Rietz f 1879 Fårö, Gotlands län; v 1908 Fårö, Gotlands län; d 1941 Fårö, Gotlands län Barn: 1.1.4.1 Gustaf (Gösta*) Mikael du Rietz f 1909 Fårö, Gotlands län; d 1977 Fårö, Gotlands län 1.1.4.2 Herbert Otto Johannes du Rietz f 1913 Fårö, Gotlands län; d 1984 Visby, Gotlands län -------- 1.1.5 Maria Emilia Stuxberg f 1875 Bunge, Gotlands län; d 1960 Bunge, Gotlands län Barn: 1.1.5.1 Alfred Stuxberg f 1896 Bunge, Gotlands län; d 1896 Bunge, Gotlands län 1.1.5.2 Edvin Stuxberg f 1896 Bunge, Gotlands län; d 1963 Sorunda, Stockholms län 1.1.6 Emma Christina Stuxberg f 1879 Bunge, Gotlands län; d 1879 Bunge, Gotlands län 1.1.7 Adolf Julius Stuxberg f 1879 Bunge, Gotlands län 1.1.8 Elis Hugo* Stuxberg f 1882 Bunge, Gotlands län; v 1921 Hangvar, Gotlands län; d 1935 Hangvar, Gotlands län Gift med Sigrid* Berta Katarina Franzén f 1895 Hangvar, Gotlands län; v 1921 Hangvar, Gotlands län; d 1948 Hangvar, Gotlands län Sigvard Hugo Stuxberg f 1922 Hangvar, Gotlands län; d 1986 Tingstäde, Gotlands län -------------------------------------------------------------------------------- --------- Andra ställen där Stuxberg nämns: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6457.msg101766#msg101766 http://forum.genealogi.se/index.php?topic=71264.msg1005580#msg1005580 http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6454.msg101654#msg101654 http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6648.msg107158#msg107158 http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6648.msg107158#msg107158 http://forum.genealogi.se/index.php?topic=7196.msg112431#msg112431 http://forum.genealogi.se/index.php?topic=411.msg12237#msg12237 http://hem.passagen.se/bthulin/stuxberg/

229

Sturk / Sturk « skrivet: 2012-01-08, 16:14 »

I Västergötland, närmare bestämt Borås fanns en släkt Sturk, se ovan. Men det behöver inte alls vara samma släkt.

230

Stigenberg / Stigenberg « skrivet: 2005-08-13, 16:44 »

Jag söker härkomst för Brita Stigenberg f 16/9 1768. Gift med Bonden i Harnäs, Valbo Jan Jansson f 1750. Brita dör 17/10 1838 i Harnäs. Inga uppgifter i HFL om var Brita kan vara född. Hälsningar Ingrid Jorarv

231

Spirman / Spirman « skrivet: 2014-08-18, 22:24 »

I Generalmönsterrullorna står alltså var militärerna bor och Engeby står det på både Richard Abramsson 1785 och sedan 1787 Carl Gustav. Båda skrivna som morianer. Det finns en annan morian som heter Robert Spirman som senare heter Carl Wilhelm Spirman, vilket indikerar att han också blivit döpt. Det fanns ju flera exempel på morianer med slavnamn som döptes till Carl hit och Adolph dit. Om du förstår vad jag försöker förklara. --- Vid Hertig Carls hov (Karl XIII) fanns det också så kallade Morianer. En av dessa var Antoine Zamore alias Charles Antoine Francois La Fleur Zamore (omkring 1736- 1814). Zamore fick 1784 tjänst som trumslagare i Hertig Carls livregemente till häst tillsammans med morianerna Robert Spirman och Carl Gustav Abrahamsson alias Richard Abramsson (omkring 1760-1838) som båda fick börja som ryttare. Abrahamsson blev sedermera befordrad till andra trumpetare. [2] Carl Gustaf Abrahamsson slutade som trumpetare omkring 1820. Han bodde sedan i Gamla Stan till sin död. Där angavs det i husförhörslängden att hans födelseplats var America, vilken säkerligen mer exakt var Västindien. http://sv.wikipedia.org/wiki/Morian --- Har en fråga om någon sett något födelseår eller land för Morianen Robert Spirman senare Carl Wilhelm Spirman vid Livregementet till Häst. Han rekryteras samtidigt som Antoine Zamore och Richard/Carl Gustav Abrahamsson. --- Barnhus-Sök Spirman, Kristina Vilhelmina Nämnd i rullor: 1799, 1800, 1801, 1802 Rulla 1799 Barnets förnamn Christina Willhelmina Barnets efternamn Spirman Intagningsdatum 1799-09-14 Födelsedatum 1793-08-15 Ålder vid registreringen 6 1/2 Faderns förnamn Carl Willhelm Faderns efternamn Spirman Moderns förnamn Christ. Moderns efternamn Helling Volymnummer 14 Inskrivningsnummer 85 Rulla 1800 Barnets förnamn Christ. Willhelm. Barnets efternamn Spirman Intagningsdatum 1799-09-14 Födelsedatum 1793-08-15 Ålder vid registreringen 6 5/12 Faderns förnamn Carl Willhelm Faderns efternamn Spirman Moderns förnamn Christ. Moderns efternamn Helling Anmärkningar om utlämningen g. nr 85 Volymnummer 14 Inskrivningsnummer 16 Rulla 1801 Barnets förnamn Christina Willh. Barnets efternamn Spirman Intagningsdatum 1799-09-14 Födelsedatum 1793-08-15 Faderns förnamn Carl Willh. Faderns efternamn Spirman Anmärkningar fadern avsk. trumpetaren Moderns förnamn Christ. Moderns efternamn Helling Anmärkningar om utlämningen g. nr 16, mul? Volymnummer 15 Inskrivningsnummer 8 Rulla 1802 Barnets förnamn Christina Willh. Barnets efternamn Spirman Intagningsdatum 1799-09-14 Födelsedatum 1793-08-15 Faderns förnamn Carl Willh. Faderns efternamn Spirman Anmärkningar fadern avsk. trumpetare Moderns förnamn Christ. Moderns efternamn Helling Utlämningsdatum 1802-04-12 Utskrivningsnummer 3548 Anmärkningar om utlämningen g. nr 8 Volymnummer 16 Inskrivningsnummer 4 http://www.genealogi.se/data/barnhus/files/s/6102.html --- Titel: Posttidningar Datum: 1795-09-21 Sida 3 Genom offentelig stämning har Stockholms RådHus-Rätt låtit inkalla ... Fältwäbeln wid Kongl. Swea Lif-Gardet Olof Ringberg. Extra Trompetaren wid Kongl. Lif-Regementet Carl W. Spirman och Linwäfware-Enkan Magdalena Löfberg jemte Borgenärer til den 29 Februarii, 1796; hwilket andra gången kungöres. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:340330&sequence_n umber=3&recordNumber=&totalRecordNumber= --- Konkursakter - Tidigmoderna konkurser ID db_titel ORDN HISCO AktNr AktNrAr AktNrNr SkannadAkt 6294 Dnr 4398/1795 E.trumpetare Carl Wilh Spirman 2 17 100/1796 1796 0100 Ja 20 april 2011 http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=20&cad=rja&uact=8&ve d=0CEwQFjAJOAo&url=http%3A%2F%2Fwww.tidigmodernakonkurser.se%2Fuploads%2Fpages%2 Ffiles%2FSE_SSA_0138_Skanning_A3A_A4A_F6A_Arbetslista_2011_v_004.xls&ei=1l3yU7LL NKvmyQO4o4CgDw&usg=AFQjCNHX7YXTVQ0nbCgTDTxb6x4p5yAdA&bvm=bv.73231344,d.bGQ --- 429 Gustava Annasdr Spirman Arkiv > Kisko församling Arkiv > kyrkan Inkorgen flyttande dokumenten > Migration legitimationshandlingar, 1833-1840 (jag Jba: 7) Inkommen Attest N:o 31 för år 1840. Ingifwen 21/11 1840. Sedelhafwanden bor å Haregisto Metola???, pag. 49. Utgående Attest för N:o 69 för år 1840. Ramsele? InhysesmannaDottren Gustava Annædr Spirman Är född d. 28 Sept. 1825 uti Bertil. Flyttar nu till Kisko Sockens Metola by. Attesteres S:t Bertil d. 16 November 1840. http://digihakemisto.appspot.com/edit?kuid=7337937&kuvanumero=429&ay=82417&sartu n=64117.KA&atun=183507.KA&amnimeke=Kiskon+seurakunnan+arkisto&sarnimi=Seurakunni sta+saapuneet+muuttokirjat&aynimi=Muuttokirjat+18331840+%28I+Jba%3A7%29&ay2=115 759

232

Solander / Solander « skrivet: 2005-01-27, 14:18 »

Hej! Jag har i min släkt en kvinna vid namn Anna Maria Solander född ca 1719, okänt var. Hon gifte sig,levde och dog i Gösslunda (R). Hennes far hette Peter Solander och modern Anna Ljung. Efter vad jag kan förstå förekommer namnet Solander mestadels i de norra delarna av landet. Jag undrar om någon har stött på namnet Solander i Skaraborg, Älvsborg eller dess närhet och som kan hjälpa mig att hitta var Anna Maria var född och var hennes föräldrar kom ifrån? Hälsningar Susanne

233

Sohlman / Sohlman « skrivet: 2009-09-18, 09:59 »

Hej Söker info om min halvbrors far Kalle (Karl) Sohlman. Han fick en son (min halvbror)Med min mamma Mildred Inga-Lill Andersson f 1932.04.18-1964.04.03 som föddes på Södertäljes Sjukhus 1953.02.16 och heter Jan Hannes Holmerin(Blev adopterad av Gustav och Birgit Holmerin 1964.Den jag söker info om är alltså hans biologiska pappa.Eftersom jag har så lite info så har det varit svårt att leta. Mvh Lars-Göran Andersson

234

Skärberg / Skärberg « skrivet: 2012-12-10, 07:47 »

Här efterfrågas information om släkten Skärberg: ---------------------------- Betty Nilsdotter Skärberg, född i Westra Nytomta (idag Där Nole) i Byn, Brunskog, dog i Vikene, Brunskog 1918-01-19. Hon var dotter till trumslagaren och bonden Nils Carlsson Skärberg och Anna Olsdotter. Nils var trumslagare i tredje generationen och med anor bak till Augsburg i början på 1500-talet (samt naturligtvis lite finn-blod). Anna härstammade från generationer av bönder i hemmanet Byn. När Nils dör kan jag dock inte hjälpa dig med. Källa: ----------------------------- Jag söker målaren Daniel Skärberg och hans hustru Helena Boström som 1873 6/5 fick sonen Daniel Emanuel. Var bodde de och hur hittar man dem i husförhörslängderna? Allt annat om deras ursprung är förstås också av intresse. Källa: Sv. Bef. 1890 om familjen Skärberg. Fadern har dött. Sonen Daniel har redan flyttat hemifrån. Skärberg f. Boström, Krist:a Helena 1844 Mor (Barn), Erik Ludvig 1868 Barn (Barn), Maria Matilda 1876 Barn (Barn), Karl Teodor 1884 Barn (Barn), Engla Katrina 1887 Barn Alla barnen födda i Gävle. Post 4250737 Skärberg f. Boström, Krist:a Helena f. 1844 i Gävle (Gävleborgs län, Gästrikland) Änka, mor i familjen 1:sta Kvart. 2:dra afdeln. Gävle (Gävleborgs län, Gästrikland) Födelseort i källan: Gefle Post 4257193 Skärberg, Daniel Emanuel Bag.arb. f. 1873 i Gävle (Gävleborgs län, Gästrikland)Ogift man, ensam i familjen 2:dra Qvarteret. Gävle (Gävleborgs län, Gästrikland) Födelseort i källan: Gefle Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ----------- Anders Israelsson Skärberg døde 16.06.1795 i Strömstad, og var født ca. 1765. Han hadde minst to søstre: Maria og Ingrid. De var ikke født i Strömstad. Er det noen som vet hvor de kan være fra? Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ----------- Jag söker anor och syskon till Jan Petter Ytterman SKÄRBERG f. tvilling 1756-06-13 i Yttre Rud, Glava. Hans föräldrar skall enligt födelseboken vara Olof Carlsson Ytterman och Karin Olofsdotter (kan vara Jonasdotter). Jan Petter gifter sig med Britta Christina Carlsdotter Karth f. 1756, dotter till Carl Magnus Karth och dennes hustru Maria Margaretha Meijer. Jan Petter, som var trumslagare, och hans hustru kom till Vennerud, Sulvik, Älgå där deras son Carl Gustav blev född 1781. Maria Margaretha dog redan 1782 och Jan Petter 1790. Carl Gustav blev då omhändertagen någonstans i Glava. Sägas bör att Karth och Meijer med anor är väl dokumenterade. Därför återstår anorna i Glava som jag inte alls kan hitta. Tilläggas kan att det blev tre generationer trumslagare - den sista var Nils Skärberg som avled i Där Nole, Byn, Brunskog 1882-01-10. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ---------------- gifter sig 1777-10-29 Trumslagar Jan Peter Skärberg i,och Jungfru Britta Stina Karth i Gambol, Kila. Enligt min uppfattning så är Jan Peter född 1756-06-13 i Yttre Ås, Glava som son till soldaten Olof Karlsson Ytterman. Jag har tagit del av Anders Pemers omfattande utredning där en Carl Magnus Karth ingår. Nu är min fråga; är Britta Stina en dotter till denna Carl Magnus? En Jonas Skärberg och Britta Stina Carlsdotter Karth får en son Carl Gustav Skärberg 1780 på underofficersbostället Wennerud i Sulvik, Älgå. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ---------------- Jag söker upplysningar om trumslagaren och bonden Carl Jonasson Skärberg (Kallman) f. 1780 Älgå d.1839-01-02 Mölnerud, Brunskog gm Britta Persdotter f 1786-09-16 Vikene, Brunskog. -------------------------------------------------------------------------------- ----------------- Söker ättlingar till borgaren,snickaren Anders Knape som föddes 1763 i Göteborg.Han var min farmors farfar.Han kom flyttandes till Åmål 1787 eller 1788 och gifte sig med pigan Sara Skierberg (Skärberg)f.1764 i Åmål.De fick många barn och ett av dem var Johannes Knape född 25/5 1806.Denne Johannes flyttade bl.a till Arvika och Filipstad i korta perioder.Han flyttade sen till Rudsbyn Långserud i Värmland och gifte sig med änkan Britta Andersdotter född 1795 i Gisslebyn. Johannes och Britta fick 4 barn.Yngsta dottern AnnaKajsa föddes 1840 i Amundebyn.Hon gifte sig med skräddaren Erik Erikson född 1840 i Korsbyn Karlanda också i Värmland.AnnaKajsa och Erik var min fars mormor och morfar.Erik Erikssons anor har jag ända från 1500-talet. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ----------------- 6 mf Olsson, Anders. Född 17 mars 1821 i Lerhol, Brunskog (S). Gift med efterföljande ana. Utflyttad till USA 28 maj 1869 från Kullen, Mölnerud, Brunskog (S). Inflyttad från USA 19 november 1873 till Där Oppe, Fösked, Brunskog (S). Död 17 januari 1896 i Mobråtarna, Fösked, Brunskog (S). (Barn 3) 7 mm Carlsdotter, Brita. Född 1 januari 1826 i Kronan, Brunskog (S). Gift med föregående ana. Utflyttad till Där Oppe, Fösked, Brunskog (S) 19 november 1873 från Kullen, Mölnerud, Brunskog (S). Adress 1885 Mobråtarna, Fösked, Brunskog. Död 24 januari 1896 i Fösked, Brunskog (S). (Barn 3, Far 14, Mor 15) 14 mm f Jonasson Skärberg, Carl. Namn till 1817: Kallman. Född 1780 i Älgå (S). Gift med efterföljande ana. Trumslagare,bonde. Död 2 januari 1839 i Mölnerud. (Barn 7) 15 mm m Persdotter, Britta. Född 16 september 1786 i Vikene, Brunskog (S). Gift med föregående ana. 1845: Sjuklig. Utflyttad till Bostället, Kronan, Brunskog (S) 1817 från Bostället, Kallviken, Brunskog (S). Inflyttad från Kronan, Brunskog (S) ca 1830 till Mölnerud. Död 1851 i Mölnerud, Brunskog (S). (Barn 7, Far 30, Mor 31) 30 mm mf Eriksson, Pehr. Född 5 september 1759 i Vikene, Brunskog (S). Gift med efterföljande ana. Adress Vikene. Död 1789 i Vikene. (Barn 15) 31 mm mm Nilsdotter, Marit. Född 27 februari 1763 i Takene, Brunskog (S). Gift med föregående Källa: -------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------- Anders Grans ansedel: Anders Karlsson Gran. Född 5 maj 1812 i Kallviken, Brunskog (S). Korpral, 1870 hemmansägare. Utflyttad till Bastnäs, Gräsmarks Gård, Gräsmark (S) 1863 från Södra Granbäckstorp, Gräsmark (S). Inflyttad 31 oktober 1892 till Södra Granbäckstorp, Gräsmark (S). Död 24 december 1893 i Granbäckstorp, Gräsmark (S). Utflyttad till Bastnäs, Gräsmarks Gård, Gräsmark (S) 1863 från Södra Granbäckstorp, Gräsmark (S). Inflyttad 31 oktober 1892 till Södra Granbäckstorp, Gräsmark (S). Far Carl Jonasson Skärberg. Född 1780 i Älgå (S). Trumslagare, bonde. Död 2 januari 1839 i Mölnerud, Brunskog (S). Mor Britta Persdotter. Född 16 september 1786 i Vikene, Brunskog (S). Död 1851 i Mölnerud, Brunskog (S). Gift med Maria Jansdotter. Född 26 november 1810 i Näs, Sunne (S). Död 9 september 1892 i Gräsmarks Gård, Gräsmark (S). Barn Kerstin Andersdotter. Född 29 augusti 1837 i Munkbacka, Sunne (S). Utflyttad till Sunne (S) 1902 från Södra Granbäckstorp, Gräsmark (S). Gift 26 december 1860 med Jan Magnusson. Född 21 november 1838 i Södra Åmberg, Sunne (S). Hemmansägare, nämndeman, riksdagsman. Jan Andersson. Född 9 december 1842 i Munkbacka, Sunne (S). Skräddare, torpare, handlande. Utflyttad till Edsele (Y) 7 juni 1873 från Gräsmarks Gård, Gräsmark (S). Adress Norrnäs, Edsele. Gift med Anna Lisa Israelsdotter. Född 1847 i Helgum (Y). Britta Kajsa Andersdotter. Född 10 juni 1849 i Granbäckstorp, Gräsmark (S). Död ogift 29 januari 1887 i Gräsmarks Gård, Gräsmark (S). Gift Carl Andersson. Född 21 juni 1852 i Granbäckstorp, Gräsmark (S). 1865: Värnlös, har svårt att tala. Död 26 augusti 1876 i Gräsmarks Gård, Gräsmark (S). Källa:

235

Sewén / Sewén « skrivet: 2011-05-13, 16:01 »

Fotografier från Baku och Kaukasien I Baku i nuvarande Azerbajdzjan byggde bröderna Ludvig och Robert Nobel upp en betydande industri under senare delen av 1800-talet. Ingenjören Per Gustaf Hilarion Sewén (1852-1928) var anställd hos bröderna Nobel under 1880- och 1890-talen. När han flyttade hem till Sverige tog han med sig ett antal fotografier som minne. De hamnade så småningom i Hedvig Önstads släktarkiv. Nobels villor och fartyg i Baku C:a 1890, fotograf: A. Mumorez http://www.riksarkivet.se/Sve/Arkivhistorier/artikelbilder/Nobel-Baku_big.jpg Persisk köpman ca 1890 http://www.riksarkivet.se/Sve/Arkivhistorier/artikelbilder/Nobel-Persisk-kopman_ big.jpg Arkiv: Hedvig Önstads arkiv, efterleverans 2010, volym 10 Källa: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=23980

236

Schüsler / Schüssler / Schütsler / Schüsler / Schüssler / Schütsler « skrivet: 2015-03-04, 06:22 »

Om Schüsler: I St. Catharina församling i St. Petersburg, alltså den svenska församlingen i staden får Johan(n) Friedrich Schüsler och Ebba Elisabeth Husberg 5.5.1806 en son, nämnd Johan(n) Friedrich efter fadern. Tror även att jag möjligen har funnit faderns föräldrar. I samma församling får 18.3.1750 inspektor Johan(n) Georg Schüsler och Eleonora Elisabeth en dotter. Tyvärr finns inte år 1762 eller de närliggande åren något barn födda till dessa i St. Catharina, men namnet Schüsler torde inte vara så allmänt i området...! Källa: Schlyter ----- ... Schlyter, tände det mig att hans namn även skrevs Schütsler och att han faktiskt en tid bodde i Lovisa stad som sadelmakare. Han sägs efter 1802 ha rest till Norrköping. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1390380#POST1390 380 ----- I Hiski-databasen finner man två födslar i Lovisa socken, Anna Lovisa (född 1797 8/6) och Ebba Christina (född 1802 26/4, död av vattusot 1803 11/4 i Lovisa), som är döttrar till sadelmakaren Johan Fredrik Schytsler och hans hustru Ebba Ulrica Husberg. I Hiski skrivs efternamnet Seissler i födelseboken 1797, men jag funderar på om det inte är ett läsfel av Scissler, som ju stämmer bättre överens med hur Schytsler bör uttalas - på sina ställen i Sverige finns även namnen Schisler och Schissler. http://aforum.genealogi.se/cgibin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1390500#POST1390 500 ----- Sophia Ulrica f. 14.6.1795. Barnen flyttade med sin mor till Ryssland, som kan ju betyda endast över gränsen på Kymmene älv till ryska sidan. Fadern sägs ha rest till Norrköping i kommunionboken för Lovisa 1800-1805. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi? tpc=576&post=1390583#POST1390 583 ----- Kanske hör detta ihop med tråden Siötsler (< ty. Schützler). I Lovisa är efternamnet skrivet i kb. 1800-1805 Schütsler. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1391086#POST1391 086 ----- Se också Schissler

237

Schram / Schram « skrivet: 2010-04-27, 10:47 »

Titel: Inrikes tidningar Datum: 1820-06-20 Sida 2 Kopparslagare-Åldermannen Emanuel Schram, död i Upsala den 27 Maj, 55 1/3 år gammal. ------------------------------------------------------------------------ Nummer 12860 i DISBYT Lennart Ekman Ändringsdatum: 2002-05-09 Familjeöversikt för Johan Schram Johan Schram 1743 Katarina, Stockholms län Gift med ? Margareta Schram 1736 Tyska Sankta Gertrud, Stockholms län 1749 Tyska Sankta Gertrud, Stockholms län Anna Katarina Schram 1740 Katarina, Stockholms län Dorotea Schram 1743 Tyska Sankta Gertrud, Stockholms län Anna Maria Schram 1748 Katarina, Stockholms län Gift 2 gången med Margareta Söderberg 1743 Katarina, Stockholms län Barn: Gottlob Schram f 1758 Katarina, Stockholms län Margareta Elisabet Schram 1761 Katarina, Stockholms län Karl Fredrik Schram 1783 Katarina, Stockholms län --------------------------------- Nummer 00028 i DISBYT Stig Geber Ändringsdatum: 2009-04-01 Per Vilhelm Schram f 1838 Uppsala, Uppsala län Gift med Amalia Charlotta Lovisa Hybinette f 1835 Svea Livgarde, Stockholms län Barn: Nils Vilhelm Schram f 1871 Östhammar, Uppsala län Tor Vilhelm Schram f 1874 Östhammar, Uppsala län Klas Erik Schram f 1878 Östhammar, Uppsala län (Meddelandet ändrat av simson 2010-04-27 10:54)

238

Schissler / Schissler « skrivet: 2013-06-21, 05:39 »

http://www.gavledraget.se/A3/Photogallery/Ur_Radhuskronikan/239_Schissler.JPG Samt under Alander/Ahlander: Styvson Lars Hagtorn, bruksbokhållare, bruksförvaltare på Hammarby Bruk i Ovansjö, född före 1657, enligt Lars-Olov Eriksson, död 1/4 1712, och gift med Anna Alandra enligt Sehlberg, svägerska till P. Schissler utan årtal, som (Anna) dog 1724 i Upsala och begrofs d 10 juni samma år. (För deras barn, se släkten Hagtorn här i Anbytarforum). Styvdotter Christina Johansdotter Hagtorn, f 9/5 1657 i Vendel, d 27/12 1685 i Öregrund, gift 29/12 1679 med Erich Erichsson/Erik Eriksson Brask, borgare och handelsman i Öregrund. Det finns en Anna Brask död 1714 Öregrund, Uppsala län gift med Philip Boivie, död 1714 Öregrund, Uppsala län, enligt Jan Eurenius i DISBYT. 2 söner Ersson Brask, enligt Sehlberg. 1.2.1.1 En dotter, Sara Johansdotter Alander/Alandra, död 5/7 1718 i Gävle, gift med Per/Peter/Petter Petersson Schissler, borgare och skeppare i Öregrund 1679, borgare i Gävle d. 22 juni 1692 (enligt Sehlberg, http://www.gavledraget.se/A3/Photogallery/Ur_Radhuskronikan/239_Schissler.JPG ). Handlande. Död d. 15 juni 1697. Son av Peter Schissler, vilken med sin hustru Margareta --- född i Frankrike, blev av Brukspatron De Geer ifrån Augsburg till Sverige införskriven, att såsom Bruksdirektör förestå Leufsta/Lövsta Bruk i Roslagen, och sonson av instrumentmakaren i Augsburg Christopher Schissler, namnkunnig år 1561, (enligt Svenska kongl. hofclericiets historia [av Aron Westén], Del .1, afd.1-3, 1814, s. 24., se också http://www.mhs.ox.ac.uk/epact/maker.php?MakerID=34) Sara Alander anges som dotter till Borgmästaren i Sundsvall, N.(Fel = Johan) Alander.) Barn: 1.2.1.1.1 Per Schissler, f 25/7 1688 Öregrund, Uppsala län; d 17/4 1755 Järvsö, Gävleborgs län, kyrkoherde i Järvsö 1729, hedersprost 1747, (enligt Jan Eurenius och Svenska kongl. hofclericiets historia [av Aron Westén], Del .1, afd.1-3, 1814, s. 24-26 http://books.google.se/books? id=-6oHAAAAQAAJ&pg=PA24&lpg=PA24&dq=Schissler+svens ka&source=bl&ots=xOVzQ4EK3W&sig=TQOxt7NsADHhFubhEuzLSGZmjIY&hl=sv&sa=X&ei=hLvDUc TtO8WE4gSvlYCABw&redir_esc=y#v=onepage&q=Schissler%20svenska&f=false). Gift 26/3 1723 med Anna Christina/Kristina Eriksdotter Hammar med vilken han hade 9 barn. Hennes far: Handelsman Erik Hammar i Gävle. Christina Groth(Groot) var född vid Nysshyttan eller Säter den 18 maj 1668 och dog Gävle den 12 juni 1750/52. Hon var g. m. Gävle handelsman och rådman Erik Larsson Hammar, som var född ca 1665 och dog före 14 dec. 1702 och begravdes i Gävles Heliga Trefaldighet Kyrka den 11 jan. 1703. Erik var ett vittnen i Gävles häxprocessor i april 1675. Christina Groth och Erik Larsson Hammar hade minst 4 barn. Källa: http://aforum.genealogi.se/cgibin/discus/show.cgi?tpc=576&post=102927#POST10292 7 "Om prosten Petrus Schissler (1688-1755) i Järvsö berättas en märklig historia. Han hade tillsammans med en bonde anlagt en varggrop på Kyrkön. På natten hördes tjut och oväsen därifrån. Då bonden var sjuk gick Schissler ensam till varggropen och fann att inte mindre än fem vargar var fångade. Han försökte dra upp dem en och en och döda dem men hamnade själv i gropen. Anledningen till att Schissler inte försökte döda vargarna uppifrån gropens kant var att ingen varg fick avlivas i fångstgropen, eftersom blodlukten sedan skulle varna andra vargar. Därför måste djuren halas upp och dödas utanför gropen.Vargarna var skrämda i fångenskapen och anföll inte Schissler. I kyrkan väntade församlingen på sin präst och till slut kom några karlar och räddade prästen ur varggropen. Gudstjänsten blev den här dagen en timme försenad men prästen föreföll inte alltför skakad av upplevelsen. Lupus est homo homini (ung. människan beter sig som en varg gentemot andra människor)." http://pontusmoller.se/2007/10/31/uppsala-stifts-herdaminne-band-ii16-ljusnans-k ontrakt-1593-1999/ Varggropen Några hundra meter från Järvsö kyrka ligger en gammal varggrop. Börje Björklund berättar om vad som hände prosten Petrus Schissler när han skulle vittja fångstgropen en vintersöndag 1729. Tid: 6:30 minuter. Spela ljudet http://www.rovdjursskolan.se/ljud/ En god Jesu Christi stridsman, then här redeliga kämpar, och ther härliga krönes, uti en christelig lik-predikan enfaldeliga förestäld, tå probsten och kyrkoherden i Jerfsö ... nu hos Gud ewigt salige, herr mag. Per Pedersson Schissler, : på sitt 67:de ålders år, then 17. aprilis år 1755. i Herranom afsomnad, blef, til sin andelösa kropp, i Jerfsö kyrko then 6. nästföljande maji, uti en tal-rik församlingens närwaro, med anständig heder til sin hwilo-kammar beledsagad, : och begrafwen af mag. Canuto Nicolai Lenæo, probst och kyrkoherde i Delsbo. Author: Knut Nilsson Lenaeus; Lorens Magnus Höjer Publisher: Upsala, tryckt hos Laur. M. Höjer, kongl. acad. boktr. [1755]

1.2.1.1.1.1 Per (Persson?) Schissler, f 1724, d 1794, Oeconomie-Directeur, författare om Gästrikland, Härjedalen, om Järvsö socken och kyrka, gift med Catharina/Katarina Margareta Boberg. http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:dW-Lwg8CQ3wJ:svenskuppslags bok.se/40760/schissler-jerlsosokns/+Schissler+svenska&cd=4&hl=sv&ct=clnk ; http://auktionsverket.com/auction/rare-books/2011-06-15/6507-schissler/ och http://libris.kb.se/hitlist? d=libris&q=Schissler,%20Pehr , samt http://databas.heraldik.se/DBSlaktvapenGrid.php?ID=2088& Barn: 1.2.1.1.1.1.1 Johanna Anna Schissler, barn födda 1796 Järvsö, Gävleborgs län, gift med Bernhard Lundqvist, f 1759 Årsunda, Gävleborgs län; d 1812 Norrbo, Gävleborgs län i hans första gifte, omgift med Sara Zimmerman, f 1771 Finland; d 1847 Bjuråker, Gävleborgs län. Föräldrar: Hovkvartermästaren Christian/Kristian Kristiansson Zimmerman f 1707, Finland, d 1792 Finland och Fru Margareta Holmgren. Barn: 1.2.1.1.1.1.1.1 Anders Bernhardsson Lundqvist, f 1796 Järvsö, Gävleborgs län; d 1869 Rasbo, Uppsala län. Gift med Fredrika Sofia Grönhagen, d 1887 Rasbo, Uppsala län. 1.2.1.1.1.1.1.2 Catharina/Katarina Margareta Lundqvist, f 1798 Järvsö, Gävleborgs län. 1.2.1.1.1.1.1.3 Per Lundvist, f Järvsö, Gävleborgs län, d ung. 1.2.1.1.1.1.1.4 Bernhard Lundqvist, f Järvsö, Gävleborgs län, d ung.

1.2.1.1.1.2? Erik (Persson?) Schissler, gift 1757 Gävle, Gävleborgs län, med Sara Elisabeth Unonia, f 1727 Gävle, Gävleborgs län; v 1751 Gävle, Gävleborgs län (med Erik Evertsson Palm, f 1721 Valbo, Gävleborgs län, d 1756 Gävle, Gävleborgs län); v 1757 Gävle, Gävleborgs län; d 1807 Gävle, Gävleborgs län. Tony Jonssons inlägg: Brukspatron Anders Smaraeus, född 1742 (1741), dog här 1809 22/9 och var gift 1776 29/10 å Lexe invid Gävle med Anna Brita Schissler, född 1760 och död 1819 1/6. Dotter till grosshandlaren här, Erik S.(=Schissler) Sonen Anders född 1777 dog 1809 22/12 som ogift. De hade övriga barnen Karl Johan, 1781, student "död som fattighjon i Gefle"; Erik Gustaf, 1785; Fredrik August, 1789 och Sara Kajsa, 1794. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=838439#POST838439 Jag har hämtat uppgifterna från W.A. Unander "Släkten Unander och Smaraeus" 1911 s 18 men där nämndes bara Andersfors bruk och där fanns de inte upptagen i församlingsboken. Men i Hedvigsfors i Bjuråker fann jag dem med hjälp av Din uppgift. Det enda barnet som föds på Hedvigsfors är Erik Gustaf och dottern Sara Kajsa föds här i Gävle den 13/10. Finner inga födda på Galtström. Anders Smaraeus och Anna Brita Schissler finns inte kvar i Hedvigsfors 1800, kanske på annat bruk eller här i Gävle? Endast Karl Johan, Erik Gustaf och Fredrik August bor kvar och alla flyttar till Gävle mellan 1800-1808 och Anders var troligen då redan i Gävle då han dog här 1809. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=838571#POST838571 Fann ett register mellan 1795-1825 och hittade således familjen under första kvarteret och barnen försvinner alla "spårlöst" till ej angivna orter, utom dottern Sara Kajsa "död" mellan 1795-1802, men fann henne inte. Jag har anteckningar över barnen vart de befinner sig i staden sista anteckningen men är sedan borta. Av registret och församlingsböckerna att döma, synes de flyttat. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=838590#POST838590 ----------”Enligt Per Sundin: Johan Alanders dotter Sara, död 5/7 1718 gift med skepparen Petter Schissler i Gävle, men även en dotter Anna Alandra gift med Lars Hagtorn, men det kan ju inte stämma eftersom Anna och Lars i så fall varit halvsyskon.”

239

Schindla / Schindla « skrivet: 2013-10-06, 12:21 »

Katarina församling Lysnings- och vigselböcker C I/5 (1690-1694) sidan 588 (SVAR:s bild 328): Anno 1693. Brudfolckz Lyssningar In Februarjo, Katarina församling C I/6 (1693-1695) (SVAR:s bild 108): 1693. Februarij Månadt./: 18. d:. 18. Dito (februari) angaf tobakzspinnaren Abraham Abrahamsson Schindla, födder Här i staden, Hans wittne war Mäster Lars Holtz skräddare; pijgan Beata Adamsdotter Schytz, ochså födder Här i Staden./:

240

Schick / Schick « skrivet: 2001-12-20, 08:48 »

Vem känner till ursprunget på bryggareåldermannen i Stockholm Claes Lampas hustru Lucia Schick?

241

Sarf / Sarf « skrivet: 2013-06-14, 16:14 »

Svea livgardes grenadjärbataljons församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0005D/C/2 (1735-1740): Beskrivning av innehållet enligt arkivförteckningen: SVAR Bildid: C0055604_00005 1) Husförhörslängd 1712-1715, mm. --- Förklaringar av innehållet A:o 1712 af Ordin. Predik:en Sv.(Sven) Flodman, samt prästen Jonas Stierner ifrån 24 Augusti 1735: SVAR Bildid: C0055604_00009 --- SVAR: Bildid: C0055604_00045 (Bild 45 = sidan 45?) dz 4 April 1712: H:r Capitein Grefwe Arvid Posses Compagnie: Corporal(=Korpral) Olof Sarf, Wesm.(=Västmanland) H. Margreta Matzd:r. (=Margareta Matsdotter) (Meddelandet ändrat av simson 2013-06-14 16:33)

242

Salner / Salner « skrivet: 2013-05-26, 02:05 »

En av prästerna vid Poltava var Bengt (Benedict) Salner, som 1699 tillträtt tjänsten som regementspastor vid Helsinge Regemente. Han följde sitt regemente till Poltava, där han tillfångatogs efter slaget och så småningom fördes till Tobolsk i Sibirien. Hemma i Gävle hade prästen Bengt Salner lämnat hustrun Catharina Magdalena Elis se http://www.gavledraget.se/photogallery/Lisselottes_Forskning/49_Elias_Elis.jpg och barnen Brita Salner, Anna Elisabeth Salner (f. 1701) och Bengt Salner (f. 1704). Det yngsta barnet, Bengt Salner, var fem år, när fadern tillfångatogs och så småningom fördes till Sibirien. Hustrun var dotter till Controlleur Jöran Elis vid Stora Sjötullen i Gävle och hennes farfar var borgmästaren Jeremias Elis i Gävle. Se Bengt Salner var född den 14 november 1668 i Uppsala och hans föräldrar var kämners- och handelsmannen Anders Göransson och ärbara matronan Elisabet Bengtsdotter. Enligt den tidens sed inskrevs han vid akademien i Uppsala vid sin födelse 1668. Han idkade sina studier vid skolan och akademien i Uppsala och därefter hade han ”åtskilliga vackra mäns barn under information” innan han prästvigdes år 1692. Bengt Salner blev då domprostens, doktor Rudbeckii, adjunkt vid församlingen i Uppsala. Därefter var han vice komminister på Värmdö socken år 1693, pastor i Nora 1694 och 1695, ”Rectori Scholai” i Uppsala 1696 och sedan komminister i Gävle 1697 och 1698. År 1699 blev han kallad till bataljonspräst vid Helsinge Regemente, vilket han följde till norska gränsen år 1700. År 1701 gick han med transporten över till Reval, därifrån till Riga och vidare till Mitau, Kurland. År 1705 bevistade han ”auctionen med de ryska” vid Gemäuerthof och 1706 följde han med general Leijonhufvuds (= Adam Ludvig Lewenhaupts) Corp. till Wildna i Litauen och åter till Kurland. År 1707 befann han sig i Goldingen och 1708 gick han med samma Corps. till Kungens armé och bevistade under marschen de blodiga slagen med ryssarna vid Lesna. Bengt Salner blev efter slaget vid Poltava förd till Tobolsk, där svenskarna byggde sin kyrka. Här predikade han för de svenska och tyska fångarna tills han och många fångar fick hemlov ur sin fångenskap den 29 juni 1722 och kom lyckligen hem till Stockholm. År 1722, efter 13 år i fångenskap, kom Bengt Salner hem till sin hustru och de vuxna barnen. Sommaren 1723 gifte sig dottern Anna Elisabeth med inspektorn vid Åmots bruk och senare Söderfors bruk, Andreas Qvist (av ätten Svinhufvud af Västergötland). Sonen Bengt gick inte i sin fars fotspår utan blev Överinspector vid Landtmätare Contoret. Dottern Brita var gift med kyrkoherde Lars Portuan. Väl i Sverige trädde han åter i tjänst vid Helsinge Regemente. Med kunglig fullmakt tillträdde han den 6 mars 1724 tjänsten som kyrkoherde i Tillinge och Svinnegarn pastorat i Uppland (ca fem km väster om Enköping). Vid prästmötet 1733 höll han en predikan. Kyrkoherdetjänsten i Tillinge förestod han i över elva år innan andtäppa och häftigt slag ändade hans strapatsrika liv den 18 juli 1735. Han blev 66 år och 8 månader. Bengt Salner var min mm fm mm mm f Christina Hjalmarson/2000-07-02 Källa: http://www.gavledraget.se/Prasten_i_%20Poltava.htm

243

Sadewasser / Sadewasser « skrivet: 2012-06-29, 15:43 »

Om Jakob Fredrik Sadewasser och hans familj, se: Jakob Fredrik Sadewasser, handelsman, död 28/5 1765, 39 år, i Klara församling. Bouppteckning 1765/3:796. änka: Anna Christina Kihlman,död 28/3 1773, bouppteckning 1773/2:742. barn: 1) Elisabet Sofia Carolina, 5 år 2) Anders Fredrik, 3 år ---------------------------------------- Om konstnären David Sadewasser: http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&siteId =1&module=artist&objectId=17266&viewType=detailView&lang=sv Namn: David Sadewasser Kön: man Nationalitet/ Levnadsår: Född 1640, Död 1672 Platser/Födelseort: Stockholm, Sverige Dödsort: Stockholm, Sverige ----------- http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:242239&sequence_n umber=4&recordNumber=&totalRecordNumber= Titel: Posttidningar Datum: 1788-04-24 Sida 4 Directeuren och Bokhandlaren Carl Gott. Ulfs Enka Elisabet Soph. C. Sadewasser om Boskilnad och Urarfwa ii. den 1 September;

244

Rywall / Rywall « skrivet: 2011-01-15, 13:53 »

Ur Borås CI:6 ANNO 1752. 16 Febr. Döpt 17. Annika oächta. Maria Ericsdotter Lindberg (i Tienst hos Bakare Sven Burlander), säger Kopparslagaregesällen Anders Rywall är Barnetz fader (Hos Kopparslagare Mester Peter Boman). Är ovan angivne månne släkt med följande? Från DISBYT: Nummer 04868 Per Liberg Ändringsdatum: 2009-08-13 -------------------------------------------------------------------------------- Familjeöversikt för Carl Anders* Persson Rywall Carl Anders* Persson Rywall v 1695 Borås, Älvsborgs län (*) ; d 1730 Torshälla, Södermanlands län (*) ; Gift med Catharina* Jonsdotter Palm v 1695 Borås, Älvsborgs län Barn: Pehr* Andersson Rywall f 1718 Borås, Älvsborgs län Christina (Stina*) Andersdotter Rywall f 1719 Borås, Älvsborgs län; v 1740 Borås, Älvsborgs län; v 1758 Borås, Älvsborgs län; d 1765 Borås, Älvsborgs län; Johanna* Andersdotter Rywall f 1724 Borås, Älvsborgs län; v 1749 Borås, Älvsborgs län Anna Catharina Andersdotter Rywall v 1743 Borås, Älvsborgs län

245

Ryttar / Rytter / Ryttare « skrivet: 2013-05-25, 13:26 »

Om släkten Ryttare i Gävle: http://www.gavledraget.se/Slakten_Ryttare.htm http://www.gavledraget.se/photogallery/Christina_Hjalmarson/579_Bure_Ryttare.jpg

246

Ryqvist / Ryqvist « skrivet: 2009-12-31, 14:55 »

UR SVERIGES BEFOLKNING 1890: Post 98015 Ryqvist, Hilma Amalia f. 1864 i Stockholm (Stockholms stad) h. Gift kvinna, mor i familjen Spettet N:ris 1 & 2 Maria Magdalena rote 16 (Stockholms stad, Uppland) Födelseort i källan: St. -------------------------------- SVERIGES BEFOLKNING 1900: Post 3647504 Siversson R?qvist, Karl Handlande f. 1864 i Boda (Värmlands län, Värmland) Gift man, far i familjen Stamgärde Undersåker (Jämtlands län, Jämtland) Födelseort i källan: Boda Värmlands län ------------------------------------- Post 3411285 Ryqvist, Alma Mariana f. 1880 i Bjärtrå (Västernorrlands län, Ångermanland) h. Gift kvinna, mor i familjen Limsta Gudmundrå (Västernorrlands län, Ångermanland) Födelseort i källan: Bjärtrå Västernorrlands län

247

Rundström / Rundström « skrivet: 2010-11-19, 15:44 »

Om Daniel Rundströms spännande liv, svensk pilot född 1925, kan man se en fantastisk flygfilm här: http://www.axess.se/tv/webbtv.aspx?id=2113 Mkt kort sammanfattning från Youtube - http://www.youtube.com/user/Tupolev204 Läs gärna om Daniel Rundström här: http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5083523 http://www.vt.se/personligt/artikel.aspx?articleid=5434355 http://www.z-bok.se/downloads/100-101.pdf http://www.z-bok.se/catalog.1.html (Meddelandet ändrat av simson 2010-11-19 15:49)

248

Rodebjer / Rodebjer « skrivet: 2014-02-21, 11:04 »

Om släkten Rodebjer ifrån Rodarve i Hogrän på Gotland. http://gw.geneanet.org/andoberg?lang=sv;pz=anders+olof+roland;nz=oberg;ocz=0;p=e lof+johan+august;n=pettersson http://sv.wikipedia.org/wiki/Carin_Rodebjer http://www.stor-hinrik.com/disgen/000/0013/985.htm

249

Rodde / Rådde / Rodde / Rådde « skrivet: 2013-05-25, 13:12 »

Om släkten Rodde / Rådde, se: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Rodde Barthold Rodde, rådman i Gävle, uppges vara släkt med borgmästaren i Kalmar Johan Rodde, från Lübeck. Barthold hade dottern Elsa Rodde, född omkr 1620. Gift med råd- och köpmannen i Gävle Sebastian Poppelman, ? 1662 i Gävle.

250

Ringbom / Ringbom « skrivet: 2011-08-05, 21:33 »

Ringbom Gullvalla Hej. Jag undrar om det finns någon i detta land som är släkt med Agnes Ottilia Ringbom F1889-08-12-6942 och skulle vilja hjälpa mig med lite släkt information? Jag vet att hon ar gift med innan hon 1932 gifte sig med Helge Andersson. Vet vem vad han hette och när/var han föddes och dog? Helge vet jag när han föddes och dog. Hennes pappa hette August Ringbom och mamma hette Anna Ersdotter. Hennes farfar hette Jan Erik Mattson F1815-07-18 så vart kommer Ringbom ifrån? Hennes farmor hette Stina Ersdotter F1814-12-27. Men vad hette Agnes mormor och morfar? Och finns det någon som känner till mer om familjerna neråt i tiden. Tack på förhand för all hjälp jag kan få. Hälsningar Anneli

251

Rimming / Rimming « skrivet: 2013-05-11, 18:50 »

Stöter vid flera tilfällen på en Hustru Catharina Rimming som dopvittne i födelseboken i Knutby C:1 (1674-1707), till exempel den 9 oktober 1692. Jag var inte säker på om jag hade läst rätt, men efter att ha googlat och lyckats sortera bort en massa ovidkommande sexsidor, så Rö och Fasterna. 14 odaterat Brev från David Olai [Rimming] Bild 32 19 odaterat Brev från kh Ture Unander - komministern har köpt halva Ösby, rekommenderar Olof Rimming till klockare [i Rimbo] Bild 39 http://www.rosocken.se/Forska/UDKEV-107-1.aspx Rimming, Beata född 1716, död 1800-03-05 Änka Kronberg, Fasterna http://www.roskarl.se/dod1800/dod1800/original/org19.htm ------------------------------------------------------------------------- Rimming, vitt kort - ref till handskrifter. http://genealogi.net/sf_arkiv/listor/slktnamnsregistret/slktnamn_ri.htm ---------------------------------- Det fanns 8 st Rimming i Sv Bef 1970, men inga i 1880, 1890 och 1900. Ur Sv Dödbok 5 (1901-2009): Rimming, Helga Eugenia 18990215-0524, Uppsala, död 28/4 1972, Skarpnäck. Rimming, Johan 18610313, Östervåla, död 1/1 1919, Maria Magdalena. Rimming, Johan Fridolf 18971201-0553, Västerlövsta, död 19/11 1973, Katarina. Rimming, Klara Elisabeth 19010103-0880, Maria Magdalena, död 6/2 1982, Katarina. Rimming, Lydia 18690926-050, Östervåla, död 18/11 1947, Högalid. Rimming, Lydia Eufrosyne Ottilia 18930508-0526, Västerlövsta, död ogift 23/10 1981, Skärholmen. ----------------------------------- Det finns 7 personer som har efternamnet Rimming. http://www.scb.se/Pages/NameSearch.aspx?id=259432

252

Rettig / Rettig « skrivet: 2013-05-26, 02:38 »

I mitten av 1700-talet levde i Hamburg en man vid namn Friedrich Jacob Rettig. Dennes yngste son, Steffen Cerillius Rettig, född år 1750, är stamfader till större delen av de i Sverige och sedermera i Finland förekommande medlemmarna av familjen Rettig. År 1898 adlades i Finland en gren av familjen under namnet von Rettig. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Rettig_(von_Rettig) Steffen Cerillius Rettig ägnade sig tidigt åt tobaksbranschen och förvärvade med tiden en ansenlig förmögenhet. Omkring år 1791 bosatte han sig i Karlskrona och grundlade där en större tobaksfabrik. Han visade sitt allmänna intresse genom att till olika ändamål donera avsevärda belopp, i nuvarande penningvärde uppskattade till minst 300.000 kr. En son till Steffen Cerillius Rettig var Per Christian Rettig (1788-1862). Efter slutad skolgång erhöll Per Christian Rettig av sin far en grundlig utbildning i tobaksbranschen. Enligt uppgift skulle den gamle Steffen Cerillius Rettig inte bara ha varit i besittning av många fina snusrecept utan även ha ägt kännedom om den då nya konsten att tillverka cigarrer. http://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Christian_Rettig http://www.tobakshistoria.com/ArkivPersoner.php?PersonID=102&PHPSESSID=9hm0u9sh7 tfegug7pu1q7ic6j http://www.gavledraget.se/Rettig_Slakt_i_Gavle.htm -------------------------------------------------------- Rettig – från tobak till rederi och radiatorer Jul 03, 2009 Skrivet av Anders Svensson Rettig är idag en finsk finansfamilj som äger bolaget Rettig Group med 3 700 anställda. Företaget kan sägas bestå av tre radikalt olika verksamhetsgrenar, fastighetsbolaget Tarkala, rederiet Bore och radiatortillverkaren Rettig ICC. Men bolaget började en gång i tiden som ett tobaksföretag. Rettig Group är dessutom delägare i företaget Nordkalk AB med 1 300 anställda. Man kontrollerar detta företag tillsammans med familjen Ahlström. Historien om familjen Rettig och deras framväxt som finansfamilj börjar redan på 1700-talet i Tyskland. Stephanus Cyrillus Rettig (1750-1828) blev 1781 chef för en tobaksfabrik i Hamburg och 1787 anlade han en tobaksfabrik i Ringköbing i Danmark för att 1791 flytta till Karlskrona där han snart startade tobaksfabrik igen. Hans son Berndt Heinrich Rettig (1782-1819) drev tobaksfabrik i Karlshamn och sonen Peter (Pehr) Christian Rettig (1788-1862) startade 1809 en tobaksfirma i Gävle, P.C Rettig & Co. Den andre delägaren i firman var en kapten Carl Brelin. P.C. Rettig gifte sig med Betty Catharina Jäderholm (1783-1873), dotter till den rike köpmannen Anders Jäderholm. Hennes arv var en del av de pengar som möjliggjorde satsningen på tobaksfirman, rederiverksamheten och bruket i Kilafors. En av sönerna till P.C. Rettig, Carl Anton Rettig (1814-1896) övertog 1845 ledningen av Kilafors bruk och blev den förste VD:n i det 1874 bildade aktiebolaget Kilafors Jernverks AB, som han ägde tillsammans med fadern. Han var också aktiv politiker och riksdagsman 1853-53 och mellan 1867 och 1870. Deltog i bildandet av flera järnvägar i södra Norrland och norra Uppland. Hans son Gustaf Rettig (1842-1918) var bankdirektör och en annan son, Per Edvard Rettig (1849-?) var styrelseledamot i Svenska Handelsbanken. Kilafors Jernverks AB (tillhörde de bolag som spekulanten William Olsson köpte i början av 1900-talet, 1969 uppköpt av Kopparfors AB) blev efterhand alltmer ett trävaruföretag istället för ett järnbruk. Robert Rettig (1818-1886), också son till P.C. Rettig, blev 1840 delägare i faderns firma P.C. Rettig & Co. han övertog vid pappans död rederiet och tobaksfabriken. Han var också en av intiativtagarna till företaget Korsnäs Sågverks AB (idag Korsnäs AB, dotterbolag till Kinnevik) och lokalpolitiker i Gävle. Robert Rettig var gift med Adelaide Garberg (1821-92) Vid Robert Rettigs död övertogs firman P.C. Rettig & Co av sonen Johan (John) Robert Rettig (1807-1917) som blivit delägare redan 1872. Denne var också VD i Gävle-Ockelbo Järnvägs AB 1882-1907 och engagerad i Korsnäs Sågverks AB. Han och hans fru Antonie von Eckerman fick inga barn och donerade stor summor pengar till fonder. 1915 blev P.C. Rettig & Co förstatligat och en del av Svenska Tobaks AB (idag en del av Swedish Match). John Rettig var också lokal politiker. I Åbo i Finland startade Pehr Cerelius Rettig (1811-1871) en tobaksfabrik år 1845. Denna är ursprunget till dagnes finska företag, Rettig Group. Vid hans död övertogs fabriken av brodern Robert. 1867 blev sedan Pehr Fredric Rettig (Fredric von Rettig) (1843-1914), ytterligare en son till Robert, delägare till fabriken i Åbo. 1871 övertog han företaget helt. 1897 grundade han Bore Steamship Company AB och året efter blev han adlad och fick namnet von Rettig. Han var också lokalpolitiskt aktiv i staden och en stor domnator till olika ändamål. Han var gift med Maria Sofia von Horn (1842-1876), syster till Leopold von Horn (1836-1892) som var gift med Adelaide Rettig (1845-1920), syster till Fredric von Rettig. Henning von Rettig (1866-1924), son till Fredric, blev 1893 delägare i Åbofirman P.C. Rettig & Co (som alltså inte är samma företag som Gävlefirman med samma namn) och chef för företaget vid faderns död 1914. Han gifte sig med sin kusin, Adelaide von Horn (1872-?), dotter till Leopold von Horn och Adelaide Rettig. Hon var dessutom syster till Robert von Horn (1879-1947) och faster till Knut von Horn (1907-90), en av initativtagarna till bildandet av Kinnevik. Vid Henning von Rettigs död övertogs ledningen av företaget av sonen Hans von Rettig (1892-1979) och därefter av dennes son Gilbert von Rettig (1928-1994). 1926 blev Hans von Rettig majoritetsägare i Bore Steamship Company och 1940 köpte P.C. Rettig & Co upp majoriteten i det konkurrerande tobaksföretaget Strengberg. De två företagen fusionerades 1976 till Oy Rettig-Strengberg AB. På 1970-talet diversifierade Rettig rejält, och hade verksamhet inom godis- tobaks och radiatorindustri tillsammans med rederiverksamhet. 1983 fick företaget namnet Oy Rettig Ab och 1984 köpte man bryggeriet Sinebrychoff. Denna verksamhet såldes gradvis till Carlsberg mellan 1998 och 2000. Under 1990-talet såldes också intressena inom tobaks och sötsakstillverkningen ut. Tobakstillverkningen köptes av RJ Reynolds International, dotterbolag till Kolberg Kravis Roberts’ RJR Nabisco Holding. Idag leds företaget Rettig Group av barnen till Gilbert, Ann von Rettig (1953-), Cyril von Rettig (1954-), Tom von Rettig (1955-) och Hans von Rettig (1960-). Alla sitter i styrelsen för familjeföretaget som har tillverkning av radiatorer och liknande utrustning i 11 länder. Läs mer: GD, Arbetarbladet1, 2, Gävledraget, Slottsparken Åbo, Aura II Wikipedia, Seagull Götaverken, NIB, Carlsberg, HBL, Källa: http://www.zaramis.nu/blog/2009/07/03/rettig-fran-tobak-till-rederi-och-radiator er/

253

Reinbott / Reinboth / Reinbott / Reinboth « skrivet: 2013-05-26, 03:52 »

Lorents Elis var stadssekreterare 1669, härjämte rådman 1675 och stadskassör 1692. Måste av okänd anledning frånträda dessa befattningar. 1693 insattes han som polisborgmästare. Hans ekonomiska ställning blev med åren dålig och hans lön lades i beslag 1699 för den skuld vari han häftade såväl till staden som till kronan. Sjukdom synes ha tillkommit och han måste lämna sin befattning. 1703 ingav han till Magistraten en skrift med anhållan, att han måtte rekommenderas hos landshövdingen till erhållande av en pension. Dog i Gefle barnlös. Representant för Gefle vid riksdagen 1689. Han var son av borgmästaren härstädes, Jeremias Elis och hans maka Katarina Jakobsdotter Reinbott. Gift första gången med Maria Höök, dotter av befallningsmannen i Gestrikland Jakob Andersson Höök och andra gången med Gunilla Printz, dotter av handlanden i Gefle Sven Olofsson Printz. Sehlbergs släkttavla med ättlingar till Jacob/Jakob Reinbott/Reinboth i Gävle: http://www.gavledraget.se/photogallery/Lisselottes_Forskning/236_Reinbott_Reinbo th_Krus.jpg (Meddelandet ändrat av simson 2013-05-26 07:49)

254

Ramin / Ramin « skrivet: 2013-09-01, 11:43 »

Om Gustav Lundskogs hustru Lisa Ramin, se och särskilt: http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=76819 Fotograf: Anton & Co., Drottninggatan 23 År: 1905 Ägare: Thomas Dahl, Mariestad Baksida: Bild nr: #76819 -------------------------------------------------------------------------------- Lisa Ramin 1905, står det på baksidan. Från samma album som #75042. Meddelat av Thomas Dahl, Mariestad 26 febr 2008 kl 17:49 -------------------------------------------------------------------------------- Kommentera detta porträttfynd (klicka) Om detta är en ung kvinna på 16 år, kan det vara Anna Elisabet född 1889 i Hedvig Eleonora, Stockholm stad. Hon var dotter till förmannen Gustaf Edvard Ramin född 1846 i Eskilstuna, Södermanland. Modern var Vilhelmina Kristina Nilsdotter född 1842 i Årdala Södermanland. Familjen bodde 1900 i Kungsholms rote 23, Stockholm stad. Uppgiften bör bekräftas Källor: Folkräkningarna för 1890 och 1900 Kommentar av Ann-Mari Bäckman 28 febr 2008 kl 11:14 -------------------------------------------------------------------------------- Anna Elisabet Ramin var född i Stockholm 1889-09-24 och dog i Värnamo 1966-05-27. Hon var gift 1914-02-01 med Gustav Petrus Kristoffer Lundskog, f. i Falun 1884, d. i Värnamo 1950. (Sveriges dödbok). Kommentar av Jan-Åke Holmbring, Linköping 20 dec 2010 kl 09:08

255

Ramén / Ramén « skrivet: 2009-06-07, 22:26 »

Söker information om syskonen till Nils Gerhard Ramén född 1897-09-24 i Ramsele född utom äktenskapet samt hans pappa. Hans mor var Anna Regina Bolen, född 187004-02. Kanhända att Anna Regina Bolen fick en dotter Sara Alfhilda Bolen född 1988 också född utom äktenskapet. Försöker hitta information om min farfars far så jag kan söka på faderns släktlinje bakåt. Tacksam för hjälp, tips, länkar jag kan söka vidare på etc.

256

Palmér / Palmér « skrivet: 2000-04-27, 19:26 »

Palmér eller Palmaer Letar Du efter någon med detta namn? Till någon vägledning kan jag kanske vara. Det finns säker 100 olika familjer som tagit namnet Palmér eller Palmaer. Jag har samlat några och skall gärna bistå. Den kanske äldsta är Palmaer /Palmaerus. Och så tar jag gärna emot Dina anteckningar om detta namn. Det är Sälgens (han)blommor som kallas palmer och hemma blommar dom just nu.

257

Ottander / Ottander « skrivet: 2014-06-07, 17:28 »

Denna mycket läsvärda pärla av Kiell Tofters berättar om prosten Otto Ottander och hans familjs öden i Östervåla: http://www.bygdeband.se/actions/getfile/423201/

258

Orlando / Orlando « skrivet: 2010-05-16, 13:06 »

Om cirkussläkten Orlando kan man läsa här: http://www.furuviksveteranerna.com/Adele_Orlando.htm

259

Nährström / Närström / Nährström / Närström « skrivet: 2011-07-19, 19:24 »

Hej, Vet att släkten kommer från Gotland. Inget mer. Tacksam för uppgifter. mvh Linnea Snölke

260

Neuendorff / Neuendorff « skrivet: 1999-12-25, 14:34 »

Finns det någon som känner till något om någon Neuendorff, eller var namnet kommer ifrån! Har letat på många olika ställen, men det har inte funnit något spår någonstans! Tacksam för minsta lilla ledtråd!

261

Mört / Mört « skrivet: 2009-12-26, 09:43 »

1 Erich Matzson Mörtt * cirka 1620 Sörutansjö 1, Högsjö församling ? 1687, borgare och stadsskrivare i Härnösand bör vara den som beskrivs nedanför, hämtat ifrån Tony Jonssons fina och generösa hemsida (utan upphovsrätt!) http://www.utansjo.se/byn/1542-1899/emmm.html : [2009-11-30] Handelsmannen i Härnösand Erik Mattson Mört var bosatt på hemmanet 1666-1688 och var sedan i dess släkts ägo fram till 1730. Åkerhagen motsvarar måtten 249x82 meter och Kornåkern 35,6x12,5 meter. En famn = 1,78 meter. Utdrag från Gudmundrå tingslags dombok 1671. Erik Matsson Mörts skada på hemmanet 1671. Bekiänne oss undertecknade Och här medh sandfendeligen betyga att när wij bleffwe kallade Anno 1672 den 22 Julij till att besee den stoora skada som waart Erich Matzsson på sitt hemman i Uthansiö och Högsiö Sochn tagit hafr, aff den Skadeliga wattufloden som skedde förgågne Åhr 1671 om hösten, Sädhan som Jordmätningen wijdh samma hemman skedt war, och detta som effterfölier: 1) Inom Åkerhagan på längden 140 fampnar dito och på Bredden 46 famp. 2) På KornÅkeren fallit uth på länden 20 fampnar. Bredden 7 fampnar. Synes och der hos wara sådan Jordmån såsom Åhrligen skulle taga stoor skada mz affallande wijdh Åhn. 3) En stoor skada skedh uth wijdh heela Elfwän på muulbeeth. 4) Wijdh nederst wijdh Elffwen medh qwarnhusebyggningen aff grunden affalla såsom och Siööboden mz saaker innewarande egendoom kullfallit. Att detta så ögonskinligt wara affgångit betyga Landz och Tolffmän i Högsiö. Här under medh wår Sochne wenlige Signete.

262

Mört / Äldre inlägg (arkiv) till 26 december, 2009 « skrivet: 2003-05-19, 14:22 »

Måns Persson Mört prästvigdes i början av 1630-talet. Han var född i Småland och inskriven vid Smålands nation i Uppsala. Han var gift med en kyrkoherdedotter Brask i Västervik. Mört verkade som kyrkoherde i församlingar i södra Östergötland. I min forskning har jag stött på flera andra personer med namnet Mört under 1600-talet i ex Sevede härad. Har någon annan uppgifter om personer med namnet Mört i Småland?

263

Mesan / Messan / Mesan / Messan « skrivet: 2012-04-21, 15:32 »

Personer som burit namnet Mesan / Messan återfinns som båtsmän i olika delar av vårt land. Personligen härstammar jag ifrån: PER NILSSON MESAN / MESSAN. Född 1715-1719, ca 171. i Torsås?, H? eller Kristianopel?, K [Tomas Alriksson]. Båtsman. Enligt Blekinge Båtsmansregister Akt/Torp nr BB-Ä1-0286-1760: Antagen i Ettebro rote, Ronneby 17/5 1760. Tjänstgjorde bara ett år (och 10 1/2 månad). Avskedad 2/4 1762 i Ettebro rote, Ronneby. Gift 1743 i Kristianopel, K med ELIN ANDERSDOTTER. [Tomas Alriksson]. Död 64-68 år gammal fredag 25/7 1783 i Brinkaström, Torsås, K [Tomas Alriksson]. Barn: ANNA PERSDOTTER (gift med OLOF LUSTIG) ANDERS PERSON LÖFBERG. Född söndag 3/1 1748 i Tombäck, Kristianopel, K [Tomas Alriksson]. Död i Gullemåla, Torsås, K [Tomas Alriksson]. Båtsman i Gullemåla, Torsås. MARIA PERSDOTTER (Gift med ÖLVING PERSSON). Född tisdag 5/3 1754 i Brinkaström, Torsås, K [Tomas Alriksson]. Död i Brändabo, Torsås, K [Tomas Alriksson]. Torparhustru. 15. mm m ELIN ANDERSDOTTER. Född 1713-1716, ca 171. i Tombäck, Kristianopel, K [Tomas Alriksson]. Död ca 87-90 år gammal tisdag 25/1 1803 i Brinkaström, Torsås, K [Tomas Alriksson]. Hur släkten runt denne Per Nilsson Mesan / Messan ser ut finner man här: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=16674#POST16674 Samma person och hans familjs anor efterlyses också här: ------------------------------- I grannsocknen Torsås återfinns: Israel Nilsson var son till båtsman Nils Larsson Kopparnagel, troligen född (döpt) den 28 nov 1731 och son till båtsman Lars Esbjörnsson Mesan i Qvilla nr 2. Nils Larsson Kopparnagel (Koffernagel) vigdes 26 dec 1755 med Botilla Andersdotter f. (döpt ) 19 mars 1738 i Applerum, dotter till båtsman Anders Hvitlock i Applerum nr 1. Nils Koppernagels syster Botil i Tånghult, bar två av barnen vid dopet. Han var med all säkerhet son till båtsman }Lars Esbjörnsson Mesan döpt 13 febr 1698, son till båtsman Esbjörn Hansson Wijk i Holma. Esbjörn Hansson Wijk var troligen från Tranqvill, han var bosatt där på äldre dagar. Namnet på Esbjörns hustru har jag inte återfunnit, men hon dog 1722 i Tranqvill. Esbjörn Hansson Wijk begravdes den 14 juni 1741. Lars Esbjörnsson Mesan dog i Svarvartorpet, begravd den 22 juli 1739. Hustrun hette Gertrud Persdotter (hennes namn står inte vid vigseln 6 jan 1720). Hon gifte om sig den 22 apr 1745 med båtsman Olof Jonsson Sten. Lars Mesans barn: Botil döpt 8 maj 1726, vigd 13 apr 1755 med bm Nils Persson Skata i Tånghult. Maria döpt 8 maj 1726 (tvilling med Botil), vigd 25 nov 1750 med bm Sven Persson Lustig. Israel döpt 16 febr 1729, begravd 16 okt 1743. Nils döpt 28 nov 1731, bm Coffernagel. Kirstin döpt 14 sept 1735 --- Cajsas farfars föräldrar: Lars Esbjörnsson Mesan f. 13 febr 1698 i Holmaryd, död 22 juli 1739 i Svarvartorpet. Vigd 6 jan 1720 med Gertrud Persdotter f. 20 okt 1701 i Svarvartorpet. Enligt Nordisk Familjebok av årgång 1911:en tjock pinne av järn, vilken är löst nedsatt genom hål i en nagelbänk eller i relingen och tjänar till beläggning (fastgörning) av tågändar, som tillhöra tacklingen. ------------------- Namnet Nils förekommer i båda familjerna, men är så pass vanligt att det väl inte säger något om släktskap, eller? -------------------------------------------------------------------------------- Också i Småland och Kalmar län, fast i norra änden: Maja Lena Eriksdotter heter i födelseboken för Gamleby Magdalena och föddes 1796-06-30 i Göltorpet i Gamleby och föräldrarna var förre båtsmannen Erik Mesan f 1752 i Gamleby och hans hustru Maja Johansdotter f 1752 i Odensvi, du hittar familjen i Gamleby AI:4 fol 52 och Maja Lena hittar du med son i Gamleby AI:10 fol 72 där det också står att hon flyttade till Västervik 1826. --------------------------------------------------------------------- Anders Nilsson Messän (Messan, min anmärkning), f 1764, död 18421014. Inflyttad från Hjorted 1802, behöver inte betyda att han fötts där....gifte sig 1808 med Stina (Christina?) Jacobsdotter född 17770120 eller 17771020, död 18471123. De bodde och brukade Lilla Norrgårda i Sproge där Stina var född. De fick barnet Christina Elisabeth född 180909. Om Anders Nilsson Messän (Messan, min anmärkning), står att han hade oroligt blod i ådrorna och drev omkring i landet, satt på fästning för stöld i Sproge kyrka, rymde och vårdades på Visby lasarett. Svar här: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=900267#POST900267 Det föddes bara två Anders Nilsson i Hjorted 1784. Den ene bor kvar där hela livet och den andre flyttade till Gotland. Anders född 25/2 1784 i Örnshult, Hjorted är son till båtsman Nils Träbom född 22/12 1751 i Hjorted och Elisabet Pehrsdotter född 2/4 1746 i Hjorted. Han hade syskonen Christina f. 1775, Petter f. 1777, Anna f. 1779, Inga f. 1781, tvillingbrodern Måns f. 1785, Sven f. 1786 alla i Örnshult. Nils Träboms föräldrar hette Sven Ankarman och Ingegärd Gustafsdotter och Elisabets/Lisas hette Per Persson och Elisabet Månsdotter. Bägge föräldrarna dog tidigt, Elisabet som änka 11/12 1791. Nils' dödsdatum har jag inte hittat. Barnen flyttade från Örnshult och Anders hamnade tillsammans med brodern Petter och systern Christina så småningom i Gladhammar (AI:3 sid 45). 1802 är han struken och det finns en notis om flyttningsattest till Gotland (AI:4 sid 94). Hans båtsmansnamn var Anders Mesan (stavat Messan ibland). Mesan är ju ett segel och ett ganska vanligt båtsmansnamn. Det står ju ganska tydligt i husförhörslängden för Sproge att han var född i Hjorted 1784 och inflyttad från Gladhammar 1802. --------------------------------------------------------------- Fråga om Petter Mesan på Gotland: Svar: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=124541#POST124541 Så här ser det ut från Petter Mesans föräldrar: Ättlingar Pehr Mallegård Pehr Mallegård. Båtsman. Gift med Christina Kroknäbb 1790-03-10 Fröjel (I). Barn med Christina Kroknäbb: 1 Caisa Stina Mallegård. Född 1792-12-26 Fröjel (I). 2 Petter Pehrsson Mesan. Född 1796-01-28 Fröjel (I). Död 1875 Rone (I). Generation 1 1 Caisa Stina Mallegård. Född 1792-12-26 Fröjel (I). Gift med Johan Löfgren 1816-12-29 Vamlingbo (I). Barn med Johan Löfgren: 1.1 Maria Löfgren. Född 1818 Simunde, Vamlingbo (I). 1.2 Olof Löfgren. Född 1821 Simunde, Vamlingbo (I). 1.3 Johan Löfgren. Född 1824 Simunde, Vamlingbo (I). 1.4 Anna Löfgren. Född 1827 Simunde, Vamlingbo (I). 1.5 Elisabeth Löfgren. Född 1829 Simunde, Vamlingbo (I). 1.6 Daniel Löfgren. Född 1833 Simunde, Vamlingbo (I). Död 1841 Simunde, Vamlingbo (I). 2 Petter Pehrsson Mesan. Kronobåtsman. Född 1796-01-28 Fröjel (I). Gift med Christina Maria Ronqvist 1820-10-17 Rone (I). Gift med Margaretha Olofsdotter 1823-02-18 Rone (I). Död 1875 Rone (I). Barn med Christina Maria Ronqvist: 2.1 Mårten Pettersson. Född 1822 Rone (I). Barn med Margaretha Olofsdotter: 2.2 Anders Petter Pettersson. Född 1825 Rone (I). 2.3 Catharina Charlotta Lovisa Pettersdotter. Född 1828 Rone (I). Död 1871 Rone (I). --------------------------------------------------------------------------- Om båtsman Anders Mesan på Westers (Västers) Grund i Boge: född 1774 i Källunge, gift 1802 med Ulrika Lovisa Hellegren eller Hallegren, Barn: Carl Gustaf 1803 och Anna Lovisa 1806 i Boge. ------------------------------------------------------ I Sollefteå-diskussionen: Det finns en Jon Ivarsson som är torpare i Österstrinne i Multrå. Han gifter sig i Multrå 1802 med Lisa Olofsdotter från Öd och själv är han då dräng i Västerstrinne. Lisa avlider där 1814. I hfl Multrå AI:2 sid 47 anges han vara född 1775. I Multrå C:2 finns en Jonas, född 8 december 1775, son till båtsmannen Ivar Mesan och hustrun Anna Brita Vestberg(?). Gissningsvis är det rätt Jonas -------------------------------------------------------------------------------- I Multrå-tråden: Båda var båtsmansbarn. Jon var son till Ivar Jansson Lustig Mesan och Anna Brita Persdotter Vestberg och född 1775-12-08. Lisa var dotter till Olof Andersson Floman och Lisa Olofsdotter och född 1780-07-22. Lisa dog 1814-06-09 i Österstrinne och Jon gifte 1819-03-28 om sig med Anna Margareta Eriksdotter från Spannsjön. Jon dog i Spannsjön 1837-09-16. ----------------------------------------------------- Är det någon som har vetskap om vilken båtsman båtsmannen Pehr Ivarson Hake f.17671207 i Multrå är son till? Det kan antingen vara båtsmannen Ivar Jansson Mesan eller båtsmannen Ivar Lustig efter vad jag kan förstå. Pehrs hustru hette Barbru Olofsdotter och föddes 1771, men var? Jag har sökt i födelseböckerna från Multrå och socknarna runt omkring men utan resultat. ---------- I Västergötland: Alltnog, Jacob Kurck var båtsman. Här följer uppgifter ur Marinen rullor för båtsmanskompanier i Västergötland 1729-1802 (1729, 1740, 1789, 1790, 1802): År 1740 är det en ny man på 171 och han heter också Boja. 1789 ännu en ny man Boja och en ny Råå. Året efter en ny Malm och en ny vice 176, Nils Sturck (känns ljudlikheten igen?) - ordinarie heter då Mesan. I hfl AI:2 1757-63 står på s 147 ”Båtsman Kurck el Mesan, Enkan Cajsa 1723 …”. Detta avser troligen båtsmannen Jan Kurck (se nedan) men ändå. --------------------------- Några av de sista båtsmännen och deras ättlingar verkar ha behållit namnet Mesan: Efternamn Det finns 23 personer som har efternamnet Mesan. Efternamn Det finns 1 personer som har efternamnet Messan. Förnamn. Det finns 1 man som har förnamnet Messan. Av dessa har 1 namnet Messan som tilltalsnamn. Efternamn Det finns 21 personer som har efternamnet Mezan. Förnamn Det finns 2 kvinnor som har förnamnet Mezan. Av dessa har 2 namnet Mezan som tilltalsnamn. Källa: http://www.scb.se/Pages/NameSearch.aspx?id=259432

264

Mellberg / Mellberg « skrivet: 1999-09-22, 22:43 »

Finns det någon som släktforskar på Mellberg? Min släkt kommer från Skaraborgs län, närmare bestämt från Mellby. En av mina förfäder, Jonas Mellberg död 1738 var gift med Lisa Börsäll alt.Boursell, Bourfell, Brusefell, Bärfell (lite svårt att utläsa i hfl.) Känner någon till detta skulle jag vara tacksam.

265

Mehmer / Mehmer « skrivet: 2010-08-09, 12:31 »

Hej, jag undrar om det finns någon som kan tyda texten i Mariefred-Kärnbo dödbok. Den avlidne var Hedvig Sophia Mehmer . född 1684 död 1773. Tacksamt Bengt

266

Mau / Mau « skrivet: 2013-05-25, 13:29 »

Om släkten Mau i Gävle: http://www.gavledraget.se/Slakten_Mau.htm http://www.gavledraget.se/photogallery/Lisselottes_Forskning/Mau/472_Joacim_Mau_ Catrina%20Ternberg.jpg

267

Matton / Matton « skrivet: 2013-05-26, 01:48 »

Matton. Gävlefamilj som blev känd för sin läderfabrik och som även haft inflytande inom såväl kultur, som idrott, genom aktiv verksamhet och donationer. 1. Lars Andreas (1825-1897), gm Christina Gustafva Mathilda Wallmon f 1830, grundare till L.A. Mattons Läderfabriks AB. Född i Ängskär, utskeppningsort till Löfsta bruk, utbildad hos garverifabrikören N.M. Tellbom i Gävle. Matton köpte 1852 Hans Wilhelm Eckhoffs före detta linne- och drällfabrik vid Kaplansgatan, fick burskap som garvare och öppnade butik för lädervaror och skor vid Norra Kungsgatan 3. Matton arrenderade 1864-1868 laxfisket i Gavleån mellan nuvarande Kungsbron och Smäcken, där Grand Hotell (Gamla Grand) senare byggdes. 1879 och 1888 köpte han fyra vretar, Mattonska vretarna, vid en svag strandremsa söder om Gavleån som han förstärkte. 1891 sålde han fastigheterna till Gävle stad. Där anlades sedan Strömvallen. Matton var ledamot av de 24 äldste, sundhetsnämnden och fullmäktig i Hantverksföreningen. 2. Ida Matton (1863-1940), född i Gävle, dotter till Lars Andreas (1), känd skulptris, under större delen av sitt liv verksam i Paris. Elev vid Tekniska skolan (Konstfack) 1882-1886, studerade i Paris 1887, debuterade vid Parissalongen 1888. 1890 gjorde hon succé med skulpturen Bébé, senare utställd i Chicago 1892. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ida_Matton http://www.ediffah.org/search/present.cgi?id=ediffah:uud:523463:1243432968&terml ist=konst 3. Emil Matton (1866-1957), son till Lars Andreas, började i L.A. Mattons Läderfabriks AB som 14-åring i stället för äldre brodern Carl Julius Matton, som dött 21 år gammal. Fick ansvaret för firman 1897, blev ägare tillsammans med brodern Waldemar Matton 1900 och ensam ägare och VD från 1908 till 1951 då sonen Lars Matton tog över. Emil Matton var då 85 år gammal. Ledamot i stadsfullmäktige 1907-1930, fullmäktig i Mellansvenska handelskammaren 1907-1946, styrelseledamot i Gävle Arbetareinstitut 1915-1949, i Sveriges Industriförbund 1911-1938 och i Svenska Garveriidkareföreningen 1914-1932. Han var fransk vicekonsul 1907-1919 och hade många styrelseuppdrag i Gävle. Emil Matton var gift med Otill Matton (f. Säfwenberg (1876-1978). När Mattons söner, Emil och Waldemar, tog över efter faderns död år 1897, lyckades man fyrdubbla produktionen inom loppet av sex år. Från 1909 var Emil Matton ensam ägare till fabriken och under hans tid utvecklades företaget till en av landets största läderindustrier med som mest 160 anställda. Företaget specialiserade sig på att tillverka läder till skosulor. Emil Matton var mycket idrottsintresserad och vice ordförande i Gefle Idrottsförening 1895-1909. Han tävlade på skidor (lär ha varit den förste som tävlade med två stavar i stället för en), var skytt och simmare och var 1884 en av de första som cyklade i Gävle. 4. Waldemar Matton (1872-1956), son till Lars Andreas (1), drev faderns firma i samarbete med brodern Emil Matton (3) 1900-1908 men flyttade sedan till Storbritannien där han levde resten av sitt liv. Framstående idrottsman och bergsbestigare. Waldemar Matton var liksom brodern Emil en duktig skidåkare. 5. Bertil Matton (1896-1955), son till Emil (3). Verksam i L.A. Mattons Läderfabriks AB, senare även chef för Motortjänst i Gävle och VD för Forsby Elektriska AB. Han var intresserad av segling och erövrade flera priser, däribland Oscar II:s vandringspris. Han var även flerfaldig svensk mästare i simning. Bertil Matton hade många förtroendeuppdrag, var exempelvis ordförande i Gefle Segelsällskap och ledamot av styrelsen för Gavlegårdarna. Han omkom i en bilolycka. 6. Lars Matton (1898-2001), son till Emil Matton (3), civilingenjör, kom 1922 in i ledningen för L.A. Mattons Läderfabriks AB, vice VD från 1943 och VD 1951-1961. Styrelseledamot i Svenska Garveriidkareföreningen. Intresset för konst och kulturhistoria ledde till ledamotskap i styrelserna för Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund, Gästriklands Kulturhistoriska Förening och Gävle museum (Länsmuseet), där han efter Philibert Humblas död 1952 skötte museets angelägenheter under ett år liksom under nästan hela 1961. Han var en av stiftarna av Gävle Musei Vänner 1943, samma år kassör och från 1954 även ordförande till 1970. Donator till Länsmuseet. Ordförande i Gävle stads konstnämnd 1955-1962. När den svenska skoindustrin slogs ut i mitten av 1900-talet var dagarna räknade även för Mattons läderfabrik. Den avvecklades i början av 1960-talet. 7. Einar Matton, född 1900, son till Emil Matton (3). 8. Wilhelm Matton, född 1901, son till Emil Matton (3). Konstnär som 1952 hade en separatutställning i Gävles stadshus, bland annat med Gävlebilder. Han var även känd som fotograf. 9. Elisabeth Matton, född 1903, dotter till Emil Matton (3). Gift med Ivar Hylander, domprost i Växjö. Källor: Humbla, Ph, red: Garvarsläkten Matton; Svenskt Konstnärslexikon; Från Gästrikland 1966 och 1991-1992. Se även Ödman, G: På den tiden. http://gefleif.se/g_matton.php Källa: http://www.gavledraget.se/slakten_MATTON.htm

268

Mackey / Mackeij / Mackay / Machey / Äldre inlägg (arkiv) till 07 maj, 2013 « skrivet: 2010-03-11, 19:27 »

Ätten Mackay http://www.algonet.se/~hogman/slmackey.htm http://www.algonet.se/~hogman/slgahhmm.htm grafisk släktskapstavla -------------------------------------------- Another account of the clan... The Mackays claim descent from the Royal House of Moray through the line of Morgund of Pluscarden and were originally known as Clan Morgan. The clansmen were removed to Sutherland where they rose to a powerful position, at one time owning lands from Drimholisten to Kylescue. Their later title of MacKay comes from a chief so named living at the time of David II. The first record of the name was in 1326 when Gilchrist M'ay, progenitor of the Mackays of Ugadale, made a payment to the Constable of Tarbert. The Mackays supported Bruce and fought with him at Bannockburn and by 1427 the chief, Angus Dubh Mackay was described as leader of 4000 Strathnaver men. Their fortunes fluctuated over the centuries and many bitter feuds ensued with the Sutherlands and Rosses. In the troubles of the 17th and 18th centuries the Mackays supported the Hanovarian forces against the Jacobites and helped secure the far north for the government. The Mackays of Strathnaver are especially remembered for the famous Mackay Regiment raised for the service of the Dutch and Swedish crowns during the 17th century. As a result of this many clansmen settled in Holland and Sweden and gave rise to a number of noble families there. In 1628, Sir Donald Mackay was raised to the peerage of Lord Reay by Charles I. His grandson, Colonel Aenean Mackay of the Scotch-Dutch Brigade, married the heiress of the Baron van Haefton. The Mackays suffered badly in the Strathnaver clearances between 1815 and 1818 and finally in 1829 the Reay estate was sold to the Sutherland family and in 1875 the chiefship passed to Baron Mackay van Ophermett who became 10th Lord Reay. His nephew Baron Aeneas Mackay, prime minister of the Netherlands was the great grandfather of the present chief. Källa: http://www.electricscotland.com/webclans/m/mackay2.html ------------------------------------------------- Släktband och äktenskap som resurs http://www.ekhistmotet09.ekhist.uu.se/node41 Henrik Ågren, Historia, Högskolan i Gävle: Mackay: A Scottish-Swedish Family in the Iron Industry in the late 17th and early 18th centuries. Detta bidrag är en punktstudie med syfte att studera hur det sociala arvet påverkade karriärer och äktenskapsmönster under andra halvan av 1600-talet och första halvan av 1700-talet. Utgångspunkten är den svenske brukspatronen Isak Mackey vars far hade immigrerat från Skottland och som alltså var nyetablerad i Sverige. På grundval av släktforskningsmaterial och med hjälp av kompletterande uppgifter från andra källor och tidigare forskning undersöks livsödena för dennes ättlingar i två generationer - barn och barnbarn. Den bärande tanken är att pröva om det går att använda släktforskningsmaterial för att undersöka nätverk och karriärer bland ofrälse och icke-präster, där vi som forskare inte har tillgång till tryckta sammanställningar över släkterna. Samtidigt är det också ett försök att se om Bourdieus kapitalbegrepp är fruktbart att tillämpa på den här typen av undersökning. Resultatet pekar på att det sociala arvet var viktigt, men att det inte var fråga om en mekanisk social reproduktion. Det väsentliga var inte att hålla sig inom sin bransch utan att upprätthålla en viss social status. Arvingar och äktenskapspartners var verksamma inom olika fält (entreprenörer, officerare, präster m m), men det gemensamma var att alla befann sig på en mellannivå i samhället. Här var lika ont om högadel som om småbönder. Därmed inte sagt att det bara var symboliskt eller socialt kapital som räknades. Tvärtom tycks det som om de Mackey-ättlingar som hade störst tillgång till ekonomiskt kapital lättast kunde bibehålla eller förbättra sin sociala status. Troligen berodde detta på att en så nyetablerad familj inte hade lyckats bygga upp ett etablerat rykte eller kontaktnät, utan att dess främsta tillgångar var materiella. Bidraget är en engelsk förkortning av en svenskspråkig artikel som publicerades i Släktforskarnas årsbok 2007 med titeln ”Arvet efter Isak Mackey - framtidsutsikterna för en grupp brukspatronsättlingar under svenskt 1600- och 1700-tal.” (tillsammans med Stefan Simander). Det ligger för närvarande för granskning på den skotska tidskriften Nordic Studies. www.ekhistmotet09.ekhist.uu.se/filedownload.php?id=42 Arvet efter Isak Mackey : framtidsutsikterna för en grupp brukspatronsättlingar under svenskt 1600- och 1700-tal / Stefan Simander och Henrik Ågren Simander, Stefan, 1958- (författare) Ågren, Henrik, 1968- (författare) Svenska. Ingår i: Släktforskarnas årsbok. ; [20]07, s. 217-256 : ill. -------------------------------------------------- Mackey, Rudolph Skotsk adelsman. Född i Skottland. Enligt Leijonhufvud (1901) kom en Rudolf Mackey och en James Mackey förmodligen till Sverige genom det skotska Mackays regemente som sattes upp 1626 och stred under Gustaf II Adolf från och med 1628. Detta stämmer ej överens med de uppgifter i Almquist (1947) där en krigsman Rolof Welamsson Mackey redan 1625 är bosatt på ett säteri i Östergötland. Att dessa två Mackey som avses är samma person verkar troligt då båda källorna också omnämner brukspatron Isak Mackey som var son till Rudolf Mackey. I Sverige slog sig Rudolf Mackey ner i Östergötland där han benämndes krigsman Rolof Welamsson Mackey. Ärvde tillsammans med sina svågrar säterierna Börsjö (sedermera Stjärnvik) i Bankekind (E) och Alvestad i Kimstad (E) efter svågern Udde Svensson som avled 1622. Arvsdelarna i Alvestad sålde han 1625 till svågern, Knut Svensson (Ödla). I Börsjö hade dock Mackey den största lotten och rustade hemmanen med häst och karl. Oturligt nog så dog hästen och Mackey fick problem att betala för den och krävdes dessutom på skatten. Det gick så långt att gården 1628 uppbjöds för oguldna utskylder. I detta läge ingrep svågern Knut Svensson (Ödla) med nödvändiga medel och fick således panträtt i Rudolf Mackeys jord. Förhållandena hade dock utvecklats därhän att fiktionen om frälsejord och frälseägare ej längre kunde upprättas och följden blev att kronan tog över dispositionsrätten för räntan. 1630 förlänades räntan för Börsjö till Anders Svensson då han adlades Ödla. http://web.archive.org/web/20041108034227/home7.swipnet.se/~w-79130/Genealogi/DI SGEN/78.htm -------------------------------------------------------------------------------- ------------------- http://jernbruk.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=9629cca3-a5ce-4bcd-8584-92a04 c1289aa -------------------------------------------------------------------------------- --------------- MACKEY Av Mackey-släkten är flera, vilka nämnas i Rådstuveprotokollen nämligen HENNING MACKEY och dess broder UDDO MACKEY vilka slogo Pelle Persson Tordin i Hemlinge täkt den 5 januari 1685. Kanhända voro de Söner till ISAK MACKEY d.ä. Själv tror undertecknad, att det är arrendatorn UDDO MACKEY i Näs, Ovansjö, Gb som avled år 1681 den 11 september och hans hustru som dog år 1693 den 2 februari som är deras föräldrar. HENNING Mackey blev måg åt borgmästaren Carl Falck i Gävle Stad. Han var gift med Ingrid Falck. Salige bokhållaren Henning Mackeys änka Ingrid Falk sökte och erhöll tillstånd år 1707 30/1 att få uppehålla sig i Gävle stad och föda sig med lovliga medel. Dock skulle dess döttrar söka tjänst hos gott folk. En dotter Elisabeth Mackey var vittnesgill 1707 den 27 juni. Bokhållare Henning Mackeys söner Karl och Uddo inskrevs i Gävle skola 1686. UDDO Mackey blev student 1676, präst 1686 kyrkoherde i Veckholm, Kungs Husby och Torsvi 1697. Gift med Brita Andersdotter Leufstadia. KRISTINA Mackey född omkring 1700, död 1784. Gift omkring 1720 med bagaren i Gävle stad Petter Evert, (se Tom 1:p 250). Kyrkoherden i Veckholm Uddo Mackey hade utom Kristina Mackey, bagare Everts hustru, dottern BIRGITTA Mackey som blev gift ... ELISABET som dog ung, samt sönerna ANDERS Mackey som dog som student och UDDO Mackey, som dog i ungdomen. Nedtecknat av Fredrik Pierre http://www.harnoforskare.se/bafvernytt/bn_007.pdf ------------------------------------------------- Bland de skottar som kom till Sverige hittar jag i Hållanders avhandling på s 55 Uddo Mackey, Strömsbergs bruk och på s 80 David Leijel, Älvkarlebybruken. Källa: http://www.vallon.se/discus/messages/18/483.html?1245920805 ------------------------------- ----------------- Rudolphs son Isac är omnämnd i en beskrivning rörande Torsåkers bruks historia: Kratte masugn, en betydande hytta i Torsåker, byggdes 1672 av Isak Mackeij jämte tre bergsmän. Dessa senare tog Mackeij med sig för att, även han liksom bergsmännen undgå tiondeskatten vilket också lyckades. Det fanns skattesmitare redan då. Hyttan, som huvudsakligen arbetade för Hammarby bruk stod vid den uppdämda Krattdammens norra ände överst i det ståtliga 25-meters fallet. Vattentillgången var tillräcklig och hyttan kördes hårt och ihållande varigenom den överansträngdes och ideligen måste byggas om. ---Hyttans sista verksamhetsår var 1881 och den revs 1884. Enligt en uppgift arrenderades Hargs och Gammelstilla bruk av Isak dä. Senare inköpte han bruken. Efter Isaks dy död 1705 inlöstes bruken enligt samma uppgift av hans dotter Anna Christina, gift med brukspatron Johan Uhr. http://slaktenkey.se/Documents/Grenar/MacKeij.htm Mer om brukspatron Isak Mackey och hans ingripande i berättelsen: En kärlekssaga från 1600-talets Älvkarleby Jungfru Anna Leijels äktenskap med bergsfogden (Anders) Holm försatte kyrkoherden (Olof Hedsinius) ur tjänst. Källa: http://www.ggfx.se/pics/nr3_2009_pdf.pdf ------------------------------------------------------------- Johan Uhr tjänstgjorde som skrivare vid flera av bygdens bruk. Han gifte sig med Catharina Mört och de fick tillsammans nio barn. Under denna tid måste också nämnas att bergsmannaanläggningen i Hammarby och bruket i Gammelstilla ägdes av brukspatronen Isac Mackey. Patron Mackey hade en dotter vid namn Anna Christina. Johan Uhr ingick ett andra äktenskap med Anna Christina Mackey som efter sin fars död fick ärva Hammarby och Gammelstilla. Genom att Kungsgården nu tillhörde bruksägarsläkter blev den bruksherrgård. Vid Johan Uhrs död 1741 ärvdes Kungsgården av hans barn i första giftet. Bland dem var sonen Anders som genom utlösen blev huvuddelägare. Sönerna Uhr och Uhrfors bruk Till Kungsgården hörde stora arealer av skog. Omkring 1760 anlades en stångjärnshammare vid vilken Anders Uhr erhöll privilegier eftersom hammaren var beroende av skogen som låg på Kungsgårdens mark. Denna kallades Uhrfors. 1763 avled Anders Uhr varvid Johan Uhrs och Christina Mackeys son David genom utlösen blev ensam ägare. Det var som huvudgård för bruksägarsläkten Uhr som Kungsgården fick sin prägel av 1700-talsherrgård. En gammal gård och en gammal gårdsanläggning fick ge vika för den byggnad, som i huvuddrag består än idag. Omkring 1770 byggdes herrgården om och fick en ny skepnad. Ägarna till Kungsgården hade före David Uhrs tid alltid även innehavt bruk och därför haft en ställning som tangerade adelns. Eftersom David inte ägde något bruk tillhörande gården blev han socialt jämställd med en bonde. För att ändra på detta kontaktade David Bergskollegium, som 1784 villfor hans begäran om att Uhrfors ej längre skulle höra till Kungsgården, utan Kungsgården förklarades tillhörighet till Uhrfors Bruk och dess ägare. Som erkänsla för stor duglighet blev David Uhr tillsammans med sin halvbrors son Johan Sebastian Uhr 1789 adlad under namnet af Uhr. Under Davids senare år övertog sonen Johan Fredrik ansvaret för gården. http://www.kungsgarden.info/herrgarden.htm ------------------------------------------------------------- Fischer: The Scotts in Sweden Eva Granberg, Anteckningar Nya rön angående familjen Keys skottska härstamning http://slaktenkey.se/Documents/PDFs/FortsattForskning.pdf Visar att Key INTE är släkt Mackey/MacKey!!! -------------------------------------------------------------------------------- ------ http://www.adelsvapen.com/genealogi/Key: Släkten Key har djupa rötter i Småland. I både Anrep och Elgenstierna kan man läsa att släkten härstammar från den skotska klanen MacKay, men nya rön visar istället att stamfadern Fridrich Key troligen var son till den från Skottland invandrade majoren Jakob Keitz. Två av Fridrich Keys sonsöner, häradshövdingarna Johan och Fredrik Key, ansökte i slutet av 1700-talet om adelskap och åberopade då som skäl att de härstammade från en skotsk adelssläkt, men utan resultat. Genom dessa två bröder delades sen släkten Key i de två grenarna Edshult och Windö. En av Fridrich Keijs många ättlingar var den världsberömda författarinnan Ellen Key, som lät uppföra Strand vid Vättern, nära Alvastra kloster... [redigera] TAB 1 Fridrich Keij, född 1630 (åu); upptagen som löjtnant i rullorna över Carl Gustaf Skyttes dragonreg:te år 1678; strandridare; har undertecknat en kompaniorder med namnet Fridrich Keij; den förste stamfadern som med säkerhet kan beläggas; ägare av frälsehemmanet Wijnstorp 1687-88 (källa: KGF-Nytt nr 95, dec 2006 s.6-8 - Jakob Keitz och några av hans efterkommande av Claës Linder och Karin Carlson); ? 1687-09-11, då han besökte en släkting till sin hustru på Kunhults gård norr om Eksjö. Gift 1677-03-19 med Elisabet Henriksdotter Philman, i hennes 1: äktenskap (gift 2:o med löjtnanten Erik Streng, som troligen stupade under Karl XII:s fanor år 1705), född 1650, ? 1735, dotter av den välbärgade handelsmannen Henrik Philman från Kalmar. Söner: En son, född och ? 1680. Henrik Key, född 1681 (åu). Han fick namn efter sin morfar; sattes som tioåring i skolan 1691-03-05, men därefter är hans vidare öden okända - troligen dog han ung eller ogift. Jakob Key, född 1686; kronobefallningsman; ? 1735. se Tab 2 osv.... ---------------------------------------------------------------------------- http://www.delborn.se/adel.html : Klanen Keith, med familjen Key Den första Åstrands ägaren till Ed var gift med Elisabeth Ulrika Key. Innan säteriet kom till familjen Åstrand ägdes säteriet av Elisabeth Ulrika Keys familj. Elisabeth Ulrikas fader hette Johan Key och hans fader Fridirich Keij. Några av de yngre Key ville ansöka till Svenska riddarhuset som medlem och hänvisade till en skottskklan. De fick avslag på sin ansökan pga , möjligtvis för att de hade för klena bevis. Släkten Key hade länge trott att de kom ifrån en klanen Mackay, men så var inte fallet. Genom senare släktforskning har släkten möjligtvis kunnat spåras, med hjälp av hjälp med andra till en annan klan. James/Jakob Keith var kammarjunkare åt drottning Kristina Stenbock. Hans fader Baron William Keith of Luduqharn var gift med Margret Keith. Deras son William föddes i Stonehaven, men brodern Alexander född i Luduqharn. Modern Margret är broder till George Earl of Marschal. James/Jakob bodde nere på Trulleboda i Hälleberga. James kom till svensk tjänst 1613 och under ett slag vid Nördlinger 1634 skadades han. Hans broder William dog under slaget och James fick en utbetalning av skulden. Efter slaget skapade också en uppgörelse mellan George Keith och William Keith of Ludquhar ,ett ansvar över ett överfall som förläts. James kom till skandinavien genom George Keith och Andrew Keith genom ett kungabröllop. James Keith skulle hypotetiskt vara ett kusinbarn till Andrew. William Keith of Ludquharn adlades, hans son William adlades, men sönerna James och Andrew adlades inte. James är inte ifrån adliga Keith, utan han tillhörde huvudgrenen Keith som som var adlig. . Genom att James var på krigsstjänst nere i Tyskland och som man vet har tyskar svårt att uttala TH fick ändra till TZ sitt efternamn. i http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/54897.html?1080064992 (Claes Linder) ---------------------------------------------- Marcus Wallenberg Jr. var son till vice häradshövding Marcus Wallenberg Sr. och Amalia Hagdahl, bror till bankmannen Jacob Wallenberg (1892-1980) och far till Peter Wallenberg, Marc Wallenberg och Anne-Marie Wallenberg (född 1929) i sitt första äktenskap med skotskan Dorothy Mackay (frånskilda 1935). Marcus Wallenberg Jr. gifte sig i sitt andra äktenskap med friherrinnan Marianne De Geer af Leufsta, tidigare gift med Carl Oscar Bernadotte (1890-1977), brorson till Gustaf V. -------------------------------------------------------------------------------- ----------------- http://www.konsuln.unicom.se/dokument/Nagra%20anteckningar%20om%20Hogbo%20bruk.p df Hedmans efterträdare, Lexelius, utgav också en likpredikan över Anna Christina Mackay med rubriken Guds barns härliga ro och stillhet under Guds hjelp och salighetssköld. -------------------------------------------------------------------------------- ------------------- http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/54897.html?1080064992 Om skotten mekanikern Robert Mackay som kom 1803. ----------------------------------------------------------------------- (Meddelandet ändrat av simson 2010-03-12 04:15)

269

Lundskog / Lundskog « skrivet: 2013-09-01, 11:39 »

18840315-261 Lundskog, Gustav Petrus Kristoffer Lasarettsgatan 10 Död 13/12 1950. Kyrkobokförd i Värnamo (Jönköpings län, Småland). Född 15/3 1884 i Falu Kristine (Kopparbergs län, Dalarna). Gift man (1/2 1914). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Värnamo, Värnamo kn (Jönköpings län, Småland) Födelseförsamling i källan: Falu Kristine (Kopparbergs län) Källor: DOR 50-51 ----------------- GUSTAF LUNDSKOG med porträtt Värnamo. Född 15 mars 1884 i Falun. Provinsialläkare. Källa: http://runeberg.org/pgsmal/0173.html ----------------- http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=76819 Fotograf: Anton & Co., Drottninggatan 23 År: 1905 Ägare: Thomas Dahl, Mariestad Baksida: Bild nr: #76819 -------------------------------------------------------------------------------- Lisa Ramin 1905, står det på baksidan. Från samma album som #75042. Meddelat av Thomas Dahl, Mariestad 26 febr 2008 kl 17:49 -------------------------------------------------------------------------------- Kommentera detta porträttfynd (klicka) Om detta är en ung kvinna på 16 år, kan det vara Anna Elisabet född 1889 i Hedvig Eleonora, Stockholm stad. Hon var dotter till förmannen Gustaf Edvard Ramin född 1846 i Eskilstuna, Södermanland. Modern var Vilhelmina Kristina Nilsdotter född 1842 i Årdala Södermanland. Familjen bodde 1900 i Kungsholms rote 23, Stockholm stad. Uppgiften bör bekräftas Källor: Folkräkningarna för 1890 och 1900 Kommentar av Ann-Mari Bäckman 28 febr 2008 kl 11:14 -------------------------------------------------------------------------------- Anna Elisabet Ramin var född i Stockholm 1889-09-24 och dog i Värnamo 1966-05-27. Hon var gift 1914-02-01 med Gustav Petrus Kristoffer Lundskog, f. i Falun 1884, d. i Värnamo 1950. (Sveriges dödbok). Kommentar av Jan-Åke Holmbring, Linköping 20 dec 2010 kl 09:08 ------------------------------------------------------------------ http://www.geni.com/people/Gustaf-Lundskog/6000000000254700034 www.geni.com Genealogy profile for Gustaf Lundskog med porträtt ------------------------------------------------------------------ Sjukhemsföreståndarinnan? 19041203-5727 Hultstrand, Alva Sofia Viola Dragspelsg 6 421 43 V Frölunda (Boendeadress 1 nov 1970) Död 23/10 1972. Kyrkobokförd i Västra Frölunda, Göteborgs kn (Göteborgs och Bohus län, Västergötland). Mantalsskriven på samma ort. Född 3/12 1904 i Sjösås (Kronobergs län, Småland). Frånskild kvinna (9/10 1953). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Västra Frölunda, Göteborgs kn (Västra Götalands län, Västergötland) Födelseförsamling i källan: Sjösås (Kronobergs län) Källor: MTL 71 / RTB 72 / RTBd 72

270

Low / Low « skrivet: 2011-06-07, 01:22 »

Det finns 29 personer som har efternamnet Low. I sökningen ingår personer som var folkbokförda i Sverige den 31 december 2010 exklusive de personer som då hade skyddad identitet. ----------------------------------------------------------- Nummer 31867 i DISBYT Wiveca Mårtensson Ändringsdatum: 2009-08-28 ------------------------------------------------------------------------------ Familjeöversikt för Anna Hansdotter Weisner Anna Hansdotter Weisner d 1737 Visby, Gotlands län Gift (ev 1682) med Olof Larsson Low d 1733 Visby, Gotlands län Barn: Hans Low f 1682 Visby, Gotlands län, v 1720 Malmö Sankt Petri, Malmöhus län, d 1754 Norra Rörum, Malmöhus län David Low f 1683 Visby, Gotlands län, v 1711 Kräklingbo, Gotlands län Lars Low f 1685 Visby, Gotlands län Anna Low f 1687 Visby, Gotlands län Laurens Low f 1689 Visby, Gotlands län Margareta Low f 1692 Visby, Gotlands län Om släkten Low från Skåne och Visby på Gotland, se även: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1095485#POST1095 485 och därpå inlägg också. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1095509#POST1095 509 http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=154142#POST15414 2 Hans Becker och Margareta Körsner har en son Hans Becker född 1726-08-28 i Visby död 1765-06-02 som gifter sig med Magdalena Körsner född 1732-03-08 i Ljugarn. Magdalenas föräldrar är Hans Körsner född 1696 och Margareta Low född 1692. Källa: Följande från Gunnar och Bo Bergström, Gotländska Strandridare, Gotländskt Arkiv, 1965, s. 65. Hans Kiörsner, f. 1696 på Gotland. Strandridare på Ljugarn (1728) och Kappelshamn (1735). ? i Hangvar 1758-09-20 (enl. bouppt. s.å. 5/12). G. i Visby 1719-01-25 m. Margareta Low, ? i Visby 1766-05-07 74 år. Barn: 1. Anna Margareta, f. i Visby 1721-01-30 [Jmf. ovan]... 2. Elisabet, g.m. skepparen Johan Hermansson (enl. bouppt. Visby 1766), ej vidare anträffad. 3. Anna Christina, f. i Ardre 1730-08-03, ? 1775-01-27, g. 1:o m. skeppskaptenen Mårten Cron, död 1759, g. 2:o , strandridare L. Ph. Laurin. 4. Johan, styrman, ej vidare anträffad. 5. Magdalena, f. i Ardre 1734-01-22, g. 1:o m. sergeant Hans Becker, döpt i Visby 1726-09-02, ? i Visby 1765-06-02, g. 2:o i Visby m. Linvävare Hindrich Sandström, ej vidare anträffad. 6. Clara Aurora, g.m. styrmannen Anders Kahlstedt (enl. bouppt. Visby 1766), ej vidare anträffad. Källa: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=407619#POST40761 9 Om kyrkoherde David Low, se: Brita Sofia Meck var en förmögen adelsfröken, som ärvde Brödåkra i Ignaberga. Enligt herdaminnet var hon 1757 trolovad med kyrkoherdesonen Johan Low, men detta sprack av någon anledning. Det lutar väl åt att oäkta sonen Carl Gustaf var Lows son. Brita Sofia Meck gifte sig i stället med en enkel rusthållare Sven Larsson. Omkring 1766 sålde dessa Brödåkra och köpte i stället tre gårdar, nr 1, nr 4 och nr 17 i Önnestads by. Där levde de och fick ytterligare några barn tills båda makarna dog redan 1772, bägge av fläckfeber med 1 1/2 månads mellanrum. Då hade Sven Larsson lagt sig till med namnet Liljegren. I dödboken står att han fick Brödåkra med sin fru. Sven Larsson Liljegrens anor känner jag inte till, men Brita Sofia Mecks finns i Svenska adelns ättartavlor (Elgenstierna). Källa: Om Lydert Low i Elmås, Säby församling, Jönköpingslän, Småland, död 1638. Källa: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=448664#POST448664 Om Lydert Low, se även: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=1063&post=60026#POST60026 Barn i Margareta Mattsdotter Kafle 2:a gifte med Peder Nilsson (Grevskapsfogde Brewik) 2. Samuel Pedersson Drysenius f. 1600 6/3 alt. 1603 i Eksjö g1. 1635 12/10 m. Anna Nilsdotter Grubb (1618 - 1656) g2. 1657 m. Änkan Ragnhild Hellagia (c1620 - 1660) g3. 1662 19/8 m. Mariana Hansdotter Low död 1672 2/1 i Vadstena Källa: PATRICK WEDDERBURN 1546?-1627, handelsman, borgare i Dundee 1571 g. 1 m. Janet Duncan död ca 1572), dtr t John Duncan, 2 1578 m. Elizabeth Low (levde 1616, änka efter James Rait). Hade fem barn: Alexander, Robert, Adam, John och Magdalene Wedderburn) Källa:

271

Lohe / Lohe « skrivet: 2005-03-02, 10:09 »

Jag läste i Nationalencyklopedin om Loheskatten och blev lite nyfiken på denna (tyska?) släkt som gömde Sveriges hittills störst funna silverskatt som hittades 1937 i Stockholm. Detta fann jag i Rötter: Lohe-Burensköld-släkten, Årsbok 2000, sid. 137 Lohe, Petronella, hustru, född 1696, död 1719, Årsbok 1989, sid. 224 I NE stod det att de har ett gravkor i Eskilstuna Fors kyrka från 1700-talet.

272

Liljesson / Liljesson « skrivet: 1999-08-02, 13:43 »

Hej! Jag söker all information jag kan få om släkten Liljesson i E-län. Jag är själv född Liljesson och jag vet att min farfar Knut tog sin mors efternamn Liljesson. Med vänliga hälsningar Gerd Pettersson

273

Liljeberg / Lillieberg / Lillienberg / Liljeberg / Lillieberg / Lillienberg « skrivet: 2004-04-18, 21:26 »

Lillieberg och Lillienberg m fl varianter förekommer även bland andra, ofrälse, smålänningar denna tid. Min ana Bengt Hansson Lillienberg var perukmakare i Vimmerby från 1677, flyttade t Gladhammar, där han fick flera barn, bl a Benjamnin Magnus 1693, som blev fältväbel vid Kalmar reg. Jag kan inte se att denna släkt har någon koppling, förutom namnet, t ovan nämnda, men kanske någon annan hittat en sådan.

274

Lenhult / Lenhult « skrivet: 2009-12-31, 01:23 »

Inrikes tidningar Datum: 1790-03-04 Afreste (till Finland från Grisslehamn 2 mars): --- Fändrick Lenhult, --------------------------------- Inrikes tidningar Datum: 1797-10-24 Kongl. Hof- och Slotts-Predikanten wid Haga Kongl. Lust-Slott samt Comministern i Solna och Ulricsdal Anders Hammarlund och Jungfru Anna Charlotta Björk, Dotter of framlidne Kongl. Hof-Predikantcn, Prob- sten och Kyrkoherden i Wassunda och Haga Johan Björk och des äfwen afl. Fru Anna Elisabeth Lenhult, wigde i Odensala Kyrka den 6 October. ------------------------------------------ Posttidningar Datum: 1798-08-27 Genom offentelig stämning har Stockholms Rådhus - Rätt låtit inkalla Bagare-Åldermannen Eric Westmans Enka Sara Westman, Lieutenanten Carl Lenhult och des. Hustru Maria Charlotta Rythén om Boskillnad, Stadsmäklaren Jacob Winstedt och des hustru Johanna M, Nettelbladt, til den 7 Januarii; ------------------------------------------- Posttidningar Datum: 1805-08-17 Att Pigan Maria Margareta Söderberg den 22 Sistl. Juni på Furusund aflldit och eftcr sig lemnat så ringa qwarlåtenskap, att densamma, till begrafningskostnaden ej war tillräcklig warder den dödas närmaste anhörige andra gången kungjordt. M. C. Lenhult. --------------------------------------------------------------- Post- och inrikes tidningar Datum: 1844-02-15 Döde i Landsorten. Enkefru Christina Ulrika Dahlberg, född Lenhult, i Upsala, den 8 Februari, 88 år, 2 månader och 13 dagar. Hvilket endast på detta sätt slägtingar och vänner tillkännagifves. ----------------- Post- och inrikes tidningar Datum: 1844-04-11 Döde i Stockholm. Enkefru Kapitenskan Anna Catharina Lenhult, född Schubb, å Drottninghuset, den 9 April, i dess 84 år. ------------------ Posttidningar Datum: 1812-02-27 Lieutnanten Lenhult har sökt leda answaret på Expeditions-Commisarien Sahlborg vad gäller af den 10 September 1789 från Åbo Magasin uttagit. -------------------------------------- Inrikes tidningar Datum: 1820-06-13 Wigde i Stockholm. Kamreraren uti Kongl. Klädkammaren Carl Johan Bask (släktnamnet ändrat efter egen läsning i stället för datorns OCR-tolkning av den svårlästa texten, efter att jag läst Chris utdrag nedan!) och Demoiselle Ulrica Carolina Lenhult, wigde den 27 Maj. (Meddelandet ändrat av simson 2009-12-31 11:34)

275

Kuper / Kuper « skrivet: 2010-11-29, 02:49 »

Någon som känner till släkten Kuper och då särskilt nedanstående familj? CHRISTIAN KUPER. Magasinsbetjänt. Född ca 168. [Bouppteckning 1737/1:1373]. Död måndag 25/4 1737 i Jakob och Johannes, Stockholm, AB [Bouppteckning 1737/1:1373 SSA Digitala register]. Levnadsbeskrivning Ur Digitaliserade register, Stockholms län: CORDEHU JOHANNA, d. 27/12 1736. Bouppteckning 1737/1:1373, se KUPER, CHRISTIAN. KUPER, CHRISTIAN, magasinsbetjänt, d. 25/4 1737. och h. hu. 1737/1:1373. CORDEHU, JOHANNA, d. 27/12 1736. döttrar: 1) MARIA ELISABET, 26 år. 2) JOHANNA, 24 år. ANNA CATHARINA, 22 år. ANNA SOFIA, 17 år. -------------------------------------------------------------------------------- -------- Är MARIA KUPER (g WIEBE) SYSTER?, död 1685 i Stockholm, A [SSA Digitala Register]. --------------------------------------------------------------------------- DIDRIK WIEBE, tradesman in Stockholm, and his wife MARIA KUPER had a son DIDRIK WIBE who was 3,5 years old according to the inventory when his mother died in 1685. DIDRIK WIEBES second wife was ANNA INSEN. (Staffan Bengtsson 24 februari 2004 i Wiebe-diskussionen i Anbytarforum.) Gift ca 170. med [Bouppteckning 1737/1:1373] JOHANNA GÖRANSDOTTER? KORTHEU / CORDEHU (g m KUPER). Magasinsbetjäntshustru. Född ca 169. [Bouppteckning 1737/1:1373]. Död måndag 27/12 1736 i Jakob och Johannes, Stockholm, AB [Bouppteckning 1737/1:1373]. - Far: GÖRAN/JÖRAN/GEORGE FILIPSSON KORTHOU. Mästersmältare. Född ca 1643 i Åkerby, Österlövsta, C [Kjell Lindblom I:s.148]. Begravd 48 år gammal, söndag 18/10 1691 i Österby, Film, C [C:1 sidan 81v+Lindblom I s.148]. Mor: MARIA KLASDOTTER ANJOU. Mästersmältarhustru 1672-1691 och änka 1691-1692 i Österby, Film. Född ca ../9 1653 i Österby, Film, C [Kjell Lindblom I:s.148]. Död 39 år o några månader ../12 1692 Österby, Film, C [C:1 (1684-1712) s.82]. Begravd måndag 26/12 1692 Österby, Film, C [C:1 (1684-1712) s.82]. Barn MARIA ELISABET KUPER. Magasinsbetjäntsdotter. Född 1/10 1711 i Jakob och Johannes, Stockholm, A [Bouppteckning 1737/1:1373]. Död efter 1737 Stockholm?, AB? [Bouppteckning 1737/1:1373]. JOHANNA KUPER. Magasinsbetjäntsdotter. Född 10/11 1713 i Jakob och Johannes, Stockholm, A [Bouppteckning 1737/1:1373]. Död efter 1737 [Bouppteckning 1737/1:1373]. ANNA CATHARINA (KATARINA) KUPER. Magasinsbetjäntsdotter. Född 7/3 1717 i Jakob och Johannes, Stockholm, A [Bouppteckning 1737/1:1373]. Död efter 1737 [Bouppteckning 1737/1:1373]. ANNA SOFIA KUPER. Magasinsbetjäntsdotter. Född 7/3 1720 i Jakob och Johannes, Stockholm, A [Bouppteckning 1737/1:1373]. Död efter 1737 [Bouppteckning 1737/1:1373]. --------------------------------------------- http://www.familysearch.org/Eng/Search/ancestorsearchresults.asp?standardize=N&l ast_name=Kuper International Genealogical Index - Sweden 184. ANNA CATHARINA KUPER - International Genealogical Index / SW Gender: Female Christening: 07 MAR 1717 Jakob Och Johannes, Stockholm, Stockholm, Sweden 185. ANNA SOFFIA KUPER - International Genealogical Index / SW Gender: Female Christening: 07 MAR 1720 Jakob Och Johannes, Stockholm, Stockholm, Sweden 186. JOHANNA KUPER - International Genealogical Index / SW Gender: Female Christening: 10 NOV 1713 Jakob Och Johannes, Stockholm, Stockholm, Sweden 187. JONAS KUPER - International Genealogical Index / SW Gender: Male Marriage: 24 FEB 1689 Storkyrkoforsamlingen, Stockholm, Stockholm, Sweden 188. MARIA ELISABET KUPER - International Genealogical Index / SW Gender: Female Christening: 01 OCT 1711 Jakob Och Johannes, Stockholm, Stockholm, Sweden 189. MARIA RISABET KUPER - International Genealogical Index / SW Gender: Female Christening: 30 APR 1709 Jakob Och Johannes, Stockholm, Stockholm, Sweden

276

Kröger / Kröger « skrivet: 2013-05-25, 11:05 »

Släkten Kröger i Gävle http://www.gavledraget.se/Slakten_Kroger.htm http://www.gavledraget.se/photogallery/Kroger/57_Kroger.jpg (Meddelandet ändrat av simson 2013-05-26 00:17)

277

Kolmodin / Kolmodin « skrivet: 2010-03-19, 16:38 »

Hej Sraffan Jag kan nu se att jag formulerade frågan lite konstigt. Men tack vare det fick Min Israel ytterligare 5 barn. Enligt Lotte Jensen Gotländska Präster ser familjen Israel f 1709 ut som följer; 1 äk 1743 med Anna Christina Lyth f. ? d 1744. Helena Catharina 1743-1819 2 äk 1744 med Elisabeth Mårtensson Facht 1725-1804 Michael 1745-1805 / Mårten 1746-1780 / Isreal 1749-1820 / Elisabeth Abigael 1753-1829 Gustav 1755-1831 / Engel Charlotta 1758-1843. Framtida forskningar får väl utvisa vad som är korrekt. så Tack, nu kan jag nog avluta (för tillfället) denna familj. Hälsningar Bengt

278

Kjällsten / Kiällsten / Kjellsten / Kjällsten / Kiällsten / Kjellsten « skrivet: 2013-05-25, 12:35 »

Om fiskarsläkten Kiällsten i Gävle, ifrån Sehlbergs samling, med betoning på ättlingarna Forsslund: http://www.gavledraget.se/photogallery/Bure/170_Kjallsten_Forsslund.jpg

279

Kihlman / Kihlman « skrivet: 2000-10-10, 13:20 »

Jag söker uppgifter om Sara Jonsdotter Kihlman och hennes ursprung. Sara var gift med komministern i Mellösa, Ericus Simonis Lidius. Hon levde ännu år 1700 i Mellösa. Ericus avled 1688.

280

Kardell / Cardell / Kardell / Cardell « skrivet: 2013-03-04, 13:34 »

Dagkarlen Erik Jonsson (Jansson). Han är troligtvis född omking 1840, gift med Kerstin Persdotter. Vet att dom fick ett barn, Erik Johan Hedenström Kardell, född 1863-10-24 i Ockelbo. Känner någon igen denna Erik Jonsson (Jansson)? -------- Oscar Reinhold Pehrsson Kardell var gift med Bengta Akesdotter (vigda 1889 i Sjorups moderfors). De far tre dottrar: Elin Arvida Maria Kardell f 1889, dor 1892 i difteri. Sigrid Ingeborg Alfrida Kardell f 1891-06-10 i Sjorup. Arvida Charlotta Sofia Kardell f 1894-05-15 i Kallsjo Skurup. Ar 1900 bor familjen i Jordeberga dar Oscar Reinhold arbetar som smed. Ingeborg ar min mormors mor och gifter sig 1909-09-26 med Anders Andersson i Ahus Karr. Jag har tva fragor: - Enligt min slakt flyttar familjen Oscar Reinhold Kardell senare till Brosarp. Ar det nagon som har information om detta? Kyrbockerna visar bara inflyttning/utflyttning till 1894 vilket ar for tidigt. -------------------- Oscar från dödboken 1901-2009 18620224 Persson Kardell, Oskar Reinhold St. Juleboda Död 1/1 1935. Kyrkobokförd i Maglehem (Kristianstads län, Skåne). Född 24/2 1862 i Skurup (Malmöhus län, Skåne). Änkling (3/1 1927). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Degeberga, Kristianstads kn (Skåne län, Skåne) Födelseförsamling i källan: Skurup (Malmöhus län) Källor: DB, FS hustrun från samma källa 18550618 Kardell f. Åkesson, Bengta St. Juleboda Död 3/1 1927. Kyrkobokförd i Maglehem (Kristianstads län, Skåne). Född 18/6 1855 i Skårby (Malmöhus län, Skåne). Gift kvinna (14/4 1889). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Degeberga, Kristianstads kn (Skåne län, Skåne) Födelseförsamling i källan: Skårby (Malmöhus län) Källor: DB, FS Bägge begravda på Maglehems kyrkogård 1862-02-24 Persson, Kardell Oskar Reinhol f. 24/2 1862 Maskinist St. Juleboda Död 1/1 1935 Begravd 6/1 1935 Maglehems kyrkogård, kv. B, nr. 55 (kista) [l 1] Degeberga kyrkliga samfällighet (Kristianstads kn, Skåne län) Skaddevägen 8 A 297 31 DEGEBERGA Tel. 044-35 54 50 [email protected] [k][1]Posten levererad 2008-08-27 1855-06-18 Kardell, Bengta f. 18/6 1855 St. Juleboda Död 3/1 1927 Begravd 9/1 1927 Maglehems kyrkogård, kv. B, nr. 56 (kista) [l 1] --------------------- Tore Lennart Kardell och var född 1913-10-19 (Men vet inte vart) och död 1964-12-19. Han gifte sig 1936-02-15 i Norrköpings Hedvigs församling med min släkting Margit Lovisa Ullgren (f. 1910-12-27 - 1979-01-15). De fick en dotter i Norrköpings Sankt Olai församling 1936-05-26 som hette Inga-Lill Kardell, som senare kom att bli skådespelerska i Hollywood under artistnamnet Lili Kardell. Det jag undrar är var är Tore Kardell född? Känns som att jag har letat överallt. I Sveriges Dödbok står hans födelseort inte med. Jag hittar ingen hfl med honom i, annars kunde jag ju ha sett där om det stod någon notering. Det står heller ingen notering i varken vigselbeviset eller födelsebeviset för hans dotter Inga-Lill. --------------- Tore Lennart Kardell föddes 1913-10-19 i Linköpings domkyrkoförsamling, han var son till konduktören Karl Hjalmar Kardell f 1878-06-03 och hans hustru Jenny Matilda Henriksson f 1881-04-03, makarna vigda 1901-11-17. Tore Lennart döptes 1913-11-23 av David Glimborg (sedermera kyrkoherde i Norrköpings S:t Johannes). Källa: Linköpings domkyrko CI:20 1913:353. Hänvisning finns till församlingsboken AIIa:14 fol 2765 där hela familjen Kardell återfinns, Karl Hjalmar föddes i Mjölby och Jenny Matilda föddes i Motala, Tore Lennart var nummer fyra i syskonskaran och fick ytterligare tre syskon. Karl Hjalmar Kardell avled 1959-10-05 i Norrköpings Östra Eneby, Jenny Matilda Kardell avled 1953-10-28 i Ljungby Kronobergs län (Sveriges dödbok). ---------- Gertrud Linnea (Kardell) f 1902-10-16 i Mjölby, avliden ogift 1988-02-01 i Katarina Sthlm. Astrid Maria (Kardell) f 1905-07-11 i Mjölby, avliden 1906-01-09 i Mjölby Folke Valdemar (Kardell) f 1904-06-22 i Mjölby, utvandrad från Linköping till Nordamerika 1925-02-21. Karl Verner (Kardell) f 1909-07-08 i Linköping, gift 1935-04-21 i Norrköpings S:t Olai med Anna Margit Eufemia Pettersson f 1913-03-28 i Tierp, makarna skilda 1961-11-30, han avliden 1969-07-06 i Hägersten Sthlm, hon avliden 2000-04-23 i Tumba. Dagny Jenny Viola (Kardell) f 1916-03-19 i Linköping, gift 1968-03-09 med Olof Valdemar Karlsson f 1918-07-29 i Kisa, han avliden 1995-12-29 i Marbäck Jönköpings län, hon avliden 2005-04-12 i Rogberga Jönköpings län. Svea Elisabet (Kardell) f 1920-12-02 i Linköping, gift 1948-06-27 med Bror Aldorf Emanuel Gustavsson f 1922-08-29 i Östra Eneby Norrköping, hon avliden 1953-03-21 i Östra Eneby, han avliden 1985-03-21 i S:t Johannes Norrköping. Aina Maria (Kardell) f 1920-12-02 i Linköping (tvilling med Svea Elisabet), har troligen emigrerat, finns med i familjen fram till 1935 då jag inte kan följa familjen längre (de bor då i Hedvigs församling i Norrköping) men saknas i Sveriges dödbok och även i Sveriges befolkning 1970. --------------- Erik Kardell född 1915-03-22 i Falun och död 1981-06-25 i Falun, jag vet att hans föräldrar hette Johan Vilken Kardell och Jenny Magnusson, nu undrar jag om det finns någon som vet var Jenny Magnusson var född, hon föddes 1879-11-06 och dog 1984-10-??. Försöker här eftersom Erik var född i Falun. ----- Jenny var född 1897. Sveriges dödbok: 18971107-7140 Kardell, Jenny Linnéa Fridhemsv 19 791 41 Falun Död 20/10 1984. Kyrkobokförd (1979) i Falu Kristine, Faluns kn (Kopparbergs län, Dalarna). Mantalsskriven (1979) på samma ort. Född 7/11 1897 i Hosjö (Kopparbergs län, Dalarna). Änka (22/7 1956). -------------- Folkräkningen 1900: Hemförsamling: Hosjö kapell Hemort: Carlsfors sågverk Arbetare Per Oscar Magnusson, f. 1852 i Söderala (X) Hustru Daniels Anna Persdotter, f. 1867 i Gagnef Mannens barn i 1:a giftet: Carl Vilhelm, f. 1880 i Hosjö Johan Valdemar, f. 1881 i Hosjö Anna Kristina, f. 1883 i Hosjö Maria, f. 1885 i Hosjö Hustruns dotter före äktenskapet: Anna Maria, f. 1888 i Kopparbergs landsförs. Bådas barn: August Valfrid, f. 1893 i Hosjö Knut Oscar, f. 1895 i Hosjö Jenny Linea, f. 1897 i Hosjö År 1890 var mannen änkling och bosatt med de fyra barnen vid Carlsfors sågverk. ------------ Sv Dödbok 1947-2003 18941226-715 Kardell, Johan Vilken Norslund 1:79, Skolv 7. Död 22/7 1956. Kyrkobokförd i Falu Kristine, Faluns kn (Kopparbergs län, Dalarna). Född 26/12 1894 i Hosjö (Kopparbergs län, Dalarna). Gift man (23/1 1916). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005: Falu Kristine, Faluns kn (Dalarnas län, Dalarna) Födelseförsamling i källan: Hosjö (Kopparbergs län) Källor: DA / DOR 52-60 18971107-7140 Kardell, Jenny Linnéa Fridhemsv 19 791 41 Falun Död 20/10 1984. Kyrkobokförd (1979) i Falu Kristine, Faluns kn (Kopparbergs län, Dalarna). Mantalsskriven (1979) på samma ort. Född 7/11 1897 i Hosjö (Kopparbergs län, Dalarna). Änka (22/7 1956). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2005: Falu Kristine, Faluns kn (Dalarnas län, Dalarna) Födelseförsamling i källan: HOSJÖ (Kopparbergs län) Källor: RTB 84 / SPAR 90 -------------------------- Här är Johan i folkräkningen 1900 Hemort: Wikarbyn Kontrakt: Rättvik Län: Kopparberg Erik Johan Hedenström Kardell, f. 1863 i Ockelbo, v. Korpral hustru Emma Fredrika Hedlund, f. 1871 i Svärdsjö barn Johan Wilker, f. 1894 i Hosjö 1890 bor Erik i Ockelbo Moder, Säbyggeby och här har du Emma Hemförsamling: Hosjö kapell Hemort: Uddnäs Kontrakt: Falu Län: Kopparberg Eric Sjögren, f. 1832 i Ofvanåker, Gårdsegare hustru Kristina Elisabet Hedlund, f. 1842 i Sundborn barn Eric Gustaf, f. 1873 i Hosjö, hans i 1:sta g. s. Augusta, f. 1876 i Hosjö, hans i 1:sta g. s. Emma Fredrika, f. 1871 i Svärdsjö, Kristinas dotter före äktenskapet -------------- Ur Sv Bef 1890: Post 4297407 Hedenström, Erik Johan Dräng, f.d. gardist f. 1863 i Ockelbo (Gävleborgs län, Gästrikland) Ogift man, ensam i familjen Säbyggeby: Ockelbo (Gävleborgs län, Gästrikland) Födelseort i källan: Ockelbo ---- Här finns han år 1900 med familj Post 2995597 Hedenström Kardell, Erik Johan v. Korpral f. 1863 i Ockelbo (Gävleborgs län, Gästrikland) Gift man, far i familjen Wikarbyn Rättvik (Kopparbergs län, Dalarna) Födelseort i källan: Ockelbo Gävleborgs län Post 2995596 Hedlund, Emma Fredrika f. 1871 i Svärdsjö (Kopparbergs län, Dalarna) h. Gift kvinna, mor i familjen Wikarbyn Rättvik (Kopparbergs län, Dalarna) Födelseort i källan: Svärdsjö Kopparbergs län Post 2995595 Johan Wilker f. 1894 i Hosjö (Kopparbergs län, Dalarna) s. Pojke, barn i familjen Wikarbyn Rättvik (Kopparbergs län, Dalarna) Födelseort i källan: Hosjö Kopparbergs län -------- Det här är med hyfsad sannolikhet den man som Jenny gifte sig med 1901 18780603-193 Kardell, Karl Hjalmar Sandbyhov Död 5/10 1959. Kyrkobokförd i Norrköpings Östra Eneby, Norrköpings kn (Östergötlands län, Östergötland). Född 3/6 1878 i Mjölby (Östergötlands län, Östergötland). Änkling (28/10 1953). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007: Norrköpings Östra Eneby, Norrköpings kn (Östergötlands län, Östergötland) Svärtinge, Norrköpings kn (Östergötlands län, Östergötland) Födelseförsamling i källan: Mjölby (Östergötlands län) Källor: DB, FS / DOR 52-60 Det finns ett antal med efternamnet Kardell i Östergötland --------------------------------------------- Jag söker föräldrarna till Johan Hedenström, bytte sedan efternamn till Kardell. Född 1863 i Ockelbo död i en olycka 1905-03-09. Gift med Emma Fredrika Hedlund. Dom fick bla ett barn som döptes till Johan Vilken. Någon som vet nått om Johan Hedenström? ------------ Erik Johan f 1863 24/10 (no139)föddes av Dagkarlen Erik Jonsson (kan även stå Jansson) i Böhle o hh Kerstin Persdotter hustrun 21 år. De finns i säbyggeby 1890-95 HFL. ---------- Ellen Amanda Matilda blir sedermera (1889) adopterad av en familj Kardell i Östersund. Hennes mor var ogifta sömmerskan Amanda Josefina Kant, som då bodde på Drottningg 34. Modern uppgav i adoptionshandlingarna att fadern var Kn Emil Robert Seybold. --------- Lästips: S. J. Kardell: Minnen från Fjällbygden och Fyrisvall. Professor Carl Zetterström och hans tid. (Östersund 1961). ------- http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=84787#POST84787 Nils Persson född 15/2 1887. Flyttar sedan till Ystad där han gifter sig med Elin Kristina Kardell f 9/2/1893. Vigsel datum är 16/11 1912. ----- boken Härjarö. Historia kring en gård i Trögden av Lars Kardell. -------- http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=205&post=1017790#POST1017 790 Gun Kardell Bergh Arkivarie, Gruppchef Landstingsarkivet Örebro läns landsting ------------------------------ I Folkräkningen 1890 finns på Dahls ångsåg Anders Svanberg f 1852 ohh Anna Kajsa Kardell f 1853, båda från Nora. Är detta par bekant? Söker föräldrarna till de båda samt gärna resp:s mor och farföräldrar också, så att jag kan komma vidare. --- Gå in på noray.se, välj AI:1 - AIIa:4, välj Register, välj intervallet Anders Nilsson - Anders Österlund så finner du Anders Svanberg född 28/10 1852 en bit ner. Du finner även då hans hustru. ----------------------------------------------------------- Så här såg familjen ut 1890: Karlsson Cardell, Frans Peter 1853 Far (f. i Västra Harg, Östergötlands län) Pers dotter, Amalia 1853 Mor (f. i Åsbo, Östergötlands län) (Barn), Hilda Alida 1875 Barn (Barn), Karl Hjalmar 1878 Barn (Barn), Edvin Gideon 1881 Barn (Barn), Ester Maria 1884 Barn (Barn), Helga Amalia 1886 Barn (Barn), David Gereon 1888 Barn Johans dotter, Anna Sofia 1818 Ensam Alla barnen föddes i Mjölby. Familjen bodde i Södra Ralingsås Mellang., Lommaryd, Jönköpings län. Anna Sofia Johansdotter var inhyses och föddes i Bälaryd, Jönköpings län. ----------------------------------------------------------- We need the exact date of death of Per Edvard Cardell in Chicago. http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=241&post=59656#POST59656 I would be glad if you could help me to find out the probate/bouppteckning done after the death of Per Edvard Cardell or Kardell, born June 26 1854 in Hogstad, Sweden. He died 1903 in Chicago, IL, Usa. ---------------------------------------------------------- Se också: De tillhörde tydligen denna skola, med arkivet på Krigsarkivet: Skolexpeditionen Referenskod : SE/KrA/0219:010/001:Ö Tillhör arkiv : Artilleri- och ingenjörhögskolan Högre Artilleriläroverket på Marieberg 1818 - 1866 Krigshögskolan 1866 - 1877 Artilleri- och Ingenjörhögskolan 1878 - 1951. Högre artilleriläroverket på Marieberg tillkom år 1818 på initiativ av generalfälttygmästaren Carl von Cardell. Den första kursen, som var två-årig, började den 30 september 1818. Läroverket var från början avsett endast för artilleribefäl, men från år 1830 utvidgades det efter hand till en militärhögskola för hela krigsmakten. Läroverket utvidgades ytterligare år 1842, då utbildningen av civilingenjörer förlades dit. Läroverket blev härigenom Sveriges första tekniska högskola. Civilingenjörutbildningen överfördes 1870 till Teknologiska institutet, vars namn 1876 ändrades till Kungliga Tekniska högskolan. Högre arilleriläroverket ombildades den 13 november 1866 till en krigshögskola. Om Carl von Cardell och hans namn, se också: http://runeberg.org/hvar8dag/14/0805.html ---------------------------------------------------------- Jag söker efter uppgifter om Maria Elisabet Börjesdotter. Hon kan vara född 1835 i Tossene. Hon gifte sig med Peter Anton Cardell Andersson. Han var född i Stafsinge Halland men bodde senare i Göteborg. ----------------------------------------------------------- http://www.oldgeneration.se/data/sl%E4kt/2297.htm Karl Gustaf Cardell Född: 1816-04-02, Gulltorp, Lerbäck (T) Äktenskap: Anna Stina Andersdotter Död: 1888-12-14, Wahlsjö, Lerbäck (T) vid 72 års ålder ----------------------------------------------------------- http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16360 Carl Friedrich Cardell Född:1764 – Tyskland (I Demmin i preussiska Pommern) Död:1821-09-17 – Stockholms stad, Stockholms län ----------------------------------------------------------- http://www.linkopingsposten.se/1.0.1.0/50/1/?item=cms_1-s1%2F18 Om Anna-Karin Cardell. ----------------------------------------------------------- http://sv.geneanet.org/slaktforskning/sv/kardell.html ----------------------------------------------------------- http://www.upplandia.se/Bjorklinge_Snugga.htm Snugga 1 Postadr Björklinge. Tel. 32. Areal: Total 42 har, därav 35 åker, 7 skogsm. Tax.-v. 22.200. Jordart: Sand-, ler- o. ängsjord. Manbyggn. uppf. i mitten av 1800-talet. Ekonomibyggn. uppf.: Lada 1921, magasin 1922, ladug. 1926. 2 hästar, 1 föl, 12 kor, 5 ungdj., 6 svin, 25 höns. Till gårdens drift användes traktor. Gården till släkten 1917. Äg.: Karl Gustav Kardell f. 30/5 1895. Son till P. Kardell o. h. h. Matilda f. Andersson. Gift med Fredrika f. Jansson. Barn: Gunhild, Martin, Aina. Källa: Svenska Gods och Gårdar, X, Uppsala län, 1938 ----------------------------------------------------------- http://www.sydsvenskan.se/familj/minnesord/stefan-cardell-limhamnsbo-med-batar-s om-livslang-passion/ Om Stefan Cardell. ----------------------------------------------------------- http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=6673&refid=1195 Om Stefan Kardell på Uppsala Landsarkiv. ----------------------------------------------------------- Lars Ohlssons bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Per Olof Persson Kardell Far: Per Olofsson v 1862 Nora, Västernorrlands län d 1881 Nora, Västernorrlands län Mor: Kajsa Stina Holmberg f 1831 Ullånger, Västernorrlands län v 1862 Nora, Västernorrlands län d 1888 Nora, Västernorrlands län Per Olof Persson Kardell f 1862 Nora, Västernorrlands län v 1900 Nora, Västernorrlands län Gift med Olivia Katarina Kardell F Åkerlund f 1876 Nora, Västernorrlands län; v 1900 Nora, Västernorrlands län; d 1948 Nora, Västernorrlands län Barn: Emelie Katarina Lundqvist F Kardell f 1900 Nora, Västernorrlands län; d 1969 Härnösand, Västernorrlands län Olof Gustav Kardell f 1901 Nora, Västernorrlands län; d 1973 Härnösand, Västernorrlands län Jenny Olivia Nordvall F Kardell f 1903 Nora, Västernorrlands län; d 1970 Stockholm, Stockholms län; bg 1970 Stockholm, Stockholms län Adolf Cardell f 1905 Nora, Västernorrlands län Helga Augusta Lidman F Kardell f 1907 Nora, Västernorrlands län Hulda Kristina Leidegren F Kardell f 1910 Nora, Västernorrlands län; d 1984 Skarpnäck, Stockholms län Axel Helge Cardell f 1911 Nora, Västernorrlands län Signe Elisabet Fruck F Kardell f 1913 Nora, Västernorrlands län; d 1971 Filipstad, Värmlands län ---------------- Camilla Jönssons bidrag i DISBYT: Emanuel Kardell f 1837 Ystad, Malmöhus län dp 1837 Ystad, Malmöhus län Gift med Johanna Håkansson f 1841 Ystad, Malmöhus län; dp 1841 Ystad, Malmöhus län Axel Valdemar Kardell f 1862 Ystad, Malmöhus län Johanna Kristina Kardell f 1864 Ystad, Malmöhus län Berta Maria Kardell f 1867 Ystad, Malmöhus län; d 1869 Ystad, Malmöhus län Fockelina Kardell f 1870 Ystad, Malmöhus län Berta Maria Kardell f 1870 Ystad, Malmöhus län Nils Ferdinand Kardell f 1872 Ystad, Malmöhus län Antje Berta Kardell f 1874 Ystad, Malmöhus län ------------------------------ Ola Peter Kardell Gift med Kerstin Nilsdotter Kardell f 1873 Balkåkra, Malmöhus län; dp 1874 Balkåkra, Malmöhus län; 1874 Balkåkra, Malmöhus län; d 1947 Ystad, Malmöhus län Elin Kristina Kardell Persson f 1893 Ystad, Malmöhus län Nils Valdemar Reinhold Kardell f 1894 Ystad, Malmöhus län; d 1961 Stora Köpinge, Malmöhus län Anders Mauritz Kardell f 1899 Ystad, Malmöhus län; d 1981 Ystad, Malmöhus län Elin Andérs bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Karl Johan Kardell Far: Karl August Karlsson Cardell f 1848 Norra Vi, Östergötlands län d 1924 Tidersrum, Östergötlands län Mor: Anna Charlotta Karlsdotter f 1847 Slaka, Östergötlands län d 1894 Tidersrum, Östergötlands län Karl Johan Kardell f 1876 Kisa, Östergötlands län d 1957 Vårdnäs, Östergötlands län Gift med Hedda Sofia Johansson f 1878 Malexander, Östergötlands län; d 1957 Vårdnäs, Östergötlands län Sigrid Charlotta Sofia Kardell f 1897 Tidersrum, Östergötlands län; d 1970 Vårdnäs, Östergötlands län Betty Hedvig Lydia Kardell f 1903 Tidersrum, Östergötlands län; d 1982 Brunneby, Östergötlands län -------- Jan Engströms bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Eric Månsson Kardell Far: Måns Johansson f 1783 Färila, Gävleborgs län (**) ; dp 1783 Färila, Gävleborgs län (**) ; v 1813 Färila, Gävleborgs län (**) ; d 1860 Färila, Gävleborgs län (**) ; bg 1860 Färila, Gävleborgs län (**) ; Mor: Sigrid Michelsdotter f 1793 Färila, Gävleborgs län (**) ; dp 1793 Färila, Gävleborgs län (**) ; v 1813 Färila, Gävleborgs län (**) ; d 1867 Färila, Gävleborgs län (**) ; Eric Månsson Kardell f 1823 Färila, Gävleborgs län (**) ; dp 1823 Färila, Gävleborgs län (**) ; v 1856 Färila, Gävleborgs län (**) ; Gift med Marget Andersdotter f 1837 Färila, Gävleborgs län (**) ; dp 1837 Färila, Gävleborgs län (**) ; v 1856 Färila, Gävleborgs län (**) ; Magnus Ersson Kardell f 1857 Färila, Gävleborgs län (**) ; dp 1857 Färila, Gävleborgs län (**) ; d 1857 Färila, Gävleborgs län (**) ; bg 1857 Färila, Gävleborgs län (**) ; Sigrid Ersdotter Kardell f 1858 Färila, Gävleborgs län (**) ; dp 1858 Färila, Gävleborgs län (**) ; Brita Ersdotter Kardell f 1860 Färila, Gävleborgs län (**) ; dp 1860 Färila, Gävleborgs län (**) ; d 1860 Färila, Gävleborgs län (**) ; Carin Ersdotter Kardell f 1862 Färila, Gävleborgs län (**) ; d 1864 Färila, Gävleborgs län (**) ; Brita Ersdotter Kardell f 1862 Färila, Gävleborgs län (**) ; Marget Ersdotter Kardell f 1865 Färila, Gävleborgs län (**) ; Karin Ersdotter Kardell f 1866 Färila, Gävleborgs län ----------------------------------- Avliden medlems bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Knut* Israel Kardell Karl-Johan* Östberg-Ek f 1818 Bjälbo, Östergötlands län dp 1818 Bjälbo, Östergötlands län v 1840 Klockrike, Östergötlands län d 1899 Bjälbo, Östergötlands län; Maja Stina Persdotter f 1819 Ekeby, Östergötlands län v 1840 Klockrike, Östergötlands län d 1899 Gammalkil, Östergötlands län bg 1899 Vreta Kloster, Östergötlands län Knut* Israel Kardell f 1860 Vreta Kloster, Östergötlands län dp 1860 Vreta Kloster, Östergötlands län v 1883 Linköping, Östergötlands län; d 1950 Vikingstad, Östergötlands län; Gift med Augusta* Eriksdotter f 1853 Skeppsås, Östergötlands län; dp 1853 Skeppsås, Östergötlands län; v 1883 Linköping, Östergötlands län; d 1946 Vikingstad, Östergötlands län; Ernst* Reinhold Israel Kardell f 1884 Sjögestad, Östergötlands län; v 1911 Skeda, Östergötlands län; d 1970 Vikingstad, Östergötlands län; Ellen* Elisabet Kardell f 1889 Sjögestad, Östergötlands län; dp 1889 Sjögestad, Östergötlands län Edolf* Petrus Kardell f 1892 Sjögestad, Östergötlands län ------------------------------------ Johan August Larsson Kardell f 1859 Tjärstad, Östergötlands län Gift med Mathilda Zetterberg f 1863 Vårdnäs, Östergötlands län; mellan 1880 och Vårdnäs, Östergötlands län; mellan 1881 och Vikingstad, Östergötlands län; 1881 Vårdnäs, Östergötlands län; mellan 1883 och Linköping, Östergötlands län; 1883 Vikingstad, Östergötlands län; mellan 1884 och Vikingstad, Östergötlands län; 1884 Linköping, Östergötlands län; 1885 Sjögestad, Östergötlands län; 1885 Sjögestad, Östergötlands län; 1885 Vikingstad, Östergötlands län; Didrik Georg Kardell f 1886 Sjögestad, Östergötlands län Bernt Gerhard Konstantin Kardell f 1887 Sjögestad, Östergötlands län Berta Georgina Ingeborg Kardell f 1890 Sjögestad, Östergötlands län; d 1976 Kalmar, Kalmar län Agda Kalia Navada Kardell f 1892 Sjögestad, Östergötlands län; d 1980 Linköping, Östergötlands län Gerda Theresia Mathilda Kardell f 1894 Sjögestad, Östergötlands län; d 1964 Linköping, Östergötlands län ------------- Helena Guilottes bidrag i DISBYT: Frans Peter Karlsson Cardell f 1853 Västra Harg, Östergötlands län levde 1890 Lommaryd, Jönköpings län levde mellan 1890 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län levde mellan 1891 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län levde mellan 1893 och 1900 Flisby, Jönköpings län levde 1900 Flisby, Jönköpings län Gift med Amalia Persdotter f 1853 Åsbo, Östergötlands län; levde 1853 Åsbo, Östergötlands län; levde mellan 1854 och 1858 Åsbo, Östergötlands län; levde mellan 1859 och 1863 Åsbo, Östergötlands län; levde mellan 1864 och 1869 Åsbo, Östergötlands län; levde mellan 1868 och 1869 Västra Harg, Östergötlands län; levde mellan 1869 och 1870 Östra Tollstad, Östergötlands län; levde mellan 1870 och 1871 Gammalkil, Östergötlands län; levde 1890 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1890 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1891 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1893 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län Hilda Alida Cardell f 1875 Mjölby, Östergötlands län; levde 1890 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1890 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län; Karl Hjalmar Kardell f 1878 Mjölby, Östergötlands län; levde 1890 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1890 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1891 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1893 och 1895 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Mjölby, Östergötlands län; levde 1959 Östra Eneby, Östergötlands län; d 1959 Östra Eneby, Östergötlands län Edvin Gideon Cardell f tolkat 1881 Mjölby, Östergötlands län; levde 1890 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1890 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1891 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1893 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län; Ester Maria Kardell Gift Lindqvist f 1884 Mjölby, Östergötlands län; levde 1890 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1890 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1891 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1893 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1964 Huddinge, Stockholms län; d 1964 Huddinge, Stockholms län Helga Amalia Kardell Gift Andersson f 1886 Mjölby, Östergötlands län; levde 1890 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1890 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1891 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1893 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1971 Linköping, Östergötlands län; d 1971 Linköping, Östergötlands län David Gereon Cardell f 1888 Mjölby, Östergötlands län; levde 1890 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1890 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1891 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1893 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1973 Nässjö, Jönköpings län; d 1973 Nässjö, Jönköpings län Ellen Cecilia Cardell Gift Karlsson f 1891 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1891 och 1891 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1891 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1893 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1964 Danderyd, Stockholms län; d 1964 Danderyd, Stockholms län} Ture Emanuel Cardell f 1892 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1892 och 1893 Lommaryd, Jönköpings län; levde mellan 1893 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län; Hugo Wallentin Kardell f 1894 Flisby, Jönköpings län; levde mellan 1894 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1977 Oscar, Stockholms län; d 1977 Oscar, Stockholms län; bg 1977 Stockholm, Stockholms län Ruth Lydia Kardell f 1897 Flisby, Jönköpings län; d 1898 Flisby, Jönköpings län Martha Regina Cardell Gift Eriksson f 1899 Flisby, Jönköpings län; levde mellan 1899 och 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1900 Flisby, Jönköpings län; levde 1971 Stockholm, Stockholms län; d 1971 Stockholm, Stockholms län; bg 1971 Stockholm, Stockholms län -------- Samma familj från Margareta Gerlach, men med annan stavning och färre barn: Frans Peter Karlsson Cardell f 1853 Västra Harg, Östergötlands län Gift med Amalia Persdotter f 1853 Åsbo, Östergötlands län Hilda Alida Kardell Cardell f 1875 Mjölby, Östergötlands län Karl Hjalmar Kardell f 1878 Mjölby, Östergötlands län; d 1959 Östra Eneby, Östergötlands län Edvin Gideon Kardell Cardell f 1881 Mjölby, Östergötlands län Ester Maria Kardell G Lindqvist f 1884 Mjölby, Östergötlands län; d 1964 Huddinge, Stockholms län Helga Amalia Kardelll G Andersson f 1886 Mjölby, Östergötlands län; d 1971 Linköping, Östergötlands län Gereon David Cardell f 1888 Mjölby, Östergötlands län; d 1973 Nässjö, Jönköpings län --------------- Samma familj från Inger Nilsson i DISBYT: Frans Peter Karlsson Cardell f 1853 Västra Harg, Östergötlands län (-) ; Gift med Amalia Persdotter f 1853 Åsbo, Östergötlands län (-) ; Hilda Alida Cardell f 1875 Mjölby, Östergötlands län (-) ; Karl Hjalmar Cardell f 1878 Mjölby, Östergötlands län (-) ; Edvin Gideon Cardell f 1881 Mjölby, Östergötlands län (-) ; Ester Maria Cardell f 1884 Mjölby, Östergötlands län (-) ; Helga Amalia Cardell f 1886 Mjölby, Östergötlands län (-) ; David Gereon Cardell f 1888 Mjölby, Östergötlands län (-) ; Ellen Cecilia Cardell f 1891 Lommaryd, Jönköpings län (-) ; Ture Emanuel Cardell f 1892 Lommaryd, Jönköpings län (-) ; Hugo Vallentin Cardell f 1894 Flisby, Jönköpings län (-) ; Marta Regina Cardell f 1899 Flisby, Jönköpings län ------------------------------ Anna Kardells bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Johan Vilken* Kardell Far: Erik Johan Hedenström Kardell f 1863 Ockelbo, Gävleborgs län v 1894 Hosjö, Dalarnas län d 1905 Enköping, Uppsala län Mor: Emma* Fredrika Hedlund f 1871 Falun, Dalarnas län v 1894 Hosjö, Dalarnas län d 1948 Stora Kopparberg, Dalarnas län Johan Vilken* Kardell f 1894 Hosjö, Dalarnas län v 1916 Hosjö, Dalarnas län d 1956 Falun, Dalarnas län Gift med Jenny* Linnéa Magnusson Kardell f 1897 Hosjö, Dalarnas län; v 1916 Hosjö, Dalarnas län; d 1984 Falun, Dalarnas län Eric* Oskar Kardell f 1915 Hosjö, Dalarnas län; v 1943 Hosjö, Dalarnas län; d 1981 Falun, Dalarnas län Ernst Gunnar* Kardell f 1919 Stora Kopparberg, Dalarnas län; d 1981 Falun, Dalarnas län Nils (Nisse*) Arne Kardell f 1919 Stora Kopparberg, Dalarnas län; d 1979 Falun, Dalarnas län Karl (Kalle*) Johan Esbjörn* Kardell f 1924 Stora Kopparberg, Dalarnas län; d 1981 Uppsala, Uppsala län -------------- Lennart Hagströms bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Frans Petter Karlsson Far: Carl Birgersson f 1814 Kisa, Östergötlands län v 1836 Västra Harg, Östergötlands län d 1854 Västra Harg, Östergötlands län bg 1854 Västra Harg, Östergötlands län Mor: Maria Christl Svensdotter f 1817 Malexander, Östergötlands län dp 1817 Malexander, Östergötlands län v 1836 Västra Harg, Östergötlands län d efter 1900 Västra Harg, Östergötlands län Frans Petter Karlsson f 1853 Västra Harg, Östergötlands län dp 1853 Västra Harg, Östergötlands län v 1875 Mjölby, Östergötlands län d 1945 Flisby, Jönköpings län Gift med Klara Amalia Persson f 1853 Åsbo, Östergötlands län; dp 1853 Åsbo, Östergötlands län; v 1875 Mjölby, Östergötlands län; d 1918 Flisby, Jönköpings län Hilda Alida Cardell f 1875 Mjölby, Östergötlands län; dp 1875 Mjölby, Östergötlands län Karl Hjalmar Kardell f 1878 Mjölby, Östergötlands län; dp 1878 Mjölby, Östergötlands län; d 1959 Östra Eneby, Östergötlands län Edwin Gideon* Cardell f 1881 Mjölby, Östergötlands län; dp 1881 Mjölby, Östergötlands län Ester* Maria Cardell f 1884 Mjölby, Östergötlands län; dp 1884 Mjölby, Östergötlands län; d 1964 Huddinge, Stockholms län Helga* Amalia Cardell f 1886 Mjölby, Östergötlands län; d 1971 Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län; bg 1971 Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län David* Gereon Cardell f 1888 Mjölby, Östergötlands län; d 1973 Nässjö, Jönköpings län Ellen* Cecilia Cardell f 1891 Lommaryd, Jönköpings län; d 1964 Djursholm, Stockholms län Ture* Emanuel Kardell f 1892 Lommaryd, Jönköpings län; d 1958 Linköpings Sankt Lars, Östergötlands län Hugo Valentin Cardell f 1894 Flisby, Jönköpings län; d 1977 Oscar, Stockholms län Ruth Lydia Cardell f 1897 Flisby, Jönköpings län; d 1898 Flisby, Jönköpings län Märtha* Regina Cardell f 1899 Flisby, Jönköpings län; d 1971 Hedvig Eleonora, Stockholms län -- Familjeöversikt för Karl Hjalmar Kardell Far: Frans Petter Karlsson f 1853 Västra Harg, Östergötlands län dp 1853 Västra Harg, Östergötlands län v 1875 Mjölby, Östergötlands län d 1945 Flisby, Jönköpings län Mor: Klara Amalia Persson f 1853 Åsbo, Östergötlands län dp 1853 Åsbo, Östergötlands län v 1875 Mjölby, Östergötlands län d 1918 Flisby, Jönköpings län Karl Hjalmar Kardell f 1878 Mjölby, Östergötlands län dp 1878 Mjölby, Östergötlands län d 1959 Östra Eneby, Östergötlands län Gift med Jenny* Mathilda Henriksson f 1881 Motala, Östergötlands län; d 1953 Ljungby, Kronobergs län Gertrud* Linnea Kardell f 1902 Mjölby, Östergötlands län Karl Verner* Kardell f 1909 Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län; d 1969 Hägersten, Stockholms län Tore* Lennart Kardell d 1964 Norrköpings Sankt Olai, Östergötlands län -------------------------------------------------------------------------------- ------------ Conny Johanssons bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Anders Johan Karlsson Far: Carl Magnus Olsson f 1826 Fritsla, Älvsborgs län d 1905 Fritsla, Älvsborgs län Mor: Lovisa Johannesdotter f 1829 Borgstena, Älvsborgs län Anders Johan Karlsson f 1864 Fritsla, Älvsborgs län d 1946 Fritsla, Älvsborgs län Gift med Amanda Kristina Petersdotter f 1862 Revesjö, Älvsborgs län; d 1943 Fritsla, Älvsborgs län Anna Helena Andersson f 1888 Fritsla, Älvsborgs län d 1948 Fritsla, Älvsborgs län Oskar Valfrid Kardell f 1890 Fritsla, Älvsborgs län; d 1977 Fritsla, Älvsborgs län Gustaf Einar Kardell f 1894 Fritsla, Älvsborgs län; d 1966 Fritsla, Älvsborgs län Liss Ivar Kardell f 1896 Fritsla, Älvsborgs län; d 1959 Fritsla, Älvsborgs län Helga Cecilia Andersson f 1900 Fritsla, Älvsborgs län; d 1970 Fritsla, Älvsborgs län ---------------------------------------------------------------- Lena Sjögren om samma familj: Familjeöversikt för Anders Johan Karlsson Far: Karl Magnus Olsson f 1826 Fritsla, Älvsborgs län d 1905 Fritsla, Älvsborgs län Mor: Lovisa Johansdotter f 1829 Borgstena, Älvsborgs län dp 1829 Borgstena, Älvsborgs län d 1911 Fritsla, Älvsborgs län Anders Johan Karlsson f 1864 Fritsla, Älvsborgs län d 1946 Fritsla, Älvsborgs län Gift med Amanda Kristina Pettersdotter f 1862 Revesjö, Älvsborgs län; d 1943 Fritsla, Älvsborgs län Anna Helena Andersson f 1888 Fritsla, Älvsborgs län; d 1948 Fritsla, Älvsborgs län Oskar Valfrid Andersson f 1890 Fritsla, Älvsborgs län Gustaf Einar Andersson Kardell f 1894 Fritsla, Älvsborgs län; d 1966 Fritsla, Älvsborgs län Ivan Liss Manfred Andersson f 1894 Fritsla, Älvsborgs län; d 1965 Skene, Älvsborgs län Helga Cecilia Andersson f 1900 Fritsla, Älvsborgs län; d 1970 Fritsla, Älvsborgs län ---------------------------- Stig Gebers bidrag i DISBYT: Joha Kardell f 1831 Gränna, Jönköpings län (-) ; Gift med Johanna Sofia Johansdotter f 1833 Almesåkra, Jönköpings län (-) ; Otto Vilhelm Bayard f 1875 Vetlanda, Jönköpings län ------------------------------------ Jan-Erik Sjöholms bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Carl Nilsson Far: Nils PEHRSSON Wallblad f 1802 Holmestad, Skaraborgs län dp 1802 Holmestad, Skaraborgs län v 1836 Holmestad, Skaraborgs län v 1837 Holmestad, Skaraborgs län d 1874 Sil, Skaraborgs län Mor: Maria LARSDOTTER f 1807 Forshem, Skaraborgs län dp 1807 Forshem, Skaraborgs län levde 1807 Forshem, Skaraborgs län v 1837 Holmestad, Skaraborgs län d 1869 Sil, Skaraborgs län Carl Nilsson f 1840 Holmestad, Skaraborgs län dp 1840 Holmestad, Skaraborgs län v 1870 Sil, Skaraborgs län levde 1880 Sil, Skaraborgs län d 1884 Sil, Skaraborgs län Gift med August Carlsson f 1862 Sil, Skaraborgs län Gift med Maja Greta Nilsdotter f 1847 Götene, Skaraborgs län; v 1870 Sil, Skaraborgs län; levde 1880 Sil, Skaraborgs län; levde 1900 Mariestad, Skaraborgs län Barn: Nils Hilmer Carlsson f 1869 Sil, Skaraborgs län; levde 1880 Sil, Skaraborgs län Carl Anton Carlsson f 1871 Sil, Skaraborgs län; d 1871 Sil, Skaraborgs län Viktor Amandus Carlsson Cardell f 1872 Sil, Skaraborgs län; levde 1880 Sil, Skaraborgs län; levde 1900 Borås, Älvsborgs län Ada Sofia Carlsdotter Kardell f 1873 Sil, Skaraborgs län; levde 1880 Sil, Skaraborgs län; levde 1900 Mariestad, Skaraborgs län Carl Wilhelm Carlsson f 1875 Sil, Skaraborgs län; levde 1880 Sil, Skaraborgs län; d 1884 Sil, Skaraborgs län Johan Ludvig Carlsson Kardell f 1877 Sil, Skaraborgs län; levde 1880 Sil, Skaraborgs län; levde 1900 Mariestad, Skaraborgs län Anna Maria Carlsdotter Kardell f 1880 Sil, Skaraborgs län; levde 1880 Sil, Skaraborgs län; levde 1900 Mariestad, Skaraborgs län Frans Levin Carlsson f 1882 Sil, Skaraborgs län (****) ; d 1886 Sil, Skaraborgs län ------------------------------------------------------------------- Jan Granholms bidrag i DISBYT: Olof Kardell Gift med Lisa Märta Rosén f 1765 Nora, Västernorrlands län Olof Kardell f 1803 Nora, Västernorrlands län Kajsa Lisa Kardell f 1804 Nora, Västernorrlands län ---------------------------------------- Mats Lundells bidrag till DISBYT: Familjeöversikt för Karl Johan Kardell Far: Karl August Karlsson Kardell f 1848 Norra Vi, Östergötlands län d 1924 Tidersrum, Östergötlands län Mor: Anna Charlotta Karlsdotter f 1847 Slaka, Östergötlands län d 1894 Tidersrum, Östergötlands län Karl Johan Kardell f 1876 Tidersrum, Östergötlands län v 1897 Tidersrum, Östergötlands län Gift med Hedda Sofia* Fia Johansson f 1878 Malexander, Östergötlands län; v 1897 Tidersrum, Östergötlands län Sigrid Charlotta Sofia Kardell f 1897 Tidersrum, Östergötlands län Betty Hedvig Lydia Kardell f 1903 Tidersrum, Östergötlands län Karin Gunhild Vilhelmina Kardell f 1908 Tidersrum, Östergötlands län ------------------------------------------------------ Synnöve Molanders bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Olof Jonsson Kardell Olof Jonsson Kardell f 1855 Färila, Gävleborgs län v 1892 Färila, Gävleborgs län d 1910 Färila, Gävleborgs län Gift med Marget Jonsdotter f 1857 Färila, Gävleborgs län; v 1892 Färila, Gävleborgs län; d 1935 Färila, Gävleborgs län Joel Hilarius Cardell f 1894 Färila, Gävleborgs län Einar Olaus Ingemar Cardell f 1900 Färila, Gävleborgs län

281

Kandell / Kandell « skrivet: 2013-03-04, 14:18 »

Ur CD-skivan Sveriges Befolkning 1880: Kandell, Johan August 1830 Far Larsdotter, Anna 1829 Mor (Barn), Klara Amanda 1864 Barn --------------------- Post 1880-8-4-1609 Kandell, Johan August Arbetare f. 1830 i (Stockholms stad, Uppland) Gift man, far i familjen Wråka Karlslund Ed /Västra Ed/ (Kalmar län, Småland) Registrerad födelseort: Stockholm ----------- Post 1880-8-4-1610 Larsdotter, Anna f. 1829 i Loftahammar (Kalmar län, Småland) h. Gift kvinna, mor i familjen Wråka Karlslund Ed /Västra Ed/ (Kalmar län, Småland) Registrerad födelseort: Loftahammar Kalmar län ------------ Post 1880-8-4-1611 Klara Amanda f. 1864 i Västra Ed (Kalmar län, Småland) d. Ogift kvinna, barn i familjen Wråka Karlslund Ed /Västra Ed/ (Kalmar län, Småland) Registrerad födelseort: Ed Kalmar län ------------------------------------------------ Arne Larssons i Märsta bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Johan August Kandell Johan August Kandell f 1830 Stockholm, Stockholms län v 1862 Västra Ed, Kalmar län d 1906 Gärdserum, Östergötlands län Gift med Anna Antipatina Kandell, Född Larsdotter f 1829 Loftahammar, Kalmar län; dp 1829 Loftahammar, Kalmar län; v 1862 Västra Ed, Kalmar län; d 1894 Västra Ed, Kalmar län Barn: Anna Augusta Kandell f 1863 Västra Ed, Kalmar län; d 1863 Västra Ed, Kalmar län Klara Amanda Söderberg F Kandell f 1864 Västra Ed, Kalmar län; v 1893 Västra Ed, Kalmar län ---------------------------------------------------------------- Familjeöversikt för Klara Amanda Söderberg F Kandell Far: Johan August Kandell f 1830 Stockholm, Stockholms län v 1862 Västra Ed, Kalmar län d 1906 Gärdserum, Östergötlands län Mor: Anna Antipatina Kandell F Larsdotter f 1829 Loftahammar, Kalmar län dp 1829 Loftahammar, Kalmar län v 1862 Västra Ed, Kalmar län d 1894 Västra Ed, Kalmar län Klara Amanda Söderberg F Kandell f 1864 Västra Ed, Kalmar län v 1893 Västra Ed, Kalmar län Gift med Karl Gustaf Söderberg f 1862 Västra Ed, Kalmar län; v 1893 Västra Ed, Kalmar län; d 1948 Mjölby, Östergötlands län Barn: David Gustaf Einar Söderberg f 1894 Östra Ed, Östergötlands län ; d 1965 Mjölby, Östergötlands län Bror Karl Söderberg f 1898 Gamleby, Kalmar län; d 1970 Sundbyberg, Stockholms län Josef Fabian Söderberg f 1898 Gamleby, Kalmar län; d 1902 Hallingeberg, Kalmar län Nils Fredrik Söderberg f 1900 Gamleby, Kalmar län; d 1981 Mjölby, Östergötlands län

282

Jäderberg / Jäderberg « skrivet: 2001-11-02, 22:51 »

Jag söker anfäderna till Per Gotthard Jäderberg född 1880-02-03 i Ovansjö och hans hustru Hulda Fredrika född Löfgren 1882-09-09 i Aspeboda. Mvh Marianne

283

Jernberg / Järnberg / Jernberg / Järnberg « skrivet: 2010-10-19, 21:14 »

Hej igen Marie Vart lite mera nyfiken ikväll på att finna Anders Magnus Jernberg född 1824-03 13- död 1895 11 10 kommer han också från Voxna kan jag se detta i födelseboken Voxna C:7 bild 79 vart hittar jag födelseboken ? Hur kan jag se om Karl Gustaf Einar Jernberg född 1898 10 26 kan vara släkt med någon i våran släkt ? enligt min mor som inte lever idag hörde jag att jag har släktband med Sixten Jernberg via farmor. Tack på förhand Hälsningar Susanne Jernberg

284

Jerler / Jerler « skrivet: 2014-07-04, 10:41 »

1703 18. Augusti H:r BrukzPatronens Isaac MacKeys Wilhelm på Hammarby. Faddrar: H:r H. Jerler Pastoris i Torgzåker. Mons. Magnus Weslander. M. Zacharias Trotzig. Hust: Moder Greta Weslander. Bookhållar Liungz hustru. Jungfru Stina Collin. (Syster till Isak Mackey hustru Katarina Collin?) --- Katarina Sohlborgs bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Joannes Jerler Far: Jöns Olsson d 1675 Högbo, Gävleborgs län bg 1675 Ovansjö, Gävleborgs län Mor: Barbro Eriksdotter d 1679 Högbo, Gävleborgs län bg 1679 Ovansjö, Gävleborgs län (De har en son till enligt Joakim Wendins bidrag: 1. Olof Jönsson v 1678 Torsåker, Gävleborgs län d 1723 Högbo, Gävleborgs län; bg 1723 Torsåker, Gävleborgs län Gift med Carin Tyrisdotter f 1657 Högbo, Gävleborgs län; v 1678 Torsåker, Gävleborgs län; d 1733 Högbo, Gävleborgs län; bg 1733 Ovansjö, Gävleborgs län Barn: Barbro Olsdotter f 1680 Högbo, Gävleborgs län Anna Olsdotter f 1683 Högbo, Gävleborgs län; d 1768 Högbo, Gävleborgs län Jöns Olsson f 1686 Torsåker, Gävleborgs län; dp 1686 Ovansjö, Gävleborgs län; v 1710 Torsåker, Gävleborgs län; d 1764 Torsåker, Gävleborgs län Carin Olsdotter f 1689 Högbo, Gävleborgs län; v 1708 Ovansjö, Gävleborgs län; v 1732 Torsåker, Gävleborgs län; d 1771 Torsåker, Gävleborgs län Gift med Olof Olsson Wallin v 1698 Torsåker, Gävleborgs län v 1708 Ovansjö, Gävleborgs län d 1715 Torsåker, Gävleborgs län bg 1715 Torsåker, Gävleborgs län Barn: Margareta Jerler f 1710 Torsåker, Gävleborgs län d 1745 Torsåker, Gävleborgs län Gift med Erik Runer f 1702 Runtuna, Södermanlands län; v 1730 Torsåker, Gävleborgs län; v 1747 Ovansjö, Gävleborgs län; 1753 Torsåker, Gävleborgs län; bg 1781 Hedemora, Dalarnas län Brita Olsdotter f 1699 Högbo, Gävleborgs län; d 1780 Torsåker, Gävleborgs län) 2. Joannes Jerler f 1664 Högbo, Gävleborgs län v 1692 Uppsala, Uppsala län d 1716 Torsåker, Gävleborgs län bg 1716 Torsåker, Gävleborgs län Gift med Margareta Isbrandsdotter v 1692 Uppsala, Uppsala län; d 1733 Torsåker, Gävleborgs län Barn: 2.1 Barbara Jerler f 1694 Uppsala, Uppsala län; v 1711 Torsåker, Gävleborgs län; d 1712 Torsåker, Gävleborgs län Gift med Esaias Henrici/Henriksson Hasselhuhn f 1683 Gävle, Gävleborgs län; v 1711 Torsåker, Gävleborgs län; d 1740 Bollnäs, Gävleborgs län; Barn: Esaias Hasselhuhn f 1712 Torsåker, Gävleborgs län 2.2 Joannes Jerler f 1695 Uppsala, Uppsala län; dp 1696 Uppsala, Uppsala län; d 1696 Uppsala, Uppsala län

285

Hök / Höök / Äldre inlägg (arkiv) till 11 februari, 2010 « skrivet: 2006-07-25, 09:38 »

Jag söker föräldrar till Nils Hök/Höök som föddes 1668 i Stockholm. Han blev sedan präst på Gotland. mvh Lotte Jensen

286

Hülphershausen, von / Hilphershausen / Walter von Hülphershausen / Hülphershausen, von / Hilphershausen / Walter von Hülphershausen « skrivet: 2003-11-01, 22:45 »

Hej Stötte av en händelse på den förmodligen tyska adliga ätten Walther von Hülpershausen i min släktforskning. Jag känner till Stationsskrivare Axel W von H (g.m. Selma Westman) och dennes dotter Ingrid Inga Olga Elisabeth (5/11 1891-27/7 1894), g.m. Gustav (Eriksson) Encrantz, men inte mer. Känner någon till mer om denna ätt, dess ursprung, verksamhet i Sverige etc., hör av er! Mvh

287

Humla / Humbla / Humla / Humbla « skrivet: 2010-02-14, 17:54 »

Hej. Känner någon igen en Jan Humla, född 1760 i Stockholm. Han finns i Hf, GID:2260.14.72900, A1:3, Sth. Näs, 1794-1800, Asker, s 79. Gift med Cajsa Olofsdotter

288

Honnon / Honnon « skrivet: 2010-03-11, 08:53 »

Om den ifrån Skottland invandrade handlarsläkten Honnon i Gävle, som även har en gren som kallar sig Lexelius, kan man läsa här: Gävlesläkten Honnons ursprung : några anteckningar ur skotska källor Kuschner, Jonas, 1965- (författare) Svenska. Ingår i: Släkt och hävd (Stockholm). - ISSN 0489-1090. ; 1996, s. 101-106 --------------------------- http://www.gavledraget.se/Ur_forvaltningshistorien.htm http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=74805#POST74805 http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=29510&post=335480#POST335 480 http://goto.glocalnet.net/jonasn/ant_bb/p5812a70a.html ------------------------------------------ Förlisningar och andra sjöolyckor inom Västernorrlands län Sundsvall och Härnösand var stora marknadsplatser som gemensamt kallades Norrlandsmarknaden. Hit och härifrån fraktades varor och besökare med många fartyg. För en del gick det mindre bra: Hustrun Margareta Kruse, änka efter Sven Printz, hade anmodat Rolof Macchei att på Norlandz marchnaden hösten 1679, köpa henne några proviantpersedlar. En ½ tunna lax, 6 lispund torra gäddor, 4 lispund ost, 8 lispund smör, 2 sidor fläsk och dessutom sik. Det inköpta skeppades på Gävleborgaren Christoffer Andersson Skotts farkost. På hemresan ifrån Härnösand strandade emellertid denna i den norra hamnen vid Ostholmarna, varvid inget av lasten kunde bärgas. Lastägare var också handlaren Marcus Hollst som förlorade 965 daler kopparmynt, kryddor och kramvaror, samt Henrich Honnon och skepparen själv. Det var om morgonen när skeppet låg i norra hamnen, Skeppshamnen på Åstön, som Skott skickade sin dräng, Simon Michellsson 24 år, iland för att leja några bönder för att varpa skeppet ut ur hamn. I väntan på hjälpen gick de ner för att hålla Corum. När drängen och mannarna kom så lossade dessa på förtöjningar ifrån bryggan, utan skepparens vetskap. Efter en stund blev de ombordvarande varse om situationen och ropade till de iland, då vädret var osäkert, att lägga fast igen. Men de hörde ej och fortsatte att varpa så långt ut ur hamnen de kunde, ut till udden. När de såg att de ej skulle kunna gå fri från grunden så ville Skotten gå i hamn igen, men Rådman Honnon menade på att ett varpankare skulle ros ut och på den kabeln skulle skeppet gå upp i vind. Men ankaret greppade ej i bottnen så proceduren fick göras om. Vid andra försöket så draggade ankaret igen och den pojke som Honnon kommenderat till roolet (rodret) missuppfattade ordern. I det stället han skulle lofwera, drägat undan. Så var allt för sent, såsom wädret war knapt (lite vind) och Siöön gick stoor, drefz farkosten in på Klipporna. http://hem.passagen.se/dykfoto/tidigforlisning.htm Genom att Sundsvalls marknad inträffade omedelbart före den i Härnösand, synas de båda några gånger ha sammanfattats uti benämningen Norrlandsmarknaden. Så i domboken för Gävle stad den 24 nov. 1680. Hustru Margareta Kruse, änka efter Sven Printz, hade anmodat Rolof Macchei att på Norlandz marchnaden köpa henne några proviantpersedlar. Så skedde, och det som hade inköpts, inskeppades på Gävleborgaren Christopher Skotts farkost. På hemvägen ifrån Härnösand strandade emellertid denna i den norra hamnen vid Ostholmarna, varvid intet av lasten kunde bärgas. Källa: Korsmässmarknaden http://runeberg.org/korsmass/0094.html ------------------------------------------------------- Om rådman Hindrich/Henrik Honnon i Gävle år 1708: http://www.ggfx.se/pics/nr1_2008_pdf.pdf med fortsättning år 1709: http://www.ggfx.se/pics/nr2_2008_pdf.pdf ------------------------------------------- 3196 Henrik Honnon Politieborgmästare. (Handelsman i Gävle, min anmärkning) Far: 6392 Hans Honnon (1596 - 1651) Mor: 6393 Anna Hiernonymidotter Grubb (- 1686) ---------------------------------------------------- Familj 1 med 3197 Anna Wolimhaus Barn: 1) Hans Honnon (1665 - 1715) Handelsman o borgare. Blev högst 50 år. 2) 1598 Henrik Honnon (1666 - ) Brukspatron. Familj med 1599 Elisabet Uttersten Barn: 799 Elisabet Honnon (1689 - 1761, Åvike bruk) Blev högst 72 år. Familj med 798 Carl Pelt (1687 - 1756) Vigsel: 1709 Barn: Carl Henrik Pelt (1712 - ) Johan Philip Pelt (1713 - ) Margareta Eleonora Pelt (1717 - 1771) Johanna Pelt (1719 - 1794) 399 Gertrud Charlotta Pelt (1721 - 1804) Ulrika Pelt (1724 - 1766) Ludvig Pelt (1731 - 1792) Familj 2 med Catharina Corbelia (1670 - 1735) Vigsel: 1698 ( Källa: http://www.odenring.se/anor/default.html ) ------------------------------------------ Om Catharina Helena Davidsdotter Honnon gift med Claes Depken, adlad Anckarström: http://jernbruk.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=3e938e67-fea2-486c-a6db-f6f6a 7e7cd63 ------------------------------------------- Bilaga 1, Personregister till brevkopieböckerna Nedan följer en förteckning över de mottagare av brev som finns representerade i de brevkopieböcker (Arfwedson 1–Arfwedson 9) som ingår i arkivet. För enkelhetens skull har inte hela volymsignumet skrivits ut, utan exempelvis Arfwedson 1 står som A 1. Honnon, Hindrich (4 st. A 1) Där finns också flera Gävlebor: Amberg, Lars (köpman och rådman, Gävle) (44 st. A 5, 15 st. A 6, 38 st. A 7) Boman, Eric (Gävle) (1 st. A 7) Fiskeri Compagniets direktörer i Gävle (1 st. A Folker, Jürgen (rådman, skeppsredare, Gävle) (16 st. A 4, 2 st. A 5) Pabst, Georg (handelsman, Gävle) (3 st. A 4) Remahl, Abraham (Gävle) (7 st. A 7) Sehlberg, Nils Jacob (redare, Gävle) (40 st. A 9) Strömbeck, Nicholaus (6 st. A 4) Strömbeck, Petter(5 st. A 5, sorterade under Petter Almgren) Thegenman, Anders (Gävle) (1 st. A 7) Tottie, Jacob Johansson (redaktör och tullkontrollör, Gävle) (31 st. A Valley, Samuel (grosshandlare, Gävle) (1 st. A 8, under U) Wahlberg (inspektor, Gävle) (1 st. A 7) Källa: http://www.ub.uu.se/Global/Kulturarvsmaterial/Handskrifter/Kataloger%20i%20pdf/A rfwedson.pdf ----------------------------- Om Elisabeth Honnon som dopfadder 1706 till Erik Hellbom i Gävle, vars mormor var Margareta Futtje/Futhie: http://www.solace.se/~blasta/blanck/0001/34337.htm ------------------------------------------- Storkyrkoförsamlingen i Stockholm: 29930 1691-03-17 Bormestaren(Borgmästaren) Hindrick(Henrik)Honnon Gefle(Gävle) Hustro Elisabeta(Elisabeth) Wttersten(Uttersten) http://www.slaktdata.org/search/getText.php/STORK-V1.txt?scbkod=018001&sdsuffix= V1&filename=STORK-V1 (Meddelandet ändrat av simson 2010-03-11 09:24)

289

Homman / Håman / Homman / Håman « skrivet: 2013-06-14, 14:07 »

Svea livgardes grenadjärbataljons församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0005D/C/2 (1735-1740): Beskrivning av innehållet enligt arkivförteckningen: SVAR Bildid: C0055604_00005 1) Husförhörslängd 1712-1715, mm. --- Förklaringar av innehållet A:o 1712 af Ordin. Predik:en Sv.(Sven) Flodman, samt prästen Jonas Stierner ifrån 24 Augusti 1735: SVAR Bildid: C0055604_00009 --- SVAR: Bildid: C0055604_00014 (Bild 14 = sidan 14?) Anno 1712 examinerades uti Maria Magd. kyrckio dz 27 Martii it. dz 2 Octob. 27 Xbr exam. 3 och 5 Mart. 1713: H:r Capitein Sparres Compagnie: Nr 75. Johan Homman. o(=olärd). com. in dz 10 Aug. förrig.

290

Hogner / Hogner « skrivet: 2009-09-16, 09:38 »

Här nämns vaktmästaren Erik Hogner gift med Ulric Sophia Gross f 1769 i Mjölby, se http://forum.genealogi.se/index.php?topic=30444.msg462562#msg462562

291

Hjulbom / Hjulbom « skrivet: 2010-04-27, 07:01 »

Titel: Inrikes tidningar Datum: 1812-02-06 Sida 3 Kopparslagare - Mästaren Israel Trägård och Demoiselle Lovisa Margareta Hjulbom, wigde i Köping den 22 Dec. ---------------------------------------------------------- Nummer 29353 i DISBYT Irma Svensson Ändringsdatum: 2006-09-30 -------------------------------------------------------------------------------- Familjeöversikt för Margareta Lovisa Hjulbom Trägård Farfars mor: Karin Larsdotter Farfar: Lars Hjulbom f 1719 Julita, Södermanlands län Gift med Farmor: Sigrid Kjerrman f 1716 Grythyttan, Örebro län Far: Carl A. Hjulbom Mor: Anna Greta Lundberg Margareta Lovisa Hjulbom Trägård f 1781 Tyresö, Stockholms län v 1811 Köping, Västmanlands län d 1847 Köping, Västmanlands län bg 1847 Köping, Västmanlands län Gift med Israel Trägårdh f 1781 Väsby, Malmöhus län v 1811 Köping, Västmanlands län d 1848 Visby, Gotlands län Barn: Lovisa Ulrika Trägårdh, gift Dunberg f 1812 Köping, Västmanlands län dp 1812 Köping, Västmanlands län v 1836 Köping, Västmanlands län d 1894 Köping, Västmanlands län Catharina Charlotta Trägårdh, (gift Östgren) f 1817 Köping, Västmanlands län dp 1817 Köping, Västmanlands län enligt Bertil Martinsson fanns det en son till: Frans Gustaf* Trädgårdh f 1823 Köping, Västmanlands län d 1830 Köping, Västmanlands län ----------------------------------------------------------- (Östgren?) Gift 1842 /lo med Catharina Charlotta Trädgård, f. 1817 i Köping, död 1890 3/6 därstädes, dotter af kopparslagaren Trädgård och Maria Lovisa Hjulbom. — Barn: Hedvig Maria Östgren, f. 1845 'V9 tv., gift 1866 /s med boktryckaren i Köping Johan Fredrik Säfberg, f. 1833 9/ i Konungssunds socken i Linköpings län; Johanna Charlotta, f. 1845 /g tv., död 1852 *Va; Julia Lovisa Amalia, f. 1848 '9/io, död 1852 V^; Catharina Augusta, f. 1852 /12; Carl Victor Östgren, f. 1855 boktryckare och utgifvare af Arboga Tidning, gift med Anna Andersson, f. 1865 Vs; Johan Axel, f. 1857 V, död 1858 ^V?? Anna Carolina, f. 1860 9/^, gift 1893 kamreraren Karl Johan Pettersson, f. 1863 ^/i. Källa: http://www.archive.org/stream/personhistorisk00unkngoog/personhistorisk00unkngoo g_djvu.txt SKRIFTER UTGIFNA AF PERSONHISTORISKA SAMFUNDET I. KÖPING STADS TJÄNSTEMÄN 1605—1905 PERSONHISTORISKA ANTECKNINGAR AF GUSTAF ELGENSTIERNA STOCKHOLM KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 1907

292

Hilphert / Hülphers / Äldre inlägg (arkiv) till 29 oktober, 2013 « skrivet: 2012-04-26, 12:18 »

http://dl.dropbox.com/u/764429/Sl%C3%A4kten%20Hilpher-Hilfert-H%C3%BClphers%2020 120426.doc Här kan ni se vad jag har i min databas om denna släkt ännu så länge. Det saknas en del uppgifter som jag inte hunnit lägga in eller inte hunnit forska om! / Gunnila, vad gäller Johan Hansson Hilpert död, så anger Johan Danielsson Hülpher att han dog om aftonen mellan 7/5-8/5 1682 i Hedemora. I kyrkoräkenskaperna LI:6 1677-1699 s.49 framgår att han begravdes i maj 1682 i Hedemora, så uppgiften ovan verkar stämma! Födelseuppgiften återfinns såväl hos nämnde Johan Danielsson Hülpher, som i SBL. Det stämmer bra med att fadern Hans Reinholdsson Hilpher Stålsmed gifter sig i Nyköpings västra 1637, enligt LII:1 (1628-1653). Johan Hybbirt/Hijbbirt skulle möjligen kunna vara Jannich, men jag har valt att inte tolka det så, och det kan definitivt inte vara Johan Hansson Hilpert som avses. Finns det inte en annan vallonsläkt som heter något mer liknande Hübbert? Isak Hansson ska ha dött genom drunkning 1701, enligt Sv Ättartal 5:272. Det uppges inte var. Kan kanske vara Stäket eller Hedemora, men jag har inte funnit uppgifter om det där!

293

Hilphert / Hülphers / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2011 « skrivet: 2008-07-09, 15:23 »

Detta är ett gammalt inlägg.Inga källor anges---men du får ta det för vad det är. Postat tisdagen 05 oktober 2004 - 10:50 -------------------------------------------------------------------------------- Örn från Värmland Major Johan Oscar Örn född 1812 i Kristenehamn död 1894 i Säffle och Gift med Wilhelmina Abrahamsdotter-Hülphers född 1820 i Nyed Värmland död 1889. Dessa fick Barnen Louise Chatarina född 1849 Gustav Abraham född 1851 Amalia Johanna född1853 Sofia Henrika född 1856 Elin Cecilia född 1858 Oskar Miles född 1861 Är det någon som vet hur det gick för dessa barn den enda jag vet något om är Gustav Abraham övriga vet jag ej något om tacksam för alla upplysngar om dem. Brukspatron Gustav Örn född 1816 i Mölnbacka död 1857 Mölnbacka och gift med Anna Elisabeth Abrahamsdotter-Hülphers född 1827 i Gillberga Dessa fick barnen Louise född 1850 Gustaf Wilhelm född 1856 Hur gick det för Gustaf Wilhelm Louise vet jag hur det gick för . Med Vänliga Hälsningar Sven Aivert

294

Herråker / Heråker / Herråker / Heråker « skrivet: 2013-06-06, 15:32 »

Constantinus Lindfors' fina fynd: Ulrika Walltier (f. 19/10 1726 i Nederkalix sn, d. 25/2 1782 i Visby stad) gifte sig 1/7 1760 i Frustuna sn, Södermanland med Gustaf Henrik Kahl (1732-1807) som var notarie vid Visbys auktionskammare. Gustaf Henriks föräldrar var handelsmannen Evert/Eberhard Kahl i Visby och rådmansdottern Anna Nilsdotter Börgesson (även Herråker) som i sin tur var kusin till båtsmansdottern Catharina Herråker från Stockholm (S:ta Katarina fs) vigd med kronofogden på Gotland Erik Fjellström från Silbojokk i Lappland. Ett tillfällighetsfynd i Luleå stads dombok: D. af d: 25. april 1737. Högvälborne Hr Baron och landshöfdingens höggunstiga ordres af den 9. i denna månad att låta efterslå cronofougden Erich Fielström ifrån Södra häradet i Wisby lähn eller Gottland. har Magistrat den 17. i ödmiukhet insändigat och den 22. äfwen i denna månad å kradikostosen(predikostolen?, Stefan Simanders gissning) låtit honom efterlysa men sedermera om des ertappande hwarken kundskap el. förhoppning kunnat avsätta hwilket i ödmiukhet berättas med wördsammaste framsändande. J.T. Arkiv Digital-källa: Luleå stad Rådhusrätt och magistrat AIa:11 (1737-1738) Bild 1640 (AID: v367002.b1640, NAD: SE/HLA/1050027) Befallningsmannen Erik Fjellström gifte sig med jungfru Catharina Herråker i Visby stadsförsamling 29/12 1718 (CI:3 sida 196). Medan mannen befann sig på rymmen stod Catharina fadder för handels- och rådmannen Bernt (Bernhard) Herråkers dotter Brita Margareta i Visby 27/11 1740 (CI:4 sida 107). Bernt Herråker föddes i Stockholm 11/9 1697 och dog i Visby 10/11 1762 (AI:2 sida 59; AI:3B sida 535). Edit: Syskonparet Herråker föddes i S:ta Katarina fs, Stockholm. Bernt döptes 14/9 1697 (CI:7 sida 81) och Catharina likaså 3/11 1701 (CI:9 sida 31) som barn till kompanibåtsman Magnus Börgesson från Visby stad och hans hustru Margareta Hansdotter från Stockholm. Föräldrarna vigdes i S:ta Katarina fs 29/11 1696 (CI:7 sida 166). ---------------------------------------- Erik Fjellström, vars dödsårtal är okänt, gifte sig 1718 med Catharina Herråker. Ur dödboken för Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (FIa:2 1754-1783): Julius 5. Catharina Herråker 79 år 8 m. Änka efter Kronobefallningsman Eric Fjellström. Död af ålderdomsbråck. Bodde i Huset N. 99 vid Tyska Brun. Begrafdes den 8 utaf Comminister Landström. Erik och Catharina fick följande barn (saxat ur Leif Boströms hemsida om Laestadius-ättlingar): Per Fjellström. Född 1719-08-02. Död barnlös 1790-03-24 i Nikolai, Stockholm. Margareta Fjellström. Levde ogift 1790 (Svenska ättartal 1898). Dog sist av syskonen (Svenska ättartal 1898). Katarina Agata Fjellström. Levde 1748 (Svenska ättartal 1898). Död före 1790 (Svenska ättartal 1898). Magnus Fjellström. Levde 1748 (Svenska ättartal 1898). Död före 1790 (Svenska ättartal 1898). Carl Erik Fjellström. Levde 1748 (Svenska ättartal 1898). Död före 1790 (Svenska ättartal 1898). -------------------------------------------- I DISBYT finns inlägg om Katarina Herråker ifrån Matts Sandström, Leif Boström, Jan Danielsson och Annica Kohkoinen: Catharina Herråker d 1781 Nikolai, Stockholms län Gift med ? Per Fjellström d 1790 Nikolai, Stockholms län ----------------------------------- Alf Anderssons inlägg i DISBYT: Annika Heråker Gift med Evert Kahl f 1690 Visby, Gotlands län; d 1732 Visby, Gotlands län Barn: Anna Catharina Kahl f 1722 Visby, Gotlands län; d 1797 Källunge, Gotlands län ---------- Bernt Heråker v 1727 Visby, Gotlands län d 1762 Visby, Gotlands län Gift med Brita Maria Lange f 1711 Visby, Gotlands län; v 1727 Visby, Gotlands län; d 1786 Visby, Gotlands län Barn: Lorentz Heråker f 1729 Visby, Gotlands län Magnus Heråker f 1733 Visby, Gotlands län; d 1734 Visby, Gotlands län Lorentz Magnus Heråker f 1735 Visby, Gotlands län Bernhard Heråker f 1736 Visby, Gotlands län Nils Heråker f 1738 Visby, Gotlands län Niclas Heråker f 1739 Visby, Gotlands län; d 1742 Visby, Gotlands län Brita Margareta Heråker f 1740 Visby, Gotlands län Abraham Heråker f 1741 Visby, Gotlands län; d 1742 Visby, Gotlands län Johanna Maria Heråker f 1743 Visby, Gotlands län; v 1773 Visby, Gotlands län; d 1824 Visby, Gotlands län Engel Catharina Heråker f 1745 Visby, Gotlands län, (enligt Stockholms Veckoblad: Catharina Engela Heråker, d 1760 Stockholm, Stockholms län) Carl Hindric Heråker f 1747 Visby, Gotlands län; d 1748 Visby, Gotlands län Johannes Heråker f 1748 Visby, Gotlands län Abraham Heråker f 1750 Visby, Gotlands län; d 1750 Visby, Gotlands län Juliana Christina Heråker f 1752 Visby, Gotlands län; d 1761 Visby, Gotlands län ----------------------------------------------------------- Johanna Maria Heråker f 1743 Visby, Gotlands län v 1773 Visby, Gotlands län d 1824 Visby, Gotlands län Gift med Johan Sundahl f 1740 Visby, Gotlands län; v 1773 Visby, Gotlands län; d 1803 Visby, Gotlands län Barn: Johannes Sundahl f 1773 Visby, Gotlands län; d 1776 Visby, Gotlands län Brita Maria Sundahl f 1775 Visby, Gotlands län Bernt Johan Sundahl f 1777 Visby, Gotlands län; v 1799 Visby, Gotlands län; v 1834 Visby, Gotlands län Lars Magnus Sundahl f 1779 Visby, Gotlands län; d 1783 Visby, Gotlands län ------------------------ Gift med Maja Stina Åberg f 1780 Visby, Gotlands län; v 1799 Visby, Gotlands län; d 1807 Visby, Gotlands län Barn: Johan Petter Sundahl f 1801 Visby, Gotlands län; d 1854 Östergarn, Gotlands län Kristina Johanna Sundahl f 1803 Visby, Gotlands län; v 1821 Visby, Gotlands län; d 1868 Visby, Gotlands län Gift med Johan Niklas Wahrgren f 1793 Visby, Gotlands län; v 1821 Visby, Gotlands län; d 1854 Visby, Gotlands län Bernt Niclas Sundahl f 1804 Visby, Gotlands län; d 1804 Visby, Gotlands län Berndt Niclas Sundahl f 1806 Visby, Gotlands län; d 1887 Gothem, Gotlands län Omgift med Christina Elisabeth Calissendorff f 1788 Visby, Gotlands län; d 1828 Visby, Gotlands län Barn: Anders Christoffer Sundahl f 1810 Visby, Gotlands län; d 1849 Brasilien Johan Carl Sundahl f 1812 Visby, Gotlands län; d 1886 Klinte, Gotlands län Daniel Alexander Sundahl f 1813 Visby, Gotlands län Daniel Alexander Sundahl f 1815 Visby, Gotlands län; d 1841 Visby, Gotlands län Nils Johannes Sundahl f 1817 Visby, Gotlands län Bernt Johan Sundahl f 1819 Visby, Gotlands län Catharina Maria Sundahl f 1823 Visby, Gotlands län Gift med Catharina Maria Calissendorff f 1785 Visby, Gotlands län; v 1834 Visby, Gotlands län -------------------------------------------------------------------------------- 2 Fjellström, Pehr, född enligt uppgift 2 aug 1719, d 24 mars 1790 i Stockholm (Nikolai). Föräldrar: kronobefallningsmannen på Gotland Eric Fjellström och Catharina Herråker. Elev hos målaren O Arenius i varje fall från 1740, var 1759 för konststudier i Paris, åter elev och kopist hos Arenius, verksam som porträttmålare i Sverige och Finland, kamrerare vid Kungliga Operans klädesmagasin 1773-75. Gift troligen med Catharina Charlotta von Brobergen, döpt 6 maj 1718 i Stockholm (Tyska församlingen), död 23 februari 1781 där (Nikolai), dotter av assessorn Peter von Brobergen och Barbara Hönau. http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=34511 ------------------- Se också om Herråker: http://www.myheritage.se/person-2000302_39927781_39927781/catharina-herraker http://helenawikman.falldin.com/slakt/Html/pc334180c.html http://slaktforsk.kurtlfogren.se/p395c883f.html http://www.geni.com/people/Annica-Kahl/6000000013309703597 http://tuesdayraiders.footballcoach.se/pages/TeamPlayerDetail.aspx?id=380&player id=142076 http://www.breitholtz.org/pdf/Carl%20Edvard%20Bz.pdf http://familjenbostrom.se/genealogi/norrbotten/laestadius/11-134_44.htm Om Heråker: http://familjen.regebro.nu/getperson.php?personID=I59250&tree=Gotland1210

295

Herlitz / Herlicius / Herlitz / Herlicius « skrivet: 2010-04-18, 18:23 »

Folkbokförda i Sverige den 31 december 2009. Källa: www.scb.se Efternamn . Det finns 277 personer som har efternamnet Herlitz. Förnamn . Det finns ingen kvinna som har namnet Herlitz som förnamn. Det finns 9 män som har förnamnet Herlitz. Av dessa har 0 namnet Herlitz som tillnamn. -------------------------------------------------------------------------------- ----- Om Anna Herlitz på Gotland, gift Wessman: Om Herlitz med an-knytning till Hellvi: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6562.msg104673#msg104673 Om Margareta Davidsdotter Herlitz död 1724 gift med Strandridaren Johan Ahlbom i Kyllaj, Hellvi: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6567.msg104829#msg104829 Om släkten Bozaeus koppling till släkten Herlitz genom Hans Eliasson Herlitz: Om Lundin i Hellvi och kopplingen anorna i släkten Herlitz: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6562.msg104673#msg104673 Om borgarsläkterna Bull, Bulmering, samt strandridare Hasselgren gift med Märtha och släkten Herlitz: Om Johan Christian Lunds anor med Herlitz anor: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6562.msg104681#msg104681 Om Catharina Margreta Herlitz f 1779-05-05 gift med Chasseur Om Margareta Herlitz född 1707 gift med Lars Hansson: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=7193.msg112402#msg112402 Om Lovisa Elisabeth Fredrika Ihre. Född 1830 Visby (I). Gift med David Anton Eberhard Herlitz 1852-03-09 Visby (I). Död 1925 Östersund (Z). Barn med David Anton Eberhard Herlitz: 1.1.4.3.1 Selma Mathilda Herlitz. Född 1853 Visby (I). 1.1.4.3.2 Anton Fredrik Herlitz. Född 1854 Stockholm (AB). 1.1.4.3.3 Erland Mathias Herlitz. Född 1856 Visby (I). Död 1921 Östersund (Z). 1.1.4.3.4 Elisa Christina Herlitz. Född 1858 Visby (I). Om Sigrid Dryselius 1863-1935.Gift med Dr. Carl Herlitz.4 barn. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=69621.msg987017#msg987017 Om 1. Christina Elisabeth Dubbe, f. 1767, ? 1835, ¥ 1794-10-26 Gabriel Timotheus Herlitz, överstyrman i flottan, f. 1764, ? 1812. Om vigseln i Visby 1817-03-20 emellan Stadskaplan Georg Herlitz Johanna Elisabeth Sahlsten. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=73866.msg1032544#msg1032544 Om Blesell och Herlitz: Om Kolmodins från Rute anor: Gertrud Jörgensdotter Schmitterlow. Född omkring 1610 Öja (I). Död 1675-12-09 Visby (I). Far: VII:99 Jörgen Schmitterlow. Mor: VII:100 Gertrud Meier. Familj med David Eliasson Herlicius (Född omkring 1590 Stralsund. Död 1638 Visby (I).) Vigsel omkring 1630. Barn: Elias Herlitz. Född omkring 1630 Visby (I). Död 1681-03-23 Prästgården, Väskinde (I). Gertrud Herlitz. Född 1633 Visby (I) 27). Död 1690 Visby (I). Margaretha Herlitz. Död 1707-03-25 Visby (I). Elisabet Herlitz från Sjonhem, som enligt Gotländskt vigselregister, gifter sig i Lokrume med Olof Haraldsson år 1777-10-28 efterfrågas: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6658.msg107431#msg107431 1757-08-01 Dog i Visby Hustru Margareta Maria Westö 39 Maken komminister David Herlitz i Visby stadsförsamling. Ingeborg Margareta Nilsdotter tvistade som änka 31/3 1672 med David Herlitz, Henriks efterträdare i Hangvar. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=7064.msg111930#msg111930 HEIDENBERG, Margaretha. Gift med Handlande John HERLITZ. Coopvaerdiekapten Johan Blesell gifte sig 1786-02-12 i Fårö med jungfru, kyrkoherdedotter Eva Catharina Herlitz från Prästgården, Fårö. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6693.msg108400#msg108400 Olof Thomasson Lindbom. Tunnbindare. Född 1678 Visby (I). Död 1743-08-25 Visby (I). Far: VIII:1 Thomas Olsson. Familj med Maria Herlitz (Född 1700 Gällungs, Väskinde (I). Död 1741-07-02 Visby (I).) Vigsel 1727-02-09 Visby (I). Barn: David Lindbom. Född 1729 Visby (I) 6). Död 1808-05-02 Visby (I). Olof Lindbom. Född 1732 Visby (I). Judit Margareta Lindbom. Född 1735-07-08 Visby (I). Död 1816-10-13 Visby (I). Johannes Lindbom. Född 1739-11-21 Visby (I) 6). Christina Elisabeth Bull ............ oo 17.6.1760 in Visby David Hansson Herlitz, * 18.9.1723 in Prästgården, ? 17.10.1783 in Prästgården; Pastor; war in einer 1. Ehe 17.10.1751 in Hall mit Margreta Maria Westöö verheiratet, die am 1.8.1757 verstarb, in dieser Ehe 4 Kinder; Kinder: ............... 5a Elisabeth Herlitz, * 4.7.1761 in Visby, ? 21.2.1801 in Fårö ............... 5b Susanna Margreta Herlitz, * 19.7.1763 in Visby, ? 12.9.1763 in Visby ............... 5c Johan Anton Herlitz, * 23.4.1767 in Lärbro, ? 7.1.1770 in Lärbro ............... 5d David Herlitz, * 2.10.1768 in Lärbro, ? 1.3.1832 in Slitehamn ............... 5e Eva Katarina Herlitz, * 18.9.1764 in Visby, ? 1.7.1809 in Fårö ............... oo 12.2.1786 in Fårö Johan Blesell, * 3.6.1747 in Stora Bläsungs, ? 15.10.1830 in Lauters, Fårö, Beruf: Kapitän Om Herlitz släktförening: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=15764&post=171791#POST171 791 Ur vigselböcker för gotländska landsortsförsamlingar: 1797-04-04 Handelsbokhållare Carl Anton Albert Johan Chasseur Visby Mademoiselle, kyrkoherdedotter Cathrina Margareta Nilsdotter Herlitz Öja Johan Ahlbom. Strandridare på Kyllaj. Född omkring 1689 Almunge (C). Död 1778-02-25 Hellvi (I). Familj med Margaretha (Davidsdotter, min anmärkning) Herlitz (Död 1724 Strandridaregården, Kyllaj, Hellvi (I).) Familj med Elisabeth Malmsten (Född 1709-11-20 Hellvi (I). Död 1787-08-12 Hellvi (I).) Vigsel 1724. Barn: Lars Ahlbom. Född omkring 1729. Margaretha Elisabeth Ahlbom. Född 1732. Död 1755 Hellvi (I). Christina Ahlbom. Född 1735-12-25 Hellvi (I). Död 1811-09-10 Hellvi (I). 2: Johannes (Johan) Lundborg f. 1775-07-09 Östergarn. (Gift med) Brita Justina Herlitz. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=6752.msg110150#msg110150 Katharina Brita Hökenberg ska vara född 1750 och föräldrarna är Karl Hökenberg och Maria Norby. Är det någon som har lite mer information vore jag jätteglad. Katharina gifter sig 1776 med Nils Göransson Herlitz f 1730-03-27. Vet att dom får ett barn i alla fall, det är min ana, Chatarina Margareta Herlitz f 1779-05-05. Catharina Margaretha Herlitz föddes i Prästgården i Öja. Hon gifte sig sedermera med Carl Anton Albert Johan Chasseur. Lars Herlitz, Jordegendom och ränta. Omfördelningen av jordbrukets merprodukt i Skaraborgs län under frihetstiden. Göteborg 1974. Nils Herlitz, Svensk stadsförvaltning på 1830-talet. Stockholm 1924. Karolinska krigares dagböcker. Ny reviderad upplaga 1921. 1824-11-25 Handlande M Herlitz Othem gift med Demoiselle Catharina Åberg Slite, Othem. Vivi Elsie Maria Johansson. Född 1921-11-27 Visby (I). Död 1996-02-26 Slite, Othem (I). Barn med Bo Aron Georg Herlitz (Född 1923-01-05 Lärbro (I). Död 1995-08-14 Slite, Othem (I). Karl Herlitz Gran, som föddes i Landskrona 15 juni 1901. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=17484.msg269417#msg269417

296

Hedjersson / Hedjerson / Hedjersson / Hedjerson « skrivet: 2010-05-16, 15:15 »

Om framgångsrika jämtska skidåkare Adolf och sonen Harald Hedjersson: http://www.ollerimfors.se/artiklar/OP_1937-04-05.pdf Om A. Hedjersson, vice ordförande och Nils Adolf Hedjersson ordförande i Djurgården: http://www.difarkivet.se/djurgardens_idrottsforenings_styrelser_sedan_1891.asp Om svenske golfmästaren Hans Hedjersson: www.bollnasgk.com/historia/notiser/notis_70.htm hem.passagen.se/arbra1910/arbra1900.htm --------------------------------------------- Ur Sveriges Befolkning 1890: Post 4212312 Hedjersson, Jonas Hemmanseg. f. 1839 i Bollnäs (Gävleborgs län, Hälsingland) Gift man, far i familjen Iste. Arbrå (Gävleborgs län, Hälsingland) ------------ Hedjersson, Jonas 1839 Far Lindgren, Anna 1849 Mor (Barn), Erik August 1872, Undersvik, Hälsingland Barn (Barn), Anna Sabina 1873, Undersvik, Hälsingland Barn (Barn), Jonas Kristian 1875 Barn (Barn), Per Ludvig 1878 Barn (Barn), Nils Adolf 1881 Barn (Barn), Karl Anton 1886 Barn (Barn), Bricken Maria 1889 Barn Födelseort i källan: Bollnäs ----------------------------------------------------------- Ur Sveriges Befolkning 1900: Post 3275362 Hedjersson, Jonas Hemmansegare f. 1839 i Bollnäs (Gävleborgs län, Hälsingland) Gift man, far i familjen Iste S. 2 Arbrå (Gävleborgs län, Hälsingland) Födelseort i källan: Bollnäs Gefb. l. ----------------------------------------- Hedjersson, Jonas 1839, Bollnäs, Hälsingland Far Lindgren, Anna 1849, Undersvik, Hälsingland Mor (Barn), Jonas Kristian 1875, Undersvik, Hälsingland Barn (Barn), Per Ludvig 1878, Undersvik, Hälsingland Barn (Barn), Karl Anton 1886, Undersvik, Hälsingland Barn (Barn), Bricken Maria 1889, Arbrå, Hälsingland Barn (Barn), Hilda Kristina 1891, Arbrå, Hälsingland Barn ---------- Lindgren, Anna Maria, Piga 1884, Undersvik, Hälsingland Ensam ------------------------------------------------------ Skattskyldiga i det som idag är Ronneby kommun - Bräkne & Co Ronneby sn G VIIa:60 Ronneby socken Jonas Kristian Hedjersson Husägare Fornanäs http://www.swe-gen.se/Ronneby/Skattskyldiga30.htm ------------- Titel: Kalmar Datum: 1905-04-12 Sida 2 Stor stöld. 7-8.O00 kr. värde tillgripet. Till länsfängelset i Gäfle ha förpassats häktade hemmansägaren Kristian Hedjersson i Iste, Arbrå, och hans dräng Aug. Andersson från Dalsjö, hvilka båda på goda grunder misstänkas för att ha natten till den 27 mars inträngt hos bonden Olof Jonsson i Iste oeh där tillgripit pengar, inteckningar samt en del silfverpjäser, till ett värde af 7-8,000 kronor. Det stulna förvarades i en byrå, stående i ett rum innanför ägarens sofrum. Tjufvarna hade passerat sofrummet, utan att Olof Jonsson vaknade. Gårdsfolket observerade deras tilltag och ett fruntimmer sökte bereda sig tillträde till rummet, men tjufvarna hade då låst sig inne för att i fred cch ro kunna genomsöka allting Hedjersson och hans kamrat anhöllos tidigt i måndags morse medan de ännu lågo till sängs. I den bredvid sängen liggande rocken hade Hedjersson en skarpladdad revolver samt en stor gummibattong Söderhamns Kuriren uppgifver att de båda häktade varit till stor skräck för orten och tager för gifvet att de ha flera brott på sitt samvete. Brännvinshandel har varit dem ett vanligt näringsfång och Hedjersson har därför varit både tilltalad cch dömd af häradsrätten. ---------------------- Titel: Dalpilen Datum: 1913-02-25 Sida 5 Fader dömd för mord på sin son. Den 26 april i fjol hittades enligt faderns uppgift en gosse Jonas Hedjersson i Offerberg, Järfsö, hängande död i en hängmatta. I början misstänkte man icke att något galet var för handen, men så blev fadern Kristian Hedjersson häktad för stöld. Under utredningen om denna förbrytelse kommo åtskilliga omständigheter i dagen, som gjorde hans berättelse om gossens död ganska mystisk. Vid rannsakning i torsdags hade åklagaren lyckats frambringa så starkt bevismaterial mot Hedjersson att rätten mot hans nekande dömde honom för uppsåtligt mord å sonen till lifstids straffarbete. Obduktionsprotokollet, som visade att gossen hade ljutit döden för annans hand, bidrog i första rummet till det fällande utslaget. Hedjersson förklarade sig ämna öfverklaga domen. ------------ Titel: Dalpilen Datum: 1913-10-03 Sida 7 Rättvisans lotteri. Hemmansägaren Kristian Hedjersson i Iste blef i vintras af Arbrå och Järfsö tingslags häradsrätt dömd tiil lifstids straffarbete för att han i en hängmatta strypt sin son, som var ganska högt lifförsäkrad. Däremot frikändes H. från ansvar för stöld. Svea hofrätt däremot frikände H. för mordet, men dömde honom till ett års straffarbete i stöldmålet. K. m:t har nu fastställt hofrättens frikännande utslag angående mordet, men också frikännt Hedjersson i stöldmålet. Utslaget ha således varit olika i alla tre instansarna. --------------------------- Titel: Dalpilen Datum: 1922-04-14 Sida 8 Rapport från Gustaf Vasa-loppet förelåg och förbundets representant, fabrikör Hedjersson, förklarade i den kort och gott att det var den absolut främsta skidtävling han någonsin bevistat. (Meddelandet ändrat av simson 2010-05-16 15:33)

297

Hedenberg / Hedenbergh / Äldre inlägg (arkiv) till 17 maj, 2010 « skrivet: 2007-12-02, 21:22 »

Hej, En kommentar till Jan Jutefors inlägg den 3 Maj, 2004. Jag gissar att uppgifterna som presenteras är från herdaminnet. Dessvärre torde uppgiften att Eric Erici Hedenberg mor var Anna Andersdotter vara felaktig. Erik Larsson (Hedenbergs fader) gifte sig nämligen med Anna Andersdotter den 1/1 år 1700. Innan dess var Erik Larsson gift med Anna Mårtensdotter som dog den 1693 (test. om 5 daler efter Erik Larssons hustru i Enåkersby). Anna Mårtensdotter var förmodligen dotter till nämndemannen och kyrkvärden Mårten Sylvestersson i Landberga, Enåker socken. Den 12 januari 1731 avled fadern Erik Larsson och begravdes den 31 samma månad i kyrckan i Manfolkbänkarna mot korsgången. Till kyrkan testamenterades 15 daler och till de fattiga 1 daler. Själv har jag en syster till Hedenberg som min ana. Hennes namn var Margareta. Två bröder finns också Lars f. 1680 och Anders f. 17/11 1692. Kan också nämna att Erik nämns som studios i Enåker husförhörslängd AI:1. Bästa hälsningar Björn Bertilsson

298

Hedblom / Hedblom « skrivet: 2010-12-20, 21:09 »

Någon som känner anorna till denna Hedblomaläkr? Min elevs FARMORS MOR: hustru Hanna Eugenia Eriksson, född 6/3 1895. ------------------------------------------------ UR SVERIGES BEFOLKNING 1970: 1895-03-06 Vestlund, Hanna Eugenia Pensionärshem 3 730 75 Möklinta Kyrkobokförd i Möklinta (Sala kn, Västmanlands län, Västmanland), distrikt 16, fastighet 62687. Mantalsskriven på samma ort. Född 6/3 1895 i Möklinta (Västmanlands län, Västmanland). -------------- Källa: Mtl Västmanlands län 1972 ---------------------------------------------------------- UR SVERIGES DÖDBOK 4 (1947-2006): 1 8950306-6947 Vestlund, Hanna Eugenia Åsgården 730 75 Möklinta Död 8/5 1980. Kyrkobokförd (1980) i Möklinta, Sala kn (Västmanlands län, Västmanland). Mantalsskriven (1980) på samma ort. Född 6/3 1895 i Möklinta (Västmanlands län, Västmanland). Gift kvinna (19/8 1917). -------------- Födelseförsamling i källan: MÖKLINTA (Västmanlands län) Källor: RTB 80 / SPAR 80 --------------------------------------- UR SVERIGES BEFOLKNING 1900: Post 2677390 Hanna Eugenia f. 1895 i Möklinta (Västmanlands län, Västmanland) d. Flicka, barn i familjen Örlinge Möklinta (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Möklinta ------------------------------------------------- Eriksson, Jan Erik 1864 Far Hedblom, Augusta 1869 Mor (Barn), Hanna Eugenia 1895 Barn (Barn), Gerda Augusta 1896 Barn (Barn), Ester Teresia 1899 Barn ------------------------------------------------- FARMORS MORFAR: Post 2677391 Eriksson, Jan Erik Lägenhetsegare f. 1864 i Möklinta (Västmanlands län, Västmanland) Gift man, far i familjen Örlinge Möklinta (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Möklinta ------------------------------------------------- Post 2677389 Hedblom, Augusta f. 1869 i Folkärna (Kopparbergs län, Dalarna) h. Gift kvinna, mor i familjen Örlinge Möklinta (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Folkerna Falu län ------------------------------------------------- UR SVERIGES BEFOLKNING 1890: Post 3862518 Eriksson, Johan Erik Dräng f. 1864 i Möklinta (Västmanlands län, Västmanland) Ogift man, ensam i familjen Örlinge Möklinta (Västmanlands län, Västmanland) Födelseort i källan: Möklinta ------------------------------------------------- FARMORS MORMOR: UR SVERIGES BEFOLKNING 1890: Post 3942902 Augusta f. 1869 i Folkärna (Kopparbergs län, Dalarna) d.(otter) Ogift kvinna, barn i familjen Mesta Folkärna (Kopparbergs län, Dalarna) Födelseort i källan: Folkärna ------------------------------------------------- Hedblom, Gustaf Reinhold 1849 Far (Barn), Augusta 1869 Barn (Barn), Anna 1872 Barn (Barn), Eva Kristina 1874 Barn (Barn), Johanna Albertina 1878 Barn (Barn), Karl Johan 1881 Barn FARMORS MORMORS FAR: UR SVERIGES BEFOLKNING 1880: Post 1880-20-21-1591 Hedblom, Gustaf Reinhold Arbetare f. 1849 i By (Kopparbergs län, Dalarna) Gift man, far i familjen Mesta by Folkärna (Kopparbergs län, Dalarna) Registrerad födelseort: By Kopparbergs län ------------------------- Hedblom, Gustaf Reinhold 1849, By Far (=FARMORS MORMORS FAR) Ersdotter, Johanna 1844, Folkärna Mor (=FARMORS MORMORS MOR) (Barn), Augusta 1869, Folkärna Barn (Barn), Anna 1872, Folkärna Barn (Barn), Eva Christina 1874, Folkärna Barn (Barn), Johanna Albertina 1878, Folkärna Barn ---------- Söderström, Hedda Charlotta 1820, Grytnäs, Moder Ensam ------------------------------------------------- Nummer 08154 i DISBYT Birgitta Gustafsson Ändringsdatum: 2008-08-03 Familjeöversikt för Hedda Charlotta Söderström Föräldrar: Karl Petter Söderström f 1788 Bladåker, Uppsala län d 1854 Hedemora, Dalarnas län Anna Sophia Löfgren f 1791 Nora, Västmanlands län d 1860 By, Dalarnas län Hedda Charlotta Söderström f 1820 Grytnäs, Dalarnas län d 1883 Folkärna, Dalarnas län Gift med Erik Gustav Hedblom f 1813 Möklinta, Västmanlands län; d 1863 By, Dalarnas län Barn: Wilhelmina Hedblom f 1844 By, Dalarnas län, d 1845 By, Dalarnas län Karl Erik Karlsson (Varifrån kommer detta namn? f 1845 By, Dalarnas län Gustaf Reinhold Hedblom f 1849 By, Dalarnas län Johanna Wilhelmina Hedblom f 1855 By, Dalarnas län --------------------------------- Kan de höra ihop med resandesläkt? Eftersom Karl Petter Söderströms far lär vara: Alexander Pettersson-Detlofsson f 1772 Ekeby, Uppsala län Barn: Karl Petter Söderström f 1788 Bladåker, Uppsala län; d 1854 Hedemora, Dalarnas län Karl Olof Alexander Pettersson f 1794 Harg, Uppsala län; d 1795 Knutby, Uppsala län Elisabeth Ditlomina Pettersson f 1795 Norrtälje, Stockholms län Ulrik Bernhard Söderström f 1799 Östhammar, Uppsala län; d 1872 Folkärna, Dalarnas län¨ ------------------------------------------------- Familjeöversikt för Anna Sophia Löfgren Föräldrar: Lars Löfgren f 1767 Västland, Uppsala län Anna Sofia Åman f 1767 Åmål, Älvsborgs län Anna Sophia Löfgren f 1791 Nora, Västmanlands län d 1860 By, Dalarnas län Gift med Karl Petter Söderström f 1788 Bladåker, Uppsala län, d 1854 Hedemora, Dalarnas län Barn: Carl Anders Söderström f 1809 By, Dalarnas län, d 1878 By, Dalarnas län Per Enok Söderström f 1817 Västland, Uppsala län, d 1904 By, Dalarnas län Hedda Charlotta Söderström f 1820 Grytnäs, Dalarnas län, d 1883 Folkärna, Dalarnas län Anna Karin (Kajsa) Söderström f 1822 Grytnäs, Dalarnas län Gustav Reinhold Söderström f 1825 Grytnäs, Dalarnas län, d 1863 Sala, Västmanlands län Maria Sofia Söderström f 1827 Grytnäs, Dalarnas län, d 1827 Grytnäs, Dalarnas län (Meddelandet ändrat av simson 2010-12-21 03:11)

299

Halmstadius / Halmstadius « skrivet: 2015-02-23, 10:07 »

Jenny Johnsson: Om en präst vid namn Theodor Thor Mattie Halmstadius på Gotland. Han ska vara född i Halmstad och dog 1680 på Gotland. Föräldrarna ska vara Matts Paulsson & Beata. --- Gabriel Wallgren: Mats Paulsson (Påvelsen?) ... avskrift av mantalslängden för Halmstad 1663, men där finns de inte med (troligen döda redan). Namnet på sonen (som blir präst på Gotland) gör dock att jag skulle kunna tänka mig att gissa på att Mats var bror till kyrkoherden i Halmstad pastorat Thore Påvelsen, som ibland går under efternamnet Lubbe eller Lubinus. Jag vet inte om det finns någon släktutredning för släkten Lubbe/Lubinus, men jag vet att namnet förekommer i Halmstad under slutet av 1500-talet och 1600-talet. Litteraturtips: Böcker om Halmstads historia (finns några stycken) samt http://www.gamla.halmstad.se med därtill hörande hänvisningar! Lubbe / Lubinus ----------- Från Facebook 1500-1600 tals släkter på Gotland: Jens Lerbom: I Sudertredingen, vintertinget 1663, mål 43, sommartinget samma år, mål 31a och 31b. Det är en arvstvist med Tor Halmstadius i Alskog och Hans Möllebo i Halla som var Pernilla Olofsdotters första make. I Södra häradets dombok, vintertinget 1668, mål nummer 25. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3149 (1666-1668) Bild 5030 / sid 541 (AID: v421282.b5030.s541, NAD: SE/RA/42042202) Visby Rådhusrätt 22/3 1666: (Visby RR SHA Gävleborgs län EXIe:3147 fol. 503): 3) Herr Tor i Alskog om hans styvsöner Rasmus, Didrik, Olof och Knut Olofsson avkall på deras fäderne och mödernearv, som ock efter deras farmoder vad dem tillfallet är, vilket skedde med god förlikning. Därförutan var Rasmus och Didrik Olofsson förmyndare för deras morbrors barn Olof Adamsson och Pernilla Adamsdotter gav Herr Tore fullkomligt avkall på deras pupillers vägnar … Lotte Jensen: Thor Halmstadius var Pernilla Olofsdotters mors andra make. Thor var präst i Alskog. Gift med Olof Rodeus hustru Maren Didricksdotter, dvs Pernilla Olofsdotters styvfar. Lars Båtelsson Weller. Död vid Stora Weller i Roma. Han var Danneman och Husbonde. Gift 1:ä med Malin Olofsdotter Rodeus(Rodea?). Född i prästgården i Alskog De fick, vad jag vet en son, Botolf 1664-1734 2:ä med N.N. De fick vad jag vet, sex barn Malin Olofsdotters mor var Maren Didrichsdotter/Didriksdotter. Hon var möjligen syster till en kvinna som var gift med Hans Jörgen Thüritz i Havdhem, dock inte helt styrkt (än). Jens Lerbom: Tor Halmstadius är gift med Olof Rodeus änka och arvsuppgörelserna handlar om Tors styvbarn varav Pernilla Olofsdotter Rodeus är gift med Hans Möllbos, senare gift med Per Rasmusson. Sebastian Sedersten: Hon hade väl fyra barn med Hans, men vet inte om dom hade sentida ättlingar? Per Rasmusson var gift 2 gånger andra gången med Anna Larsdotter död 1727-04-27 Medebys, Ekeby (Barlingbo C:1 sid 469) och efter henne finns bouppteckningen 1727:252. Per var son till Rasmus Detlofsson och hade tre syskon. Detta är Stamfamiljen för Kyrkbingesläkten som jag och Jens Lerbom jobbat med. Pernilla ska vara dotter till Olof Rodeus, kyrkoherde i Alskog. Lotte Jensen: Jag kollade på prästerna i Alskog och det finns endast EN Olof som passar in. Prästen före hette Pofwel och prästen efter hette Theodor Thor! -------------------------------------------------------------------------------- ---------- Lars-Ola Jacobsson: Gundel Jacobsdotter Key skulle ha varit gift med Jöns Börgeson Halmstadius, som var kyrkoherde i Halmstad. Möjligen har denna Gundel gift om sig med Mosaelius. --- Niclas Rosenbalck: Ur Göteborgs stifts historia och herdaminne del 2 (1835) av S.P. Bexell & J.G. Bexell, s 284-285: [Pastorer i Hishult] Jöns Halmstadius, som äfwen kallade sig Börjesön, har undertecknat handlingar i archifvet från 1664 och till 1679, efter denna tid saknas alla upplysningar om honom. Peder Mozelius war född i Småland, och hade warit Bataillons-Predikant wid Kronobergs Regemente. Han blef af ägaren till Sjöboholm 1680 hitkallad att conservera huset, och gifte sig med Halmstadii Enka Gunnil. Afträdde Pastoratet 1705 och afled 1708. Anders Mörk, gift med Halmstadii dotter Boël, afled 1715. Börje Fagerström, Halmstadii son, war förut Comminister i Surteby, blef Pastor 1716 här och afled 1731. Lars Hjerner war gift med Fagerströms dotter Helena. Han war Adjunct och Comminister i Hasslöf, blef Pastor här 1732, och afled 1744. -------------------------------------------------------------------------------- ---------------------- Jöns Halmstadius, som även kallat sig Börjesön, har undertecknat handlingar i arkivet ifrån 1664 och till 1679. Efter denna tid saknas alla upplysningar om honom. Peder Mozelius var född i Småland, och hade varit bataljonspredikant vid Kronobergs regemente. Han blev av ägaren till Sjöboholm 1689 hitkallad att konservera huset, och gifte sig med Halmstadii änka Gunnil. Avträdde pastoratet 1705, och avled 1708. Anders Mörk, gift med Halmstadii dotter Boel, avled 1715. Börje Fagerström, Halmstadii son, blev pastor 1716 och avled 1729. Lars Hjerner var gift med Fagerströms dotter Helena. Han var adjunkt och komminister i Hasslöv, blev pastor här 1732, och avled 1744. Källa: Hallands historia och beskrivning / 31 (1931)Author: Sven Petter Bexell http://runeberg.org/hallhist/0265.html och http://runeberg.org/hallhist/0266.html

300

Hagtorn / Hagtorn « skrivet: 2012-02-17, 15:41 »

Flera släkter Hagtorn med olika stavning och även annan namnform ibland för samma person (Hagetorn / Hageltorn / Hagelthorn) förekommer och jag gör här ett försök att samla ihop det lite. Hagetorn, Johan. Född ca 1648 (Burs C:1 Stånga dödsålder, AI:1 p7 ålder 1688). Domare i Burs ting (1688)-1712 (Burs C:1 Födde barn, domboken). Död som länsman 64 år i pesten 1712-06-?? i Stånga (Burs C:1 Stånga). Gift med Peersdotter, Maria. Född ca 1669 (Burs AI:1 p7 ålder 1688). Död 57 år gl 1726-03-.. i Ungbotels, Stånga (Burs C:2 Stånga döde). Burs och Stånga är socknar på Gotland. -------------------------------------------------------------------------------- ----------- Från och med Anna Pettersdotter (se nedan 2.1.6.) har jag anor i släkten Hageltorn/Hagtorn/Hagentorn etc. Märk väl att jag i primärkälla inte lyckats säkerställa koppling från Johan Hagetorn till den förmodade broderna Israel (men bandet syns högst antagbart). Enligt uppgift skall bröderna blivit tillsatta som länsmän på Gotland för att verka för öns integration med resten av landet. Se också diskussion under släkten/övriga/Hageltorn (någonting sådant!). Se även diskussion under landskap/Gotland/Stånga. På Genealogiska föreningens (I Stockholm) hemsida finns en hänvisning till Von Hagendorn. Vid vanlig sökning på internet ges det vid handen att det finns en tysk adelsätt Von Hagendorn. Jag vill också påpeka att jag inte funnit någon primärkälla till Israel H. i Uppsala och bandet till de ev. sönerna. Johan Israel HAGELTORN Ättlingar Johan Israel HAGELTORN Johan Israel HAGELTORN. Född 1610 UPPSALA 1). Barn med Maria NN: 1 Israel Hagelthorn. Född 1647 UPPLAND. Död 1726-01-02 ÖJA, Botvide. 2 Husbonde Johan HAGELTORN. Född 1648 UPPSALA. Död 1712-07-02 STÅNGA, Ungbotels. Generation 1 1 Israel Hagelthorn. Landsgevaldiger, tingsdomare. Född 1647 UPPLAND 1). Bosatt 1669 ENDRE, Lilla Hulte 1). Landsgevaldiger 1670 ENDRE 1). Bosatt 1680 ENDRE, Lilla Hulte 1). Död 1726-01-02 ÖJA, Botvide 1). Barn med Brita ÅKERMAN ANDERSSON: 1.1 Israel HAGELTORN. Född 1677 ENDRE, Lilla Hulte. Död 1722-10-25 ENDRE, Lilla Hulte. 1.2 Margaretha Israelsdotter HAGELTHORN. Född 1684 ENDRE, Lilla Hulte. Död 1760-04-10 ENDRE, Stora Hulte. 1.3 Johan HAGELTORN. Född 1686 ENDRE, Lilla Hulte. Död 1723-01-13 ENDRE, Lilla Hulte. 1.4 Brita Israelsdotter Hagelthorn. Född 1686-04-29 ENDRE, Lilla Hulte. Död 1755-10-23 BURS, Änges. 2 Husbonde Johan HAGELTORN. Landsgevaldiger, Länsman. Född 1648 UPPSALA 1). Döpt 1669 STÅNGA, Ungbotels 1). Landsgevaldiger 1675 STÅNGA, Ungbotels 1). Gift med Maria PEHRSDOTTER 1688 BURS? Petter Johansson Hagtorn. Han var bosatt på Ungbåtels i Stånga på Gotland, där han bland annat verkade som Länsman. Han gifte sig 1714-11-04 med en Maria Stens. Fadern bar namnet Johan Hageltorn eller Hagtorn. Han var också länsman vid Ungbotels. Det finns andra länsmän med namnet Hag(el)torn på Gotland. Själv grunnar jag på om en Israel Hageltorn från norra delen av ön kan vara far till Johan. Dessa härstammmar inte ifrån Uppland, enligt http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=346598#POST34659 8 Flera felaktigheter finns rörande den gotländska släkten, enligt Deras härstamning ifrån adlliga Elias von Hagendorn avvisas i I Svensk Genealogisk Tidskrift 2009:2 (utkom i augusti 2010), sid 90-94, har jag skrivit en liten artikel: Rättelse till Szabad & Elgenstierna (2008): Adliga ätten 777 von Hagendorn, enligt inlägget Johan Hagtorn på 1600-talet var ämbetsman av något slag, hade varit mantalskommissarie i Uppland, efterfrågas i Söderhamn: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=963906#POST963906

301

Hagert / Hagert « skrivet: 2014-04-18, 14:52 »

Ur Sveriges Befolkning 1880 Post 1880-1-11-7720 Hagert, Per Adolf Artillerist f. 1862 i Rappestad (Östergötlands län, Östergötland) Ogift man, ensam i familjen Djurgårdens f.d. landsdel Artillerikasern Hedvig Eleonora rote 11 (Stockholms stad, Uppland) Kyrkobokföringsort: Svea Artilleri Registrerad födelseort: Rappestad Östergötlands län --------------------------------------------------------------------------------------------------- Ur Sveriges Befolkning 1890: Post 882401 Hagert, Per Adolf Statdr. f. 1862 i Rappestad (Östergötlands län, Östergötland) Gift man, far i familjen Sörby Örtomta (Östergötlands län, Östergötland) Födelseort i källan: Rappestad ---------------------------------------------------------------- Ur Sveriges Befolkning 1900: Post 4443510 Hagert, Per Adolf Statardräng f. 1862 i Rappestad (Östergötlands län, Östergötland) Änkling, far i familjen Tultorp Svinstad (Östergötlands län, Östergötland) Födelseort i källan: Rappestad Östergötlands län ------- Hagert, Per Adolf 1862 Far (Barn), Adolf Konrad 1889 Barn (Barn), Oscar Richard 1892 Barn (Barn), Elin Maria 1894 Barn ----------------------------------------- Jag finner inte Per Adolf Hagert och hans hustru Emma Kristina Hagert efter 1900 i mina skivor Sveriges Dödbok 5 (1901-2009) eller Begravda i Sverige 2!!! MEN alla är inte med där ännu!!! Någon som vet något om deras död??? --------------------------------------------------------------------------------------------------- Begravda i Sverige 2: 1888-02-23 Andersson, Hildur Maria f. 23/2 1888 Melskog Död 31/1 1927 Begravd 12/2 1927 Grebo kyrkogård, avd. A GREBO KYRKOG., nr. 109-110 (kista, nr 1 i graven) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-05-22 ------------------------------------------------ I samma grav: Andersson, Bernhard 19150101 Andersson, Elsa Maria 19211229-2301 Andersson, Hildur Maria 18880223 ----------------------------------------------- 1915-01-01 Andersson, Bernhard f. 1/1 1915 Melskog Död 29/5 1973 Begravd 29/5 1973 Grebo kyrkogård, avd. A GREBO KYRKOG., nr. 109-110 (urna, nr 2 i graven) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-05-22 ----------------------------------------------- 1921-12-29-2301 Andersson, Elsa Maria f. 29/12 1921 Berga Död 25/5 1999 Begravd 1/9 1999 Grebo kyrkogård, avd. A GREBO KYRKOG., nr. 109-110 (urna, nr 3 i graven) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-05-22 -------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------- 18901008-2338 Petersson, Erik Hugo Kalkungsv 7 597 00 Åtvidaberg Död 15/10 1983. Kyrkobokförd (1974) i Åtvid, Åtvidabergs kn (Östergötlands län, Östergötland). Mantalsskriven (1974) på samma ort. Född 8/10 1890 i Grebo (Östergötlands län, Östergötland). Änkling (12/6 1979). -------------- Födelseförsamling i källan: Grebo (Östergötlands län) Källor: RTB 83 / SPAR 90 -------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------------------- 1890-10-08 Pettersson, Hugo f. 8/10 1890 Åtvidaberg Död 15/10 1983 Begravd 27/10 1983 Grebo kyrkogård, avd. B GREBO KYRKOG., nr. 35-36 (kista, nr 3 i graven) Graven upplåten till 30/10 2012 (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-05-22 -------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------- I samma grav: Pettersson, Augusta 18960908 Pettersson, Hugo 18901008 Pettersson, Johan Fredrik 18540202 ---------------------------------------------------- 1896-09-08 Pettersson, Augusta f. 8/9 1896 Åtvidaberg Död 12/6 1979 Begravd 20/6 1979 Grebo kyrkogård, avd. B GREBO KYRKOG., nr. 35-36 (kista, nr 2 i graven) Graven upplåten till 30/10 2012 (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-05-22 -------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------- Hans Johanssons bidrag: Familjeöversikt för Emma Kristina Andersdotter Anders Gustaf Andersson f 1843 Grebo, Östergötlands län dp 1843 Grebo, Östergötlands län v 1872 Vist, Östergötlands län d 1901 Grebo, Östergötlands län Christina Wilhelmina Sundström f 1848 Vist, Östergötlands län dp 1848 Vist, Östergötlands län v 1872 Vist, Östergötlands län d 1910 Grebo, Östergötlands län Emma Kristina Andersdotter f 1876 Grebo, Östergötlands län dp 1876 Grebo, Östergötlands län v 1902 Grebo, Östergötlands län Relation med Augusta Katarina Andersson f 1896 Grebo, Östergötlands län ; v 1921 Grebo, Östergötlands län; d 1979 Åtvid, Östergötlands län Relation med Erik Hugo Petersson f 1890 Grebo, Östergötlands län; v 1921 Grebo, Östergötlands län; d 1983 Åtvid, Östergötlands län Ester Kristina Andersson f 1899 Grebo, Östergötlands län; d 1967 Linköpings Sankt Lars, Östergötlands län Relation med Per Adolf Hagert f 1862 Rappestad, Östergötlands län; v 1902 Grebo, Östergötlands län Nils Östen* Magnus Hagert f 1906 Skärkind, Östergötlands län; d 1975 Borg, Östergötlands län -------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- Nummer 11196 i DISBYT Lars-Gunnar Lundéns bidrag: Familjeöversikt för Per Adolf Hagert Nils Magnus Hagert F Larsson f 1818 Vikingstad, Östergötlands län v 1842 Slaka, Östergötlands län d 1903 Rappestad, Östergötlands län Sara Berg f 1820 Slaka, Östergötlands län v 1842 Slaka, Östergötlands län Per Adolf Hagert f 1862 Rappestad, Östergötlands län v 1902 Grebo, Östergötlands län Relation med Elin Kristina Göthe Hennes moder: Anna Lena Andersdotter f 1830 Vikingstad, Östergötlands län f 1867 Skeda, Östergötlands län Barn: Adolf Konrad Hagert f 1889 Törnevalla, Östergötlands län; d 1957 Kullerstad, Östergötlands län Oskar Rickard Hagert f 1892 Örtomta, Östergötlands län; d 1965 Sofia, Stockholms län Elin Maria Ohlman F Hagert f 1894 Örtomta, Östergötlands län; d 1950 Västervik, Kalmar län Relation med Emma Kristina Andersdotter f 1876 Grebo, Östergötlands län; v 1902 Grebo, Östergötlands län --------------------------------------------------------- Familjeöversikt för Nils Magnus Hagert F Larsson LARS Nilsson f 1781 Vikingstad, Östergötlands län v 1812 Vikingstad, Östergötlands län d 1856 Vikingstad, Östergötlands län JOHANNA Nystrand f 1793 Vikingstad, Östergötlands län v 1812 Vikingstad, Östergötlands län d 1873 Vikingstad, Östergötlands län Nils Magnus Hagert F Larsson f 1818 Vikingstad, Östergötlands län v 1842 Slaka, Östergötlands län d 1903 Rappestad, Östergötlands län Relation med Sara Berg f 1820 Slaka, Östergötlands län; v 1842 Slaka, Östergötlands län Johan Niklas Hagert f 1844 Rappestad, Östergötlands län Sven Ludvig Hagert f 1846 Rappestad, Östergötlands län; d 1901 Kungsholm, Stockholms län Karl Gustaf Hagert f 1849 Rappestad, Östergötlands län Johanna Charlotta Hagert f 1851 Rappestad, Östergötlands län Axel Nilsson Hagert f 1856 Rappestad, Östergötlands län Anna Lovisa Hagert f 1859 Rappestad, Östergötlands län; d 1888 Rappestad, Östergötlands län Per Adolf Hagert f 1862 Rappestad, Östergötlands län; v 1902 Grebo, Östergötlands län Augusta Schön F Hagert f 1867 Rappestad, Östergötlands län; d 1932 Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län -------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------- Familjeöversikt för Anders Gustaf Andersson Anders Nilsson f 1802 Vist, Östergötlands län (****) ; v 1825 Vist, Östergötlands län (****) ; d 1878 Grebo, Östergötlands län (**) ; Anna Cajsa Samuelsdotter f 1805 Fornåsa, Östergötlands län (***) ; dp 1805 Fornåsa, Östergötlands län (***) ; v 1825 Vist, Östergötlands län (****) ; d 1893 Björsäter, Östergötlands län (**) ; Anders Gustaf Andersson f 1843 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1843 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1872 Vist, Östergötlands län (***) ; d 1901 Grebo, Östergötlands län (**) ; Relation med Christina Wilhelmina Sundström f 1848 Vist, Östergötlands län (***) ; dp 1848 Vist, Östergötlands län (***) ; v 1872 Vist, Östergötlands län (***) ; d 1910 Grebo, Östergötlands län (**) ; Anna Charlotta Andersdotter f 1873 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1873 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1873 Grebo, Östergötlands län (***) ; bg 1873 Grebo, Östergötlands län (***) ; Carl Gustav Andersson f 1874 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1874 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1956 Grebo, Östergötlands län (**) ; Emma Kristina Andersdotter f 1876 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1876 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1902 Grebo, Östergötlands län (**) ; August Erik Andersson f 1878 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1878 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1895 Grebo, Östergötlands län (**) ; Hilda Vilhelmina Andersdotter f 1880 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1880 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1904 Grebo, Östergötlands län (**) ; d 1916 Grebo, Östergötlands län (**) ; Elin Mathilda Andersdotter f 1882 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1882 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1882 Grebo, Östergötlands län (***) ; bg 1882 Grebo, Östergötlands län (***) ; Elsa Maria Andersson f 1886 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1886 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1911 Grebo, Östergötlands län (**) ; d 1957 Drothem, Östergötlands län (**) ; Adolf Fredrik Andersson f 1887 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1887 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1966 Grebo, Östergötlands län (**) ; Nils Jakob Andersson f 1892 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1892 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1913 Grebo, Östergötlands län (**) ; d 1952 Östra Eneby, Östergötlands län -------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------------- Familjeöversikt för FREDRIK SUNDSTRÖM DANIEL ERIKSSON SUNDSTRÖM f 1785 Vist, Östergötlands län (***) ; dp 1785 Vist, Östergötlands län (***) ; v 1812 Landeryd, Östergötlands län (***) ; v 1823 Landeryd, Östergötlands län (***) ; d 1856 Tjärstad, Östergötlands län (***) ; bg 1856 Tjärstad, Östergötlands län (***) ; SARA LENA JOHANSDOTTER f 1784 Gränna, Jönköpings län (-) ; v 1812 Landeryd, Östergötlands län (***) ; d 1822 Vist, Östergötlands län (***) ; bg 1822 Vist, Östergötlands län (***) ; FREDRIK SUNDSTRÖM f 1812 Landeryd, Östergötlands län (***) ; dp 1812 Landeryd, Östergötlands län (***) ; v 1841 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1855 Vist, Östergötlands län (***) ; bg 1855 Vist, Östergötlands län (***) ; Relation med ANNA ANDERSDOTTER f 1821 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1821 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1841 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1857 Vist, Östergötlands län (***) ; d 1874 Vist, Östergötlands län (**) ; Johan August Sundström f 1841 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1841 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1877 Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län (***) ; CARL FREDRIK SUNDSTRÖM f 1844 Vist, Östergötlands län (***) ; dp 1844 Vist, Östergötlands län (***) ; v 1874 Vist, Östergötlands län (***) ; v 1907 Skeda, Östergötlands län (**) ; d 1920 Skeda, Östergötlands län (**) ; Christina Wilhelmina Sundström f 1848 Vist, Östergötlands län (***) ; dp 1848 Vist, Östergötlands län (***) ; v 1872 Vist, Östergötlands län (***) ; d 1910 Grebo, Östergötlands län (**) ; Per Daniel Sundström f 1850 Vist, Östergötlands län (***) ; dp 1850 Vist, Östergötlands län (***) ; v 1877 Vist, Östergötlands län (***) ; d 1916 Vist, Östergötlands län -------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------- Familjeöversikt för ANDERS ERIKSSON ERIK SVENSSON barn födda 1770 Svinstad, Östergötlands län; barn födda 1775 Svinstad, Östergötlands län; barn födda 1778 Svinstad, Östergötlands län; barn födda 1781 Svinstad, Östergötlands län; MARGITA JÖNSDOTTER barn födda 1770 Svinstad, Östergötlands län; barn födda 1775 Svinstad, Östergötlands län; barn födda 1778 Svinstad, Östergötlands län; barn födda 1781 Svinstad, Östergötlands län; ANDERS ERIKSSON f 1770 Svinstad, Östergötlands län (***) ; dp 1770 Svinstad, Östergötlands län (***) ; v 1802 Grebo, Östergötlands län (****) ; d 1821 Grebo, Östergötlands län (***) ; bg 1821 Grebo, Östergötlands län (***) ; Relation med EVA JONSDOTTER f 1779 Vist, Östergötlands län (***) ; dp 1779 Vist, Östergötlands län (***) ; v 1802 Grebo, Östergötlands län (****) ; v 1824 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1849 Grebo, Östergötlands län (***) ; bg 1849 Grebo, Östergötlands län (***) ; Maria Catharina Andersdotter f 1803 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1803 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1828 Vist, Östergötlands län (***) ; d 1842 Grebo, Östergötlands län (***) ; bg 1842 Grebo, Östergötlands län (***) ; Brita Elisabeth Andersdotter f 1806 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1806 Grebo, Östergötlands län (***) ; Johannes Andersson f 1809 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1809 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1839 Vårdnäs, Östergötlands län (***) ; v 1844 Vårdnäs, Östergötlands län (***) ; v 1865 Vist, Östergötlands län (**) ; d 1898 Vist, Östergötlands län (**) ; Anders Andersson f 1812 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1812 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1846 Yxnerum, Östergötlands län (****) ; bg 1846 Yxnerum, Östergötlands län (****) ; Eva Stina Andersdotter f 1815 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1815 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1899 Björsäter, Östergötlands län (**) ; Erik Andersson f 1819 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1819 Grebo, Östergötlands län (***) ; d 1820 Grebo, Östergötlands län (***) ; bg 1820 Grebo, Östergötlands län (***) ; ANNA ANDERSDOTTER f 1821 Grebo, Östergötlands län (***) ; dp 1821 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1841 Grebo, Östergötlands län (***) ; v 1857 Vist, Östergötlands län (***) ; d 1874 Vist, Östergötlands län -------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------- Andersson, Anders Gustaf 1843 Far Sundström, Kristina Vilhelmina 1848 Mor (Barn), Karl Gustaf 1874 Barn (Barn), Elsa Maria 1886 Barn (Barn), Adolf Fredrik 1887 Barn (Barn), Nils Jakob 1892 Barn ---------- (Saknar efternamn), Emma Kristina 1876 Mor (Barn), Augusta Katarina 1896 Barn (Barn), Ester Kristina 1899 Barn ---------- Karlsson, Frans Oskar 1883 Ensam ------------------------------------------------------------ Post 4444439 Emma Kristina f. 1876 i Grebo (Östergötlands län, Östergötland) d. Flicka, mor i familjen Torpet Asketorp Grebo (Östergötlands län, Östergötland) Födelseort i källan: Grebo Östergötlands län -------------------------------------------------------------------------------- ------- 1854-02-02 Pettersson, Johan Fredrik f. 2/2 1854 Grebo Död 7/3 1924 Begravd 15/3 1924 Grebo kyrkogård, avd. B GREBO KYRKOG., nr. 35-36 (kista, nr 1 i graven) Graven upplåten till 30/10 2012 (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-05-22 (Meddelandet ändrat av simson 2014-04-18 15:04)

302

Hageltorn / Hageltorn « skrivet: 2005-05-08, 20:52 »

Hej Lars-Olof! Jag är mycket intresserad av ditt arbete och om du inte publicerar det i anbytarforum tar jag emot underlaget mot skälig ersättning. Mailadress: [email protected]. vänligen/ulla svensson

303

Götrik / Götrik « skrivet: 1999-08-30, 16:29 »

Hej! Jag släktforskar och har kommit i kontakt med en släkt som heter Götrik och undrar om någon har information om var namnet kommer ifrån eller till och med om släkten i sig. Tack på förhand! Anette Olsson

304

Göring / Göring « skrivet: 2014-03-25, 22:08 »

Ur Sv Dödbok 5 (1901-2009): 18781025-930 Göring f. Sandberg, Elmy Wilhelmina Östermalmsgatan 33, Tyska Hemmet, Stockholm Död 2/4 1963. Kyrkobokförd i Tyska Sankta Gertrud (icke terr.), Stockholms stad (Stockholms stad). Född 25/10 1878 i Ludgo (Södermanlands län, Södermanland). Änka (1961). -------------- Födelseförsamling i källan: Ludgo (Södermanlands län) Källor: DA, DB, IL / DOR 63 / UTD 61-67 ---------------------------------------- Ur Sv Bef 1900: Post 40162 Sandberg, Elmy Vilhelmina Sömmerska f. 1878 i Ludgo (Södermanlands län, Södermanland) Flicka, ensam i familjen Sjökalfven N:o 11, 19 Hedvig Eleonora rote 11 (Stockholms stad, Uppland) Kyrkobokföringsort: Hedvig Eleonora Stockholms stad Födelseort i källan: Ludgo Södermanlands län --------------------------------------------------------------------- Post 2866711 Sandberg, Carl Gustaf (Sannolikt hennes broder!!!) Trädgårdsdräng f. 1876 i Ludgo (Södermanlands län, Södermanland) Pojke, ensam i familjen Östanå Roslags-Kulla (Stockholms län, Uppland) Födelseort i källan: Ludgo Södermanlands län -------------------------------------------------------------- Ur Begravda i Sverige 2: -- Göring f. Sandberg, Elmy Vilhelmina Änkefru Begravd 25/4 1963 Stockholm, Skogskyrkogården, avd. 2, kv. 20, nr. 245 (urna, nr 2 i graven) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-01-21 http://hittagraven.stockholm.se/ -------------- I samma grav: 1876-07-20 Sandberg, Karl Gustaf (Sannolikt hennes broder!!!) f. 20/7 1876 Herr Hedvig Eleonora, Stockholms stad, Stockholms stad Död 30/6 1953 Begravd 7/7 1953 Stockholm, Skogskyrkogården, avd. 2, kv. 20, nr. 245 (kista, nr 1 i graven) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-01-21 http://hittagraven.stockholm.se/ ------------------------------------------------------------- Det finns även en: 1888-10-21-0024 Göring, Carin Axeline Hulda f. 21/10 1888 Stockholm Död 17/10 1931 Begravd 21/10 1931 Lovö kyrkogård, kv. J, nr. 8 (kista) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-06-27 ------------------------------------------- I samma grav: Fock, Carl Alexander 18540629 Fock, Elsa Fock, Huldine 18591007 Göring, Carin Axeline Hulda 18881021-0024 Kantzow, Thomas 19120301-0390 von Wilamowitz-Moellendor, Fanny Malin Huldine 18820503 ------------ 1854-06-29 Fock, Carl Alexander f. 29/6 1854 Stockholm Död 12/10 1938 Begravd 17/10 1938 Lovö kyrkogård, kv. J, nr. 8 (kista) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-06-27 ----------- -- Fock, Elsa Lovö Död 1/1 1932 Begravd 1/1 1932 Lovö kyrkogård, kv. J, nr. 8 (kista) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-06-27 ----------------------------------------- 1859-10-07 Fock, Huldine f. 7/10 1859 Stockholm Död 25/9 1931 Begravd 30/9 1931 Lovö kyrkogård, kv. J, nr. 8 (kista) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-06-27 ---------------------------- 1912-03-01-0390 Kantzow, Thomas f. 1/3 1912 Stockholm Död 27/5 1973 Begravd 21/8 1973 Lovö kyrkogård, kv. J, nr. 8 (urna) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-06-27 ----------------------------------------- 1882-05-03 von Wilamowitz-Moellendor, Fanny Malin Huldine f. 3/5 1882 Stockholm Död 5/6 1958 Begravd 11/6 1958 Lovö kyrkogård, kv. J, nr. 8 (kista) Graven upplåten i evärdlig tid (upplåtelse nr 1) Posten levererad 2012-06-27 -------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------ Ytterligare en annan är: 18740312-292 Spångberg f. Göring, Hilda Sofia Halltorps Ålderdomshem Död 13/9 1948. Kyrkobokförd i Högsrum (Kalmar län, Öland). Född 12/3 1874 i Ryssby (Kalmar län, Småland). Änka (3/8 1948). -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Räpplinge-Högsrum, Borgholms kn (Kalmar län, Öland) Födelseförsamling i källan: Ryssby (Kalmar län) Källor: DB, FS -------------------------------------------------------- Dennes moder? 18500719 Göring f. Larsson, Brita Lisa Ålderdomshemmet Död 10/3 1933. Kyrkobokförd i Gärdslösa (Kalmar län, Öland). Född 19/7 1850 (ingen uppgift om födelseort) Gift kvinna. -------------- Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010: Gärdslösa, Långlöt och Runsten, Borgholms kn (Kalmar län, Öland) Källor: DB -------------------------------------------------------------------------------- ----------------------- Ur Sv Bef 1900: Dennes fader? Post 5122903 Göring, Johan August Arbetare f. 1848 i Ryssby (Kalmar län, Småland) Gift man, ensam i familjen Ur boken öfver obefintliga Gärdslösa (Kalmar län, Öland) öfverförd 1897 Födelseort i källan: Ryssby Kalmar län -------------------------------------------------------------------------------- -------------------------- Det finns även en: Post 2987128 Göring, Johanna Charlotta Hushållerska f. 1862 i Kopparbergs landsförs (Kopparbergs län, Dalarna) Ogift kvinna, mor i familjen Linghed Svärdsjö (Kopparbergs län, Dalarna) Födelseort i källan: Kopparbergs förs. --- Post 2987127 Ingeborg Sofia f. 1899 i Svärdsjö (Kopparbergs län, Dalarna) Dennas oä. d. Flicka, barn i familjen Linghed Svärdsjö (Kopparbergs län, Dalarna) Födelseort i källan: Svärdsjö ------------------------ De bor hos: Post 2987129 Svensson, Karl Fredrik Handlande f. 1869 i Knista (Örebro län, Närke) Ogift man, ensam i familjen Linghed Svärdsjö (Kopparbergs län, Dalarna) Födelseort i källan: Knista Örebro l. -------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------- Post 5039855 Göring, Syster Alma Piga f. 1879 i Ryssby (Kalmar län, Småland) Flicka, ensam i familjen Wedby N:o 1 Förlösa (Kalmar län, Småland) Födelseort i källan: Ryssby Kalmar län -------------------------------------------------------------------------------- -------------------------- -------------------------------------------------------------------------------- -------------------------- Göring-belägg i Anbytarforum: Om Hermann Göring: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/5711.html?1370555623 ----------------------------- En mycket avlägsen släkting till mig (Anna Maria Skinkel) gifte sig 1738 med en Ulrich Christian Göring. --- Vet att de fick en son 1744, Hans Diderich von Göring. Källa: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/5711.html?1370555623 ------------------------------- Jag har nämligen hittat en Göring boende på Norrmalm på 30talet. Köpman till yrket och född i Tyskland. Bytte sedan namn. Källa: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/5711.html?1370555623 -------------------------------- Om Caspar Göring (1635-1679). Hans dotter hette Susanna Casparsdotter Göring, och var gift med smedmäster Simon Törne. Spiksmed (naulesmed) Caspar Göring avled i Visby 1679-04-25. Dottern Susanna vigdes i Visby 1700-09-08 med mäster Simon Månsson (Törne) och avled 1746-0803 i en ålder av 72 år. Källa: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/5877.html?934894233 ---------------------------------- Om honom och hans släkt: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/5877.html?934894233 http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/3811.html?1051735237 http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/5877.html?934894233 ------------------------------------------------ Det stora jordabytet 1555 omfattade inte Stentorpsgårdarna, som fortfarande var kvar i familjen Ugglas ägo. Bytet skulle ändå komma att i hög grad engagera denna familjs medlemmar under generationer framåt och förgifta grannskapsförhållandet mellan dem och Djulöherrskaperna. Och måhända var affären en dålig sådan -det är till och med troligt-, men då uppstår frågan varför Arvid Claesson (Uggla) gjorde denna dåliga affär. När man känner till vad som senare hände med Ugglas Stenstorp kan man inte utesluta möjligheten av att bytet ingick som ett vapen i en familjetragedi. På Stenstorp utspelades nämnligen vid denna tid ett triangeldrama. Det hade väl sipprat ut en del därom i närmaste grannskapet, men sedan Arvid Claesson (Uggla) 1556 avlidit gick ryktet för fullt att Brita hade legat med sin gifte tjänare Michael Göring. Ryktet väckte sådant uppseende och fick sådan spridning att det till slut nådde kungens, Gustaf Wasa, öron. Han lät då gripa Michael och satte honom i fängsligt förvar, men frigav honom senare sedan Brita ålagts att med tolvmannaed fria sig från ryktet om äktenskapsbrott. Därefter flydde Michael och Brita till Danmark med hennes barn. Gustaf Wasa skriver i ett brev till kung Fredrik ll i Danmark den 15/2 1560 att han av Gustaf Olofsson Stenbock, ståthållare i Västergötland (där familjen Uggla hade betydande egendomar) hade hört, att en viss Michael Persson i Västergötland mot Gud, ära och rätt hemligen ur riket fört salig Arvid Claessons (Uggla) efterlämnade änka, med alla hennes barn, egendom i guld, silver, smide och annat 'pharend-er' (löst) gods. Källa: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/5877.html?934894233

305

Gris / Grijs / Grise / Gris / Grijs / Grise « skrivet: 2005-10-21, 11:49 »

Vem är mor egentligen? Har just kommit fram till att Karin Bolenia Jonsdotter ska vara fm fm mf ff mm fm till min son. Karins far är då kyrkoherden Jöns. Men Carl skriver ovan att kyrkoherden var gift två ggr. Jag trodde att modern var Margareta Andersdotter Gris, men så kanske inte är fallet. På webben någonstans har jag sett att kyrkoherden var far till bara Olof och Håkan. Kan någon leda mig rätt bland alla dessa Grisar, så att jag får tag rätt mor till rätt barn? Hälsningar Marianne

306

Gissler / Gisler / Gissler / Gisler « skrivet: 2002-11-07, 18:43 »

Magdalena Gisler/Gissler, född 1709 i Hackvads fs enligt uppgifter i hfl. I Hackvads födelsebok finns hon inte. Är det någon som vet något om släkten Gisler/Gissler och dess ursprung?

307

Gervalds / Gervalds « skrivet: 2010-01-18, 09:28 »

Hej! Jag är ny användare som använder detta forum för första gången. Av en äldre släkting har jag erhållit det imponerande resultatet av hennes (och hennes makes) mångåriga sökande i arkiv utan dator. Den av min släkting kände anfadern är Olof Gervalds på södra Gotland. Har vi möjligen någon anförvant i detta forum? Finns det någon som kan hjälpa oss med mer/djupare information? Vi vet att Olof Gervalds var domare vid Hoburgs ting 1485-87. Med vänliga hälsningar! Björn Hall

308

Gerberg / Gärberg / Gerberg / Gärberg « skrivet: 2014-07-04, 13:33 »

Det finns 14 personer som har efternamnet Gerberg. Det finns 3 personer som har efternamnet Gärberg. --- Leine Johanssons bidrag i DISBYT: Carl Gustav Börjesson Gerberg f 1823 Tvååker, Hallands län v 1847 Träslöv, Hallands län d 1895 Träslöv, Hallands län Gift med Anna Brita Andersdotter v 1847 Träslöv, Hallands län; d 1891 Träslöv, Hallands län Barn: Bengt Adolf Carlsson Gerberg f 1847 Träslöv, Hallands län; v 1870 Träslöv, Hallands län; d 1933 Träslöv, Hallands län Anna Johanna Gerberg Karlsdotter f 1849 Träslöv, Hallands län; dp 1849 Träslöv, Hallands län; v 1871 Träslöv, Hallands län; v 1913 Träslöv, Hallands län; d 1926 Träslöv, Hallands län Carolina Sofia Gerberg Karlsdotter f 1852 Träslöv, Hallands län Emma Charlotta Carlsdotter Eliasson f 1853 Träslöv, Hallands län; d 1939 Träslöv, Hallands län Josefina Augusta Gerberg Karlsdotter f 1856 Träslöv, Hallands län; v 1890 Träslöv, Hallands län Karl Johan Jerberg f 1864 Träslöv, Hallands län; d 1941 Varberg, Hallands län --- Claes-Håkan Ljungbergs bidrag: Familjeöversikt för DANIEL JÖNSSON GERBERG Far: JÖNS DANIELSSON f 1735 Våthult, Jönköpings län Mor: ELSA ERIKSDOTTER f 1736 Våthult, Jönköpings län DANIEL JÖNSSON GERBERG f 1763 Våthult, Jönköpings län dp 1763 Våthult, Jönköpings län v 1789 Träslöv, Hallands län v 1795 Tvååker, Hallands län d 1825 Tvååker, Hallands län Gift med ANNA ANDERSDOTTER f 1747 Grimeton, Hallands län; v 1789 Träslöv, Hallands län; d 1795 Träslöv, Hallands län Barn: Lena Danielsdotter f 1786 Träslöv, Hallands län; dp 1786 Träslöv, Hallands län ANDERS DANIELSSON GERBERG f 1791 Träslöv, Hallands län; dp 1791 Träslöv, Hallands län; v 1818 Morup, Hallands län; d 1860 Träslöv, Hallands län Gift med Kristina Persdotter v 1795 Tvååker, Hallands län; d 1832 Tvååker, Hallands län Barn: Albreckt Danielsson f 1796 Tvååker, Hallands län; v 1823 Tvååker, Hallands län; d 1829 Tvååker, Hallands län Elias Danielsson f 1798 Tvååker, Hallands län; d 1798 Tvååker, Hallands län Elias Danielsson Norman f 1799 Tvååker, Hallands län; v 1820 Köinge, Hallands län; v 1850 Tvååker, Hallands län; d 1865 Tvååker, Hallands län Johanna Danielsdotter f 1802 Tvååker, Hallands län; v 1827 Tvååker, Hallands län; d 1849 Spannarp, Hallands län --- ANDERS DANIELSSON GERBERG f 1791 Träslöv, Hallands län dp 1791 Träslöv, Hallands län v 1818 Morup, Hallands län d 1860 Träslöv, Hallands län Gift med ANNA ANDERSDOTTER f 1792 Sibbarp, Hallands län; v 1818 Morup, Hallands län; d 1867 Träslöv, Hallands län Barn: Anders* Gustav Andersson Gerberg f 1817 Morup, Hallands län; v 1855 Träslöv, Hallands län; d 1870 Träslöv, Hallands län David Andersson Gerberg f 1821 Träslöv, Hallands län; dp 1821 Träslöv, Hallands län; v 1850 Träslöv, Hallands län; d 1877 Träslöv, Hallands län Anna* Britta Andersdotter Gerberg f 1823 Träslöv, Hallands län; dp 1823 Träslöv, Hallands län; v 1847 Träslöv, Hallands län; d 1891 Träslöv, Hallands län Gift med Karl* Gustav Börjesson Gerberg f 1823 Tvååker, Hallands län; v 1847 Träslöv, Hallands län; d 1895 Träslöv, Hallands län; bg 1895 Träslöv, Hallands län Barn: Anna* Johanna Karlsdotter Gerberg f 1849 Träslöv, Hallands län; dp 1849 Träslöv, Hallands län; v 1871 Träslöv, Hallands län Britta* Kristina Andersdotter Gerberg f 1825 Träslöv, Hallands län; dp 1825 Träslöv, Hallands län; v 1854 Träslöv, Hallands län; d 1900 Träslöv, Hallands län; bg 1900 Träslöv, Hallands län Karl* Johan Andersson Gerberg f 1828 Träslöv, Hallands län; dp 1828 Träslöv, Hallands län; v 1856 Träslöv, Hallands län; d 1890 Träslöv, Hallands län ALBERTINA ANDERSDOTTER GERBERG f 1832 Träslöv, Hallands län; dp 1832 Träslöv, Hallands län; d 1911 Träslöv, Hallands län; bg 1911 Träslöv, Hallands län August Andersson Gerberg f 1835 Träslöv, Hallands län; dp 1835 Träslöv, Hallands län; v 1890 Träslöv, Hallands län; d 1901 Träslöv, Hallands län --- http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article820005/Bengt-Gerberg-prisa d-av-Dagens-Industri.html

309

Gawell / Gawell « skrivet: 2001-02-17, 20:25 »

Hej! Jag söker upplysningar om föräldrar till en Erik A Gawell, född enl. muntlig uppgift ?/6 1895. Han skall ha varit barnbarn till en präst, Jonas Gawell i Rogstad (X). Enligt samma källa är han syskonbarn till Ida Gawell-Blumenthal (Delsbostintan). Är han son eller brorson till 1;e lantmätaren Per Wilhelm Gawell 1866-1961 i Karlstad och i så fall morbror till Författaren Erik Beckman. Snälla, har någon uppgifter om honom? Peter Borg

310

Garron / Garron « skrivet: 2013-10-06, 09:54 »

Katarina församling C I/6 (1693-1695) (SVAR Bild 107): Januarij Månadt 1693. D: 14 Dito Hanss Excellentz Gref:e Johan Steenbåckz (Stenbocks) Mästerkock, Jean Andreas Garron födder i FrankRijke. Hanss wittne war pirukmakaren (perukmakaren) Mästr: Johan Jöransson Hagman./: Jungfrun Maria Felixdotter Zalotzö, födder Här i staden/ Katarina C I/5 (1690-1694) sidan 586 (SVAR Bild 107): dito (14 januari 1693) Jean Andreass Garron Hanss Excellentz Gref: Johan Steenbåckz (Stenbocks) m: kok, födder i FrankRijcke. Hanss wittne war pirukmakaren (perukmakaren) m: Johan Jöransson Hagman./: Jungf: Maria Felixdotter Zabotzö, födder Här i staden/ --------------------------------------------------- The name Garron is a French baby name. In French the meaning of the name Garron is: Guards; guardian. Källa: www.sheknows.com/baby-names/name/garron

311

Forslund / Forsslund / Forslund / Forsslund « skrivet: 2007-04-25, 09:17 »

Nils Wilhelm Forsslund, Riksarkivarie tillfördordnad, prot. sekreterare etc. född 1788 25/2. Jag är intresserad av information om hans släkt giftermål etc.

312

Fornell / Fornell « skrivet: 2003-07-02, 20:10 »

Jag undrar om det finns någon som vet varifrån familjenamnet Fornell kommer ifrån? Det finns en by på Menorca som heter Fornell, kan det vara ett Spanskt namn. Eller är det som min mor sa, en felstavning av ordet formell? Om man söker på internet så får man träffar i Sverige, Spanien och USA, så man blir lite nyfiken. Mina föräldrar och släktingar kom ifrån skåne Tack på förhand för all hjälp. Peter Fornell

313

Fornelius / Fornelius « skrivet: 2006-04-16, 16:02 »

Söker föräldrarna till Anders Fornelius, beräknad födsel 1696. Vigdes 1725-08-01 i Bred med Greta Gezelia. Under årens lopp ändrades Fornelius till Fornerius och därefter till Tornerus.

314

Fjällström / Fjellström / Fjällström / Fjellström « skrivet: 2006-11-09, 22:02 »

Hej Roland, Är det här familjen du söker? Från Folkräkningen 1870: Register: Folkräkning 1870 (Norrbotten län) Om personen Namn: Johan Fjellström Hemförsamling: Arjeplog Hemort: Grannäs Kontrakt: Västerbottens 2:a Län: Norrbotten Födelseår: 1828 Födelseförsamling: Arjeplog Norrbottens län Yrke: Skogvaktare Civilstånd: Gift (G) Kön: Man Famstkod: Far/man (F) Familj nr: 1 Övrigt: Boställslös Sida: 16 Rad: 15 Om hushållet Personer i hushållet: Fam. nr 1 Johan Fjellström, f. 1828 i Arjeplog Norrbottens län, Skogvaktare Brita Sundström, f. 1826 i Arjeplog Norrbottens län Anna, f. 1859 i Arjeplog Norrbottens län Eva, f. 1861 i Arjeplog Norrbottens län Frans, f. 1864 i Arjeplog Norrbottens län Axel, f. 1867 i Arjeplog Norrbottens län Engla, f. 1869 i Arjeplog Norrbottens län Och så här ser familjen ut 1880, och har då hemort, Arjeplogs kyrkoplats: Johan Petter Fjellström, f. 1828 i Arjeplog Norrbottens län, Kronojägare Brita Sofia Sundström, f. 1826 i Arjeplog Norrbottens län Anna Sofia, f. 1859 i Arjeplog Norrbottens län Frans Nathanael, f. 1864 i Arjeplog Norrbottens län Axel Gotthard, f. 1867 i Arjeplog Norrbottens län Engla Maria Susanna, f. 1869 i Arjeplog Norrbottens län Mvh / Berit

315

Felderman / Felderman « skrivet: 2012-11-27, 07:01 »

Se Florentina Matthiasdotter Felderman. Född 1714-09-15 Visby (I) 4). Far: V:11 Matthias Andersson. Mor: V:12 Catharina Detlofsdotter Felderman. ------- Detlof Hansson Felderman. Död före 1709. Far: VII:45 Hans Felderman. Mor: VII:46 Christence Detlofsdotter Lybke. Familj med Florentina Jacobsdotter (Död efter 1709.) Vigsel 1680-11-23 Visby (I). Barn: Christense Detlofsdotter Felderman. Född 1680-06 Visby (I). Helvig Helena Felderman. Född 1681-07 Visby (I). Död 1705-02-28 Visby (I). V:12 Catharina Detlofsdotter Felderman. Född 1683 Visby (I). Död 1744-09-29 Visby (I). Hans Felderman. Född 1686-09-10 Visby (I) 3). Död 1765-09-20 Visby (I). Detlof Felderman. Född 1688-09-13 Visby (I). Död 1689-01-14 Visby (I). Jacob Detlofsson Felderman. Född 1688-10-04 Visby (I). Död 1688-10-12 Visby (I). Arendt Detlofsson Felderman. Född 1691-12-05 Visby (I) 10). Hans Felderman. Glasmästare. Död 1696-02-28 Visby (I). Far: VIII:89 Kristoffer Felderman. Mor: VIII:90 Okänd Okänd. Familj med Christence Detlofsdotter Lybke (Född 1630-02-07. Död 1710-03-06 Visby (I).) Barn: Berendt Fellerman. Född 1662 Visby (I). Berendt Felderman. Född 1664 Visby (I). Rasmus Felderman. Född 1666 Visby (I). Henrik Felderman. Född 1670 Visby (I). Rasmus Felderman. Född 1672 Visby (I). Arendt Hansson Felderman. Död 1693-07-27 Prästgården, Follingbo (I). VI:23 Detlof Hansson Felderman. Död före 1709. VII:46 fm fm mf m Christence Detlofsdotter Lybke. Född 1630-02-07. Död 1710-03-06 Visby. ------------------------ Kristoffer Felderman. Död 1662-04-30 Visby (I). Familj med Okänd Okänd Barn: VII:45 Hans Felderman. Död 1696-02-28 Visby (I). Rasmus Felderman. Död 1677-11-10 Visby (I). Klas Fellerman. Död 1704 Visby (I). VIII:90 fm fm mf fm Okänd Okänd. -------------------------------------------------------------------------------- -- Rasmus Felderman. Född omkring 1736. Död 1812-09-23 Lärbro (I). Barn med Gertrud Pehrsdotter: 1 Johan Felderman. Född 1763 Lärbro (I). 2 Rasmus Felderman. Född 1764 Lärbro (I). Död 1764 Lärbro (I). 3 Rasmus Felderman. Född 1766 Lärbro (I). 4 Anna Rasmusdotter Felderman. Född 1768-10-21 Lärbro (I). 5 Magdalena Rasmusdotter Felderman. Född 1772-05-24 Lärbro (I). Död före 1774 Lärbro (I). 6 Magdalena Rasmusdotter Felderman. Född 1774-07-01 Lärbro (I). 7 Gertrud Rasmusdotter Felderman. Född 1777-05-22 Lärbro (I). Död 1851 Lärbro (I). Generation 1 1 Johan Felderman. Född 1763 Lärbro (I). 2 Rasmus Felderman. Född 1764 Lärbro (I). Död 1764 Lärbro (I). 3 Rasmus Felderman. Född 1766 Lärbro (I). Gift med Maria Larsdotter 1788-11-13 Lärbro (I). 4 Anna Rasmusdotter Felderman. Född 1768-10-21 Lärbro (I). Gift med Lars Nymåne 1797-12-30 Lärbro (I). 5 Magdalena Rasmusdotter Felderman. Född 1772-05-24 Lärbro (I). Död före 1774 Lärbro (I). 6 Magdalena Rasmusdotter Felderman. Född 1774-07-01 Lärbro (I). Gift med Sven Pehrsson 1805-07-11 Lärbro (I). 7 Gertrud Rasmusdotter Felderman. Född 1777-05-22 Lärbro (I). Gift med Sven Kroksabel 1798 Kräklingbo (I). Död 1851 Lärbro (I). Barn med Sven Kroksabel: 7.1 Rasmus Svensson. Född 1798-11-01 Lärbro (I). 7.2 Helena Svensdotter. Född 1801 Lärbro (I). -------------------------------------------------------------------------------- --- Adam Thomasson Kahl. Skeppare. Född 1729-11-12 Munkebos, Barlingbo (I) 3) . Död 1797 4). Far: II:1 Thomas Adamsson Kahl. Mor: II:2 Barbara Maria Arendtsdotter Felderman. --- Thomas Adamsson Kahl. Född 1699. Död 1753 Barlingbo (I). Far: III:1 Adam Kahlberg. Mor: III:2 Maria Nilsdotter Ihre. Familj med Barbara Maria Arendtsdotter Felderman (Född 1692-09-25 Visby (I). Död 1774-05-26 Visby (I).) Vigsel 1720 Dalhem (I). Barn: Maria Elisabeth Kahl. Född 1722 Barlingbo (I). Död 1800 Ekeby (I). Aron Kahl. Född 1723-10 Barlingbo (I). Död 1753-12-20 Visby (I). Engel Kahl. Född 1727 Barlingbo (I). Död 1800-03-20 Visby (I). I:1 Adam Thomasson Kahl. Född 1729-11-12 Munkebos, Barlingbo (I) 3). Död 1797 4). Johannes Kahl. Född 1732-05-13 Barlingbo (I). Död 1786-07-20 Visby (I). II:2 fm Barbara Maria Arendtsdotter Felderman. Född 1692-09-25 Visby (I). Död 1774-05-26 Visby (I). Far: III:3 Arendt Rasmusson Felderman. Mor: III:4 Juditha Clasdotter Trogilides. ------------ Arendt Rasmusson Felderman. Kyrkoherde i Dalhem. Född 1659 Visby (I). Död 1725-11-02 Prästgården, Dalhem (I). Far: IV:5 Rasmus Felderman. Mor: IV:6 Okänd Okänd. Familj med Juditha Clasdotter Trogilides Vigsel 1689-07-16 Havdhem (I). Barn: Clas Felderman. Född 1690 Visby (I). II:2 Barbara Maria Arendtsdotter Felderman. Född 1692-09-25 Visby (I). Död 1774-05-26 Visby (I). Catharina Arendtsdotter Felderman. Född 1693-08-15 Visby (I) 12). Död 1759-08-08 Slitegårds, Dalhem (I) 12). Beata Arendtsdotter Felderman. Född 1695-11-25 Visby (I) 12). Död 1782-05-16 Visby (I). Engel Arendtsdotter Felderman. Född 1702-12-20. Död 1774-11-02 Rone (I). Juditta Arendtsdotter Felderman. III:4 fm m Juditha Clasdotter Trogilides. Far: IV:7 Cornelius Claudius Trulsson Trogilides. Mor: IV:8 Beata Claudiusdotter. ------------------------- Rasmus Felderman. Snickareålderman. Död 1677-11-10 Visby (I). Far: V:9 Kristoffer Felderman. Mor: V:10 Okänd Okänd. Familj med Okänd Okänd (Död 1711-11-16 Visby (I).) Barn: III:3 Arendt Rasmusson Felderman. Född 1659 Visby (I). Död 1725-11-02 Prästgården, Dalhem (I). Rasmus Felderman. Född 1663. Död 1709 Visby (I). Stefan Rasmusson Felderman. Född 1664 Visby (I) 15). Maren Felderman. Född 1666 Visby (I). Död 1666 Visby (I). Anna Rasmusdotter Felderman. Född 1667 Visby (I). Död 1740 Öja (I). Jörgen Felderman. Född 1670 Visby (I). Maren Felderman. Född 1672 Visby (I). IV:6 fm fm Okänd Okänd. Död 1711-11-16 Visby (I). ------------------------------------------ V:9 fm ff f Kristoffer Felderman. Död 1662-04-30 Visby (I). Familj med Okänd Okänd Barn: Hans Felderman. Död 1696-02-28 Visby (I). IV:5 Rasmus Felderman. Död 1677-11-10 Visby (I). Klas Fellerman. Död 1704 Visby (I). -------------------------------------------------------------------------------- ---------------- Nils Holmberg. Född 1703 i Stenkyrka. Skräddare. Död 1778-08-28 i Visby. (Barn I:2) Gift 1738-06-25 i Visby med efterföljande ana. II:4 mm Florentina Felderman Matthiasdotter. Född 1714-09-15 i Visby. (Barn I:2, Far III:7, Mor III: ... III:7 mm f Matthias Andersson. Född 1678-12-15. Skeppare. Ålderman i Skepparsällskapet. Död 1754-12-28 i Visby. (Barn II:4) Gift 1712-11-13 med efterföljande ana. Barn: Florentina Felderman Matthiasdotter. Född 1714-09-15 i Visby. (Se II:4). Catharina Felderman Matthiasdotter. Född 1716-11-09 i Visby. Anna Felderman Matthiasdotter. Född ca 1720 i Visby. Fånig Död 1785-09-12 i Visby. Anders Felderman Matthiasson. Född i Visby. Sjöman. Död genom Skeppsbrott utanför Stenkyrka. Matthias Felderman Matthiasson. Född i Visby. Inflyttad till Stockholm. Hovskräddare i Stockholm. 2002-09-18 Sida 3 ---------------------------------------------------------------------- III:8 mm m Catharina Fellerman Detlofsdotter. Född 1683 i Visby. Död 1744. (Barn II:4, Far IV:15, Mor IV:16) Gift 1712-11-13 med föregående ana. ------- IV:15 mm mf Detlof Fellerman Hansson. Död före 1709. (Barn III:8, Far V:29, Mor V:30) Gift med efterföljande ana. Barn: Christendtze Fellerman Detlofsdotter. Född 1680-06-.. i Visby. Döpt 1680-06-06 i Visby. Helvig Hedvig Fellerman Detlofsdotter. Född 1681-07-.. i Visby. Död 1705-03-01. Catharina Fellerman Detlofsdotter. Född 1683 i Visby. Död 1744. (Se III: . Hans Fellerman Detlofsson. Född i Visby. Detlof Fellerman Detlofsson. Född 1688-09-13 i Visby. Död 1689-01-14 i Visby. Arent Fellerman Detlofsson. Född 1691-12-.. i Visby. Döpt 1691-12-11 i Visby. Levde hos Skomakaren Rasmus Hansson Felderman. 2002-09-18 Sida 4 ---------------------------------------------------------------------- IV:16 mm mm Florentina Jacobsdotter. Levde ännu 1709 i Visby. Död efter 1709. (Barn III: Gift med föregående ana. ------------------------------ V:29 mm mf f Hans Fellerman Christoffersson. Död 1696-02-28 i Visby. (Barn IV:15, Far VI:57) Gift med efterföljande ana. Barn: Arnoldus Arent Felderman Hansson Johannis. Präst. Död 1693-07-27 i Prästgården i Follingbo. Detlof Fellerman Hansson. Död före 1709. (Se IV:15). Hans Fellerman Hansson. Född i Visby. Död före 1709. Berent Fellerman Hansson. Född 1662-01-.. i Visby. Död 1663-08-18 i Visby. Berent Fellerman Hansson. Född 1664-12-.. i Visby. Rasmus Fellerman Hansson. Född 1666-01-.. i Visby. Död 1671-04-06 i Visby. Hindric Fellerman Hansson. Född 1670 i Visby. Rasmus Fellerman Hansson. Född 1672 i Visby. Skomakare. Död 1736 i Visby. Christina Felderman (Hansdotter). Född i Visby. Född i Dalhem. Det är en teori att hennes föräldra var Hans och christence 2002-09-18 Sida 5 ---------------------------------------------------------------------- V:30 mm mf m Christence Lybke Detlofsdotter. Född 1630-02-07. Levde i Visby. Död 1710-03-06 i Visby. (Barn IV:15) Gift med föregående ana. -------------------------------- VI:57 mm mf ff Christoffer Felderman Fellerman. Levde i Visby. Borgare i Visby. Död 1662-04-.. i Visby. Begravd 1662-04-30 i Visby. (Barn V:29) Gift med N.N Barn: Hans Fellerman Christoffersson. Död 1696-02-28 i Visby. (Se V:29). Rasmus Fellerman Christoffersson. Snickarålderman i Visby. Nämns som fadder i Visby 1664 Död 1677-11-.. i Visby. Begravd 1677-11-16 i Visby. Pojke Fellerman Christoffersson. Född i Visby. Död 1666-03-.. i Visby. Begravd 1666-03-09 i Visby. -------------------------------------------------------------------------------- ------------ Känner någon till HELENA PERSDOTTER som 1808 gifte sig med Carl Fredrik Felderman i Lilla Ihre, i Hellvi, på Gotland? Han var båtsman och i soldatregistret anges hustrun vara född 7/7 1777. Ingen plats anges. I hfl (Lilla Ihre) och dödboken 1846 kallas hon kort och gott Lena född 1777. Jag har från betald forskarhjälp på landsarkivet fått uppgiften att Helena Persdotter skulle vara född i Ålem, Kalmar län. Till grund för den uppgiften ligger en anteckning i hfl från Visby stadsförsamling (GID 2534.121.02300)där hon 1805 är piga. Hon anges vara född i Åhlem 1774 och att hon tidigare har haft ett oäkta barn men att hon har betalat sina böter och 1808 gift sig med ovan nämnde Felderman. ------------------------------------------------ Vigda 1716-04-10 Fänrik Johan Westöö Dalhem Jungfru Catharina Arendtsdotter Felderman Dalhem Dalhem http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=47169#POST47169 ------------------------ Monica Antonsson och Sune Lundins inlägg som börjar med: Jag har träffat på två mycket märkliga systrar som på sin tid levde i Othem. De var döttrar till min (mm fm mm) Helena Persdotter född omkr 1773-77 i Ålem vilket emellertid inte är korrekt. Se min efterlysning under Hellvi. (Jag hade hoppats att hon var född i Othem men har inte hittat henne där heller.) Hon var gift med båtsmannen Carl Fredrik Berg Felderman i lilla Ihre, Hellvi, Gotland. Båda dog utfattiga och fick begravas med hjälp av medel från fattigkassan. Deras döttrar var: 1) Catharina Maria Maja född 22/9 1808 i Hellvi och 2) Helena Elisabeth född 9/9 1811 i Lärbro Maja föder sitt första oäkta barn Helena Maria (Berg) den 12/3 1835 i Hellvi. Hon får betala prästen 5 (någonting) för dopet och böta 2 (någonting) för sitt brott lönskaläge. Ingen man bötsfälls vid samma tillfälle. Det framgår av kyrkans räkenskaper Gid 2673.15.37600. Systrarna flyttar emellertid till Othem, där de åren 1844-49 föder (minst) två oäkta barn vardera! Catharina Marias Feldermans barn: 1) Carl Oskar Alfred född 27/2 1844 i Othem 2) Emma Elisabeth född 8/7 1847 i Othem Helena Elisabeths Feldermans barn 1) Maria Elisabeth född 27/3 1844 i Othem 2) Emma Johanna Gustafva född19/6 1849 i Othem Detta bör ha väckt ett visst uppseende i Othem. Kanske var det därför systrarna efterhand bytte efternamn från Felderman till Berg som ju fadern hette från början. Jag kan inte se, att systrarna på något vis behandlas illa. Bara ett av de fyra barnen kallas oäkta i födelseboken. Inte ett ord skrivs om männen som saknas. Det ser heller inte ut som att de har fått böta för sina brott. Hur kan det komma sig? Andra fick böta för lönskaläge. Var de byns glädjeflickor? Såg kyrkan mellan fingrarna med de två? Jag undrar förstås över dessa systrar och vart de tog vägen. Det är värt att notera, att deras mamma också hade haft ett oäkta barn före 1805. Catharina Marias första dotter Helena Maria Berg fick också minst ett oäkta barn (Johanna Maria Berg f 15/10 1858 i Visby) som hon på något vis gjorde sig av med, innan hon for till Stockholm, gifte sig och blev min mm fm. Jag är förstås tacksam för allt som kan skingra mystiken kring dessa systrar. ------------- Söker Johan Fredrik Hesselin Prästgården Othem gift 1845 med Anna Gertrud Frödahl också bosatt Prästgården Othem. Har försökt leta i Husförhör runt 1845 men hittar dem inte där. Kanske bodde de inte i Othem? Jag söker Johan Fredriks födelsedatum. Othem (Slite) liksom Fleringe, var en in och utflyttningsbygd, många tillfälliga arbetare, som arbetade ett tag i stenbrotten och sen reste iväg ev till familjen på fastlandet. Därför föddes många barn utom äktenskapet. Finns väldigt många oäkta barn i Othem, tror inte man såg på det som speciellt unikt. Undrar om inte en av Feldermandöttrarna hade vanställt ansikte, hon fick barn med en Hesselin, kom inför domstol. Men det kanske är en annan Feldermanfamilj. Felderman var båtsmansnamnet, deras riktiga familjenamn var nog Berg. Helena Elisabeth Berg gifter sig 1855 i Othem med arbetskarl Lars Johansson Othem. Det var intressant att höra lite om livet i Othem. Jag noterade också att där fanns många oä barn. Namnet Felderman var knutet till soldattorpet i Hellby. Det är helt korrekt. Systrarna använder emellertid namnet rätt länge, sedan de flyttat till Othem. Det är först när föräldrarna dör som de byter till Berg. Kan du möjligen berätta mer om flickan med det vanställda ansiktet? Jöns Petter Hesselin f 28-12 1815 i Othem, fick ett barn, Helena Maria f 1835 i Hellvi, mor, Catarina Maria Felderman f 22-9 1808, enl domboken 1835. De gifte sig aldrig. I husförhörsboken Othem står det att hon är felaktig i ansiktet. och att hon har flera barn utom äkt, Elisabeth f 1838 död1-5 1846, samt de barn du nämner. Sökte efter Helena Maria f 1835, men du säger hon gifte sig i Stockholm. Jöns är född oäkta även han, liksom hans mor. ------------------------ http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=14038#POST14038 ------------------------ Du kanske kan hjälpa mig med Rasmus Felderman f. 1736 Gift datum ? med Gertrud Persdotter f. 1731 i Västergarn. Dessa två kan jag ej hitta Hittar Hans Felderman f. 1705 bosatt i Lärbro Det första barnet på Lärbro är hans. Båtsman Måste ha varit rättså högt inom yrket eftersom Schilder och Wadsten är faddrar. ----------------------------------------- Jöns Olofsson Steen. Smed. Född omkring 1648. Gift med Anna Rasmusdotter Felderman 1687-11-15 Visby (I). Död 1737 Öja (I). Barn med Anna Rasmusdotter Felderman: 434 Jöns Jönsson Sten. Född 1690 Visby (I). Maria Jönsdotter Steen. 869 mf mm ff mf m Anna Rasmusdotter Felderman. Född 1667. Gift med Jöns Olofsson Steen 1687-11-15 Visby (I). Död 1740 Öja (I). Far: 1738 Rasmus Felderman. Mor: 1739 Okänd Okänd. -------------- Sven Kroksabel. Kronobåtsman. Född 1773 Kristdala (H). Gift med Gertrud Rasmusdotter Felderman 1798 Kräklingbo (I). Död 1806 Lojsta (I). Far: 24 Anders German. Mor: 25 Elisabeth Nilsdotter. Barn med Gertrud Rasmusdotter Felderman: 6 Rasmus Svensson. Född 1798-11-01 Lärbro (I). Helena Svensdotter. Född 1801 Lärbro (I). 13 mf m Gertrud Rasmusdotter Felderman. Född 1777-05-22 Lärbro (I). Gift med Sven Kroksabel 1798 Kräklingbo (I). Död 1851 Lärbro (I). Far: 26 Rasmus Felderman. Mor: 27 Gertrud Pehrsdotter. 26 mf mf Rasmus Felderman. Född omkring 1736. Död 1812-09-23 Lärbro (I). Barn med Gertrud Pehrsdotter: Johan Felderman. Född 1763 Lärbro (I). Rasmus Felderman. Född 1764 Lärbro (I). Död 1764 Lärbro (I). Rasmus Felderman. Född 1766 Lärbro (I). Anna Rasmusdotter Felderman. Född 1768-10-21 Lärbro (I). Magdalena Rasmusdotter Felderman. Född 1772-05-24 Lärbro (I). Död före 1774 Lärbro (I). Magdalena Rasmusdotter Felderman. Född 1774-07-01 Lärbro (I). 13 Gertrud Rasmusdotter Felderman. Född 1777-05-22 Lärbro (I). Död 1851 Lärbro (I). 27 mf mm Gertrud Pehrsdotter. Född 1731 Västergarn (I). Död 1815-08-02 Lärbro (I). ------------------ “246 Rasmus Christoffersson Felderman” Jag känner inte till något bevis för att Rasmus Felderman skulle vara son till Christoffer Felderman. Fadern får t v anses vara okänd och jag skulle hålla för mera sannolikt att han är en (det fanns flera) Arendt Felderman. Den tidiga Feldermanhistorien rymmer trots omfattande studier av domböcker, räkenskaper och t o m tyska källor flera frågetecken.

316

Falck / Falk / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2011 « skrivet: 2010-08-03, 08:33 »

Hej! Släkttavlan ovan, nedtecknad av Anders Olofsson Rhyzelius, år 1760 (året innan Rhyzelius dog, 83 år gammal) är måhända intressant som kuriosa, men knappast som användbar som källa. Mycket stämmer säkert, men det är också mycket som är uppenbara feltolkningar. Sven Eriksson Falck är en person som är mycket svår att belägga, han måste uppenbart ha funnits, eftersom Peder Svensson Falck finns, men vem var han, finns det något bevis på han patronym? Vad gäller Peder Falck, har det funnits två och dessa förefaller att ha blivit ihopblandade. Jag undrar också över Boligstad. Vad var Boligstad, gods, gård, eller var låg Boligstad? Om Sven Falck var född på Boligstad 1578, så var det knappast aktuellt för hans fader att besätta detta vid den tidpunkten, då Bengt Falck (och även Erik Falck) inte blev av med gods och gårdar förrän 1599. När hertig Karl drog in deras egendomar, är det knappast troligt att en bror skulle kunna ta eller få dessa. Vill bara att man skall reflektera över vad som står i släkttavlan, rimligheten i uppgifterna, vem som har skrivit den, varför den kommit till, vilka källbevis som finns etc. Det är bara att fortsätta gräva efter hållbara källor som styrker släkttavlan. Vore tacksam om någon kan hjälpa mig med Boligstad. Med vänlig hälsning Charlotte

317

Falan / Falland / Fallen / Falan / Falland / Fallen « skrivet: 2013-05-26, 22:53 »

Joen Michelsson Behm blef d. 4 maj 1631 vald till borgmästare jämte Hans Jonsson Falland. Sehlberg om personer med dessa namn i Gävle: http://www.gavledraget.se/photogallery/Kroger/331_Falland.jpg -------------------------------------------------------------------- Gert Ståbys bidrag i DISBYT: Far: Georg Laurentius Fahlan Lars (Laurentius) Fahlan f omkring 1610 Järvsö, Gävleborgs län d 1651 Järvsö, Gävleborgs län Gift med Barn: Erich Larsson-Stenman f 1635 Järvsö, Gävleborgs län; d 1686 Järvsö, Gävleborgs län ---------------------------- Lennart Börnfors' bidrag i DISBYT: Lars (Lars I Tå) Falaan d 1651 Järvsö, Gävleborgs län Mor: Karin Andersdotter Anna Larsdotter Falaan f 1638 Järvsö, Gävleborgs län d 1712 Järvsö, Gävleborgs län Gift med JONAS (Jon) Jacobsson Smälsk f 1601 Hälsingtuna, Gävleborgs län; bg 1697 Järvsö, Gävleborgs län ---------------- Inger Nilssons bidrag i DISBYT: Jacob Fallen d 1802 Hammarby, Södermanlands län Gift med Sara Tideman d 1826 Norrköpings Sankt Johannes, Östergötlands län Barn: Sara Kajsa Fallen f 1784 Hammarby, Södermanlands län Johan Fallen f 1787 Hammarby, Södermanlands län

318

Facht / Facht « skrivet: 2014-05-18, 10:55 »

Från Staffan Fachts hemsida. För ättlingarna i släkten/släkterna Facht se : http://www.facht.se/genealogi/p1b0af533.html 1 Hans Facht Far: 71 Facht ((UNKNOWN) - ) Född: (UNKNOWN) Bosatt: Buters gård, Västkinde (Väskinde) (I) Bosatt: Länna, Othem (I) Död: 1695 Familj med 2 Margareta Henriksdotter Strithorst Barn: 3 Sofia Margareta Facht (1674 - 1719) 4 Johan Facht (1676 - 1729) 5 Cornelius Facht (1676 - 1717) 6 Mårten Facht (1677 - 1730) 7 Maria Facht (1680 - 1762) Noteringar Stamfadern för den släkt, som fortlevde på Gotland, var Hans Facht, med stor sannolikhet broder till Wilhelm Facht senior. Bodde på Buters gård i Västkinde(Väskinde) socken, sedermera vid Länna i Othem och dog före 1695. Källa: http://www.facht.se/genealogi/p3704bcf0.html Bilder på Buters i Väskinde: https://www.google.se/search?q=Buters+V%C3%A4skinde&sa=N&tbm=isch&tbo=u&source=u niv&ei=3zN4U4i_F8a8PdjTgcAG&ved=0CEgQsAQ4FA&biw=1600&bih=760 Om Om Agronom Johan Fachts 80 år, född 11 juli 1863 där anorna nämns. -------------- 69 Wilhelm Facht Far: 71 Facht ((UNKNOWN) - ) Född: (UNKNOWN) Död: 1697 1) Familj med 70 Maria Rochet (1642 - ) (Far: 287 Peter Rochet) Vigsel: Barn: 120 Petter Wilhelm Facht (1673 - ) 121 Maria Facht (1680 - ) 122 Carl Facht (1683 - ) 123 Petter Facht (1687 - ) Noteringar Wilhelm Facht levde på Gotland under 1600-talets sista hälft och var 1680 arrendator av Lummelunds bruk. Han dog 1697. Wilhelm Facht var gift med Maria Rochet, f. 1642, vars fader var bruksförvaltare på Forsmarks bruk i Upland. Denna Maria Rochet och hennes syster övergingo här till Lutherska läran. 1690 skänkte Wilhelm Facht och hans hustru predikstolen till Västkinde kyrka, men efter mannens död synes hustrun, som då bodde i Visby, kommit i knappa omständigheter. Detta par hade flera barn ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ Utdrag från sidorna 31-37 ur: Jernkontorets Berghistoriska Skriftserie N:r 8 LUMMELUNDS BRUK Anteckningar om de gotländska järnbruken utgivna med bidrag från Prytziska fonden av Erik B. Lundberg Stockholm 1939 Sidan 31: JÄRNVERKEN ISTÅNDSÄTTAS AV HOLLÄNDAREN MATTIAS TRIP OCH ARRENDERAS AV VILHELM FACHT (1671-84) Mattias Trip var en holländare, vilken vid slutet av år 1670 kommit till Sverige(1) Han slog sig ned i Stockholm, sökte burskap och blev borgare den 30 aug. påföljande år. Strax härefter säger han sig ha beslutat att upptaga ett ödeliggande bruk på Gotland, Lummelunds bruk benämnt. För att förverkliga denna plan ingick han den 3 dec. en överenskommelse med Vilhelm Facht, en man, vars sysselsättning vid sagda tidpukt man ej vet någonting om. Den torde ha gått ut på det, att Facht skulle förestå uppbyggnadsarbetet, sedan väl bruket lämnats på arrende av Brita Neuman och när tillverkningen kommit igång leverera allt järn till Trip för försäljning. Kontraktet gällde till år 1677. Någon gång under året 1672, troligen i början, flyttade Facht över med hela sin familj till Gotland och bosatte sig i Lummelunda.(2) Han var gift med Maria Rochet, dotter till den inom bergsmanskretsar välkände Peter Rochet, som tillsammans med Gerard de Besche under många år innehaft Forsmarks bruk.(3) Både svärfadern och en svåger, Jakob Rochet, under en tid bruksskrivare, slogo sig ned vid Lummelunds bruk. Vid den tid då Facht tog bruket på arrende voro enligt kyrkoräkenskaperna(4) endast 11 personer anställda vid Lummelunda: Lars Bengtson, Mattias Mjölnare, Mats Sågare, Mikel Finne, Nils Finne, Clas Kolare, Johan Galoon, Anders Olofsson, Christian Valkare, Peder Kopparslagare och Jörgen Julmakare. Under 1672 utökades denna arbetsstyrka till att omfatta 26 personer för att året därpå räkna 48. Med denna stora arbetsstyrka lyckades Facht rätt snart iståndsätta verken och få dem igång. Malmen torde fortfarande ha hämtats från Utö; möjligen fick han en kort tid även malm ifrån Roslagen, närmare bestämt från Vigelsbo och Vahlgrunds gruvor. Bergskollegiets protokoll från denna tid röja nämligen, att Peter Rochet någon gång på 1650-talet upptagit Vigelsbo (1) Ibidem, skrivelser till Jöran Gyllenstierna 1675, s. 961. (2) Den 3 sept. 1672 står i tullräkenskaperna för norderport (KA) : Welam Facht på Lummelund 1/2 tunna strömming, 1 ltt. torra gäddor. Tyder på att F. då var bofast vid L. (3) P. Rochet ang. ref. till E.W. Dahlgren, a.a. Han dog 1673 och begrovs i Lummelunda. (4) LAV Kyrkoräkenskaper för Lummelunda 1621-89. ================================================================== Sidan 32: gruva, där han låtit bryta malm ända till Forsmarks bruk gick ifrån honom. 1673 är emellertid brytningen åter igång, men stoppas plötsligt av bergmästaren Clas Depken på grund av, som det vill synas, oklara äganderättsförhållanden. I ett brev till kollegiet(1) för Facht svärfaderns talan emot Depken, vars handlingsätt på Facht verkar fullständigt oförklarligt. Han påpekade, att om förbudet på malmbrytningen inte upphävdes skulle det bliva våre bruk till största skada och avsaknad. Att med våre bruk avses järnbruken på Gotland faller av sig själv. Hur processen om dessa gruvor i Roslagen förlöpte, har tyvärr inte utforskats; men säkert är att till Gotland skeppades hädanefter enbart Utömalm. 1674 hade Facht ett ansenligt lager stångjärn liggande vid Lummelunda. Men innan han lät utskeppa en enda stång, försökte han förmå generalguvernör Kurck till vissa eftergifter, vilka dels skulle underlätta exporten dels befordra brukens vidare uppblomstring. Sålunda önskade han erlägga de till kronan utgående avgifterna för stora och lilla tullen, hammarskatten och tiondejärnet, undantagandes stadens tolag- och vägarepenningar, i ett för allt med 3000 dr. kmt. de första två åren och därefter från 1676-1682 med en årlig summa av 5000 dr. kmt. För det andra anhöll (1) RA Bergskoll. Brev och suppl. 1673, s. 137 ================================================================== Sidan 33: han om tillstånd, att få utföra stångjärnet över Bredsund, där han med stora omkostnader låtit anlägga en hamn (fig. 6) ; vägarepenningarna skulle oförminskade utgå till Visby. Som en tredje begäran framställde han, att till bruksfolkets underhåll få tillhandla sig vissa räntepersedlar liksom det medgivits honom under Momma-Renstiernas arrendetid. Det var frågan om råg, korn, havre, fläsk, smör, lamm, gryn, hö och talg. Dessa varor skulle betalas efter kronovärdering med 12 % vinst(1) Av dessa punkter vunno endast de två senare Kurcks bifall. Den 14 juli samma år avgick skeppet Den Lilla Silverkronan från Visby med en första last av ett parti om 5065 stänger järn och 807 knippor knipjärn(2) tillsammans vägande 803 skeppund 13 lispund 10 marker. Lasten var destinerad till Amsterdam och tullpengarna, som belöpte sig till över 1000 dr. smt., erlades av Mattias Trip.(3) Det var första gången gotländskt järn fann avsättning på holländsk mark. Nu följde skeppslast på skeppslast med järn till Amsterdam för Trips räkning.(4) Den 9 juni 1675 hade en hamburgerskeppare allt som allt överskeppat 762 skeppund 6 1/2 lispund stångjärn; det var betydande jämkvantiteter i förhållande till vad som förut exporterats. Vid denna tid inträffade ett litet intermezzo, som i hög grad förskräckte såväl Trip som Vilhelm Facht. Det var nämligen så, att Sverige råkat i krigiska förvecklingar med Generalstaterna av de Förenade Nederländerna, vilket medförde, att man helt enkelt lade beslag på ägodelar tillhörande i Sverige bosatta holländare. Fachts förbindelser med Trip och de stora järnexporterna på Amsterdam, ställde honom i en mycket misstänkt dager hos myndigheterna och han anmodades att omedelbart insända sina skrifter och journaler till Visby rådstuga där de förseglades. Facht betonade inför guvernören Gyllenstierna, att han var en infödd svensk man, som (1) Fachts önskernål framgå av flera skrivelser i generaIguvernörens arkiv i RA. Inkomna brev 1674 s. 492, 1675 s. 961, 1676 s. 303. (2) Enl. Rinmans Bergverkslexikon är knipjärn fint stångjärn som smides under kniphamrar, samt bindes och försäljes uti knippor. (3) Uppgifterna hämtade ur utgående journaler för sjötullen 1674 och 75 i KA. Särskilt hopbuntade räkenskaper i varje volym. (4) 1675 lät Trip tillsammans med David von Earle inköpa ett skepp, Hieronimus, av Momma-Renstierna, byggt på dennes varv vid Slite. ================================================================== Sidan 34: slutit kontrakt med en annan svensk borgare vid namn Mattias Trip, att ingen holländsk inföding var i hans tjänst och att Trips fullmäktige vid bruket hette Lorentz Dahlman och var svensk infödd. Han bedyrade även att han under sin arrendetid varken korresponderat eller drivit handel med någon holländare. Trip framhöll sitt svenska burskap och brukets oberoende av holländskt inflytande, underhållet som det var enbart av hansmedel.(1) Myndigheterna kommo också snart underfund med sitt missförstånd och det beslagtagna godset återlämnades. Sedan 1673 hade den gotländska allmogen haft att kämpa mot mycket svåra ekonomiska bekymmer, en följd av den kris, som skakade landet i dess helhet. De följande åren tedde sig knappast ljusare; vår utrikespolitik ledde inte enbart tillovannämnda krig med Nederländerna utan framkallade även krigsförklaringar mot såväl den tyske kurfursten som från Danmarks konung. Ehuru kriget till en början huvudsakligen rörde sig på tysk mark, voro dock återverkningarna tydligt märkbara i hemlandet och därvid inte minst i det ekonomiska livet. Den dyrtid, som följde blev synnerligen oför- månlig för den gotländske bruksförvaltaren, som hade att förse sitt bruksfolk med varjehanda livsmedel. Det var nu inte lika lätt att få tillhandla sig räntepersedlar som förut. Facht anhöll därför hos Gyllenstierna (gen.guvernör 1674-81), att få uppköpa 600 tunnor skattekom på Öland efter vanliga förmåner. Guvernören biföll detta endast på de villkor, att kornet betaldes med 15 dr. kmt. per tunna och att det avhämtades på Fachts egen bekostnad. Detta blev mycket kostsamt för bruksförvaltaren, särskilt som bruksfolket enligt kontrakt ej voro skyldiga att erlägga mer än 10 dr. kmt. per tunna malt, råg eller korn. Vid början av år 1676 pressades Facht ganska svårt i ekonomiskt avseende. Hauptmannen Johan Malmenius, sedermera adlad till Cedercrantz och utnämnd till ståthållare över Gotland och Öland, påpekade för Gyllenstierna det orimliga i att de Neumanska bruken intill år 1669 icke lämnat kungl. maj:t ett enda öre, trots att donationerna på gårdar och hö belöpte sig till ett sammanlagt värde av inemot 7 a 8000 dr. smt. Han ansåg därför att inte den minsta lättnad borde lämnas i fråga om hammarskattens och tiondejärnets erläggande som Facht försökt få till stånd. Ej heller borde någon lindring komma ifråga med avseende på lagmans- och häradshövdingpenningarna, vilka Facht vägrat erlägga, ej blott för sig själv och folket som hammarsmeder, masmästare, smältare, kolare o.s.v. utan ock sågare, mjölnare, valkare, trädgårdsmästare och andra hantverkare, som vid bruket bo - - -. Det hjälpte härvidlag inte att förete den resolution, som (1) Generalguv :s arkiv, ink. brev 1675 från Trip och Facht. ================================================================== Sidan 35: bergskollegiet avgivit 1671, att så framt bruksfolket inga hemman besitta, utan allenast bo i backestugor, varunder inga ägor undantagandes några kåltäppor eller slikt beläget är vore det skäligt att de gingo fria från nämnda utgifter. Förutom dessa utskylder hade bergskollegiet ålagt bruksförvaltaren att erlägga 300 dr. smt. till det av konungen upprättade bergsregementet. Facht försökte draga sig undan det mesta genom att skylla på de väldiga omkostnader, som bruken dagligen tarvade liksom hamnen vid Bredsund, där han måst av nyo med stora bålverk låta en hamn förfärdiga, vilken av storm och oväder är kullkastat och ruinerat. Sådan var nu ställningen för Facht, då Gotland i april nämnda året 1676 erövrades av danskarna och underställdes Nils Juel i hans egenskap av generalguvernör. Malmtillförseln stoppades och man lade t.o.m. beslag på en strax före kapitulationen ankommen malmskuta. Vad som i Lummelunda låg i förråd belöpte sig endast tillomkring 700 skeppund (105 ton) och det var väl ungefär vad som kunde behövas för det gotländska landets eget behov för den kommande tiden. Under de tre år som danskarna höllo Gotland besatt lågo järnbruken mestadels stilla, enligt vad Facht själv relaterat å flera håll. När så fredsslutet kom och ön utrymdes av de danska trupperna i sept. 1679, var Facht en av de första supplikanterna, som uppvaktade generalguvernör Gyllenstierna med ett flertal skrivelser. Av dessa får man veta, att han av Nils Juel lyckats utverka arrende å klosterladugården i Roma i öns mittland, för en årlig summa av 900 dr. smt. med uppsägningstid Philippi-Jakobi dag 1680. Likaså att bergfrälset i förstone icke indragits; men när danskarna fingo kännedom om, att Gotland skulle återgå till Sverige pressade de skyndsamt ut två års skatt för de donerade gårdarna. Nu önskade Facht dels att klosterarrendet skulle få gälla till utsatt tid, dels att bergfrälset och skattehöet åter skulle beviljas och slutligen att till bruksfolkets ================================================================== Sidan 36: underhåll få upphandla 300 st. unga skattelamm, 200 lispund smör, skattevägt och efter kronovärdering med 12 % förhöjning. Hur generalguvernörens svar lydde vet man tyvärr inte, men det vill synas som om ladugårdsarrendet beviljades; men med bergsfrälses frihet var det oåterkalleligen slut. 1681 utnämndes Johan Olivekrantz till generalguvernör, kanske den dugligaste Kristina haft. Han inpräntade för Cedercrantz, ståthållare över Gotland och Öland sedan 1678, att ang. Facht, så borde han tvingas efterkomma vad som av honom fordras. Han kunde ej heller i fortsättningen tänka på att åberopa något kungl. brev. Vid bruken företogos nödiga reparationer och järntillverkningen kom åter igång. Huruvida Trip ännu vid denna tid svarade för det ekonomiska underhållet mot monopol på järnexporten ha de arkivaliska källorna icke meddelat. Det förefaller dock som om Trip dragit sig tillbaka. Märklig är den anmälan mot järnbruken, som borgerskapet i Visby gjorde till Olivekrantz 1684(1) För det första frarnhöllo de som en direkt följd av den stora penningbristen å landet, att Facht borde tillhållas att avlöna sitt folk med pengar och kontant betala uppköpta materialier och inte med varor; för det andra att staden och landet först och främst måtte försörjas med stångjärn innan utskeppning blev tillåten. De påstodo att det var en kännbar brist på järn, då Facht lät exportera det mesta. Detta visar i alla fall, att bruken inte voro för det gotländska Iandet fullständigt onödiga anläggningar, som inbyggarna förfäktade de närmaste decennierna efter deras tillkomst. Det är ytterst sällan som man får någon vink om det dagliga livet vid bruken; 1680-talets första år ge oss emellertid en del små episoder som kunna vara värda att skildras. Det är domböckerna(2) som skvallra om missämja och slagsmål, stundom av betydande omfattning. Det är ju ingalunda ägnat att förvåna att så stundom blev fallet; den arbetsstyrka, som var hopträngd där nere vid stranden måste betecknas som i hög grad heterogen, sammansatt som den var både av svenskar och gutar och vallonättlingar.(3) Den fjärde pingstdagen 1683 utspelades sålunda en fruktansvärd kalabalik bland det av öl berusade bruksfolket. Detta uppträde står dock tillbaka för vad som utspelades något år senare. Grälet började som vanligt mellan smedemas eller arbetarnas äkta rnakor för att övergå till mera våldsamma handlingar mellan männen. Man stack (1) RA gen.-guv:s arkiv, inkomna brev 1684 s. 681. (2) LAV Norra domsagans domböcker 1683-85. (3) Vid bruket förekommande vallonnamn: Bruun(?), Galon, Garney, Giliam, Hybyn, de Klou, Martin, Mineur och Rubin. ================================================================== Sidan 37: varandra med knivar, sköt kulor genom armar och ben, ja, en mjölnarson fick t.o.m. en gaffel instucken i sin axel. Påföljden blev i allmänhet dryga böter. Det avbräck, som kriget vållade Facht, blev allt svårare att kompensera. Affärerna blevo för honom allt trassligare och trassligare, så att en finansiell tragedi när som helst kunde tänkas vara förhanden; då räddades bruken för andra gången från ödeläggelse i det att den ekonomiska ledningen gled över i händerna på Gotlands allra största affärsman, rådmannen Holger Jönsson i Visby. ================================================================== Källor 1) Gotländsk Släktbok, 182

319

Ewert / Ewert « skrivet: 2004-10-02, 12:00 »

Är det någon som har forskat på släkten Ewert. Christian Heinric Ewert född 1759-04-03 i Tyskland gift med Christina Elisabeth Malm född 1778-09-09 i Göteborg. Är det någon som vet mer om dessa personer vore jag tacksam då Christina Elisabet Malm är ättling till släkten Hülphers anfader i Sverige. Med Vänliga Hälsningar Sven Aivert

320

Engvall / Engvall « skrivet: 2004-09-22, 12:26 »

Hej. Jag är nyfiken över en liten sak.Känner någon till något om Annicka Pedersdotter (Persdotter) Engwalls föräldrar och syskon? hon gifte sig med Kyrkoherden Cristopher Humerus 29 Mars 1698 i Lekaryd. Känner någon till eventuella syskons vigslar (och ev. deras partners) i och omkring Lekaryd? MVH Per (Obs! jag är mest intresserad av hennes olika släktband (framför allt syskonen)och inte så mycket om Humerus)

321

Engren / Engren « skrivet: 2013-01-29, 01:13 »

2) Gossen Lars Engren, född här i staden 1797 (21 år gammal) af nu afl fadren Murargesällen Engren yttrade, det han någon tid warit för sysslolöshet hållen till arbete å LandsCorrectionsHus (fängelse, på grund av avsaknad av arbete och bostad) men blifwit derifrån frigifwen nästliden höst och anhöll nu at få afgå till Sthlm för at söka tjenst, hwilket honom bewiljades, samt 3) Skomakare Lärlingen Johan Eric Engren, född här i staden 1794 och broder till nyssnämnde Lars Engren, tillkännagaf, det han warit förstärkning karl för Sthlms stad och för detta år der mantalsskrifwen hos Skomakaren Sandberg samt Jultiden hitkommit för bristande arbete i Stockholm; Förelades at inom 14 dagar härefter wara med laga sysselsättning försedd. Stadsfiscalen Ekström i Uppsala, kom senare, år 1830, att utreda ett intressant fall av olofligt tillgrepp. Det var en engelsman som polletterade en koffert att landvägen transporteras via skjutshållen från Stockholm till Alsike, medan han själv genomförde en del av resan med ångbåt. Kofferten försvann dock på vägen och Ekström fick ett styvt arbete med att utreda fallet, men det är en helt annan historia. Källa: Länsstyrelsen, Landskansliets Konceptbok AIb:171, 1818 Källa: http://gustafwhagstrom.blogg.se/2010/october/utkast-okt-26-2010.html -------------------------------------------------------------------------------- --------- I barnhusanteckningarna hittade jag skoflickare Anders Rosenblad, som tog hand om Joh Fredr Malmstedt, son f 1765-12-21 till Cajsa Jansdotter Engren och avl gardessoldaten Eric Malmstedt. ----------------------------------------------- Margareta Najström, född 1710-01-01 i Säter (Dala). f,. dp 2 jan. Gift med Petter Jonsson Engren, född 1699. Sämskmakare i Andra kvarteret, Säter sfs (Dala). Källa: ---------------------------------------------------------------------- Anna Persdotter Grubb. Född 1626 i Normlösa sn (ehm kh i Normlösa nr 7..). Levde i Normlösa sn. Gift 1:o 1645 (ehm - ej i vigsellängden i Normlösa) med Andreas Claudii Enaerus. Född 1615 i Ö Eneby sn (ehm kh i Normlösa nr 8..). Död 3 maj 1647 i Normlösa sn. Begravd 30 maj 1647. Wyrid och Höglärdh Mr Andreas Claudij Enarus tillförordnad pastor i Normlösa som avsomnade Gzudi Tranquille et placide 3 Maij... Kyrkoherde i Normlösa. Levde i Normlösa sn. Ur herdaminnet: Student i Uppsala 1632, fil kand och disputerade pro gradu men promoverades icke, prästvigd 1644 1/2. Rektor i Söderköping 1643, kyrkoherde i Normlösa 1645. Far: Claudius Andreae. Kyrkoherde i Östra Eneby. Barn: Claudius Engren. Döpt 19 december 1646 i Normlösa sn. Död 1675 vid slaget vid Wollin (ehm kh i Normlösa nr . Officer. Källa:

322

Engeström / Engeström « skrivet: 2007-04-04, 17:40 »

Någon som känner till släkten Engeström i Visby?1800-tal. undrar Sandra Albertus

323

Emporagrius / Emporagrius « skrivet: 2013-06-16, 22:35 »

Om släkten Emporagrius ifrån Torsåker: http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16055 http://sv.wikipedia.org/wiki/Emporagrius http://www.mattiasloman.se/w/index.php?title=Emporagrius http://www.adelsvapen.com/genealogi/Lillieflycht_nr_791 -------------------------- XI:1599 Kyrkoherde i Njurunda Ericus Fluur Emporagrius Blev 78 år. Far: XII:3197 Kyrkoherde i Torsåker Jonas Fluur (1586 - 1668) Mor: XII:3198 Kyrkoherdedotter Anna Eriksdotter Svenonia (1590 - ) Född: 1617-03-17 Torsåker, Gestriklands län 1) www.solace.mh.se/~blasta/herdamin/skelleftea.pdf Död: 1695-11-30 Skellefteå, Västerbottens län 2) web.telia.com/~u60521863/Anorna/p55986bd4.html Familj med XI:1600 Christina Bjugg dy (1625 - 1664) Barn: X:800 Anna Fluur (1648 - 1739) http://www.terrass1.se/main/slaktforsk/slaktdata/pd0ca2e9f.html ------------------------------------------ #245 CHRISTINA NILSDOTTER EMPORAGRIA skrevet av Rolf Nummelin http://www.palmstrom.net/AP/personer/Johan_Lange_Palmstrom_1/Christina_Nilsdotte r_Emporagria-245.pdf Hon saknas bland barnen till http://sv.wikipedia.org/wiki/Nils_Nilsson_Emporagrius !

324

Elis / Hawel / Elis / Hawel « skrivet: 2013-05-25, 10:52 »

STORA KROG-KRIGET MELLAN STRÖMSBRO OCH STIGSLUND STADSFISKALEN och Controlleuren vid sjötullen i Gävle, Jöran Elis, född 1645 och död 1705, var en inflytelserik och välbeställd man i 1600-talets Gävle. Han tillhörde en av de mest betydande Gävlesläkterna under 1600- och 1700-talen. Släkten kom ursprungligen från Skottland och det egentliga släktnamnet var Hawel. Detta namn begagnades då och då av Jöran Elis. Jörans fader var borgmästare i staden och hans mor, Margareta Jöransson-Folcker, tillhörde en annan av dåtidens mäktiga Gävlesläkter. Hans bror, Lorentz Elis, blev med tiden borgmästare i Gävle även han, men tycks ha kommit på obestånd och förskingrat medel ur stämpelkassan. Han dog utfattig. 49. Jeremias Elis - Margareta Jöransdotter Folcker, Jöran Elis - Brita Gavelia. SLÄKTSCHEMA (Sehlbergs ..) Jöran Elis däremot skötte både sina pengar och sitt giftermål på rätt sätt. Sin position som stadsfiscal och Controlleur vid vågen, tycks han ha utnyttjat till en viss affärsverksamhet med bl a Torsåkers bergslagsmän och på den vägen ökat sin förmögenhet. Elis var även välbeställd fastighetsägare med gård i centrala Gävle. Genom sitt äktenskap med Brita Gavelia ärvde makarna hemmanet nr:3 i Hofors. Trots sin litenhet i fråga om jord var hemmanet en verklig guldgruva, eller rättare sagt en järngruva. Under hemmanet låg nämligen 3/4 i en av Gästriklands rikaste järngruvor, de s k Göskengruvorna. Till hemmanet hörde också rikliga skogstillgångar, del i hyttor, hammare och vattenrättigheter. Ar 1676 såldes gården med tillhörigheter till finansmannen Robert Petré för 1 900 daler kopparmynt, en icke föraktlig summa på den här tiden. JÖRAN ELIS BYGGER STRÖMSLUNDS KROG Någon gång på 1680-talet började Kungliga Helsinge regemente använda platsen kring nuvarande Testebovallen till lägerplats för sin årliga sammandragning av regementet. Denna anhopning av törstiga strupar blev vederbörligen uppmärksammad av affärssinnade personer i staden Gävle. Redan tidigt började man sälja öl från kärra, provisoriska krogar av säsongkaraktär tycks också ha förekommit i trakterna kring Testebo broo (urgamla namnet på nuv Oscarsbron i Strömsbro). Jöran Elis, var en av de personer, som redan från början tycks ha uppmärksammat detta lysande tillfälle att berika sin portmonnä. Ensam om den upptäckten var han förvisso inte. Förutom flera andra personer fann sig Gävle stads accisrätt föranlåten att klämma åt bl a Jöran Elis för utebliven skatt angående bryggning och försäljning av öl (ihärdiga skattmasar är inte uppfunna detta sekel). Elis tycks då ha bedrivit krogverksamheten någonstans på Testebo Ägor, dvs platsen för nuvarande Strömsbro. Elis hyste dock vidare planer. Strax söder om Testebo broos västra landfäste (Oscarsbron) ägde Elis en egendom kallas Strömslund. Denna hade från mitten av 1690-talet byggts ut för att användas till krog och mindre värdshus, läget för en krog var minst sagt lysande. Stora landsvägen norrut gick rätt igenom Elis egendom Strömslund. Helsinge regementes årliga sammandragningar på andra sidan ån vid Testebovallen gjorde inte läget sämre. Snart är affärerna i full gång. Jörans hustru, Brita Gavelia, sköter ruljansen ute vid Strömslund, krogen synes gå mot en lysande framtid. EN HÅRDFÖR KONKURRENT En av Gävles mest dynamiska personligheter genom tiderna, innehavaren av stadens gästgiveri, Helena Ström, hade genom ett påpassligt markköp år 1698 börjat bygga den sedermera så berömda krogen Strömsbro, belägen på vreten strax norr om Testebo broos östra landfäste. Jöran Elis använde allt sitt inflytande för att stoppa Helena Ströms krogbygge. Hans broder, Lorentz Elis, var fortfarande borgmästare i staden och med landshövdingen tycks han ha haft goda förbindelser. Genom utslag i Gävle rådhusrätt inför borgmästare och råd samt stadens samlade borgerskap och med landshövdingen närvarande och godkännande, fäller rätten utslag i tvisten till Jöran Elis förmån. Han ges rätten att driva krogen Strömslund, medan Helena Ströms krog Strömsbro förklaras olaglig. Gästgiverskan Helena Ström var dock av betydligt hårdare virke än herr Controlleuren tänkt sig. I en inlaga till K Maj:t överklagar hon Gävle rådhusrätts utslag, som helt klart hade svaga punkter. Gästgiveriet stod under statlig jurisdiction och det tillkom icke en rådhusrätt att dirigera denna verksamhet. Gästgiverskan pekar med rätta på den illojala konkurrens, som Strömslunds krog utgjorde, då den drog gäster ut från staden till förfång för dess näring. Dessutom påpekar hon att som gästgivare och borgare i staden betalade (hon och maken) full skatt för allt hon bryggde och sålde, emedan Elis förutom att han var befriad från vissa borgerliga utskylder dessutom icke gjorde rätt för sig för den öl han bryggde ute på landet. Landshövdingen som tidigare stöttat Elis drar nu öronen åt sig då han ser att det inte är någon vanlig fyllkärring han har att göra med utan en lysande personlighet och begåvning. Han ser sig nu föranlåten att till fullo stödja Helena Ströms inlämnade memorial. K Maj:ts utslag den 24 juli 1699 kan bara bli ett. Gästgiveriets innehavare Helena Ström skall få öppna sin krog (den gick redan för fullt) och Jöran Elis avsägas från sin krogverksamhet och stänga Strömslund. Det var nog inte denna utgång av tvisten Elis tänkt sig, då han klagade på madam Ströms krogbygge. Källa: http://www.gavledraget.se/A3/Gefle_13_6_1881.htm (Meddelandet ändrat av simson 2013-05-26 00:08)

325

Elgstrand / Elgstrand « skrivet: 2013-04-13, 23:33 »

Se: om Greta-Stina Elgstrand f. 1815-12-24 i Grinstugan Dalhem. Hennes föräldrar är: Frälse skomakaren Anders Elgstrand f. 1779 i Grinstugan Dalhem. Anna-Lena Monsdotter f. 1787-03-27 Barn: Carl Magnus f. ? Anna-Stina f. 1815-12-24 (finns säkert fler) tidigare generation är. skomakaren Andreas Elgstrand f.1751 i Grinstugan Dalhem. Anna-Lisa Andersdotter (Brohman) f.1760 Barn: Sven f. 1777 Anders f. 1779 Anna-Gretaf. 1782 Anna-Greta f. ? Nils f. ? Stina-Cajsa f. 1793. första familj i denna släkt jag hittat är: Jaen Elgstrand f.1703 ? Anna ? f. 1714 ? Barn: Marita f. 1741 Anna f. 1743 Andreas f. 1751 Anna-Cajsa Dessa sista uppgifter enl. husförhörslängden Dalhem 1751-1765. Då bor även denna familj i Grinstugan. ----------- Lennart Elgstrands bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Jonas (Jaen) Berthelsson Elgstrand Far: Joen Berthelsson v 1699 Dalhem, Kalmar län Mor: Anna Larsdotter v 1699 Dalhem, Kalmar län Jonas (Jaen) Berthelsson Elgstrand f 1703 Dalhem, Kalmar län d 1779 Dalhem, Kalmar län Gift med Anna Månsdotter d 1776 Dalhem, Kalmar län Barn: Maria Christina Berthelsdotter Elgstrand f 1739 Dalhem, Kalmar län; dp 1739 Dalhem, Kalmar län Anna Catharina Johansdotter Elgstrand f 1741 Dalhem, Kalmar län; dp 1741 Dalhem, Kalmar län Lars Elgstrand f 1743 Dalhem, Kalmar län; dp 1743 Dalhem, Kalmar län Sara Johansdotter Elgstrand f 1746 Dalhem, Kalmar län; dp 1746 Dalhem, Kalmar län Anders (Andreas) Elgstrand f 1751 Dalhem, Kalmar län; dp 1751 Dalhem, Kalmar län; v 1775 Dalhem, Kalmar län; v 1784 Lofta, Kalmar län; levde 1812 Dalhem, Kalmar län; d 1812 Dalhem, Kalmar län; bg 1812 Dalhem, Kalmar län Sara Jaensdotter Elgstrand f 1754 Dalhem, Kalmar län; dp 1754 Dalhem, Kalmar län ---------------------------------- Anders (Andreas) Elgstrand f 1751 Dalhem, Kalmar län dp 1751 Dalhem, Kalmar län v 1775 Dalhem, Kalmar län v 1784 Lofta, Kalmar län levde 1812 Dalhem, Kalmar län; d 1812 Dalhem, Kalmar län bg 1812 Dalhem, Kalmar län Gift med Anna Greta Svensdotter v 1775 Dalhem, Kalmar län Sven Elgstrand f 1776 Dalhem, Kalmar län; dp 1776 Dalhem, Kalmar län Anders Elgstrand f 1779 Dalhem, Kalmar län; dp 1779 Dalhem, Kalmar län; levde 1800 Dalhem, Kalmar län; v 1806 Dalhem, Kalmar län; v 1834 Dalhem, Kalmar län; d 1837 Dalhem, Kalmar län; bg 1837 Dalhem, Kalmar län Anna Greta Elgstrand f 1782 Dalhem, Kalmar län; dp 1782 Dalhem, Kalmar län Gift med Anna Lisa Andersdotter Broman f 1761 Lofta, Kalmar län; v 1784 Lofta, Kalmar län; d 1806 Dalhem, Kalmar län Christina Maria Elgstrand f 1792 Dalhem, Kalmar län; dp 1792 Dalhem, Kalmar län Carl Magnus Elgstrand f 1804 Dalhem, Kalmar län; v 1827 Dalhem, Kalmar län; d 1870 Dalhem, Kalmar län --------------------------------------- Anders Elgstrand f 1779 Dalhem, Kalmar län dp 1779 Dalhem, Kalmar län levde 1800 Dalhem, Kalmar län v 1806 Dalhem, Kalmar län v 1834 Dalhem, Kalmar län d 1837 Dalhem, Kalmar län bg 1837 Dalhem, Kalmar län Gift med Anna Lena Månsdotter f 1787 Locknevi, Kalmar län; dp 1787 Locknevi, Kalmar län; v 1806 Dalhem, Kalmar län; d 1833 Dalhem, Kalmar län; bg 1833 Dalhem, Kalmar län Carl Gustaf Elgstrand f 1809 Dalhem, Kalmar län; dp 1809 Dalhem, Kalmar län; d 1812 Dalhem, Kalmar län; bg 1812 Dalhem, Kalmar län Svante Gustaf Elgstrand f 1811 Dalhem, Kalmar län; dp 1811 Dalhem, Kalmar län; d 1812 Dalhem, Kalmar län Anna Sophia Elgstrand f 1813 Dalhem, Kalmar län; v 1833 Dalhem, Kalmar län Greta Stina Elgstrand f 1815 Dalhem, Kalmar län; dp 1815 Dalhem, Kalmar län Catarina Lovisa Elgstrand f 1818 Dalhem, Kalmar län; dp 1818 Dalhem, Kalmar län Svante Gustaf Elgstrand f 1822 Dalhem, Kalmar län; dp 1822 Dalhem, Kalmar län; d 1865 Dalhem, Kalmar län Anders Fredric Elgstrand f 1825 Dalhem, Kalmar län; d 1908 Dalhem, Kalmar län Carl August Elgstrand f 1828 Dalhem, Kalmar län; v 1854 Gärdserum, Östergötlands län; levde 1860 Gärdserum, Östergötlands län; v 1862 Gärdserum, Östergötlands län; Gift med Anna Månsdotter f 1784 Locknevi, Kalmar län; v 1834 Dalhem, Kalmar län ------------------------------------------- Anders Fredric Elgstrand f 1825 Dalhem, Kalmar län d 1908 Dalhem, Kalmar län Gift med Anna Lisa Johansdotter f 1828 Horn, Östergötlands län; d 1891 Dalhem, Kalmar län Ida Matilda Elgstrand f 1854 Dalhem, Kalmar län Carl August Elgstrand f 1856 Dalhem, Kalmar län; v 1887 Dalhem, Kalmar län; d 1918 Dalhem, Kalmar län. Gift med Emelie Josefina Jonsdotter f 1858 Dalhem, Kalmar län; v 1887 Dalhem, Kalmar län; d 1939 Dalhem, Kalmar län Barn: Ada Josefina Elgstrand f 1888 Dalhem, Kalmar län; d 1967 Dalhem, Kalmar län Augusta Charlotta Elgstrand f 1857 Dalhem, Kalmar län Carolina Adolphina Elgstrand f 1861 Dalhem, Kalmar län Albertina Paulina Elgstrand f 1863 Dalhem, Kalmar län Johan Werner Elgstrand f 1868 Dalhem, Kalmar län --------------------------------------- Carl August Elgstrand f 1828 Dalhem, Kalmar län v 1854 Gärdserum, Östergötlands län; levde 1860 Gärdserum, Östergötlands län; v 1862 Gärdserum, Östergötlands län Gift med Klara Sofia Jonsdotter f 1829 Åtvid, Östergötlands län; v 1854 Gärdserum, Östergötlands län; d 1860 Gärdserum, Östergötlands län Barn: Jonas Ferdinand Elgstrand f 1855 Gärdserum, Östergötlands län; d 1869 Gärdserum, Östergötlands län Josefina Albertina Elgstrand f 1858 Gärdserum, Östergötlands län Anna Christina Elgstrand f 1860 Gärdserum, Östergötlands län; dp 1860 Gärdserum, Östergötlands län; d 1861 Gärdserum, Östergötlands län Clara Mathilda Elgstrand f 1860 Gärdserum, Östergötlands län; d 1949 Gärdserum, Östergötlands län Gift med Anna Christina Sjögren f 1823 Åtvid, Östergötlands län; v 1862 Gärdserum, Östergötlands län Johan August Elgstrand f 1862 Gärdserum, Östergötlands län; d 1927 Åtvid, Östergötlands län Axel Leonhard Elgstrand f 1865 Gärdserum, Östergötlands län ------------------------------------------------ Johan August Elgstrand f 1862 Gärdserum, Östergötlands län d 1927 Åtvid, Östergötlands län Gift med Kristina Mathilda Friström f 1859 Gärdserum, Östergötlands län; dp 1859 Gärdserum, Östergötlands län; d 1928 Åtvid, Östergötlands län Anna Mathilda Elgstrand f 1891 Gärdserum, Östergötlands län; d 1894 Gärdserum, Östergötlands län Beda Emerentia Elgstrand f 1895 Gärdserum, Östergötlands län; d 1951 Åtvid, Östergötlands län Erik Gustaf Elgstrand f 1899 Gärdserum, Östergötlands län; d 1973 Åtvid, Östergötlands län -------------------------------------------- ---------------- http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=875726#POST875726 om anorna till: Hulda Amanda Maria Elgstrand. Född 1858 Visby (I). Far: I:1 Anders Magnus Elgstrand. Mor: I:2 Lovisa Lorentina Nilsdotter. Familj med Nils Theodor Waernqvist (Född 1850 Skederid (AB).) Barn: Karl Rudolf Theodor Waernqvist. Född 1885-12-24 Botarve, Öja (I). Thyra Anna Maria Waernqvist. Född 1889-03-01 Botarve, Öja (I). Knut Oskar Theodor Waernqvist. Född 1891 Botarve, Öja (I). --------------------- http://www.peterwernqvist.se/Htlm-Wernqvist/0003/3439.htm ----------- Eva Almqvists bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Carl Petter Elgstrand Carl Petter Elgstrand f 1826 Grötlingbo, Gotlands län d 1913 Hablingbo, Gotlands län Gift med Maria Katarina Pehrsdotter f 1830 Hablingbo, Gotlands län; d 1871 Hablingbo, Gotlands län Omgift med Cathrina Jacobina Jakobsdotter f 1847 Fröjel, Gotlands län; d 1918 Hablingbo, Gotlands län Karl Johan Viktor Elgstrand f 1872 Hablingbo, Gotlands län; d 1960 Hablingbo, Gotlands län Klara Maria Karolina Elgstrand f 1874 Hablingbo, Gotlands län; d 1923 Katarina, Stockholms län Olof August Laurentius Elgstrand f 1876 Hablingbo, Gotlands län; d 1876 Hablingbo, Gotlands län Emma Amalia Katrina Elgstrand f 1876 Hablingbo, Gotlands län Alma Albertina Jakobina Elgstrand f 1879 Hablingbo, Gotlands län; d 1963 Högalid, Stockholms län Adold Nikolaus Konstantin Elgstrand f 1882 Hablingbo, Gotlands län; d 1949 Othem, Gotlands län Rudolf Petter Emil Elgstrand f 1888 Hablingbo, Gotlands län; d 1947 Othem, Gotlands län ------------------------------------------------------------------------------------------------- Leif Rondahls bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Carl Henric Elgstrand Carl Henric Elgstrand f 1800 Eskilstuna, Södermanlands län d 1884 Hablingbo, Gotlands län Gift med Catharina Delander f 1807 Havdhem, Gotlands län Carl Petter Elgstrand f 1826 Grötlingbo, Gotlands län Henric Johan Ferdinand Elgstrand f 1828 Grötlingbo, Gotlands län; v 1850 Grötlingbo, Gotlands län; d 1902 Grötlingbo, Gotlands län Ella Sofia Margareta Elgstrand f 1830 Grötlingbo, Gotlands län; d 1917 Hablingbo, Gotlands län Anders Magnus Elgstrand f 1832 Havdhem, Gotlands län Lars Fredrik Elgstrand f 1835 Havdhem, Gotlands län Maria Catharina Elgstrand f 1837 Havdhem, Gotlands län Oskar Niklas Constantin Elgstrand f 1840 Grötlingbo, Gotlands län; d 1840 Grötlingbo, Gotlands län Vilhelm Leonard Elgstrand f 1841 Grötlingbo, Gotlands län Oskar Niklas Elgstrand f 1841 Grötlingbo, Gotlands län Otto Titus Elgstrand f 1844 Grötlingbo, Gotlands län; d 1844 Grötlingbo, Gotlands län Carolina Vilhelmina Elgstrand f 1845 Grötlingbo, Gotlands län (Meddelandet ändrat av simson 2013-04-14 00:00)

326

Elgclou / Elgclou « skrivet: 2010-10-03, 19:14 »

Är det någon som stött på Fatima Augusta Elgclou i Stockholms hfl? Hon avlider som fröken 1901 i HE, har hittat henne boende i Vaxholm med tre fosterbarn Blanche, har Hittat henne i utflyttningslängderna för Hammarby 1861, skulle ha bott i Pickhus MEN jag kan inte hitta henne där!! Hon var född 1833-10-05 i Stockholm så de hjälper ju inte mycket. Jag är intresserad av vem som är hennes far då jag har Elgclou i släkten!

327

Elfsberg / Elfsberg « skrivet: 2012-03-05, 06:08 »

Kristinehamns rådhusrätts protokoll av den 21/3 1710: S.d. Upvistes Sal. Gunmund Hults Enkias in- komne Skrifwelse, deruti Hon Upsäger (?) (utstruket något som ser ut som Anhohler om) sitt Burskap i Staden, efter det fosterMågn (fasterMågn kan det väl inte stå?) (hennes) S. (Sieur?) Petter Elfsberg, nu taget an dess huus at förestå Hwilket henne bewiljades, så länge någon för huset skrefwes. (Meddelandet ändrat av simson 2012-03-05 18:07)

328

Elfborg / Elfborg « skrivet: 2012-03-05, 06:36 »

Någon som vet mer om Carl Fredric / Karl Fredrik Elfborgs bakgrund? Se diskussion om detta: http://www.genealogi.se/lagerlof.htm Se även under släktnamnet Elfsberg:

329

Elfberg / Elfberg « skrivet: 2012-03-05, 08:03 »

Jan Eurenius bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Jakob Elfberg Jakob Elfsberg f 1670 Sankt Ilian, Västmanlands län d 1734 Ervalla, Örebro län Agneta Olovsdotter Reef d 1728 Ervalla, Örebro län Jakob Jakobsson Elfberg f 1698 Ervalla, Örebro län d 1753 Ervalla, Örebro län Gift med Juliana Eleonora Albrechtsdotter Meijer f 1705 Axberg, Örebro län; d 1788 Ervalla, Örebro län Barn: Klas Jakob Elfberg f 1730 Ervalla, Örebro län Karl Fredrik Elfberg f 1732 Ervalla, Örebro län; v 1773 Filipstad, Värmlands län; d 1783 Filipstad, Värmlands län Jan Henrik Elfberg f 1733 Ervalla, Örebro län Kristina Agneta Elfberg f 1736 Ervalla, Örebro län Anna Katarina Elfberg f 1737 Ervalla, Örebro län; v 1758 Ervalla, Örebro län; d 1792 Ervalla, Örebro län Herman Elfberg f 1743 Ervalla, Örebro län Hans Petter Elfberg f 1743 Ervalla, Örebro län ----------------------------------------- Faderns familj: Johannes Arvidi Ervallius f 1611 Ervalla, Örebro län d 1672 Näsby, Örebro län Anna Nilsdotter Reif f 1639 Köping, Västmanlands län v 1674 Näsby, Örebro län d 1708 Ervalla, Örebro län Barn: Jakob Elfsberg f 1670 Sankt Ilian, Västmanlands län d 1734 Ervalla, Örebro län Gift med Agneta Olovsdotter Reef d 1728 Ervalla, Örebro län Barn: Jakob Jakobsson Elfberg f 1698 Ervalla, Örebro län; d 1753 Ervalla, Örebro län -------------------------------- Se också http://www.genealogi.se/lagerlof.htm där en diskussion om eventuellt släktskap mellan Elfborg och Elfberg / Elfsberg hölls. Se även släktdiskussionerna om Elfsberg: och om Elfborg: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1163031#POST1163 031

330

Elbfas / Elbfass / Elbfas / Elbfass « skrivet: 2010-02-19, 04:18 »

Mitt intresse för släkten Elbfas/Elbfass är Regina Elbfas gift 16720421 med Per Larsson Gyllenhöök, vilket framgår av: + min hemsida www.freewebs.com/simander Se också: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=99820#POST99820 Från Riddarhusets stamtavlor om ätten Gyllenhöök: TAB. 1. Anders Larsson Hök, född 1550 på Höksby gård i Vendels socken, Uppsala län. Var fogde i Tierps härad i Uppland 1618 och i Sollentuna härad 1624–1625.1 Barn: Lars Andersson Hök. Kronobefallningsman i Olands m. fl. härader i Uppland 1650– 166(1). Död före 1666-11-14. Gift med Brita Persdotter Berg, levde änka 1666, dotter av kyrkoherden i Torsåker. Barn: Per Larsson Hök, adlad Gyllenhöök, till Ängelsbergs bruk i Västervåla socken, Västmanlands län. Född 1645-05-09 på Åkra i Vendels socken, Uppsala län. Studerade i Uppsala. Kom under sitt 16:e år till kamrer Elof Hök i Stockholm och lärde där bokhålleri. Bokhållare och kamrerare hos riksfältherren greve Jakob De la Gardies änkefru, grevinnan Ebba Brahe, samt tillika inspektor över hennes och några hennes barns gods och bergverk i 13 år. Arrenderade en tid Högfors bruk i Karbennings socken, Västmanlands län av greve Pontus De la Gardie. Häradshövding i Norrbo, Norbergs och Skinnskattebergs härader i Västmanland 1682-02-26. Adlad 1687-08-07 (introd. 1689 under nr 1115). Död 1706-08-11 och begraven s. å. 14/10 i Västerfärnebo kyrka, Västmanlands län. 'Under det år 1675 med Danmark började krig höll han, förutom soldater, på egen bekostnad fyra väl utrustade ryttare vid livregementet till häst. Gav även första anledningen till Sätra hälsobrunns upptäckande, sedan han med dess vatten botat sin lama arm.' Gift 1672-04-21 med Regina Elbfas i hennes 2:a gifte (gift 1:o med kyrkoherden i Sånga och Skå församl:s pastorat av ärkestiftet Lars Börstel), dotter av konterfejaren och målaråldermannen i Stockholm Jakob Elbfas.2 Barn: Ebba, död ung. Anders, född 1674. Brukspatron. Död 1757. Se Tab. 2. Brita, död ogift före fadern. Maria, född 1678, död 1741-02-02 på Kättsta i Harakers socken, Västmanlands län. Gift 1:o 1608-10-09 på Fors bruk i Västerfärnebo socken, med häradshövdingen i Norbergs och Skinnskattebergs härader i Västmanland Lars Hvass, sedan Hvasser, född 1670 i Trälleborg, död 1716-04-26 på Kättsta. Gift 2:o därst. 1719-12-28 med Carl Westenhielm, nr 1201, född 1692, död 1728. Beata, född 1680, död 1738-05-12 i Fellingsbro prästgård. Gift 1704-01-14 med kyrkoherden i Fellingsbro pastorat av Västerås stift, prosten Christiernus Erici Christiernin, född 1675-11-30 på Ramnäs bruk i Ramnäs socken, Västmanlands län, död 1743-11-22, broder till assessorn Carl Christiernin, adlad von Christiersson, nr 1725. Charlotta, född 1683 på Kolsva bruk i Bro socken, Västmanlands län, död i barnsäng 1717-12-22 på Fors bruk. Gift 1714-04-04 på sistnämnda bruk4 med brukspatronen Anders Ahlbom i hans 2:a gifte (gift 1:o 1687 med Maria Greta Wreman, dotter av borgmästaren i Arboga Peter Wreman), född 1665 i Arboga, död 1723-07-23 på Fors bruk. Carl, född 1686. Häradshövding. Död 1731. Se Tab. 6. Anna Margareta, död före fadern. -------------------------------------------------------------------------------- Om Regina Elbfas' fader: http://sv.wikipedia.org/wiki/Jacob_Heinrich_Elbfas Jacob Heinrich Elbfas, troligen född cirka 1600 i Livland, gift med Regina Henriksdotter, död i mars 1664 i Stockholm; livländsk målare, porträttör. Han har bland annat utfört ett porträtt i olja av Axel Oxenstierna Söner: Jacob Elbfas, målare Axel Elbfas, målare Jacob Heinrich Elbfas fick sin utbildning i Strasbourg, där han hos någon av Wendel Dietterlins efterföljare torde ha mött ett måleri med rötter i renässansens hovporträtt. Från 1622 var han verksam i Sverige – enligt egen utsago i en skrivelse till Karl X Gustav, kom han hit i sällskap med greve Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken-Kleeberg (1589-1652), konungens far. Jacob Heinrich bosatte sig sedermera i Stockholm, där han från år 1628 var ålderman i konterfejar- och målarskrået. Under perioden 1634-1640 tjänstgjorde han som hovmålare hos änkedrottning Maria Eleonora. I en dikt från 1639 sägs att han förstår att stoffera höga herrar och konungar, att med sin pensel formera ädla grevar och mansieurar. Jacob Heinrich var vid denna tid, vid sidan av mästaren Johan Assman (trol. †1667), den mest anlitade porträttören hos de högre stånden, men utförde också, i likhet med äldre mästare som Cornelius Arendtz (ca.1590-ca.1655) och Holger Hansson, mer hantverksmässiga verk. Förutom hans målning av Catharina De la Gardie är inga av hans kända verk signerade. När drottning Kristina under 1640-talets senare hälft bjöd in konstnärer nerifrån Europa, avtog Jacob Heinrich Elbfas popularitet som ledande konterfejare. Vid Karl X Gustavs trontillträde försökte han hävda det inhemska målarskråets intressen gentemot dessa nya bönhasar. Han påpekar också att hans syn försvagats men fortsatte att granska gesällernas mästararbeten och kvarstod som ålderman intill sin död. Länkar & källor [redigera] Elbfas, Jakob Henrik i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1907) Porträtt av Axel Oxenstierna Vädersolstavlan, kopia av Jacob Heinrich Elbfas Litteratur och källor [redigera] Svenskt konstnärslexikon, band II, sid. 113-114, Allhems förlag, Malmö 1953 Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus -------------------------------------------------------------------------------- http://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=17161 -------------------------------------------------------------------------------- Från Riddarhusets stamtavlor om ätten Tersmeden: Reinhold Tersmeden, född 1655-07-17 i Söderbärke socken. Bruksförvaltare vid Gisslarbo i Malma socken, Västmanlands län 1674, vid Skinnskatteberg 1675 och vid Norrhammar i Heds socken, Västmanlands län 1676. Medarrendator av Larsbo bruk från 1679-01-01. Ensam arrendator 1682 och av Hedhammar i Skinnskattebergs socken, Västmanlands län 1693. Död 1698-08-23 i Söderbärke socken och begraven där s. å. 2/10. Gift 1682-06-01 i Bro socken med Christina Börstelia i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1700-01-03 i Söderbärke socken med landshövdingen Jonas Folkern, adlad och friherre Cedercreutz, nr 143, i hans 2:a gifte, född 1661, död 1727), född 1663-11-10 i Stockholm, död 1719-08-04 i Västerås, dotter av kyrkoherden i Sånga och Skå pastorat av Uppsala ärkestift Lars Börstelius och Regina Elbfass. http://www.tersmeden.se/tabell/pa9809ee5.html http://www.tersmeden.se/tabell/pcda60a0d.html ------------------------------------------------------------------------- Från Riddarhusets stamtavlor om ätten Cedercreutz: Jonas Folkern, adlad och friherre Cedercreutz. Huvudman vid introduktionen. Till Ludvika bruksegendom i Grangärde socken Kopparbergs län och Lisjö bruk i Sura socken Västmanlands län. Född 1661-03-12 i Västerås. Student i Uppsala 1673-10-01. Sekreterare hos kungliga rådet och fältmarskalken greve Rutger von Ascheberg samt inspektor över dess gods Sövdeborg i Skåne. Landskanslist i Falun. Landssekreterare i Stora Kopparbergs län 1689-10-17. Avsked 1700-01-27. Brukspatron på Ludvika kronobruk 1700. Vice lagman i Kopparbergs län. Lagman i Närke 1711-11-17. Adlad 1711-08-20 jämte, förutom sina egna barn, styvbarnen Herman, Reinhold, Margareta, Anna Maria och Beata Tersmeden (ej introducerad). Lagman i Västmanland och Stora Kopparbergs län 1712-05-02. Landshövding i Stora Kopparbergs län 1713-05- 28 och i Västmanland 1716-10-05. Friherre, jämte barnen och de ovannämnda styvbarnen 1719-05-23 (introducerad 1719 under nr 143). Avsked 1720-10-05. Död 1727-04-14 på Ludvika, som han året förut köpt till skatte, samt ligger begravd i Västerås domkyrka, där hans gravkor och vapen ses. Han fick med sin tredje fru säterierna Hagbyberga och Hovsta i Björkviks socken Södermanlands län samt frälsehemman i Östergötlands län. Gift 1:o 1692-04-15 i Stockholm med Anna Hanssen, död 1698-07-24. Dotter av bergs- och rådmannen i Falun Fredrik Hanssen. Gift 2:o 1700-01-03 med Christina Börstelia i hennes 2:a gifte (gift 1:o med bruksförvaltaren Reinhold Tersmeden, nr 1940 C (Tab. 1), född 1655-07-17, död 1698-08-23), född 1663, död 1719-08-11 och begravd i Västerås domkyrka. Dotter av prosten och kyrkoherden i Sånga och Skå pastorat av ärkestiftet Laurentius Börstell och Regina Elbfass. Gift 3:o 1723-08-00 med Catharina von Berchner i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1698-05-03 med revisionssekreteraren Johan Gyllenkrok, nr 862 (Tab. 4), i hans 2:a gifte, född 1650, död 1710), född 1672 på Svärta bruk i Svärta socken Södermanlands län, död 1768-02-24 på Hovsta. Dotter av brukspatronen Georg Tomas Berchner, adlad von Berchner, nr 1235 (Tab. 1), och Elisabet Störning. 1. Maria Elisabet, född 1693-02-26, död 1721-04-06. Gift 1720 med översten Georg Johan Maydell, naturaliserad Maydell, nr 1847, i hans 1:a gifte (gift 2:o 1731-09-05 med Johanna Elisabet von Bratt, död 1751), död 1737-12-23. 1. Lars Fredrik, född 1694-03-28 död ung. 1. Lars Fredrik, född 1695-11-03 död ung. 1. Lars Fredrik, född 1697. Död 1770. Se Tab. 2. 1. Johan, född 1698-07-05, död 1698 2. Hedvig, född 1701-05-02, död 1704-02-20. 2. Carl Gustaf, född 1706. Se Tab. 3. 2. Axel Vilhelm, född 1708-07-20. Student i Uppsala (Um.) 1718-10-07. Volontär vid Livgardet 1728. Fänrik vid överste Horns regemente 1729. 'Rymde 1732 ur riket med kaffekokaren i Stockholm La Fontes vackra hustru. Dömdes i England att hängas för stråtröveri, men fick förskoning till livet genom greve Axel von Fersens bemedling och deporterades till Amerika. Begav sig slutligen i Konung Teodors (Neuhof) tjänst, men blev vid landstigningen på Korsika fången och upphängd av genuensarna 1737'. -------------------------------------------------------------------------------- http://www.angelfire.com/sd2/sodermalm/historia/forsamlingsdelningen.html LARS MYLIANDERS KYRKOHERDETID FÖRSAMLINGSDELNINGEN ÅR 1654 Redan några år efter sitt tillträde opponerade sig Myliander mot att han mot sin vilja blivit påtvingad en kyrkovärd, Daniel Larsson, som nu gjorde honom stort förtret. Magistraten tillmötesgick denna gång hans önskan, att Larsson skulle ersättas med den tidigare kyrkovärden Erik Eriksson, den utomordentliga kraft, som gjort sig så högt förtjänt vid kyrkobygget. Sedan Eriksson tillsammans med Anthoni Hansson fungerat t.o.m. 1642, återkom emellertid Daniel Larsson som kyrkovärd, nu med Jacob Feif, bryggareålderman av ett något koleriskt temperament, och Jacob Elbfas, den bekante konterfejaren, som kolleger; den sistnämndes ämbetstid kom att inskränka sig till ett år. Mylianders misstro mot Daniel Larsson var tydligen icke obefogad. Kyrkvärdarnas viktigaste uppgift var att ha hand om uppbörd och utgift; brukligt var, att den ene - för att begagna Laurini karakteristik vid ett tillfälle - skulle »vara som en bokhållare och anteckna inträdena» och den andra tjänstgöra som kassör. Räkenskaperna inlämnades för revision till stadens justitiekollegium, och prästerskapet hölls helt utanför den ekonomiska förvaltningen. Systemet, som givetvis var både opraktiskt och orimligt, hade vid ett tillfälle påtalats av ärkebiskopen. Myliander hade då vitsordat, att hans församling en gång begärt hos borgmästare och råd att få ta del av räkenskaperna men avspisats med att det kommer dem intet vid. Att missförhållanden nu avslöjades bör ha gett en viss tyngd åt de prästerliga synpunkterna på frågan. Mot Daniel Larssons förvaltning riktades i mitten av 1650-talet allvarliga anmärkningar. Även om han klarade sig någorlunda helskinnad ur den rättegång, som kom till stånd, var det dock åtskilligt komprometterande, som kom i dagen. Från anklagelsen att ha försnillat två av kyrkans kladdböcker, förda av den tidigare klockaren, vars änka Daniel Larsson äktat, friade han sig genom ed. Den märkliga nedgång i kollekterna, som inträtt efter hans tillträde som kyrkovärd, kunde han heller icke ställas till ansvar för. Däremot dömdes han ersättningsskyldig för vissa smärre poster. Vid samma tid var Daniel Larsson - närmast som representant för sin hustru - invecklad i en annan tvist, som låg på ett helt annat plan. Det rörde sig om en av de för tiden vanliga konkurrenserna om bänkrum i kyrkan, som alltid på ett särskilt sätt engagerade den sociala rancunen med allt vad det drog med sig av avundsjuka, trätgirighet, för att icke tala om direkta handgripligheter i stormaktstidens råbarkade maner. Det lika banala som tidstypiska intermezzot får ett visst principiellt intresse, då det utvecklade sig till en kompetenstvist mellan konsistoriet och magistraten. Ursprunget till det hela var, att Laurinus som kyrkoinspektor hade flyttat borgaren Lars Johanssons hustru ur hennes bänk, där hon hade svårt att hålla grannsämja, till den bänk, där Daniel Larssons hustru satt; den förra platsen upplät han i stället åt Jacob Elbfas hustru. Saken komplicerades sedan, genom att en av kyrkvärdarna självrådigt satte sig emot detta arrangemang och lät stänga bänken för Elbfas hustru, vilket hade till följd, att maken med Laurini goda minne bröt upp låset. Av de trätgiriga kvinnorna tycks Daniel Larssons hustru ha varit den mest aggressiva. Hon hälsade sin nya bänkkamrat med glåpordet »bytesmärr» och andra liknande tillmälen. Elbfas med sitt sinne för måleriska effekter skildrade senare, hur hon stått i bänken, »varandes i ögonen röd som en kokt krabba och i trots med gumpen stötte den andra». I det följande gjorde hon sig till och med skyldig till blodvite mot sin antagonist, då de voro på väg till sakristian, där två representanter för konsistoriet skulle försöka att »komponera tvistigheterna». Saken, i den mån den rörde stridigheterna om bänkrummen, låg under magistratens domvärjo. Då Lars Johansson i stället apellerade till konsistoriet, stödde han sig på ett uttalande av Myliander, att frågan »egentligen» hörde dit. Konsistoriet tvekade heller icke att taga upp ärendet, som ju också berörde kyrkodisciplinen. Daniel Larssons och Lars Johanssons hustrur dömdes, för att de »oskärat kyrkan» och förargat församlingen, båda till böter och till att avhålla sig från kyrkan i tre, respektive två veckor. Jacob Elbfas, som burit händer på kyrkans lås och negligerat konsistoriets stämning, skulle liksom hans hustru icke få tillträde till nattvarden, tills saken blivit helt förlikt. Om kyrkoinspektoren, vars auktoritet man nog särskilt ville komma åt, blev »mycket rådlagt». Hans vidtagna dispositioner i fråga om bänkplatserna underkändes, men man ansåg icke rådligt, att, som det mycket öppenhjärtigt heter i protokollet, gå allt för bröstgänges fram, då han var en av stadens magistrat. Konsistoriet stannade till sist inför det något sofistiska domslutet, att Laurinus »hemligen» skulle varnas av sin pastor, innan han tilläts att gå till nattvarden. Det var klart, att de dömda efter detta skulle draga saken inför magistraten. Där blev utgången också en helt annan. Laurini åtgärder gillades till alla delar, även om det ansågs lämpligt för fridens skull, att Lars Johanssons hustru nu fick ett annat bänkrum. Framför allt var man emellertid angelägen om att undanröja alla tvivel i kompetensfrågan, som genast tagits upp vid förhören med de inblandade. Lars Johansson sakfälldes till ett så betydande bötesbelopp som 50 d.s.m. för det han, ehuru han som borgare väl borde veta, vart han skalle vända sig i sådana saker, gått borgmästare och råd förbi och »sidvyrdat sin magistrat». ---------------------------------------------------------------------------- Från http://lindqvists.net/Filer/Anor/0001/380_430.htm Beata Elisabeth Elbfas. Född 1719 5/2 i Stockholm (A). Död 1798 20/11 i Föllinge (Z). Fader: Axel Elbfas. Född i Stettin, Polen. Död 1747 23/4. Tobaksfabrikör. Moder: Margareta Palmroth. Död 1767 4/2. Gift med Johan Larsson Huss. Född 1701 20/3 i Stockholm (A). Död 1768 11/8 i Selånger (Y). Prost 1744-1768. Fader: Lars Johansson Huss. Född 1671 i Torp (Y). Död 1707 ../11 i Stettin, Polen. Regementspastor. Moder: Catharina Brunberg. Född 1682. Död 1708 ../3 i Stockholm (A). ---------------------------------------------------------------------------- http://books.google.se/books?id=Knx6Cssnk7cC&lpg=PA90&ots=U4B1DLu7tt&dq=Elbfas&p g=PA90#v=onepage&q=Elbfas&f=false ------------------------- http://www.holomorkokyrka.se/visa_info.asp?PostId=13&Avdelning=009 Porträtt. På södra väggen hänger ett porträtt av Gustav II Adolf. Det är målat av Maria Eleonoras hovmålare Jakob Elbfas, vilken år 1640 skänkte det till kyrkan enligt en nu utplånad inskrift i ramen. ---------------------------------------------------------------- http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&urval=ritning &fritext=ritning&start=300&mediaId=10826&post=304 Ritning över hus i kvarteret Havssvalget Ritning [Ladugårdslandet]; Hafswalget 17 [= 19]; Stora Gatan; Axel Elbfas; [Plan]; [Fasad] Nyckelord Plats: Kvarteret HAVSSVALGET. Stora Gatan. Östermalm. Tid: 21 april 1733 Ämne: Byggnader. Bygglov. Arkitektur. Ritningar. Byggnadsritningar. Fastigheter. Bostadsbyggande. Hus. Referenser Upphov: Forsberg, Daniel. Tid: 21 april 1733 Beteckning: /SE/SSA/NS37/Stadsbyggnadskontorets kartor och ritningar/1733:105 -------------------------------------------------------------------------------- ------------------------- Herrgårdsbyggnaderna 1687 köptes Fors av Per Gyllenhök, det finns anledning att vara lite utförlig om honom. Han gjorde Fors till sin sätesgård och lät uppföra herrgårdsbyggnaderna, som finns än i dag. Per Larsson Hök, som han hette innan han blev adlad, var född i Vendel i Uppland 1645. Föräldrar var Lars Andersson Hök och Brita Persdotter Berg. Fadern blev borgmästare i Östhammar. Själv studerade Per i Uppsala och blev bokhållare hos Ebba Brahe och i mitten på 1670-talet sin egen som bruksarrendator bla vid Kohlsva, Engelsberg och Högfors. Han hade sin konungs ynnest och gjordes till häradshövding i Norrbo, Norberg och Skinnskatteberg. Adlad blev han 1687. Carl XI besökte Fors Kungen hälsade på honom på Fors den 26 januari 1697. Om det har kung Carl XI antecknat i sin dagbok: ”ätandes middagsmålet uppå Forss hos Häradshöfdingen Gyllenhök, som är hans Säteri och ligger uti Gamla Norberg, Vangsbro Härad och Fernebo sokn”. Dessförinnan hade kungen hunnit med att besöka Fernebo kyrka och några militärboställen. Gyllenhök dog 1707 och som alla vet har han sitt epitafium uppsatt i kyrkan vid ingången till sakristian. (epitafium = vid graven, minnestavla med vapensköld för den som så hade). Han var gift med Regina Elbfass och hade 8 barn. Han är också känd för att ha hjälpt till med Sätra Brunns tillblivelse. Källa: http://www.svartadalen.nu/kors/hornsjofors.shtml ----------------------------------------------------------- http://www.knutsson.nl/slekt/p5b841f7c.html Beata Elisabet ELBFASS Blev 79 år. Född: 1719-02-06 Stockholm Död: 1798-11-20 Föllinge (Z) -------------------------------------------------------------------------------- Familj med Johan HUSS (1701 - 1768) Vigsel: 1739-07-26 Barn: Lars HUSS (1741 - 1789) Catharina Margareta HUSS (1744 - ) Johan Axel HUSS (1745 - 1820) Erik Joacim HUSS (1753 - ) -------------------------------------------------------------------------------- Noteringar Hon överlevde sin make i 30 år, dog hos sonen Axel i Föllinge -------------------------------------------------------------------------------- Personhistoria Årtal Ålder Händelse 1719 Födelse 1719-02-06 Stockholm. 1739 20 år Vigsel Johan HUSS 1739-07-26. 1741 Sonen Lars HUSS föds 1741 Selånger (Y). 1744 Dottern Catharina Margareta HUSS föds 1744 Selånger (Y). 1745 26 år Sonen Johan Axel HUSS föds 1745-11-01 Selånger (Y). 1753 Sonen Erik Joacim HUSS föds 1753 Selånger (Y). 1768 49 år Maken Johan HUSS dör 1768-08-11 Selånger (Y). 1789 Sonen Lars HUSS dör 1789. 1798 79 år Död 1798-11-20 Föllinge (Z). ---------------------------------------------------- Johan HUSS Kontraktsprost i Selånger.. Blev 67 år. Far: Lars HUSS (1671 - 1707) Mor: Katarina BRUNBERG (1682 - 1708) Född: 1701-03-20 Stockholm Död: 1768-08-11 Selånger (Y) -------------------------------------------------------------------------------- Familj med Beata Elisabet ELBFASS (1719 - 1798) Vigsel: 1739-07-26 Barn: Lars HUSS (1741 - 1789) Catharina Margareta HUSS (1744 - ) Johan Axel HUSS (1745 - 1820) Erik Joacim HUSS (1753 - ) -------------------------------------------------------------------------------- Noteringar Kyrkoherde i Selånger 1744, riksdagsman 1746-56, prost 1759. ----------------------------------------------------------------------- http://www.alfnilsson.nu/Webbkort/wc15/wc15_303.htm¨om samma familj. Axel Elbfass, fabrikör död 1747-04-23. -------------------------------------------------------------------------- http://www.solace.se/~blasta/herdamin/selanger.pdf 13. Mag. Johannes Laurentii Huss (1744-68), f. 20 mars 1701 i Sthm, där fadern Lars Huss var pastor vid artilleriet, modern Catharina Brunberg, dotter till viktualie handl. Joh. Larsson Brunberg i Sthm. Tidigt fader- och moderlös, upptogs han 7 år gammal af sin farbroder, prosten Erik Huss i Njurunda, hos hvilken han åtnjöt öm omvårdnad och undervisning tillsammans med hans son Johannes. Stud. i Upsala 2 mars 1720, promov. fil. mag. 15 juni 1731. Prästv. S:t Thomædag 1732 af ärkebiskop Jöns Steuch till huspredikant hos riksrådet grefve Ol. Törnflycht, hvilken befattning han innehade till 1738, tillika e. o. predikant vid kgl. gardet från 1735 och orden. regem. pastor 1741. Då Selånger blef ledigt efter khden Biberg, röstade församlingen på den i 1:a rummet uppförde lektor Nils Granbaum i Hsand, men konungen utnämnde utom förslaget regem. pastor Huss till khde 1744. Denne hade kort förut sökt Tuna pastorat utan framgång och klagade efter valet öfver »blame och vanrykte», som utspridas om honom.¹ Hans verksamhet i Selånger vittnade om framstående egenskaper som församlingsherde, och tillvann honom allmänt förtroende. Vid riksdagarne 1746 och 1755 var han prästerskapets ombud och synes tagit verksam del i förhandlingarne. Vid den senare riksdagen tilldelade prästeståndet honom en gratifikation å 500 dlr för hans arbete Bibelminne. Han invigde i juli 1748 Sättna färdigbyggda kyrka, och äfven Sundsvalls nya kyrkobyggnad nådde omsider sin fullbordan 1753. Prästgården i Selånger nedbrann midsommartiden 1760 i en sådan hast, att den sedan 1756 sjuklige prosten med nöd hann räddas i sanslöst tillstånd. Han blef därvid rörd af slag, förlorade minnet och lefde sin återstående tid bunden vid sjuksängen. Afled 11 aug. 1768. Vid dödsfallet vitsordar Konsist. honom »såsom allmänt känd af grundlig lärdom, en exemplarisk vandel och särdeles nit uti sitt anförtrodde ämbete». _________ ¹ N. Ahnlund, Sundsv. hist. II, s. 312. SELÅNGER 241 G. 26/7 1739 m. Beata Elisabeth Elbfass, f. 6/2 1719, dotter af tobaksfabrikören Axel Elbfass i Sthm och Margareta Palmroth; d. i Föllinge 20/11 1798. Barn: Johan Axel, f. 15/6 1740 i Sthm, d. 8/12 s. å., Lars, f. 14/10 1741, khde i Skön; Catharina, f. 13/10 1742, d. späd; Catharina Margareta, f. i Selånger 25/10 1744, g. 1) m. lektor Er. Djupenström, 2) 3/12 1776 i Sundsvall m. landssekret. i Hsand Magn. Norlén; Johan Axel, f. 1/11 1745, khde i Föllinge; Eric Adolf, f. 11/3 1747, d. 9/6 s. å.; Beata Elisabeth, f. 23/3 1748, d. 25/1 1753; Anna Magdalena, f. 17/7 1750, d. 15/8 s. å.; Eric Joachim, f. 10/12 1753, borgmästare i Hsand 1797, d. 17/1 1809 i Ramsele prästgård; Per Magnus, f. 23/11 1757, d. 25/11 s. å . Tr.: De fulcris imperii, p. 1, 2, præs. J. Hermansson o. A. Grönwall. Ups. 1730, 31 - Nödig hjelp i äktenskapet [verser vid khden Th. Jerlins coh Anna Cath. Rückers bröllop] Sthm 1738. - Försök gjorde med bokhvete och turkisk tobak (K. Vet.-akad. handl. X., 1749). - En lidande Christens fasta förwissan om en salig förhandling [likpred. öfver rådman. och handl. i Sundsvall Sivert Bistedt 6/6 1749]. Sthm 1751. - Bibel- minne, det är ett kort innehåll af den heliga skrift, rimvis förestäldt. Sthm 1756. ---------------------------------------------- Uppgiften i Wikipedia om Jakob Elbfas söner Axel och Jakob. Stämmer de verkligen? Vilka är källorna? (Meddelandet ändrat av simson 2010-02-19 04:29)

331

Eisfeldt / Eisfeldt « skrivet: 2002-11-16, 13:53 »

Hej Jag söker släktingar till Eleonara Cecilia Ottilda Maria född 4/11 1864 Bollnäs. Hennes mor var Mathilda Eisfeldt. Morfar var Friedrich Eisfeldt som var akrobat/ Jag är intresserad av allt som handlar om Eisfeldt mvh Kjell-Åke Fasth

332

Dyrendahl / Dyrendahl « skrivet: 2012-08-16, 11:09 »

Några tillfällighetsfynd angående kronolänsmannen Jöns Dyrendahl, som någon Dyrendahl-forskare kanske kan finna intressanta: Brandstads kyrkoarkiv, vol. CI:1, s. 35v (LLA). [1721] Eodem die [17 december] döptes eet oäkta barn af Araskog och N:o Bengt. Pat: udlades Crono ländzmannen Jöns Dyrendal Mat: Elna Bengtsd: Suscept: Anna Lars Nillss. Test. Per Torckelson ibm, Nilla etc. Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIA:32, ärende nr. 18 (1726) (VaLA) TingzRättens i Färs häradz Ransakning och domb öfwer för detta Crono Befallningzman nu Siötullnären i Ystad Wälbetrodde Johan Cronqist [!] med upbördzskrifwaren Jöns Bager samt ländzmännen Hans Davidson, Jöns Dyrendahl och Oluf Sörenson, för det 15 st:n drän gar såsom ifrån mantal undandölgda och dy till Krigztiänsten påståtz förfallne warit, utj febr: månad 1724 olagl:n skola blifwit tagne på Söfdeborgs gods Högwälborne Hr Grefwen RiksRådet och öfweram[m]iralen Sparre tillhörigt, sedan Hans K. Maj:tt genom dess allernådigste bref af d 23 Januarij 1723 till General och Gouverneuren Wälborne Hr Baron Carl Gustaf Hård allernådigst tillåtet wärfning i Malmölähn till Wälborne Hr General Major Adlerfelts Regementes förstärkande och bed:e Hr General Gouverneurens ordre till då warande Befallningzman Cronquist ankommit, at dy lämna wederbörande sin Embetes handräkning, som alt derföre genom publicationer af d 11. Junij 1723 och d 21. febr: 1724 bem:te Ländzmän befalt at jemte fierdingzmännen och Brofogdarne upbåda och fasttaga de drängar, som utur 1723 åhrs mantals längd woro uteslutne, uppå hwilka mantals Com[m]issarien Hising om Specification öfwergifwet, och dem sedan till samblingzplatzen Esspinge d. 27. febr: 1724 föra, at derom förhöras och undersökas, men dock derwid all beskiedelighet bruka, som desse ländzmän och upbördzmannen med deras följe klagas hafa eftersatt, i det de om nattetjd kom[m]it till gårdarne, dem beränt och folcket oroat, samt bed:e drängar då med sig tagit, af hwilcka de fläste derpå till Malmö blifwet förde, men wid närmare undersökning hemförlofwade, hwarwid dock intet wåldförande uppå dem el:r deras huusbönder af bem:te Cronobetiänter är föröfwat, hwarföre Tullnären Cronquist ansets såsom den der sine undfågne ordres efterkom[m]it, och be:de ländzmän med upbördzskrifwaren har TingzRätten wäl funnit hafwa giordt sig skyldige till 40 Dr:s Sm:ts böter hwardera för det de drängarne arresterat, men understält Kong. Rättens ompröfwande, om de icke för detta anstälte owäsendet och deras härwid begågna förseelser med åtta dagars fängelse kunde beläggas, hwilcke tingzRättens utslag dem i detta mål genom Wälborne Hr Justitiæ Cancelerens Fehmans ordres d. 20. Januarij 1725, till förordnande actor officiosus Krigz- och Gouvernaments Fiscalen Wälb:de Simon Hörling utj dess insände skrift till Kong. Rätten af andragne skiähl påstår uphäfwas måtte. Resolutio. Kong. Rätten finner wäl at upbördzskrifwaren Jöns Bager och ländz män[n]en Hans Davidson, Jöns Dyrendahl och Oluf Sörenson på då warande Crono Befallningzmannens Cronquists befallning at giöra de utskickade officerare behörig handräckning med nogre personers fasttagande som worto undandölgde för mantal, hafwa antastat åtskillige drängar på Söfdeborgs godz i Schone, med hwilka wid undersökning den beskaffenhet icke funnen är, och de derföre blifwit löse och frijgifne af Hr Baron och Gouverneuren Hård. Dock emedan finnes sådant hänt deraf, att mantals Commissarien berörde drängar antecknat såsom undandölgde wid mantalsskrifningen, jämwäl sam[m]a till Malmö inbrackte drängar hwarcken äro wordne fängzlade eller nogon annan wåld tillfofade : Altfördenskuld pröfwat Kong. Rätten rättwijst at ändra tingzRättens i detta mål fälte utslag och ofwanbem:te CronoBetiänte för de dem ådömde böter frija göra. Dock alldenstund Cronans Betiänte böra likmätigt Kong. förordningar wara försicktigare och beskiedelige i deras ährender, så at derunder ingen nogot förfång el:r olagliget tillfogas, finner Kong. Rätten skiäligt, at för denna gången af Hr Baron och Gouverneuren Hård förehålles deras i detta mål befågne förseende, och allfwarsamt åtwarnas en annan gång i deras förrättningar bruka större warsamhet. Jönköping. d 19. Febr: 1726. Göta hovrätt. Huvudarkivet, vol. BIIA:34, ärende nr. 116 (1730) (VaLA) Extraordinarie Tingzrättens i Fährs Härad ransakning ock domb öfwer Cronolänsmannen Jöns Dyrendahl ock fiärdingzmannen Christopher Erichsson i Kiärstorp, hwilka genom sin wårdslöshet ock lama anstalt låtit Anders Larson i Näsby, som warit berycktad hafwa plägat olofl. beblandelse med sin Stiufdotter Metta Nilsdotter, ock derföre warit fängzlad ock ransakning understäld, på flyckten komma, hwilka personer Anders Larson och Mätta Nilsdotter, strax detta rycktet utkommit, tagit flyckten till Dannemark, der Mätta ännu är, ock dit Anders Larson nu förmenas å nyo sig hafwa begifwit. Hwarföre Länsmannen Dyrendahl ock fiärdingzmannen Christopher Erichsson af Tingzrätten efter Kong. Maij:tts rescripter d: 29 Julii 1698, d. 27 Octobr 1699 ock d. 29 Martii 1700 woro dömde till 50 Dr Smts böter, samt att skaffa Anders Larson igen inom ett halft åhrs förlopp wid lika wite, som Kong. Hofrättens ompröfwande är understält. Resolutio. Emedan Kong. Hofrätten, af ransakningen inhämtadt, att Anders Larson i Näsby, som för föröfwad blodskam med sin Stiufdotter Metta Nilsdotter berycktad warit, ock Cronolänsmannen Jöns Dyrendahl ock fiärdingzmannen Christopher Erikson genom sin wårdslöshet lämnat tillfälle sig på flyckten begifwa, för ofwannämde brott, icke dömd warit, Altså finner Kong. Hofrätten skiäligt att ändra tingzrättens dom, och Cronolänsmannen Jöns Dyrendahl samt fiärdingzmannen Christopher Erichsson i förmågo af 12 Cap: Tiufwab. L: med fyratijo?? böter hwardera, att belägga. Jönkiöping d. 23 Octobr 1730. Mvh, Markus

333

Drysel / Drysell / Drysel / Drysell « skrivet: 2015-04-05, 00:11 »

Om Adliga introducerade ätten Drysell ------------------ DRYSELL, HINDRICH: Orde-register, öfwer de anmärckningar, som wid Sweriges rikes landz-lag, af häradzhöfdingen [...] Petter Abrahamsson giorde, och åhr 1726. af trycket utgångne äro, uprättat efter alphabetets ordning. Stockholm, Benjamin Gottlieb Schneider av Drysell, Hindrich 1728. 370 + Tilökningar och Tryckfeel s. Titelfältet nytt och ohistoriskt. Källa: http://www.bokborsen.se/Drysell-Hindrich/Drysell-Hindrich-Orde-Register-%C3%96fw er-De-Anm%C3%A4rck/1920164 -------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------ Hans Larsson Drysell Ålderman. Död ej långt före 1658 1/12. Mästare nummer: 22 Inträdesår: 1636 Avliden: 1658 Källa: http://www.murmestare.se/historia/historisk-mastarlangd/hans-larsson-drysell/ 1649 slöts kontrakt med Hans Drysell om bland annat murningen på Kungsgården där Kronobageriet ligger. -------------------------------------------------- Nora Drysell Född: omkring 1756 1) Död: Familj med CR-00-0806-1779 Jöns Persson Boman (~1752 - ) Barn: Margareta Jönsdotter (1794 - 1865) Källor: 1) Arkiv DigitalSE/VALA/00004 - Algutsboda C:3 (1775-1816) Bild 159 / sid 307 Källa: http://diginpast.se/bmregister/databas/db/p887ed8e7.html -------------------------------------------------------------------------------- -- Adel. ätten De Besche, N:o 1300, död Emanuel De Besche, Naturaliserad De Besche (son af Wilhelm De Besche, Se adel. ätten De Besche, N:o 763, Tab. 2). f. 1665; Drabant 1687; Kornett vid Westgötha reg:te till häst 1091 ; Naturaliserad Svensk Adelsman 1692 24 / 7 (introd. 1697, under N:o 1300); Regements-Qvartermästare vid Öfversten Frih. Gör. Gyllenstjernas värfv. kavall. 1701; Ryttmästare derst.; Ryttmästare vid Lif-reg:tet till häst 1706; Öfverste- Löjtnants titel 1722; d. 1736 och slöt sjelf sin adel. ätt. Han blef vid Poltava fången, och kom ej ur fångenskapen, förrän efter fredsslutet. - Gift l:o 1690 med Margaretha Bagghufvud, d. 1700: dotter af Ryttmästaren Samuel Nilsson, Nobil. Bagghufvud, N:o 755, och Sara Berling, N:o 568: - 2:o, efter återkomsten till fäderneslandet, med Anna Beata Drysell; dotter af Kongl. Kammereraren Eric Drysell. Barn: 1. Jacob, f. 1692 6/10 1. Magdalena, f. 1693 24/9, d. 1696 1. Wilhelm, f. 1694 21/10, d. 1696 1. Samuel, f. 1695 18/ 10, d. 1696 1. Gillis, f. 1696 23 / 10, d. 1705. Källa: http://runeberg.org/anrep/1/0548.html ---------------------------------------------------------- Johan Drysell i Vasa var enligt Helsingin Ylioppasmatrikkeli 1640-1852 gift med Elisabet Rechard. Johan Drysell var befallningsman i Västerbotten från 1690-1694. Han skrevs 1690 i Umeå stad, ogift. 1692 skrevs han i Umeå socken, fortfarande ogift, med ett syskon. 1693 hade han gift sig, noteras med två föräldrar och ett syskon. Föräldrarna måste vara Zacharias Rechard med hustru, dessa återfinns 1692 och 1694 på egen rad - men inte 1693. Syskonet förmodligen den Carl Drysell som förekommer i domboken 1695 i ett mål mot skepparen Daniel Jonsson i Röbäck. Postat av Rune Forsgren Onsdagen den 17 Januari, 2007 - 20:37: Eller kan det finnas något sätt att få dessa tillsynes två Elisabetor att vara en? I giftet med Johan Drysell fanns åtminstone en son, Henrik Drysell. Denne var född 1693, gift med Hedvig Elisabet Hagert (kyrkoherdedotter från Finström). Paret bodde i Stockholm åtminstone 1718-1728. Om det går att hitta något samband mellan denne Henrik Drysell och Simon Carlander skulle vara intressant. Postat av Rune Forsgren Onsdagen den 17 Januari, 2007 - 20:54: Henrik Drysell dog i Åbo 1738 (Frysell i Hiski). Postat av Rune Forsgren Torsdagen den 18 Januari, 2007 - 19:02: Kan det vara såhär? Zacharias Rechard och hustru får kring 1670 en dotter Elisabet, född i Viborg eller Umeå. Denna Elisabet Rechard gifter sig 1692 med befallningsmannen i Umeå Johan Drysell. 1693 föds sonen Henrik, året efter flyttar familjen till Vasa. Johan Drysell dör snart (senast 1701). 1702 gifter änkan Elisabet om sig med Simon Carlander. Bevis (eller motbevis) kan kanske fås vid en genomgång av mantalslängden för Vasa 1695-1702? Eller i domboken för perioden? ... Postat av Rune Forsgren Fredagen den 19 Januari, 2007 - 19:09: Ytterligare en son till Zacharias Rechard var troligen den Carl Renkhart, sahl Droselskans broor, som dog i Vasa 25 jan 1697. Av denna notis får man intryck av att hon var salig, men det torde gälla mannen. 2 maj samma år dog sahl Drösels piga. Johan Drysell själv har jag inte hittat i dödboken. Jag har bara haft tillgång till avskriften av dödboken, ej originalet. Postat av Rune Forsgren Lördagen den 20 Januari, 2007 - 18:09: På RR i Umeå 1686 omnämns Zacharias Rechards hustru ett flertal gånger. Tyvärr endast som hustru, utan angivande av namn. 19 jul 1691 förekom befallningsman wälbetrodde Johan Drysell och gaf tillkänna huruledes han den 10 juni sistlidna kiöpt af landscammererskan dygdefasta matrona hustru Elisabeta Blix ett par gamla schäshjul för 12 d kmt....han sedan skickat till Bryniel Pärsson Smedh att slå järn uppå. Problemet här är att 1691 fanns inte mindre än tre landscamrerer/bokhållare i Umeå stad. Först Zacharias Rechard, han blev sedan häradsskrivare ett tag och Johan Kiempe tjänstgjorde ett kort tag som landskamrer. Innan årets slut tillträdde sedan Johan Hörling. Hörling kan vi räkna bort eftersom det är så tidigt på året. Kvar Rechard och Kiempe. Kiempe tillsattes i januari 1691, så det borde vara hans hustru det handlar om. I slutet av året blev han landsbokhållare i Åbo (uppgifter ur Genos 63/1992). Men möjligheten finns att det rör Rechards hustru, för att få klarhet behövs bevis på vad Kiempes hustru hette. Postat av Rune Forsgren Måndagen den 22 Januari, 2007 - 18:52: Zacharias Rechards hustru var Elisabet Blix. Detta kände Johan Nordlander till för över 100 år sedan. I sin Norrländska samlingar del 15 angav han det, och gav också hänvisning till domboken i Umeå stad 1678. Med ledning av detta var det enkelt att finna RR 1678, 9 okt; Rådman välförståndig Olof Hansson vart beskickadt till H Landsbokhållaren wälbetrodde Zacharias Rechards hustru ärborna och dygdesamma hust Elisabeta Blix... Postat av Rune Forsgren Tisdagen den 6 Februari, 2007 - 21:01: I Helsingin yliopisto: Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852 uppges under Simon Carlander att han var gift 1 m Katarina Eliasdotter Gavelius och 2 m Elisabet Rechard, samt att hustruns tidigare make var Johan Dryzelius/Drysell. Postat av Rune Forsgren Tisdagen den 2 Oktober, 2007 - 17:22: Zacharias Rechard återvände till Stockholm. Detta visas på vårtinget (april) 1700 i Umeå. Zacharias Rechardts brev till rätten daterat Stockholm 29 marti sistledne, beklagar sitt sjukliga tillstånd varemot Joseph Svensson (fd häradsfogde) protesterade och föregav honom inte vara sjuk utan håller sig undan. Postat av P-O Snell Torsdagen den 18 Oktober, 2007 - 23:39: Bland borgare i Torneå återfinns namnen Richardt (1674), Rechardt (1700) och Braas (1688). Alla bärarna av dessa namn stammar från Abraham Larsson (1578-1656) i Haparanda/Torneå. Släktnamnen Richardt/Rechardt och Braas synes ha använts i tidigare släktled och upptagits av Abraham Larssons söner. Richart är känt från Fredrikshamn och Braas förekommer i Åbotrakten. Abraham Larssons släkt uppges komma från Nyland. Utterströms artikel om släkten Rechardt ger inga ledtrådar till tidigare led och det är tveksamt om landsbokhållaren Zacharias Rechardt hör till samma släkt. ----------------------------------------------------------- Den personliga informationen 1683/84 , Karl Drysell Nylandus Carolus Henrici, 3124. * I Raseborg 15.4.1671. VHT: Län av Raseborg hopmanni Henrik Grelsson (död 1677) och Ingeborg Johansdotter (Trafvare). Skrevs in i 1683/84 [Drysell] Carolus Fnf [_ 159]. Expediten i kammaren - kammare College of 1695. Kriga av revisorn 1701. Kriget kommissarie, 1707. Kriga av revisor 1714. Pääsota kommissionär. Aateloitu 1719. ? 12.4.1740 i Stockholm (Klara). PSO: 1716 Sofia Maria Ruschenfelt (?, 1764). Bror (?): County sekreterare Johan Dryzelius, TBC. Drysell 2162 (yo 1671/72, död 1695). Släkting (?): Henrik Drysell 3123 (yo 1683/84). Referenser: Marguerite ms., Index, p. 48b; KA valtakunnanregistratuura 30.5.1661 f. Landzhöfdingen 79 (Till, Ernest John. Creutz för att blifwa inrymd Traver Capitein, Per Johanson (3): de lähn Hemmanen jag), 30.5.1661 (f) Raseborgs. 80 (Lijftijdhz frijheet för Capitenen på twänne Hemmanen Per Johanson jag lähn och belägne uthi Kyrckslät Sochn Raseborgs hans och hans hustrus lijfztijdh), 2.11.1672 (f) 380 (frijheet för Capitainen och Uthskrifningz Rother-Johan Persson, Trafware), 2.11.1672 (f) 2.11.1672 (f). 382, 384, 14.5.1681 f. 382 (Skiöldebref för erbjuder gratis Wi-Fi, Pehr Trafwenhielm Johnson). - V. Lagus, Studentmatrikel jag (1889-91) s. 204 (XLIV); S avdelningens matrikel a. Jörgensen, 1640-1868 (1911) # 181. Elgenstierna, Den introducerade - g. svenska adelns ättartavlor II (1926), s. 330 (Drysell). Uppdaterad 4 februari 2011. Källa referens Georges hem berg, Ylioppilasmatrikkeli 1640-1852: Karl Drysell. Webbpublicering, 2005, http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=3124>. Läs 4.4.2015. Se även hänvisning till hjälp. Data Laguksen och Carpelanin matrikkeleissa Drysell, Carolus Fnf. s. 159. Källa: V. Studentmatrikel, i. Lagus (1889-91) s. 204. Källa: http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=3124 ------------------------------------------------------------------------------ På sistnämda stället möta altså Hångsdala ägor för hwilka sig inkalte kyrkoherden Herr Magist. Pet. Tenggren såför sitt egna hemman Storegården som boställe samt Kronolänsmannen Herr And. Wilh. Drysell för dess boställe och fullmägtig efter fullmagt af detta dato för Cominist Herr magist. Apelgrens hemman. ... För Hångsdala by Petr Tenggren å egne och samtelige de ofrige Hångsdala byemans wägnar Anders Wilhelm Drysell Källa: http://www.rennel.com/baecksby/domboecker/storskifte_1779_1b.htm -------------------------------------------------------------------------------- ------------------ 1. Reduktionskontor Byteskontoren 1688-1717 Arkiv, Reduktionskontor Om arkivet Förteckning Byteskontoren 1) 1688 - 1729 Vid Reduktionsdeputationen bildades fem byteskontor: E. Hööks kontor 1688, T. Teuterströms kontor 1688-1694 (1703), J. Schiller - A. Rooths kontor 1689-1693, E. Drysell - L. Hööker - J. Schylanders kontor 1689-1715 (1717) och D. Norbergs kontor 1691-1729. Byteskontorens uppgift var att granska och utreda alla under deputationen hörande byten, d.v.s. de s.k. gamla byten ingångna före 1655 och byten från 1655-1680. Granskningen av de nyare, sedan 1680 ingångna bytena sköttes däremot av Kammarkollegium. Utarbetandet av byten före 1655 sköttes under en kortare tid först av E. Höök och sedan av T. Teuterström. Sedan denne 1689 avstått från utarbetandet av dem, uppdelades dessa byten rent mekaniskt i två grupper. Den ena gruppen handhades ända till 1717 av Drysell-Hööker-Schylanders kontor (nuvarande aktserie Schylanders byten före 1655). Den andra gruppen sköttes under åren 1689-1693 av Schiller-Rooths kontor och övertogs därefter av byteskamreraren D. Norberg (aktserien Byten före 1655). Källa: http://sok.riksarkivet.se/amnesomrade?postid=Arkis+a09748b6-9ab7-11d5-a700-00024 40207bb&infosida=amnesomrade-skatter&flik=1&s=TARKIS08_Balder -------------------------------------------------------------------------------- -- ftp://78-72-36-3-no197.tbcn.telia.com/USBDisk1_1/Anders%20Ddisk/Sl%E4kt/Svenska% 20Register%20-%20(Packad)/Svenska%20Register%20%20(Packad)/(F)%20J%F6nk%F6pings%20l%E4n/J%F6nk%F 6pingsb%F6cker/stengardshult/02e-01.htm 17000403 Peter Johansson Drysell Jungfru Sara Danielsdotter Jönköping -------------------------------------------------------------------------------- ----------------- 1001 Kerstin Larsdotter Första äktenskapet: Pålböle, Umeå lfs 1) tredje äktenskapet: 1726-05-15 Grisbacka, Umeå lfs 2) Gift med Daniel Larsson i hans tredje äktenskap . Vigselboken Umeå lfs: Daniel Larsson i Grisbacka och Michel Olssons änka i Brännland. Död: 1732-05-07 Grisbacka, Umeå lfs 3) Daniel Lars hustru i Grisbacka. Familj med 1000 Michael Olofsson (1650 - 1724) Vigsel: Brännand, Umeå lfs 1) Barn: 500 Jon Michelsson (1685 - 1765) Noteringar Kerstin Larsdotter var gift 3 gånger: Första äktenskapet: Per Eliasson Wacker från Pålböle 2. Dmb88/9 sold Per Eliasson från Pålböle...ej längre förmår sin faders hemman dersammanstädes bruka... Dmb91 där man kan läsa stt sonen....sold Per Eliasson Wacker, får tillträda fadershemmanet samt att det fanns en moder och 2 systrar där. Dmb93/4 Befallningsman John Drysell lät 1 g uppbjuda Per Wackers hemman i Pålböle för den Cronans rest som derpå finnes. När Per Eliasson Wacker utskrevs 1683 som knekt så var det för morbrodern Abraham Persson i Tålsmark. Ur Umebygdens knektar 1620-1695:Per Eliasson Wacker Utskrivningssår 1689. Han är i Göteborg och deltar i befästningsarbeten både 1689 och 1690. Sedan mönstrar han också 1694 i Joachim Skyttehjelms kompani. Han utsågs 1695 till soldat i Rote 114 för Yttertavle, Ytterbodan och Sävar. Andra äktenskapet: Michel Olofsson f.1650 i Brännland 2, Umeå lfs. (Min ana) Michel dog 1724-09-27. Tredje äktenskapet: 1726-05-15 med Daniel Larsson i Grisbacka. Död 1746-11-28 i Grisbacka, 76 år gammal. Källor: 1) Agneta Olofsson: Umeå landsförsamlings byar & gårdar 2) Vigselbok Umeå lfs 3) Dödbok Umeå lfs Källa: http://www.christerberit.se/Beritsanor/pd89ee773.html ----- Bengt Bergius (-1682) Johan Bengtsson Bergius (1660-1726) 1660--1726 (man) Jägerifiskal i Västergötland. Borgmästare i Lidköping. Gift med Christina Rudbera f.1666 i Lidköping. Barn: Bengt Johansson Bergius f.1688 d.1730 i Gärdshem sn. Bankokommissarie, Häradshövding. Gift med Sara Maria Drysell f.1695 d.1737. Maria Christina Bergia, född 1693, d.1731. Gift med löjtnanten Carl Gustaf Dahlberg, född 1691, d.1737. Paret fick flera barn. Omgift med Kajsa Helgonia. Kopplingar till andra personer: .gift med Kristina Rudbera (1666-) Källa: http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=493620 ------------------------------------------------------------------ Peter Magnus Drysell 1779-03-15 Trädg Hdla Anders Drysell ½ okänd barnsjukdom 1778-09-14 kronolänsman koppor ? Petrus Magnus Drysell Märta Dyberg Källa: http://www.hoghem.se/attachments/File/Death.htm --------------------------------------------------------- Hyr Strumpväv Carl Julius Drysell f,18230701 ? H: Johanna Chatarina Söderqvist f,18160107 ? d Ida Wilhelmina f,18500108 Staden d Selma Charlotta. Källa: http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=78&cad=rja&uact=8&ve d=0CEAQFjAHOEY&url=http%3A%2F%2Fwww.alingsasslaktforskarforening.se%2Ffiler%2Fai 14sb.pdf&ei=1logVb_CBcKSsAHh1oPgBg&usg=AFQjCNGSxhffFwzC1pwfMPOJgnYPJTTqQ --------- Drysell, Per 206 990130 12 Brevklipp 181(7)4-08-30 Sverige dd Stockholm; Källa: http://home.aland.net/m05614/CollAlla.htm ---------------- Kristina Drysell, Henrik Grelssons dotter och Hans Borgmans maka, ses från 1676 mantalsskrivna på Jorsbäck jämte arbetsfolk, men ej längre 1693, då hon måste ha överskridit åldersgränsen; av familjen antecknas då endast en dotter Ingeborg. Hon blev kort därpå gift med Joakim Thauvonius, vilken 1694-99 står som rusthållare, men torde ha avlidit barnlös före 30/5 1699, då modern, fru Kristina, fick regementschefens, överste Ribbings godkännande av Contract och Transaction, varigenom hon överlät rusthållet till en annan måg, uppbördsmannen Michel Eklund (även Ekelund), gift med Anna Borgman (f. enl. Snappertuna kommunionbok 1676, enl. annan uppgift 1668, död 1747); immission av landshövdingen fick den nya rusthållaren 20/7 1699. Eklund tillhörde en borgarsläkt i Ekenäs, var rådman till 1701, titulerades efter sin död cämnären, blev i början av 1713 kyrkvärd i Snappertuna, men flydde om sommaren s.å. till Sverige på en skuta som han ägde tillsammans med länsmannen Böök. Källa: http://snappertunafornminnesforening.fi/husbondelangder/horsback/horsback/ -------------------------------------------------------------------------------- ----- Creutz, Lorentz, 1646-1698 Landshövding, vice president i Bergskollegium 1691-09-12, Åbo Affärsskrivelse till Erik Drysell. Lagerqvist, Erik Eriksson Dryselius, 1608-1692 Häradshövding, lagman 1685-03-07 och 1686-07-07 Två skrivelser i gårdsaffärer m.m. Källa: http://www.ub.lu.se/en/sites/ub.lu.se.en/files/forteckning_over_biographica_mino ra.pdf ------------ DISBYT-bidrag: Torsten Ståhl: Inga Charlotta Drysell f 1807 Åtvid, Östergötlands län levde 1846 Åtvid, Östergötlands län Gift med Erik Jonsson Österberg f 1800 Kättilstad, Östergötlands län; dp 1800 Kättilstad, Östergötlands län; levde 1846 Åtvid, Östergötlands län; levde 1850 Åtvid, Östergötlands län; d 1855 Kättilstad, Östergötlands län; bg 1855 Åtvid, Östergötlands län Barn: Jonas (Nils) Peter Österberg f 1830 Åtvid, Östergötlands län; dp 1830 Åtvid, Östergötlands län Johan August Österberg f 1832 Åtvid, Östergötlands län; dp 1832 Åtvid, Östergötlands län Erik Gustav Österberg f 1834 Åtvid, Östergötlands län Anna Karolina Österberg f 1837 Gärdserum, Östergötlands län Kristina Charlotta Österberg f 1844 Åtvid, Östergötlands län

334

Dryselius / Dryselius « skrivet: 2003-12-06, 08:07 »

Jag sökte på Dryselius här på Anbytarforum och fick en massa träffar men ingen känns riktigt rätt så därför skapar jag en egen diskussion. Jag har 35 Dryselius i min forskning. Vi är inte direkt släkt med någon Dryselius. Min mans ff ff Pehr Nilsson har en kusin Edla Christina Åkersson f. 3/2 1837 som gifter sig 27/5 1858 i Gävle med Viktor Amandus Emanuel Dryselius f. 7/7 1827. Han blev så småningom Ångbåtskommissionär. Tillsammans fick de 9 barn 1860-1881 men där tar det slut i min forskning. Viktor Amandus Emanuel tror jag är son till en Häradshövding Dryselius född 27/8 1776. Jag tror han är en av sex barn varav en heter Bror Erland. Kan det vara han som omnämns som kyrkoherde? Finns det någon bussig själ som kan fylla i med uppgifter om de är släkt sins emellan? Jag vet inte om de jag har är släkt för som det nu är har jag samlat de jag hittat på olika ställen i hopp om att kunna knyta ihop dem på sikt. Här är de jag har: Häradshövding Dryselius f 1776 gift med Charlotta Vilhelmina Ekman: Deras barn: Desideria Edla f 1820 i Uppsala Jakobina Charlotta f 1820 i Uppsala Emma Aurora f 1822 i Virestad Bror Erland f 1824 i Virestad Alexander Magnus f 1825 i Virestad Viktor Amandus Emanuel f.7/7 1827 i Virestad d 21/12 1900 Hans barn födda i Gävle: Emil Viktor f 1860 d 1860 Elin Maria f 1862 Hilda Vilhelmina f 1864 bor i Gävle 1890 Karin Emilia f 1865 bor i Gävle 1890 Elna Alida f 1867 Viktor Alexander f 1871 finns på Söderskivan 1926. Edla Viktoria f 1877 bor i Gävle 1890 Emma Elisabet Charlotta f 1878 gifter sig Fahlgren och flyttar till Västerås 1910. Signe Maria f 1881 Bror Erland gifter sig med en Gustava Catharina Lovénsdotter och de får: Catharina f 1856 i Kalmar Edla Gustava f 1858 i Kalmar Vilhelmina Maria Charlotta f 1859 i Kalmar Sen har jag tre Dryselius som föds i Visby: Sigrid f 1863 Elin f 1866 Alexander f 1868 Övriga lösa Dryselius: Hans Erland f 1818 i Karlskrona med barnen Axel Hjalmar f 1858 Anna Charlotta Sofia f. 1860 Ida Emerentia Lovisa f. 1863 Axel Hjalmar gifter sig med Matilda Maria Svensson och de får barnen: Ida Vilhelmina f 1878 i Kalmar Gustaf Emil f 1879 i Kalmar Ellen Maria f 1881 i Kalmar John Arvid f 1884 i Kalmar Axel Vilhelm f 1886 i Kalmar Svante Rikard f 1889 i Kalmar Frans Evard Dryselius f 1830 i Karlskrona d 1914 i Asker (urmakare) hans son Alexander Edvard f 1863 i Kungsholmen. Stefan Viktor Alexandersson f 1911 i Gävle Tacksam för minsta ledtråd. Rosine

335

Dernou / Dernou « skrivet: 2015-02-28, 13:42 »

Niclas Dernou, 2 september 1697, reser från Visby till Stockholm med hustru och barn för att besöka sin släkt. Källa: Inlägg på Facebook: https://www.facebook.com/photo.php?fbid=10152728554930897&set=p.10152728554930897&type=1 Tyvärr saknas proveniens i inlägget! Någon som känner till denne person? Denna släkt/Slächt? Namnet finns, enligt Google. Men kan det röra sig om någon annan släkt som råkat stavats så här i just detta dokument? Några tänkbara namn: Derheu (Meddelandet ändrat av simson 2015-02-28 13:43)

336

Daun / Daun « skrivet: 2002-09-21, 18:00 »

Jag har forskat en del i Östergötland och har då sett att det under första delen av 1800-talet dyker upp en hel del personer med namnet Daun. De verkar alla vara soldater i någon form, men namnet är ju knappast ett typiskt soldatnamn. Är det någon som har en förklaring till hur det kom sig att namnet blev använt på så många soldater? Gärna också en förklaring till ev. betydelse. Min fm hette Daun som flicknamn, därav intresset. Hälsningar Per

337

Cnopius / Knopius / Knöpken / Knop / Cnoop / Cnopius / Knopius / Knöpken / Knop / Cnoop « skrivet: 2014-07-31, 12:36 »

I Carl Sahlin: “Svenskt stål före de stora götstålsprocessernas införande (1931), sidan 62 kan man läsa om ANTHONIUS HELTRIGEL, borgare i Reval som tillsammans med en kunnig stålmakare PAUL WITTICH samt en förmögen präst JOHANNES CUOPIUS, även de i Reval, bildat ett bolag för att bedriva stålsmide i Nyköping. WITTICH engagerade i Schmalkalden 1630 en stålmästare REINHART HILPHERT samt dennes son -även han stålsmed. (Handlingar om detta finns bevarade i Svea Hovrätts arkiv samt i Riksrådets tryckta protokoll Lf n:r 409 och 395.) Prästen i Reval hette sannolikt KNOPIUS, MAG. JOHANNES (1578/79-1632) auch Cnopius; Knöpken, Knop Född 1578/79 i Rostock; gift i Rostock med Katharina Schlepken (begr. 20.01.1642 Reval); 1608 kallad till Reval. Diakon och präst i St. Nicolai i Reval. Död där 1.1.1632. (53 år gammal) Begravd där 11.1.1632. Barn: Heinrich Knopius, Student i Rostock 1627. Catharina Knopia/Knopius gift med Daniel Göbel. Präst i Kirrefer. Elisabeth Knopia/Knopius. Källa: Martin Klöker - 2005 - Literary Criticism http://books.google.se/books?id=gqgbOyoEty4C&pg=PA690&lpg=PA690&dq=JOHANNES+CNOP IUS+Reval&source=bl&ots=4y3fCOEvKI&sig=oG0NMdDJQneSH1XQcrJTtoc8oPQ&hl=sv&sa=X&ei =1czZU5mxGIPygPw4YCgCA&ved=0CCEQ6AEwAA#v=onepage&q=JOHANNES%20CNOPIUS%20Reval&f =false --- Johannes Cnopius, Pfarrer der Gemeinde von St. Nikolaus in Reval/Tallinn, berichtet in zwei Briefen an Johann Arndt aus den Jahren 1617 Källa: Johannes Wallmann - 2010 Pietismus und Orthodoxie http://books.google.se/books? id=B5vAROckM2QC&pg=PA260&lpg=PA260&dq=JOHANNES+CNOP IUS+Reval&source=bl&ots=5gaGKB8nQQ&sig=hAYLb1XY0ZybSC60wJr84G-LgEo&hl=sv&sa=X&ei =1czZU5mxGIP-ygPw4YCgCA&ved=0CCYQ6AEwAQ#v=onepage&q=JOHANNES%20CNOPIUS%20Reval&f =false --- Johannes Cnopius in Reval (sidan) 260 http://d-nb.info/1001927079/04 --- Under 1632 och släpptes nästa epikedion epitafium Fama postvma Summi att pientissimi illius Theologi / ... / Iohannis Cnopii, Revaliae ad Nicolai D. Pastor Primarius / ... / (Den högsta och extremt fromma teolog, den första pastorn av St Nicholas kyrkan i Tallinn Johannes Knopiuse sist, öde ) Tallinn pastor Johannes Knopiuse död, som används epitaafiosa J. Knopiuse hauakirjana t Nicholaskyrkan. Googleöversättning ifrån estniska! http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=et&u=http://www.utlib.ee/ekollekt/ eeva/index.php%3Flang%3Det%26do%3Dautor_artikkel%26aid%3D67%26alang%3Det%26code% 3D14&prev=/search%3Fq%3DJOHANNES%2BCNOPIUS%2BReval%26biw%3D1600%26bih%3D732 33. (47). Cnopius und Prätorius, L. 257, B. 160 cm. In der Mitte 2 Wappen, das rechte das Cnopius'sche: Ein aus Wolken reichender bewehrter Arm, der mit einem Schwert einen aufrechten Zweig durchschneidet. H. Ein Todten- schädel, aus dessen Augenhöhlen je 3 Aehren wachsen und der oben ein Kreuz auf einer Mondsichel trägt. Das zweite Wappen ein von 2 Lilien oben begleiteter Sparren, unter demselben ein springender Hund. H. Ein wachsender Hund. Ueber den Wappe die theils abgeschlissene Inschrift: Sepulchrum haereditarium / Johannis Cnopi.. .. I in quo et Jacobi Praetorii m. r... / quod condi potuit, situm est (d. h. Erbbegräbniss des Joh. Cnopius . . . ., in welchem auch dasjenige des königl. Arztes Jac. Prätorius, welches angelegt werden konnte, befindlich ist). Unter den Wappen Ne moriamur, moriamur. H (Wir sterben, um nicht zu sterben.) Die Grabstätte wurde 1623 dem Pastor an St. Nicolai Joh. Cnopius (Knopf) verliehen. Er wurde den 17. Jan. 1632, der Stadtarzt Jakob Prätorius aber schon den 16 Mai 1623 daselbst bestattet (Fig.103). --- Googleöversättning: 33. (47). Cnopius och Prätorius, L. 257, B. 160 cm. I mitten 2 vapen, till höger det Cnopiusiska: En ur moln utsträckt bepansrad arm, som skär med ett svärd genomskär en upprätt gren. H. En död- skalle ur dess ögonhålor växer 3 öron/pilar? och ovan på ett kors bär en månskära. Den andra vapenskölden en med 2 liljor ovan sammansatta bjälkar, under desamma en hoppande hund. H. En växande hund. Ovan vapnet den delvis bortnötta inskriften: Sepulchrum haereditarium (Tomb av den ärftliga) / Johannis Cnopi.../ in quo et (och vari) Jacobi Praetorii m. r... / quod condi potuit, situm est (att han kunde lagras, är platsen) (från den tyska textens översättning: dvs. jordgrav för) Joh. Cnopius..., i vilken också en av de kungliga/ädla läkarna Jac. Prätorius, som kunde fästas, ligger). Under vapenskölden av ne moriamur, moriamur. (Google: Låt oss inte dö, låt oss dö. H (från tyska texten: Vi dö, inte för att dö.) Graven uppläts 1623 till prästen i St. Nicolai Joh. Cnopius (Knopf). Han blev den 17 Jan 1632, men stadsläkaren Jakob Prätorius redan 16 maj 1623, själv begravd där.

338

Cahling / Kahling / Cahling / Kahling « skrivet: 2010-12-24, 11:58 »

För inlägg om Johan Cahling, se: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=41533#POST41533 En Sven Cahling har skrivit här i Anbytarforum.

339

Bæhrendtz / Baehrendtz / Bæhrendtz / Baehrendtz « skrivet: 2009-09-16, 10:32 »

Om släkten Bæhrendtz se: Om Christian Leberecht Baehrendtz och hans närmaste ättlingar: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=589307#POST589307 Om dödsorsaken för Emil Otto Gottlib Baehrendtz som dog i Sölvesborg

340

Brändström / Brändström « skrivet: 2013-05-25, 11:23 »

Om Släkten Brändström http://www.gavledraget.se/Peter_Brandstrom.htm

341

Bose / Bose « skrivet: 1999-06-04, 21:15 »

Hej! Jag har en Britta Pedersdotter Bose (1558-1590-talet) som var gift med kyrkoherden Erlandus Gudmundi i Nor i Värmlandoch som säkert är ett bekant namn för många forskare. Britta hade två syskon, kyrkoherden i Örebro Esbernus Petri Bose och Kristina Bose g m Johan Pederson Rudbeck. Deras far var Per Larson i Äskog i Almby, numera en del av Örebro och farfar var Lars Person i Mark i Almby. Detta framgår av Kristina Boses gravsten (eg fam. Rudbecks) Enligt Strengnäs Stifts Herdaminne av K.A.Hagström så fick barnen ett arv i Risemord i Holsten i Danmark som Esbernus försökte lösa ut genom sina kontakter med hovet (han var också hovpredikant). Känner någon till ngt om namnet BOSE? Kan det komma från Holsten?

342

Bosaeus / Bozaeus / Bosaeus / Bozaeus « skrivet: 2012-02-23, 11:08 »

Olle, 1. Finns det Elgenstiernas register digitalt på nätet? Jag har det inte hemma, men på bibliotek och arkiv här i Uppsala förstås. 2. Stod Bozaeus med där? Eller hade du hittat notisen först och antog att H: Marg. Agrivillia var hans hustru? Det stämmer ju inte! 3. Bilden du sände är de dopvittnen eller ur vilken handling är bilden tagen? Detta inlägg flyttades den 9 mars 2012 från Gotland, Efterlysningar, Bozaeus, Eva Maria. Magnus Hjärtström, moderator för Gotland

343

Bor / Boor / Bor / Boor « skrivet: 1999-10-20, 13:28 »

Har någon stött på släkten/namnet Bor/Boor? Jag har funnit en Ingrid Eriksdotter Bor, död 1738, som trädgårdsmästarhustru i Oslättfors bruk i Hille socken norr om Gävle. Har någon sett till Erik Bor/Boor? Hon var gift med trädgårdsmästare Adam Berg, död ca 1723, vars barn kallade sig Wahlberg/Wallberg. Någon som vet något om honom och hans bakgrund? I SVÄ finns en Johan Boor bruksdirektör i Gimo död 1732. Kan det finnas ett samband?

344

Borteij / Borteij « skrivet: 2015-02-19, 10:24 »

Borteij Från Biografiska anteckningar TAB 1 Jakob Claesson Borteij, född 1681 (åu); kronobefallningsman; bosatt på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200); † 1748-08-18 på Höraryd, Vetlanda sn, begravd 1/9 (ädel och högaktad, begrofs med en ståndig heder i sin graf i Hvetlanda kyrka, 68 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.18100). Gift med Christina Ryberg, född 1683 (åu), † 1754-03-30 på Höraryd, Vetlanda sn, begravd 9/4 (ålderdomssvaghet, 71 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.20900), dotter till handelsmannen Johan Persson Ryberg och Christina Lind. Källor Forskare: Mattias Loman. Ej komplett - under utredning Sidan ändrades senast den 22 september 2014 kl. 06.48. http://www.mattiasloman.se/w/index.php?title=Borteij Källor Forskare: Mattias Loman Obs! Denna artikel är ej komplett utan visar på kopplingar till denna släkt i andra artiklar på denna Wiki. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Om ----- Postat torsdagen 02 februari 2006 - 11:55 Borrtey/Borteij ... Räntmästaren och häradsskrivaren Johan Paul Borteij f 1720 i Ölmstad gifte sig med Catharina Charlotta Hiertstedt 1724-1800 i Frödinge. Deras 5 barn föddes i Drefseryds Södregård Ölmstad: Petrus Johannes 1744-07-02 Johanna Katarina 1745-09-23 Nils Gustaf 1750-05-25 Karl Fredrik 1751-09-18 Brita Beata 1756-04-21, min ana. Enligt HFL Frödinge är han bortflyttad till Jönköping 1808. När och var dog han? Hans far var häradsskrivaren och kronobefallningsmannen Johan Borteij (inga data) och mor var Maria Elisabet Runquist, född 1696 i Gränna? och begravd 1773-02-28 i Ölmstad. Hur är mina Borteij besläktade med Jacob Claesson Borrtey och hans ättlingar? ----- Johan Paul Borteii dog i Jönköpings Sofia 18110911, 91 år och 7 mån gammal av ålderdom. ----- Föräldrar till Carl Fredric var Bengt Lindberg f. ca 1697 icke i MBK, död 1759, 62 år gammal Christina Magdalena Borteij, f. 1710 Barn: Maria 1727 Åsen, död 6 timmar Carl Fredric 11 maj 1728 Åsen, död 4 mån. Johan 1729 Åsen, död 3 timmar Eva Sophia 8 juni 1730 Åsen Carl Fredrik 8 mars 1732 Åsen Ulrica 4 aug 1738 Åsen Johan Zepherin 26 aug 1840 Åsen Jacob Georg 19 okt 1743 Åsen Magdalena 12 nov 1746 Åsen, död 1771 i Åsen, ogift Emerentia 19 aug 1749 Åsen En Christina Catharina Lindberg dör 1752 i Åsen, 17 år gammal och hör väl antagligen till denna familj. 1742 dör mantalskrivaren Johan Jacobsson Borteij i Åsen (ingen ålder). --- Johan Jakobsson Borrtey var född c:a 1707, son till kronofogden Jakob Claesson Borrtey (1681-1748) och h h Christina Ryberg (1683 ca - 1754), död ogift på Åsen i Malmbäck 1742 27/4 hos sin svåger Bengt Lindeberg, kronofogde i Östra hd (d på Åsen 1759 4/9) vilken var gift med Christina Magdalena Borrtey (1710 ca - 1795). En annan syster Sophia Anna var gift med kronofogden i Västra härad Peter Lindeberg, bosatt på Mösshult i Ökna, d 1792. (Källa: Smol Ups V, sid 139) -------------------------------------------------------------------------------- --- Kronobefallningsmannen över Östra härad (Småland) Bengt Lindeberg avled på Åsen i Malmbäck sn 1759 4/9, han var gift 1726 15/11 i Vetlanda med Christina Magdalena Borteij (ca 1710-1795). -------------------------------------------------------------------------------- --- Betr. Christina Catharina Lindberg, f. c:a 1735, som dör 1752 på Åsen, så fanns det en flicka med det namnet som var brorsdotter till Bengt. Bengt hade nämligen, som Du nämner, en bror Peter, f. 1700, och de var båda gifta med två systrar Borteij. Peter gifte sig 1735, så om Christina Catharina var deras första barn skulle det kunna stämma. Men enligt mina uppgifter var denna Christina Catharina, som jag tyvärr inte har något födelseår för, gift med en Cinon Lorentz Dusette, pukslagare och titulär kvartermästare vid Smålands Kavalleri, och det tyder väl på att hon blev äldre än 17 år. Det troliga är väl att det är någon annan av Bengts brorsbarn, han hade ju fyra andra yngre bröder. Mantalsskrivaren Johan Jacobsson Borteij som dör i Åsen 1742 var troligen en bror till Bengts hustru Christina Magdalena Borteij. Hennes far hette nämligen Jacob Borteij och var kronobefallningsman i Vetlanda. Detta bekräftas ju av Olle Elms uppgifter. Bengt och Peters föräldrar hette Johan Lindberg (f. 1656 i Rydaholm) och Catharina Wiréen (f. 1672, de gifte sig 1695). Det var intressant att de tydligen bodde i Åsen redan 1695. Enligt min släkttavla var även han kronobefallningsman i Vetlanda, men det kan mycket väl vara fel (förväxling med Borteij?). Måste kontrolleras! ------ http://genealogy.embring.se/phpgedview/individual.php?pid=I735&ged=emb_tree http://genealogy.embring.se/phpgedview/individual.php?pid=I734&ged=emb_tree --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- http://www.familjeaktuellt.se/getperson.php?personID=12-25062&tree=01 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1774-07-19 vice häradshöfding Carl Gustaf Borteij jungfru Anna Susanna Hertzman http://www.cognatus.se/index.php?page=vigda-eksjoe-kyrkoarkiv-ci-4-1751-1794 -------------------------------------------------- Jönköpings hembygdsförening Gudmundsgillet Åke Svenneborgs sakregister täcker Gudmundsgillets årsböcker 1930-1962 och 1981-2006. Id: Sakregister: 1702 Borteij, Johan (1648) 9738 ----- DÖDA I JÖNKÖPING SOFIA FÖRSAMLING Deaths in the parish of JÖNKÖPING SOFIA 17891128 Hustru Virginia Kristina Borteii 340000 Gulsot ftp://78-72-36-3no197.tbcn.telia.com/USBDisk1_1/Anders%20Ddisk/Sl%E4kt/=L%E4nsindelat%20%20material=/(F)%20J%F6nk%F6pings%20l%E4n/J%F6nk%F6pingsb%F6cker/kristina/36f01.htm 18110911 Räntmästare Johan Paul Borteii 910700 Ålderdom ftp://78-72-36-3-no197.tbcn.telia.com/USBDisk1_1/Anders%20Ddisk/Sl%E4kt/Svenska%20Register%20-%20(Packad)/Svenska%20Register%20%20(Packad)/(F)%20J%F6nk%F6pings%20l%E4n/J%F6nk%F6pingsb%F6cker/sofia/33f-05.htm ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Namn: Lars Larsson Född: 12 April 1753 28 23, Norra Boget, Gränna, Jönköpings län d 12 April föddes d 15 d:o döptes Lars, Lars Larssons och H. Maria Olufsd:rs Barn i Norra Boget. Test. Häradsskrifvaren Bortey. Rådman Wetterström, Jonas Larsson i Norra Boget, Dr. Håkon Olofsson i Walby Tykeg., H. Ingeborg i Wreta Knoppeg.(?), P. Ingrid Olofsd:r i Walby Tykeg. http://kaspershus.se/phpgedview/individual.php?pid=I1532&ged=mintavla1.ged ----- Titel: Inrikes tidningar Datum: 1814-11-04 Sida 3 Framlidne Häradshöfdingen Borteys efterlemnade Maka Anna Susanna Bortey, född Hertzman, död på Höreda Prestgård, den 21 Oct. 65½ år gammal. http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:306503&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber= ----- Jag ser nu att det finns en tråd med den mindre vanliga stavningen Borrtey. ----- Borteij/Bortey, vitt kort – ref till handskrifter. Bortey, hänvisningskort, se Borteij. http://www.genealogi.net/a-o/slaktkartoteket/slaktkartoteketf-b/ (Meddelandet ändrat av simson 2015-02-19 12:06)

345

Boneau / Boneau « skrivet: 2014-05-28, 04:31 »

Boneau, Abraham, 1646-1687 Handelsman i Stockholm Odaterat Meddelande till (enl. påskrift) baron Johan Ribbing om transport av dennes revers hos B. till Claude Hägerstierna. Egenhändig underskrift. Källa: http://www.ub.lu.se/upload/ub/projekt/forteckning_over_biographica_minora.pdf ------------- Ernst Grape: Postkontor och Postmästare. 1951: Lars Hägg (1708-1713). d. 1713 31/7 enligt uppgift av änkan s. å. 2/8 (1714 2/2 skriver hon ”in aug”). Fullmakt 1708 6/5. Han hade då 7 år ”uppvaktat vid kamrerarens kontor och icke allenast slutit generalböckerna utan även förrättat varjehanda extra ordinarie arbete”... Gift m. Greta Hohenthal (?). Hon uppger i en skrivelse, att hon har en broder Augustin Hohenthal, som biträtt både hennes man och postmästaren i Linköping och som kunde hjälpa henne med posten. Vid mannens död var hon endast 22 år och hade enligt egen uppgift 4 (annan uppgift 2) små barn. Hon bad att få behålla tjänsten ”några år”. Hon skriver, att mannen kostat på all sin egendom för att köpa hus för postkontoret på den bekvämligaste platsen mitt i staden. Han hann icke ”reparera sitt tillstånd”. I en ny framställning 1714 3/2 heter det ”havandes sig både till min och dess (barnens) konservation en habil och skicklig karl adresserat och det i nådigt avseende, att få med tjänsten bliva hugnad”. Änkan syns ha behållit tjänsten under ett år (till 1714 1/8). Huruvida det blev någon konservation är icke bekant. Jakob Boneau (1714-1723) f. 1681 d. 1723 26/9 ... Johan Nourijin (1723-1732) d. 1732 23/11 ... --- ”Allt sedan Hägg erhöll anställning i Norrköping, had han bott i proviantmästaren (magasinförvaltaren) Magnus Rydings hus inom qvadraten Paraden i hörnet af Gamla Rådstufvugatan och Gamla torget.” ”I början af 1715 träffades makarne Hägg af en dubbel sorg Margaretas fosterföräldrar afledo kort efter hvaranda. Det blef således oundvikligt för Hägg och hans hustru att resa till Stockholm, särdeles som man förut visste, att fosterföräldarne genom testamente tillagt Margareta en stor del af sin qvarlåtenskap, hvaribland ett halft hemman Spolstad i Gårdeby socken och Östergötlands län, från hvilken ort Palmaer härstammat.” ”...de hyrde ett par rum i ett hus vid Besvärsgatan ej långt från Södermalms torg. Makarne Palmaer hade i närheten deraf haft sin bostad.” ”... måste dröja i Stockholm ända till våren.” ”I början af 1716 dog Hägg ... Handelsman Schröder utredde boet, och Margareta tillgodonjöt sin fulla rätt deri utan inskränkning genom något tetamentariskt förordnande.” Magnus Ryding ”skaffade sig efter Häggs död förordnande att förestå postmästaretjensten” ”före hennes andra giftermål det till henne testamenterade halfva hemmanet Spolstad och den henne tillfallna lotten i boet efter Hägg genom lagligen faststäldt förord undandragits som hennes enskilda egendom” Margareta med Schwartz bor i lägre våning av en tunnbindares hus. Efter gräl i april 1718 lämnar Schwartz Margareta. Margareta beslöt ”att söka råd hos sin så kallade svåger, handelsman Simon Schröder, hvilken var gift med en syster till Margaretas förre man, postmästaren Lars Hägg och tillika förmyndare för Margaretas son med denne. Schröder bebodde eged gård 'i hörnet mot messingsbruket vid Ågatan'” Sedan gick hon till postmästare Boneau, och blir hans ”förestånderska”. Under denna tid dör kungen (dec 1718). Margareta söker skilnad på grund av egenvilligt öfvergifvande 24.10.1719. Nu, efter 1 ½ år, kommer Schwartz (tillfälligt) tillbaka. ”... Januari 1723 ... Under denna resa ... råkade Boneau ådraga sig en stark förkylning” och dog efter att hade testamenterad all sin egendom till Margareta Hohenthal. ”En härlig Juliafton 1725, således föga mer än två år efter Boneaus död, öfverlämnades äfven Margaretas stoft åt den moderliga jorden. Hon hade lefvat endast trettitvå år.” ”När i början af året efter Margaretas död halfva beloppet af den konterfejaren Schwartz tillförsäkrade lifränta skullu utbetalas, erhöll man från Stockholm det besked, att Schwartz' förut begagnade ombud saknade vidare uppdrag lyfta beloppet. Schwarts lät ej heller mer höra af sig, och kapitalet, som blifvit afsatt för lifräntans utgörande, återföll till Margaretas son.” Källa: --------- Efter lite funderande och lite sökande har jag kommit fram till att uppgiften på sid 206 i AIa:1 i Nyköping Västra Fru Agneta Ljungqvist född 1715 avser just Hustrun till Fredrik Ljungqvist Agneta Pihl Ljungqvist. 1) Föräldrarna Anders Samuel Pihl och Elisabeth Boneau vigs 1714 Källa: ------ Gustav Boneau Gustaf Boneauschiöld (före adlandet Boneau), född 1683 och död 1754 var en svensk ämbetsman. Boneauschiöld blev presidentsekreterare 1714. Han utnämndes 1719 till expeditionssekreterare och adlades samma år. Han stod högt i gunst hos Fredrik av Hessen, som följande år blev kung i Sverige. Från 1720 deltog Boneauschiöld i riksdagarna och tillhörde först Mösspartiet, men övergick sedermera till Hattarna. Han hade en framträdande ställning i Kanslikollegiet och utsågs till statssekreterare 1739. Av särskilt intresse är den halvofficiella korrenspondens han underhöll med de svenska diplomaterna i utlandet. Boneauschiöld var ägare still Stavsund och Kaggeholm i Uppland. Källor: Svensk uppslagsbok, Malmö 1939. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_Boneau ------------------ Elisabeth Boneau Abrahamsdotter www.myheritage.se/person-1003912.../elisabeth-boneau-abrahamsdotter av Peter Uvhage. ------------------ Brev Addö 28/4 1713 av Boneau (Boneauschöld),Gustaf, till Åddö Handskrivet brev 2 sidor + 2 blanka, 8:o, skickat med sidsta Postjacht angående lånesumma. Boneausköld till Stafsund på Ekerön, född 1683,död 1754, kammarskrivare 1702 mm, statssekreterare 1739. Källa: http://www.bokborsen.se/Boneau-Boneausch%C3%B6ldgustaf-/Brev-Add%C3%B6-284-1713/ 3799773 ---------------- Tomten för nuvarande Pegasus 6 var 1647 uppdelad i tre tomter. Innehavare var Klas Fleming, Per Banér och Bengt Hansson. De två förstnämnda byggde var sitt hus, men Bengt Hanssons tomt var obebyggd. År 1675 ägdes tomten av den franske handelsmannen Honoré Boneau. Han lät uppföra ett palats med två flyglar och huvudbyggnad i två plan. År 1698 köpte assessor Johan Funcks änka Corps de logis och tvänne flyglar. Källa: http://www.myntkabinettet.se/om_museet/historik/husets_historia ---------------- The merchantman Honoré Boneau had this Palace built in 1675, however already in 1698 he sold the Palace to the Funck family and the Palace was renamed the Funck Palace. They didn't own it for long and very soon sold it to the Bååth family and again the Palace was renamed, this time to the Bååth Palace. The last name can be confusing since there is a Bååth Palace at Blasieholmen in Stockholm as well, but now you know its not the same Palace. In 1780 the Palace is bought by the Shoemaker guild to be used as their secretariat. They also added one floor to the Palace which is very visible if you look at the Palace from the front. The top floor has distinct separation from the two floors beneath. A part of the Palace was also rented to the Over-Governor office. In the 1906 the City Council bought the Palace to be used for the Over-Governor office that had expanded and needed more space. Today is most of the Palace used by the Royal Coin Cabinet. Källa: http://wikimapia.org/20794208/Boneau-Palace ---------------- .2. David Breant, adlad de Briant, född 1677-11-18 i Stockholm. Student i Uppsala 1691-02-002. Vistades på resor utomlands 1694-1699. Underofficer vid Sir Charles Heros marinièrregemente i engelsk tjänst 1699. Löjtnant därst. 1702-02-00. Avsked s. å. Kapten vid Adam Carl De la Gardies regemente 1703-02-20. Konfirm.fullm. 1705-03-06. Adlad 1712-12-14. (Introd. 1719 under nr 1472). Kapten vid östra skånska infanteriregementet 1716-10-01 artillerimajor vid volontärregementet i Karlskrona 1717-07-12. Kapten vid Älvsborgs regemente 1722-01-04. Död barnlös 1739-04-26 och slöt själv sin adl. ätt. 'Han var en tapper och oförvägen krigare som, då ryssarna hade 3/4 mil från Reval borttagit all stadens boskap, endast med tre man eftersatte dem och boskapen lyckligen till staden återbragte. Sändes 1708-12-00 från Stockholm att för konungen tillkännagiva hertiginnans av Holstein frånfälle och ankom till Bender 1709-06-05. Blev fången vid Stralsund 1715-12-23 men hemkom följande år.' Gift med Elisabet (Babette) Boneau, född 1677-12-00, död 1739-04-003, dotter av handelsmannen i Stockholm Honoré Boneau och Marie Le Febure samt kusin till statssekreteraren Gustaf Boneau, adlad Boneauschiöld. Källor: Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Källa: http://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Briant_nr_1472 ------------------ Boneauschiöld nr 1581 Adliga ätten Boneauschiöld nr 1581 ? Adlad 1719-05-21, introducerad 1719. Utdöd 1766-07-21. .Honoré Boneau. En förmögen handelsman och bankir i Paris. Hade med sin 1:a fru bland andra barn nedanstående Barn: .Abraham Boneau, född 164(6). Inkom till Sverige och blev en förmögen handelsman i Stockholm. Död 1683. Gift 1679-03-19 i Stockholm med Catharina Söfrinsdotter Kjerulf i hennes 1:a gifte (Gift 2:o 1690 med assessorn Anders Hök, adlad Hedersköld, död 1737), död 1740-12-27. Barn: .Gustaf Boneau, adlad Boneauschiöld, till Stavsund i Ekerö socken, Stockholms län. Född 1683-01-25 i Stockholm. Student i Uppsala 1697-12-18. Extra ordinarie kammarskrivare i kammarkollegium 1702. Ambassadsekreterare till Polen. Hovmästare och kabinettssekreterare hos kungliga rådet greve Arvid Horn och tillika auskultant i Svea hovrätt 1707. Extra ordinarie kanslist vid utrikesexpeditionen 1709-11-02. Aktuarie i kanslikollegium 1714. Presidentssekreterare i kanslikollegium 1714-01-02. Sekreterare vid inrikes civilexpeditionen 1719-03-07. Adlad 1719-05-21 (introducerad 1719 under nr 1581). Kansliråd 1727-08-30. Statssekreterare vid inrikes civilexpeditionen 1739-05-30. RNO 1748-09-26. Död 1754-11-28 i Stockholm. 'Han var bland de herrar, som 1751-04-11 vid konung Fredriks bisättning bar det kungliga liket från kungahuset till karolinska gravkoret i Riddarholmskyrkan. Hade konung Fredriks synnerliga nåd och förtroende, men var av allmänheten mindre älskad. Skulle gifta sig med friherrinnan Maria Elisabet Wachslager, men hon dog sex dagar före det utsatta bröllopet.' Gift 1:o 1727 med Margareta Sofia Palmqvist, död 1731-05-06, dotter av hovkansleren Johan Palmqvist, och Anna Christina Lindstow. Gift 2:o 1733 med Elisabet Sofia Funck, döpt 1714-08-05 i Stockholm, Hovförsamlingen, död 1758-02-18, dotter av landshövdingen (friherre) Isak Funck, och grevinnan Eleonora Lindschöld. Barn: .1. Fredrik Ulrik, född 1730-04-13, död 1730-07-02. .2. Eleonora Catharina, född 1734-09-18, död 1738-07-03. .2. Gustaf, född 1735-10-06. Extra ordinarie kanslist vid utrikesexpeditionen 1756-01-13. Död 1766-07-21 (1766-07-23) på Stafsund, barnlös, och begraven i Maria kyrka i Stockholm. Med honom utgick ätten på svärdssidan. Gift 1761-12-19 med Maria Christina Garplind, född 1742-12-23, dotter av rådmannen i Hedemora Carl Garplind .2. Ulrika, född 1737-01-31, död 1816-12-12 på Närlunda i Ekerö socken och begraven i Ekerö kyrka. Gift 1756-01-29 med presidenten Carl Albrecht Rosenadler, från vilken hon blev skild, född 1717, död 1799. .2. Lovisa, född 1742-11-03, död 1748-11-25. Källor: Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. --------- CARL VON DRACHSEDT. Född i Magdeburg 12 Ort 1674. Tjente först i utrikes tjenst innan han 1707 gick i swensk tjenst. Lieutenant wid Gen Major Schommers Saxiske Regemente i Ingermanland 170.. Interims Capitaine wid Södermanlands Regemente 11 Febr 1710. Confirm 15 April 1717 Major och Commendant pä Dalarö 31 Juli 1719. Capitaine med compagnie wid Södermanlands Regemente 26 Juni 1722. Naturaliserad adelsman 14 Oct 1723. Död i Dec 1732. Son af Capitainen wid Öfwerste Schönings Regemente i Brandenburgisk tjenst Hans eller Johan Wollrad von Drachenstedt och Regina von Tallinger, dotter af Ryttmästaren Gottfried von Tallinger. Gift 1. med Magdalena Wentzlaff, död 1710, dotter af Faktoren i Nyköping Andreas Wentzlavius. 2. med Catharina Boneau, död 1729, dotter af Handelsmannen i Stockholm Abraham Boneau och Catharina Kjerulf. 3. med Maria Juliana Ehrenfelt, dotter af Hof-Auditeuren Anders Carl Ehrenfelt och Catharina Forsten. Källa: Konungariket Norges Ståthållare, Stifts-Amtmän, Amtmän och Commendanter sedan år 1814: eller detta Rikes förening med Swerige (E-bok från Google) August Theodor Låstbom Wahlström, 1843 - 64 sidor http://books.google.se/books?id=VmFkAAAAMAAJ&pg=PA185&lpg=PA185&dq=Boneau&source =bl&ots=LfPXAhMt3K&sig=q2zZBCcJzBj3K1xFVxwACWQDYhM&hl=sv&sa=X&ei=7TyFU6LqN4jKOdv OgZgL&ved=0CD4Q6AEwBDgU#v=onepage&q=Boneau&f=false} ------------- Adel. ätten von Drachstedt, N:o 1776, ?. Carl Gottfried von Drachenstedt, Naturel, von Drachstedt, f. 1674 12/10 i Magdeburg; - Gick 1707 i Svensk tjenst; Löjtnant vid General-Major Schom- mers Sachsiska regemente i Ingermanland ; Kapten vid Södermanlands regemente 1710; Major och Kommendant på Dalarö skans 1719; Natural. Svensk Adelsman 1724 (introd. s. å., under N:o 1776); f 1732, och slöt sjelf sin adel. ätt - Gift 1:o 1707 med Mag- dalena Wentzlaff, f. 1686, ? 1710 20/10 ; dotter af Faktoren i Nyköping Andreas Wentzlawius: - 2:o 1714 med Catharina Boneau, f. 1679 24/7, i 1729 17/10; dotter af Handlanden i Stockholm Abraham Boneau och Catharina Kjerrulff, i hennes l:a gifte, samt syster till Statssekreteraren Gustaf Boneau, Nobil Boneausköld, N:o 1581: - 3:0 med Maria Juliana Ehrenfelt, f. 1702 9/6; dotter af Hofauditö- ren Anders Carl Nordman, Nobil. Ehrenfelt, N:o 1762, till Nämdö, med Catharina Forstén. Barn: 1. Carl Gustaf, f. 1708 18/8 i Wiborg, ? 1709 6/5. 1. Carl Gottfried, f. 1710 3/9 i Nyköping, ? 1712 9/3. 2. Catharina Wendela, f. 1715 26/5; ? 1728 7/5. Källa: http://runeberg.org/anrep/1/0603.html ---------------- ”Mons. Boneaus”. Honoré Boneau, fransk handelsman i Stockholm. Han ägde en tomt i kvarteret Pegasus n:r 6, där han 1675 lät uppföra ett palats med två flyglar och huvudbyggnad i två plan, nuvarande Myntkabinettet. 1676 var Honoré Boneau i livet enligt mantalslängd för Stockholms stad detta år. Källa: http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SSA/Arkiv/SE_SSA_0344/SE_SSA_0344_Nikol aiForsamling_175_178_EndastTextKommentarer.pdf -------- Tomt nr 2 i kvarterets mitt tillhörde på 1720-talet faktorn Petter Reimers. Enligt tomtöreslängden hade den en areal av 2 232 kvadratmeter och hade nog något eller några hus, för tomten omtalas som ”en gård och en gårdsplats vid Gamla Torget”. Reimers hade köpt tomten av kanslirådet Gustaf Boneauschiöld, som innan han blev adlad hette Boneau, ägare till Stavsund i Uppland. Det verkar som om tomten i början av 1730-talet gått tillbaka till Boneauschiöld, eftersom han sedan sålde den till rådmannen Claes Jancke 1734. Boneauschiöld, som adlades 1719, stod högt i gunst hos kung Fredrik I och han var en av de herrar som bar kungen till hans grav i Riddarholmskyrkan 1751. Källa: http://norrkopingprojekt.wordpress.com/historia/norrkopings-gamla-gardar-och-hus /del-3-westerbergska-huset/ ------- 13 brev till aktuarien i kanslikollegium Gustaf Boneau, adlad Boneauschiöld, 1714 rörande Stenbocks fångenskap. Anteckningar rörande Magnus Stenbocks korrespondens i fångenskapen. Källa: http://www.archivesportaleurope.net/ead-display/-/ead/s/C21216939

346

Bomgård / Bomgård « skrivet: 2010-04-21, 06:39 »

För gotländska präst- och borgarsläkten Bomgård se: Se även: http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=227650#POST227650 och http://booksondemand.e-butik.se/?artnr=868 1697 Juli 18 murmäster? Hans Bomgård en ärlig man 69 år Bomgården Källa: http://www.stromgen.se/kyrkbok/skee_d_1693_1780.txt Kyander, G.A.: En christeligh lijk-predikan: J. Bomgård, 1653. Åbo 1654. Källa: www.kansalliskirjasto.fi/.../Suorasanaiset_henkilokirjaset_vuoteen_1809.pdf Baumgart (von Baumgarten) Från Adelsvapen-Wiki Hoppa till: navigering, sök Den gren av släkten som bl a var verksam i Kalmar och Algutsrum, kallade sig Bomgård eller Bohmgård, men namnen är i artikeln standardiserade till Baumgart. Flera av stamfadern Peters ättlingar blev adlade, men bara två introducerades på svenska riddarhuset. En annan gren av släkten Baumgart upphöjdes år 1787 i romerskt riksadligt stånd med namnet von Baumgarten. Ett av den grenens stamgods var Ryningsnäs herrgård i Mörlunda socken (H). Gården innehades från 1698 av sedermera lagmannen Tobias Wester, adlad Westenhielm och var 1718-1725 i hans arvingars ägo. En av dessa var dottern Maria, sedan 1706 gift med assessorn Hans Baumgart, adlad Adlerbaum. År 1747 stod kapten Peter Baumgarts arvingar antecknade som ägare och i slutet av 1700-talet kapten Fredrik Gustaf von Baumgarten. Sedan var gården under en lång följd av år i släktens ägo, och såldes slutligen år 1878 till Finne von Melstedt, under vars tid den gamla huvudbyggnaden, ett envånings trähus, brann ned. [redigera] TAB 1 Peter Baumgart d ä, skrev sig själv Bohmgart; handelsman; enl uppgift bördig från Österrike eller Wismar; invandrad till Sverige 1632, först till Döderhultsvik och sedan till Kalmar; nämns 1633-01-07 i rådhusrättens protokoll som Kalmarbo. Söner: Peter Baumgart d y, skeppsredare, handelsman; ? 1678. se Tab 2. Hans Baumgart d ä, född 1641; råd- och handelsman; ? 1691. se Tab 7. Se vidare: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Baumgart_(von_Baumgarten) och www.genealogi.se/slaktfor.htm Bomgård, 3, Bomgard (1) Bomgård (2). Källa: DDSS - Demografisk Databas Södra Sverige www.ddss.nu/.../swedish/statistics/lastNameStat.aspx?...B Bomgård 1 1 Källa: Taxeringslängden år 1715 hem.passagen.se/roberl/TAXS.HTM

347

Bolsius / Bolsius « skrivet: 2013-02-22, 12:17 »

Sepius Bolsius koppareslagaregesäll som reser ifrån Stockholm med ett respass, (se http://www2.ssa.stockholm.se/Bildregistrering/Passregister/redigera.aspx?bild=f1aa1_0111.jpg) undertecknat 8/5 1697 av Kopparslagareålderman Petter Olofsson och David Bettke (om den sistnämnde se ) Om ett sedan 1858 holländskt ljusstöparefamiljeföretag Bolsius i Nederländerna och Polen, se: http://www.embraceljus.se/bolsius-historia (Meddelandet ändrat av simson 2013-02-22 12:21)

348

Boisnie / Boisnie « skrivet: 2013-02-22, 11:46 »

Pierre Boisnie Herr 1699-08-16 Stockholm finns med i Passhandlingar för Stockholm, se http://www2.ssa.stockholm.se/Bildregistrering/Passregister/redigera.aspx?bild=f1 aa1_0110.jpg Någon som vet mer om denne man eller hans släkt? (Meddelandet ändrat av simson 2013-02-22 12:22)

349

Boholm / Boholm « skrivet: 2000-11-23, 13:35 »

Den 3/4 1873 föddes min farfars mor - Jenny Amalia Boholm - på Klosters Bruk i Husby sn, Kopparbergs län. Hennes föräldrar var Carl Johan Boholm f. 1850 och Anna Stina Ek f. 1851. Jenny hade ytterligare 8 syskon (Helena Christina f. 1874, Anna Maria f. 1876, Ida Karolina f. 1878, Anna Ulrika f. 1879, Karl Arvid f. 1881, Hilma Sofia f. 1885, Gustaf Emil f. 1886 och Alma Kristina f 1890). Om någon känner till vad som hände med dem så vore det kul att få ta del av det. MEN! Mitt stora dilemma är Jenny Amalia! Hon fick 7 barn, alla med okända fäder.(Hjalmar f. 1893, Olga f.1896, Eva f. 1899, Arthur f. 1904, Albin f.1906 (min farfar), Elsa f. 1909 och David f.1915). Det vore kul att veta om någon har hittat en far till någon av dem. Vad jag förstår ska alla barnen vara födda i Fattiggården, Långmora, Husby sn. Även andra uppgifter om vad som hände dem är av intresse.

350

Blesell / Blessell / Bläselius / Blesell / Blessell / Bläselius « skrivet: 2009-11-01, 21:13 »

Släkten Blesell kommer ifrån Stora Bläsungs i Väskinde socken på Gotland. Den spreds bl a till Lauters, Fårö genom sjökaptenen, kalkbruksägaren och burskapsägaren i Stockholm Johan Blesell 1747-1830. Se bland annat från Anbytarforum: Några träffar på sökning i Digitala tidningar på Kungliga biblioteket: Titel: Inrikes tidningar Datum: 1773-06-03 Sandhamn d. 27 Maji. Följande äro inkomne: . H. Lonqwist ifr, Gottland med Wed och Hö. Utgångne äro: .. J. Blesell och O. Grund til Gottland. -------------------------------------------------------------- > ( 2 / 2 ) Titel: Posttidningar Datum: 1814-09-05 Till 1815 års Gottlands Norra Härads Winter-Ting äro Sjömännen Anders och Lars Sewelin genom offentelig Stämning inkallade, rörande deras arf efter afl. Foräldrarne, Hemmans-Brukaren Lars Sewelin och Catharina Blesell; hwilket andra gången kungores. Gottlands Norra Härads-Rätt har, medelst offentelig Stämning, kallat Provincial-Medicus, Herr Doctor Gustaf Wallberg, att, i anledning af hans Frus Elisabeth Enströms sökte äktenskaps-skillnad, sig wid Härads-Rätten å 1815 års Winter-Ting och förste Rättegångsdagen infinna, samt uti omrörde mål genmäle göra; hwilket andra g8ngen kungöres. Tryckt hos Olof Grahn. ------------------------------ Titel: Folkets röst Datum: 1858-01-09 ”För några veckor tillbaka berättade Friskytten att den vackra danserskan miss Lydia Tompson skulle vara svenska till börden och född på Gottland. I anledning häraf säger Gottlands Läns Tidning att en till Gottland kommen och en tid i Wisby anställd engelsk handelsbokhållare vid namn Tompson, sedermera gifte sig med en såsom mycket vacker omtalad Gottlands-flicka, m:ll Blessell, och fick med henne Lanters (=Lauters) gård på Fårö, samt att en dotter af detta gifte blifvit uppfostrad i England, är här bekant; huruvida denna är den tjusande dansösen, derom vore en liten upplysning icke ovälkommen.” ------------------------------ Titel: Kalmar Datum: 1875-04-03 Döde: Fru Cath. Ferm, f. Bläselius, 63 är, 17 mars (1875), Wisby.

351

Bettke / Bettke « skrivet: 2013-02-22, 13:03 »

David Bettke undertecknar ett respass för en kopparslagaregesäll Sepius Bolsius 8/5 1697 tillsammans med Kopparslagareålderman Petter Olofsson, se: http://www2.ssa.stockholm.se/Bildregistrering/Passregister/redigera.aspx?bild=f1 aa1_0111.jpg David Bettke nämns också med Kopparslagaremästaren Adam Friedrich Bodecker (född ca 1690) som blev mästare hos David Bettke jun. i Stockholm og rejste til Karlskrona 1710 iflg. rejsepas1710, se ¨ David Betke Född: uppskattat mellan 1625 och 1685 Död: 1714 Stockholm (AB) Närstående: Father of Elisabeth Betke Skapad av: Våge Karlsson, 21 juli 2009 Förvaltas av: Våge Karlsson Källa: http://www.geni.com/people/David-Betke/6000000004834320419 Elisabeth Betke Född: 1690 Stockholm (AB) Död: 1758 (68) Stockholm (AB) Närstående: Daughter of David Betke Wife of Gustaf Lindskog Mother of David Lindskog, d.ä. Skapad av: Våge Karlsson, 21 juli 2009 Förvaltas av: Pauline Klasson och 1 annan, och Våge Karlsson « färre http://www.geni.com/people/Elisabeth-Betke/6000000009367224817?through=600000000 4834320419 Jag söker hjälp med uppgifter om löjtnanten och brukspatronen Samuel Unéer, som bevisligen var i livet 1754. Enl. Svenska ättertal XI var han från 1727 gift med Brita Emerentia Browallia (f. 1700 d. 1769) i hennes andra äktenskap. Hon hade tidigare varit gift med brukspatronen vid Hallstahammar David Betke. Hennes far var prosten i Köping Peter Browallius. Enligt Googles utdrag ur Hallstahammars bruks historia: s.56 så var David Betke junior Han var son till Kopparslagare ned samma förnamn (David Betke) som hade sin verksta uppå Horn Han övertog hammaren i Hallstahammar efter sin svärmor Margareta Biörn. s.57 David Betke var bruksförvaltare så länge som svärmodern Margareta Biörn levde. s. 59 David Betke var tillsynes en sträng husbonde. Han hade ett stort hushåll vilket ses av husförslängden 1718. Den upptar utom makarna själva och deras dotter Anna Maja, hustruns söner i tidigare giftet, Johan och Anders.

352

Bernstone / Bernstone « skrivet: 2011-09-04, 21:14 »

Den första supermodellen i världen, svenskfödda Lisa Bernstone (gift med fotograferna Fernand Fonssagrives och Irving Penn och mor till deras barn)(se http://sv.wikipedia.org/wiki/Lisa_Fonssagrives och http://en.wikipedia.org/wiki/Lisa_Fonssagrives) Om samma släktnamn se också

353

Berggraf / Berggraff / Berggrav / Berggraw / Berggraf / Berggraff / Berggrav / Berggraw « skrivet: 2012-07-11, 18:24 »

i en skrift 1679 till bröllopet mellan Berggraff-Bärg, som 'N.G.' förutspår skall resultera i att både berg och gravar fylls med små levande berg. Källa: Stina Hanssons Svensk bröllopsdiktning är en undersökning av ett omfattande kronologiskt urval av svenska bröllopsskrifter från 1600och 1700talen: en grundläggande inventering av en tämligen okänd provins i den svenska litteraturens historia. Vilka skrev? Vilka uppvaktades och varför? Hur utformades bröllopsdikterna under olika tider? Hur gick det till när svenska blev huvudspråket i Sverige för denna gamla genre ur europeisk renässanslitteratur? gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28577/1/gupea_2077_28577_1.pdf ------------------ Vilken Berggraff/Berggraf gifte sig med en Bärg/Berg 1679 och var? Svaret på min egen fråga fann jag i registret till ovannämnda bok: Berggraff, Petter-Bärg, Catharina 1679 (sidan) 236 ----------------------------------------- Elever 1700-talet Vasaskolan historia 1720 Laurentius Berggraf, Gävle. Tullinspektör. 1727 Petrus Berggraff, Gävle. http://www.vasaakademi.se/Vasa_Akademi/1700-talet.html Olof Cronberg anger i DISBYT: Erik Larsson Berggraf f 1661 Hudiksvall, Gävleborgs län d 1730 Hudiksvall, Gävleborgs län Gift med Brigitta Grundberg d 1734 Hudiksvall, Gävleborgs län Gert Ståby anger i DISBYT: Erik Larsson Berggraf f 1661 Hudiksvall, Gävleborgs län Gift med Birgitta Jonsdotter Grundberg f 1677 Hudiksvall, Gävleborgs län; d 1734 Gävle, Gävleborgs län ----------------------------------- Inga-Lill Meijer anger: Mor: Brigita Jonsdotter Grundberg f 1677 Hudiksvall, Gävleborgs län Barn: Erik Berggraf f 1721 Torsåker, Gävleborgs län samt Brigita Larsdotter Berggraf f 1736 Gävle, Gävleborgs län Gustaf? Berggraf f 1737 Gävle, Gävleborgs län Catharina Berggraf f 1738 Gävle, Gävleborgs län Ingrid Stina Berggraf f 1740 Gävle, Gävleborgs län -------------------------------- Enligt en avliden medlem i DISBYT: Far: Eric Berggraf Mor: Brita Grundberg Gunhilda Berggrafs f 1700 Gävle, Gävleborgs län (*) ; v 1722 Gävle, Gävleborgs län (*) ; d 1730 Gävle, Gävleborgs län (*) ; Gift med Adam Laurin f 1694 Stockholm, Stockholms län; v 1722 Gävle, Gävleborgs län; d 1758 Gävle, Gävleborgs län; Barn: Barbro Laurin f 1723 Gävle, Gävleborgs län Eric Laurin f 1724 Gävle, Gävleborgs län Ulrika Laurin f 1725 Gävle, Gävleborgs län; v 1743 Visby, Gotlands län Johan Laurin f 1726 Gävle, Gävleborgs län; v 1768 Finland; d 1773 Finland ---------------------------------------------------------------- Jan Eurenius: Katarina Margareta Berggraf Gift med Per C-Son Berger Barn: Maria Sofia Berger f 1769 Stockholm, Stockholms län; v 1792 Stockholm, Stockholms län; d 1793 Oviken, Jämtlands län ------------------ Erling Berggraf f. 1881 Karlstads stad http://www.foark.umu.se/folk/s/person.asp?lannr=17&forsnr=90&pnr=1915&selarkbild =Karlstads+stads ----------------------- Anne Berggrav f 1789 Danmark Gift med Barn: Marie Christine Caroline Berggraw f 1826 Norge; v 1845 Østfold, Norge --------------------------------------- Om Handelsman Erich Berggraff i Gävle också: -------------------------------------- Berggraf, blått kort - ref till tryckta verk. Berggraf/Berggraff, vitt kort - ref till handskrifter. Berggraff, hänvisningskort, se Berggraf. Källa: http://genealogi.net/sf_arkiv/listor/slktnamnsregistret/slktnamn_ber.htm ------------------------------------------ Slekten Berggrav http://forum.arkivverket.no/topic/104935-19199-slekten-berggrav/

354

Axner / Axner « skrivet: 2000-07-30, 02:59 »

Till Lars Josephsen: Stämmer detta med vad du har om denna släkts äldsta delar? Har du ytterligare information? Släkten AXNER från Axmarby i Hamrånge: Tabell 1 MICKEL. Född ca 147. i Axmarby Nr 4?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonde i Axmar nr 4, i början av 1500-talet. Barn MICKEL MICKELSSON. Född ca 150. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död efter 1566 d:o [Gerth Axner]. Bondson och bonde i Axmar nr 4, 1535-1566. (Se tabell 2). Tabell 2 (generation 1) (från tabell 1) MICKEL MICKELSSON. Född ca 150. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död efter 1566 d:o [Gerth Axner]. Bondson och bonde i Axmar nr 4, 1535-1566. Barn MÅNS MICKELSSON. Född ca 154. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död efter 1575 d:o [Gerth Axner]. Bondson och bonde i Axmar nr 4, 1568-1575. (Se tabell 3). Tabell 3 (generation 2) (från tabell 2) MÅNS MICKELSSON. Född ca 154. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död efter 1575 d:o [Gerth Axner]. Bondson och bonde i Axmar nr 4, 1568-1575. Barn HANS MÅNSSON. Född ca 157. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Bonson och bonde i Axmar nr 4. KARIN MÅNSDOTTER. Född ca 1560-159. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Bonddotter och bondhustru i Axmar nr 4, 1634-1653. (Se tabell 4). Tabell 4 (generation 3) (från tabell 3) KARIN MÅNSDOTTER. Född ca 1560-159. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Bonddotter och bondhustru i Axmar nr 4, 1634-1653. Gift ca 162. i Hamrånge, X med JÖNS ZACKRISSON. [Gerth Axner]. Född ca 1560-159. i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död efter 1653 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Måg och bonde i Axmar nr 4, 1634-1653. — Far: ZACKARIAS. Född ca 1530-156. i Hamrånge?, X?. Död d:o. Bonde?. Barn ZACKARIAS JÖNSSON. Född ca 163. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Bondson. Bonde. (Se tabell 5). Tabell 5 (generation 4) (från tabell 4) ZACKARIAS JÖNSSON. Född ca 163. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Bondson. Bonde. Gift ca 166. i Hamrånge?, X? med MARGARETA?. [Gerth Axner]. Född ca 1620-163. i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bondhustru i Axmar nr 4. Barn OLOF ZACKRISSON. Född ca 166. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Livland? [Gerth Axner]. Militär?. (Se tabell 6). KARIN ZACKRISDOTTER. Född 1660 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Bergs Gästgivargård, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonddotter. Gästgivarhustru. (Se tabell 7). JÖNS ZACKRISSON. Född 1661 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Bonde?. (Se tabell 9). Tabell 6 (generation 5) (från tabell 5) OLOF ZACKRISSON. Född ca 166. i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Livland? [Gerth Axner]. Militär?. Gift 1° med OKÄND. [Gerth Axner]. Född ca 166. i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död i pest 1710 d:o [Gerth Axner]. Bondhustru. Gift 2° ca 171. d:o med BRITA JONSDOTTER. [Gerth Axner]. Död i pest 1710 i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Bondhustru. Barn i giftermål nr 1 ZACKARIAS OLOFSSON-ARLING. Född 1692 i Livland [Gerth Axner]. Död efter 1758 [Gerth Axner]. Militär. STINA OLOFSDOTTER. Född 1696 i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Bonddotter. Tabell 7 (generation 5) (från tabell 5) KARIN ZACKRISDOTTER. Född 1660 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Bergs Gästgivargård, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonddotter. Gästgivarhustru. Gift ca 169. i Hamrånge, X med OLOF ERIKSSON. [Gerth Axner]. Född 1661 i Bergs Gästgivargård?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död i Bergs Gästgivargård, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Gästgivare i Berg. Barn ERIK OLOFSSON. Född ca 168. i Bergs Gästgivargård, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död 1736 d:o [Gerth Axner]. Gästgivarson. Gästgivare. Gift ca 171. i Hamrånge, X med CECILIA LARSDOTTER. [Gerth Axner]. Född 1685 i Åbyn, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död ca 51 år gammal 1736 i Bergs Gästgivargård, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Gästgivarhustru. MARGARETA OLOFSDOTTER. Född 1695 i Bergs Gästgivargård, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död efter 1723 i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Gästgivardotter. Bond-och nämndemannahustru. (Se tabell . Tabell 8 (generation 6) (från tabell 7) MARGARETA OLOFSDOTTER. Född 1695 i Bergs Gästgivargård, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död efter 1723 i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Gästgivardotter. Bond-och nämndemannahustru. Gift före 1722, ca 172. i Hamrånge, X med OLOF LARSSON. [Gerth Axner]. Född 1695 i Totra Nr 1?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonde. Nämndeman. Barn BRITA OLOFSDOTTER. Född 1722 i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död ca 85 år gammal 1807 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonddotter. Bondhustru. Gift före 1754, ca 175. i Hamrånge, X med LARS OLOFSSON. [Gerth Axner]. Född 1726 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död ca 67 år gammal 1793 d:o [Gerth Axner]. Bondson. Bonde. Nämndeman. Gruvfogde. — Far: OLOF JÖNSSON. Född 1685 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [AI:1 + Gerth Axner]. Död d:o [AI:1 + Gerth Axner]. Bonde. Mor: KERSTIN LARSDOTTER. Född 1694 i Axmarby?, Hamrånge?, X? [AI:1 + Gerth Axner]. Död ca 69 år gammal 1763 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [AI:1]. Bondhustru. LARS OLOFSSON. Född 1723 i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död efter 1759 d:o [Gerth Axner]. Bondson. Bonde. Gift före 1759, ca 175. i Hamrånge?, X? med KARIN JOHANSDOTTER. [Gerth Axner]. Född 1725 i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död efter 1759 i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bondhustru. Tabell 9 (generation 5) (från tabell 5) JÖNS ZACKRISSON. Född 1661 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Bonde?. Gift 1° före 1685, ca 168. i Hamrånge, X med APOLLONIA OLOFSDOTTER. [Gerth Axner]. Född ca 166. i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död i Axmarby Nr.4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bondhustru. Gift 2° i Hamrånge, X med ANNA LARSDOTTER. [Gerth Axner]. Född i Axmarby, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Axmarby Nr.4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bondhustru. Barn i giftermål nr 1 OLOF JÖNSSON. Född 1685 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [AI:1 + Gerth Axner]. Död d:o [AI:1 + Gerth Axner]. Bonde. (Se tabell 10). MARGARETA JÖNSDOTTER. Född (1692?) eller måndag 30/9 1689 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [AI:1 1758]. Död ca (68-) 71 år gammal 1760 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [AI:1 1758]. Bondhustru i Axmarbyn i Hamrånge. (Se tabell 11). Barn i giftermål nr 2 LARS JÖNSSON. Född ca 169. i Axmarby Nr.4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Hamrånge?, X?. Bondson. JÖNS JÖNSSON. Född ca 169. i Axmarby Nr.4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Bondson. ZACKARIAS JÖNSSON-AXNER. Född ca 170. i Axmarby Nr.4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Bondson. JOHAN JÖNSSON. Född ca 170. i Axmarby Nr.4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Bondson. Tabell 10 (generation 6) (från tabell 9) OLOF JÖNSSON. Född 1685 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [AI:1 + Gerth Axner]. Död d:o [AI:1 + Gerth Axner]. Bonde. Gift före 1726, ca 172. i Hamrånge, X med KERSTIN LARSDOTTER. [C:1]. Född 1694 i Axmarby?, Hamrånge?, X? [AI:1 + Gerth Axner]. Död ca 69 år gammal 1763 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [AI:1]. Bondhustru. — Far: LARS. Född (1630-1690), ca 166. i Axmarby?, Hamrånge?, X? [AI:1 + Gerth Axner]. Död i Axmarby Nr 4?, Hamrånge?, X. Bonde i Axmarby och/eller Hamrånge?. Barn LARS OLOFSSON. Född 1726 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död ca 67 år gammal 1793 d:o [Gerth Axner]. Bondson. Bonde. Nämndeman. Gruvfogde. Gift före 1754, ca 175. i Hamrånge, X med BRITA OLOFSDOTTER. [Gerth Axner]. Född 1722 i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död ca 85 år gammal 1807 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonddotter. Bondhustru. — Far: OLOF LARSSON. Född 1695 i Totra Nr 1?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonde. Nämndeman. Mor: MARGARETA OLOFSDOTTER. Född 1695 i Bergs Gästgivargård, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död efter 1723 i Totra Nr 1, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Gästgivardotter. Bond-och nämndemannahustru. KERSTIN OLOFSDOTTER-AXNER ?. Född 1729 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonddotter. APOLLONIA OLOFSDOTTER-AXNER ?. Född 1730 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i USA [Gerth Axner]. Bonddotter. MARGARETA OLOFSDOTTER. Född 1731 i Axmarby Nr.4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i USA [Gerth Axner]. Bonddotter. KATARINA OLOFSDOTTER-AXNER-WALLBERG. Född torsdag 7/6 1733 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [C:1]. Död af slag 57 år, klockor -:12 öre måndag 26/4 1790 i Gävle, X [CI:7 1790-1800 s.60]. Bonddotter. Timmermanshustru och -änka. Kallas även KAREN, CAJSA. 22/9 1765 Lystes för första gången för Timmermannen ärlig och wälförståndig PEHR WALLBERG, född i Walbo församling år 1737 samt ärliga och gudfruktiga pigan CATHARINA AXNER född i Hamrånge år 1736. Efter trenne föregångna oklandrade lysningar sammanwigdes d. 15 Octob. Gift tisdag 15/10 1765 d:o med PER (PETER) PERSSON-WALLBERG. [C:9]. Född söndag 22/10 1738 i Valbo Masugn, Valbo, X [C:1]. Död af Lungsot, 47 år gammal tisdag 16/4 1782 i Gävle, X [CI:6 1770-1789, står ERIC!]. Dräng i Hamrånge. Timmerman i Gävle. — Far: PER ANDERSSON-WALLBERG. Född lördag 11/7 1703 i Valbo Masugn, Valbo, X [C:1 1688-1740]. Död 47 år gammal, ca ../7 1750 d:o [LI:A2 1695-1740]. Begravd söndag 5/8 1750 i Valbo, X [LI:A2 1695-1740]. Vid Masungen i Valbo. Mor: BRITA HANSDOTTER. Född tisdag 4/9 1706 i Ön, Valbo, X [AI:1 1748-49 + C:1 vigselbok]. Död nästan 76 år gammal onsdag 21/8 1782 i Valbo Masugn, Valbo, X [F:1]. Begravd söndag 25/8 1782 i Valbo, X [F:1]. Hustru och änka. HELENA OLOFSDOTTER-AXMAN. Född 1737 i Axmarby Nr.4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död ca 60 år gammal 1796 i Axmarby, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonddotter. Båtsmanshustru. Gift ca 176. i Hamrånge, X med LARS LARSSON-AXMAN. [Gerth Axner]. Född ca 1742 i Vittersjö, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död ca 41 år gammal 1783 i Stockholm, AB [Gerth Axner]. Ordinarie Båtsman i Axmar. Tabell 11 (generation 6) (från tabell 9) MARGARETA JÖNSDOTTER. Född (1692?) eller måndag 30/9 1689 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [AI:1 1758]. Död ca (68-) 71 år gammal 1760 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [AI:1 1758]. Bondhustru i Axmarbyn i Hamrånge. Ur Hamrånge vigselbok: 18/11 1722 DANIEL PERSSON i Axmarbÿ med MARGARETHA JÖNSDOTTER. morgongåfwa lofwades 96 dlr kopp.m:t. Gift söndag 18/11 1722 i Hamrånge, X med DANIEL PERSSON. [C:1]. Född (1695?), ca fredag 2/12 1692 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [AI:1 1758]. Död efter 1758 d:o [AI:1 1758]. Bondson i Axmar Nr 6. Måg och bonde i Axmar Nr 4. Bonde i Axmar nr 6. — Far: PER NILSSON. Född ca 1650-166. i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Bondson. Bonde. Mor: ELSA DANIELSDOTTER. Född ca 166. i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bondhustru. Barn ELSA DANIELSDOTTER. Född (1723?) söndag 23/8 1724 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [C:1]. Död ca 76 år gammal 1799 i Vifors bruk, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonddotter. Gift 1° ca 174. i Hamrånge, X med ANDERS LARSSON. [Gerth Axner]. Född ca 171. i Fors?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död 1756 i Fors, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonde i Fors. Gift 2° efter 1756, ca 175. i Hamrånge, X med ERIK OLSSON. [Gerth Axner]. Född 1717 i Berg?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död ca 42 år gammal 1759 i Berg, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonde i Berg. Gift 3° efter 1759, ca 176. i Hamrånge, X med LARS LARSSON. [Gerth Axner]. Född ca 172. i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död 1784 i Vifors bruk, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Mästerman vid Vifors bruk. JÖNS DANIELSSON. Född lördag 15/5 1725 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [AI:1 1758 + Gerth Axner]. Död ca 53 år gammal 1788 d:o [Gerth Axner]. Bondson i Axmarby. Gift ca 175. i Hamrånge, X med KERSTIN HANSDOTTER. [AI:1 1758]. Född lördag 18/7 1724 i Hagsta, Hamrånge, X [AI:1 1758 + Gerth Axner]. Död ca 60 år gammal 1788 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bondhustru i Axmarby nr 6. LENA, APOLLONIA DANIELSDOTTER. Född fredag 17/3 1727 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [C:1]. Död i Axmars bruk, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Bonddotter. Gift 1° före 1767, ca 176. i Gävle? el Hamrånge? X med JOHAN SELGMAR. [AI:2b 1789-1794 s.77]. Född 1730 i Gävle eller Hamrånge?, X [AI:2b 1789-1794 s.77]. Död i Gävle?, X [AI:2b 1789-1794 s.77]. Lots. Gift 2° i Hamrånge?, X? med JONAS ANDERSSON. [Gerth Axner]. Född ca 172. i Häckelsäng, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Axmars bruk, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Skomakare. PER DANIELSSON. Född 1730 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [AI:1 1746]. Död i Hamrånge?, X?. Bondson i Axmarby, Hamrånge. LARS DANIELSSON-AXNER. Född 1732-1733 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [AI:1 1746 + Gerth Axner]. Död 68-69 år gammal onsdag 4/11 1801 i Gävle, X [AI:1 1758 + Gerth Axner]. Bondson i Axmarby. Fiskare och Borgare i Gävle. Gift ca 176. d:o med HELENA LÖFBOM. [Gerth Axner]. Född 1734 i Gävle, X [Gerth Axner]. Död d:o [Gerth Axner]. Fiskar-och Borgarehustru i Gävle. NILS DANIELSSON-AXNER. Född skärtorsdagen 3/4 1735 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [AI:1 1758]. Död i Gävle?, X? [Gerth Axner]. Bondson. Skeppare. ZACHARIAS DANIELSSON. Född 1736 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [Gerth Axner]. Död i Axmarby Nr 4?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Bondson. MARGARETA DANIELSDOTTER. Född ca 1739 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [AI:1 1746]. Bonddotter. OLOF DANIELSSON-AXNER. Född fredag 8/4 1743 i Axmarby Nr 6, Hamrånge, X [C:1]. Död i Vifors bruk?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Bondson. Gift före 1767, ca 176. i Hamrånge, X med BRITA JÖNSDOTTER. [Gerth Axner]. Född ca 174. i Hamrånge?, X? [Gerth Axner]. Död 1812 i Vifors bruk?, Hamrånge?, X? [Gerth Axner]

355

Alleman / Alleman « skrivet: 2010-12-20, 05:39 »

Namnlistor över OFFICERSKÅRERNA vid svenska s k männingsregementen till häst och ståndsdragoner under stora nordiska kriget av V Hamilton, C H Kre?ger och E Leijonhufvud (Stockholm 1915). Föreliggande personregister är publicerat i Personhistorisk Tidskift 1916, häfte 1-2 och har ställts till förfogande av Tapani Rossi och registrerats av Lena A Löfström. Upplands ståndsdrag.reg:te sidorna 71-85 Alleman A. G. sidan 74 Källa: http://www.scangen.se/tapani.htm ------------------------------------------------- Nummer 01548 i DISBYT Stefan Simander Mimersvägen 17 754 40 UPPSALA Tel: 018-327878 Ändringsdatum: 2008-09-26 Epost: [email protected] hemsida: www.freewebs.com/simander Familjeöversikt för ADAM GABRIEL ALLEMAN ADAM GABRIEL ALLEMAN v 1724 Stockholm, Stockholms län d 1743 Stockholm, Stockholms län Gift med GERTRUD SOFIA JOHANSDOTTER von Brömssen f 1688 Estland, v 1724 Stockholm, Stockholms län; d 1747 Stockholm, Stockholms län JOHAN ADAM ADAMSSON ALLEMAN f 1725 Stockholm, Stockholms län d 1758, Stockholm (enligt Stockholms Veckoblad, se nedanför)(ca 32-33 år gammal) HENRIK ADOLF ADAMSSON ALLEMAN f 1728 Stockholm, Stockholms län d 1751, Stockholm (enligt Stockholms Veckoblad, se nedanför)(ca 22-23 år gammal) ----------------------------------- Familjeöversikt för GERTRUD SOFIA JOHANSDOTTER von Brömssen Föräldrar: JOHAN JOHANSSON von Brömssen f 1654 Estland, v 1681 Sankt Nikolai (enligt Per Schröder), Stockholm, Stockholms län d 1719 Värmdö, Stockholms län KRISTINA JULIA COYET dp 1652 Sankt Nikolai (enligt Per Schröder), Stockholm, Stockholms län v 1681 Sankt Nikolai (enligt Per Schröder), Stockholm, Stockholms län d 1692 Stockholm, Stockholms län GERTRUD SOFIA JOHANSDOTTER von Brömssen f 1688 Estland, v ca 1706 v 1724 Stockholm, Stockholms län d 1747 Stockholm, Stockholms län Gift med NILS/NICOLAUS KRISTIANSSON BOZAEUS f 1667 Härnösand, Västernorrlands län; v ca 1706, d 1708 Harg, Skånella, Stockholms län, (dåvarande Uppsala län) Begravd med 3 ringningar 20/6 1708, Klara, Stockholm, enligt dödboken 1680-1710, sidan 39. Auditör vid Livregementet till häst i Uppsala 1691-sin död 1708 , ca 17 år. (Om-)Gift med ADAM GABRIEL ALLEMAN v 1724 Stockholm, Stockholms län; d 1743 Stockholm, Stockholms län Barn i andra äktenskapet: JOHAN ADAM ADAMSSON ALLEMAN f 1725 Stockholm, Stockholms län d 1758, Stockholm (enligt Stockholms Veckoblad, se nedanför)(ca 32-33 år gammal) HENRIK ADOLF ADAMSSON ALLEMAN f 1728 Stockholm, Stockholms län d 1751, Stockholm (enligt Stockholms Veckoblad, se nedanför)(ca 22-23 år gammal) ---------------------------------------------- Nummer s0011 i DISBYT Stockholms veckoblad Personregister 1745-75 Genealogiska föreningen - Digisam Ändringsdatum: 2008-03-31 Epost: gf(at)genealogi.net Webb-adress: http://disbyt.dis.se/spar_gf11.htm Familjeöversikt för Hindrich Alleman Hindrich Alleman d 1751 Stockholm, Stockholms län Familjeöversikt för Johan Alleman Johan Alleman d 1758 Stockholm, Stockholms län ---------------------------------------- Alleman, Adam Gabriel; regementsadjutant 2/11(?) 1712. Afsked s. å. Källa: 127 (Personhistorisk tidskrift / Åttonde årgången 1906) runeberg.org/pht/1906/0179.html ---------------------------------------- Sannolikt är väl dessa inte släkt, men man vet aldrig: 6. Sedan söker jag uppgifter om Christopher L'alleman och hans efterkommande. Han finns vid Lövsta bruk, Film, (C) i början av 1650 talet. Han har minst två söner Hans och Jöns. som senare finns vid Hillebola och Bystaden. Källa: http://www.genealogi.se/eftlys/elys20.htm (Meddelandet ändrat av simson 2010-12-20 06:25)

356

Vieweg / Vieweg « skrivet: 2008-08-02, 12:30 »

Tack Britt-Marie och Ulf för klarlägganden! I Disgen databas finns inte fs Malma(U) däremot hänvisning till Hed(U) så det är väl denna fs som avses med Malma då - fanns det bruk där? Vilket då? Har ni nån uppfattnig om det är vanligt med felskrivningar av födelseår i HF? Avser SFF att uppdatera Smeddatabasen med ytterligare levnadsorter för redan kända personer? Är det då intressant att få rapportering av fynd avseende sådan info?

357

Styvert / Styfver / Styfwerts / Styvert / Styfver / Styfwerts « skrivet: 2013-11-28, 14:26 »

Haraker EI:1 (1712-1774): Nr 2. 24 juni 1734 Wigdes Hammarsmedz drängen U(nge) Petter Styfver ifrån Forssen (Forsen) med Karin Andersdotter Lilla Juskbo (Jyskebo) eft. Charta Sigil. bet. 1744. Nr 8. 9 Sept. el: Dnca. 17 post Trinitatis Lystes 1 gången för Linneswäfwargesällen på Kätsta (Kättsta) Manufactorie Erlig och KonstEhrfahren Eric Stenbeck, samt Erlig och Dygdig Piga Caisa Persdotter Styfver ther sammastädes. Ch. 1:16 kmt bet. Äro wigde d: 7 Octobr. -------------------------------------------- Haraker AI:4 (1761-1775) sidan 364: Lilla Jyskebo lyder under Swanå (Svanå) Gl. Hammarsmed Pehr Styfwerts född 23 Febr. (23/2) 1698 Juskebo (Jyskebo). H. Karin Andersdotter född 1710, Fläckebo. (Son) Anders P: (Persson) Styfwerts född den 28 Martii (28/3) 1737 Stora Juskebo (Jyskebo). Gifta d: 2 Octbr: (2/10) 1768. Död d: 28 Julii (28/7) 1772. H. Brita Ersdotter född den 7 Septbr (7/9) 1743 Fläckebo. Länge plågats af Lungsot. Död d: 16 Martii (16/3) 1772. Barn: Per Andersson född den 16 Novembr (16/11) 1769, Lilla Juskebo (Jyskebo). Eric född 20 Februarii (20/2) 1771, ibidm. Andreas (Anders) född d: 6 Dec: (6/12) 1772, ibm. Caisa född d: 28 Novembr 1774 ibm. Johan född d: 7 Septbr 1776 ibm. -------------------------------------------------------------------------------- ---------------------------------------- Trying to find information on a soldier N_Jaderen (View posts) Posted: 4 Aug 2004 5:28PM GMT Classification: Query Edited: 3 Sep 2004 5:16PM GMT Surnames: Styfver,Persson I have an ancestor, Pehr or Petter Styfver, b.1670 in Juskebo, Haraker,Vastmanland.He married Karin Andersdotter in 1693. I have been told that this is a soldier name and I am now trying to find which regiment and company he was in. I would also like to find out what his birth name was and his parents. I have searched 2 HFL films with no success.The birth record only states a child,Pehr,born in Juskebo in 1670. The Family Search website has his parents as Johan Persson and Ingri Andersdotter,but no dates.Can anyone help? Thank you Nancy Jaderen http://boards.ancestry.com/localities.scan-balt.sweden.general/11030/mb.ashx?pnt =1 ----------------------- Parents of Eric Stenbach N_Jaderen (View posts) Posted: 3 Mar 2004 6:38PM Classification: Query Edited: 3 Sep 2004 6:16PM Surnames: Stenbach I am looking for information on the parents of Eric Stenbach or Stenback, born in 1724 in Falun, Kopparberg. He married Catherina Persdotter Styfver in 1744 in Haraker, Vastmanland. They had a son, Pehr Stenbach born in 1753 in Kattesta, Haraker. Any help will be greatly appreciated. Nancy Jaderen http://boards.ancestry.com/localities.scan-balt.sweden.general/10822/mb.ashx?pnt =1 ---------------------------- Postat torsdagen 02 september 2004 - 21:37 Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin) -------------------------------------------------------------------------------- I am getting close to completing my father's branch of the family tree and,of course, these last few names are the most difficult. Pehr or Petter Stenbäch was born 22 Sept. 1753 in Kättesta, Haraker,Vastmanland and married Brita Davidsdotter. His parents were Eric Stenbäck and Catherina Persdotter Styfver. It is Eric that I am having trouble finding anything on.I think he was born around 1725 in Falun,Kopperberg. I found him in the HFL for Haraker but there were no birthdates or birthplaces noted. The HFL for Falun does not cover those years and I could not find him in the birth records.It is possible I may have missed seeing the name,but I do not think so.I really would appreciate any help given. Thank you. Nancy Jaderen http://aforum.genealogi.se/discus/messages/2450/59602.html ----------------------------------------------------- Name: Nancy Jaderen IP Address: 206.148.124.56 Country: USA Date: Thu Aug 5 01:13:08 2004 Comment: I have an ancestor,Pehr or Petter Styfver,b.in 1670 in Juskebo, Haraker, Västmanland. He married Karin Andersdotter in 1693. I have been told that this is a soldier name. I would like to find out what regiment and company he was in as well as his birth name and his parents, if possible. http://www.algonet.se/~hogman/guestbook/guestbook_h2005.html -------------------------------------------------------------------------------- ---- Postat torsdagen 05 augusti 2004 - 22:05 Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin) -------------------------------------------------------------------------------- I am trying to find information on an ancestor who I think was a soldier. Is there a website or address that I could contact? His name was Pehr Styfver and he was born in Juskebo, Haraker, Västmanland in 1670. I am trying to find out which Regiment and Company he was in. Thank you Nancy Jaderen http://aforum.genealogi.se/discus/messages/2450/59602.html ------------------------------------ Styfver or Styvfar http://aforum.genealogi.se/discus/messages/2450/55225.html?1082921268 --------------------------------------------------------------------------- Eric Stenbäck Posted by: Nancy Jaderen (ID *****1273) Date: September 01, 2004 at 16:35:50 of 43971 I am cleaning up the last few names on my father's branch of the tree and,as expected, they are proving to be the most difficult. I have Pehr or Petter Stenbäck born Sept. 22,1753 in Kättesta, Haraker, Västmanland and married to Brita Davidsdotter. His parents were Eric Stenbäck and Catherina Persdotter Styfver. It is Eric that is giving me the problem. I think he was born in 1725 in Falun, Kopparberg and married in 1744. The HFL does not cover those years and I could not find him in the birth records. I checked the HFL for Haraker but it does not give birthdates or birthplaces for those years. Disbyt has an Eric born in 1750 but I do not have access to the gedcom. The earliest child I have listed was born in 1745 and then nothing until 1753. It could be possible that this Eric was a sibling. Can Anyone help me with this quandry? Thank you Nancy Jaderen http://genforum.genealogy.com/sweden/messages/19911.html ---------------------------------------------------------------- Full Details for Query #66209 Date Posted: 04-Sep-2004 Surname(s): STENBÄCK Query Text: I am looking for further information on the parents of Eric Stenbäck born Feb.5, 1725 in Falun Kopperberg. He was a linen weaver and married Catherina Persdotter Styfver in 1744. My line continues with Pehr or Petter Stenbäck born Sept. 22,1753 in Kättesta, Haraker, Västmanland. I really would appreciate any help in locating his parents. Nancy Jaderen Associated Regions: Sweden http://www.cousinconnect.com/d/a/66209 http://www.cousinconnect.com/perl/contactform.cgi?id=66209

358

Strengberg / Strengberg « skrivet: 2011-05-22, 10:00 »

Strengberg - en släktutredning. Mästersmeder och pistolmakare från Jönköping. Junhall, Karl-Gustaf Eget förlag, Kinna 1996. 192 s. Illustrerad. Källa: http://www.bokborsen.se/Junhall%2C+Karl-Gustaf-bok-till-salu-12829041_1.htm

359

Siliakus / Siliakus « skrivet: 2012-06-12, 11:39 »

Detta är den gren som invandrade till Sverige genom Siliakus Gerich vars ättlingar fick namnet Siliakus senare ändrat till Silja, Seljat, Silliard m.m.

360

Sarva Henriksson / Sarva Henriksson « skrivet: 2006-03-23, 22:00 »

Sarva/Wahlström. Jag har här ovan hittat koppling mellan Wahlström och Sarva. Min anfader Anders Wahlström, f. 1768, d. 1817, Kortfors Karlskoga, åldeman på kortforsbruk. Gift med Maria Jakobsdotter, f. 1873.(Källa a.b.f. Västmanland, Grythyttan 20051021). Deras dotter Sara Stina Vahlström, f. 1809. Levde 1890. (Källa som ovan och SVAR 1890). På något sätt borde det gå att hitta länkar mellan Sarva Henriksson och Anders Wahlström. Mvh Göran Löfstedt

361

Poulain / Poulin / Pouillon / Pullin / Poulain / Poulin / Pouillon / Pullin « skrivet: 2014-11-18, 08:34 »

Det handlar om ett arv från Forsmarks bruk enligt Stockholms dombok 1710: Gam: Poulins Arf:r ifrån Forsmark emot Rådman i Öregrundh W:tt Michell Poulin angående 12000 d:rs Obligations sedlar som Rådmannen angifwes att hafwa omhänder hafft och disponerat; ... uttagen Stämning aff b:de Arf:r Pier Henne och Bengt Lenmon på deras Mors och Swärmors wäg:r med fullmächtigen Befall: Man Dusaeus, som doch förklarade sig intet widare wara fullmächtig, än nu följ: förb:de Arf:r till Tinget, de öfrige af Arf:rne som Rådmans Syster Jeanna(?) Paulin afsagt sig trätan förledne Hösteting, och Hustru Karin Ersdotter som haft Rådmans Bror Pier Paulin å sine Barns wägnar nu intet --- Detta överensstämmer rätt bra med uppgifterna hos Kjell Lindblom i Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 DEL II Släkten Poulain, sidorna 201-203. Tabell 2 Michel Pullin, 1640 i mantalslängden för Forsmark, hammarsmed i Berkinge 1650-1653, Österby 1654-1656, 1665-1685 där han blir skrivare, begravs 16/8 1685 i Forsmark. Gift med Jeanne Barre före 1640, som begravs 5/5 1687 i Forsmark. Då uppstår en rättstvist i Frösåkers ting 10-11/2 1688. Barn: Pierre tabell 3 Michel tabell 5 Jeanne i Frösåker dombok 4-6/10 1688. (Se ovan 1710). Jacqueline född ca 1640, troligen död 19/4 1728 i Österlövsta (kallas då Catharina Pullin), i Frösåker dombok 4-6/10 1688. Gift med Johan Hennin. (Se Pier Henne ovan, bör väl vara en son till dem!) Catheline död 7/10 1697 i Skäfthammar. Gift med Gottfredh Pousette 1654 i Österlövsta. Elisabeth gift med Anthoine Mineur före 1665. Tabell 3 Pierre Poulin, kolar åt Leufsta(Lövstabruk) 1655-1656, i Forsmark 1665-1706 där han blir hammarsmed och begravs 31/3 1706. Gift med Catharina Bevi. De deltar i reformerta konventiklar vid bruket 1679. Hon begravs 20/6 1697. Omgift 10/4 1700 med Karin Ersdotter (se ovan 1710) i Forsmark. Barn i första giftet: Margreta född ca 1671, död 20/3 1737 vid Aspö i Börstil. Gift med Michel Hubinet 29/7 1689 i Forsmark. Michel tabell 4 Pierre med hustru i Öregrund 1694-1698, uppges på Öregrunds ting 4/3 1701 vara död. Mårten omtalas på Öregrunds ting 4/3 1701 som bortavarande. Barn i andra giftet: Jeanna född 2/4 1700. Gift med Erik Strömberg 8/7 1722 i Forsmark. Anna född 1/1 1702, död 1772 i Forsmark. Gift med Michel Jansson Melander 19/5 1742 i Forsmark. Petter född 1703. Tabell 4 Michel Poulin, i Öregrund vid mitten av 1680-talet, skeppare som dör före 4/3 1701 enligt Öregrunds ting 4/3 1701. Gift med Karin Nilsdotter Mört som gifter om sig med Johan Jöransson Grund i Öregrund. Barn: Måns skeppare, i Öregrunds bänklängd 1726 med sin hustru, säljer 1733 sin hälftendel i Västermörtare på Gräsö till bonden Per Jansson Gällman, med hustru och son i mtl 1740, änkan lever 1744 i Öregrund. Tabell 5 Michel Poulin, till Öregrund ca 1670, skeppare sedan rådman 1694-1712, då han anges gammal och sjuklig. Gift med Margareta Olofsdotter, änka 1714. Barn: Pierre tabell 6 Johan i Öregrunds dombok 1691 Johanna död 1717, i Öregrunds dombok 12/12 och 16/12 1691 Catharina i Öregrunds dombok 1717. Gift med Anders Hult. Tabell 6 Pierre Paulin, troligen son till tabell 5, skeppare och borgare i Gävle 16/5 1724. Gift med Greta Sjöholm, som dör 6/3 1737. Barn: Petter döpt 9/2 1726 död senast 1729. Erich döpt 214 1728. Petter döpt 3/12 1729. ------------------------------------ Från Anbytarforum: Generation III III:5 mf f Daniel Mårtensson Dubois. Kolare. Född 1655 Knutby. Död 1738-03-26 Burviks ladugård, Knutby. Dödboken Daniel Mårtensson vid Burviks ladugård, 79 år Far: IV:9 Mårten Dubois. Mor: IV:10 Margaretha Vincent. Levde som kolare mellan 1687 och 1715 i Gimo Bruk, Skäfthammar Levde hos sonen Gottfrid mellan 1736 och 1738 i Burvik, Knutby Gift 1:o 1686 i Skäfthammar med Anna Pousette Barn med Anna Pousette: Mårten Dubois. Född 1688-06-10 Gimo Bruk, Skäfthammar. II:3 Gottfrid Danielsson Dubois. Född 1690-12-09 Gimo Bruk, Skäfthammar. Död 1740-06-16 Burviks ladugård, Knutby. Karin Danielsson Dubois. Född 1692-12-10 Gimo Bruk, Skäfthammar. III:6 mf m Anna Pousette. Född 1664 Gimo Bruk, Skäfthammar. Död 1697-05-10 Gimo Bruk, Skäfthammar. Far: IV:11 Gottfrid Pousette. Mor: IV:12 Cathleen Poulin. --- IV:11 mf mf Gottfrid Pousette. Räckarmästare. Född 1626. Död 1696 Gimo Bruk, Skäfthammar. Far: V:21 Godefroid Pousette. Levde som räckardräng mellan 1660 och 1663 i Hillebola, Österlövsta Levde som räckarmästare mellan 1666 och 1669 i Ullfors Bruk, Tierp. Levde som räckarmästare mellan 1673 och 1696 i Gimo Bruk, Skäfthammar. (Bo Schylander) Barn med Cathleen Poulin: Barbro Pousette. Född 1663 Skäfthammar. Död 1739-07-01 Skebo bruk, Ununge. III:6 Anna Pousette. Född 1664 Gimo Bruk, Skäfthammar. Död 1697-05-10 Gimo Bruk, Skäfthammar. IV:12 mf mm Cathleen Poulin. Född 1637. Död 1697-10-07 Gimo Bruk, Skäfthammar. Far: V:23 Michel Poulin. Mor: V:24 Jeanne Barre. --- V:23 mf mm f Michel Poulin. Hammarsmed, skrivare. Född 1610. Död 1685-08-16 Forsmarks bruk, Forsmark. Levde 1640 i Forsmarks Bruk, Forsmark. Levde som hammarsmed mellan 1650 och 1653 i Berkinge. Levde som hammarsmed mellan 1654 och 1656 i Österby Bruk, Film. Levde som skrivare mellan 1665 och 1685 i Forsmarks Bruk, Forsmark. Död 1685 i Forsmarks Bruk, Forsmark. (Bo Schylander) Barn med Jeanne Barre: IV:12 Cathleen Poulin. Född 1637. Död 1697-10-07 Gimo Bruk, Skäfthammar. Elisabeth Poulin. Född 1645. Död 1669. Michel Poulin. Född 1645. Jeanne Poulin. Född 1647. Jaqueline Poulin. Född 1648. Pierre Poulin. Född 1706-03-31 Forsmarks bruk, Forsmark. V:24 mf mm m Jeanne Barre. Född 1615. Död 1687-05-05 Forsmarks bruk, Forsmark. Kammarpiga 1632 på Österby Bruks Herrgård, Film. (Bo Schylander) Källa: --- 8 Jacob Dubois Född 1658 i Österby bruksförsamling (Film) Far: Mårten Dubois. Mor: Margareta Vincent Gift med Barbro Pousette. Vigsel i Skäfthammar 1685-06-08 Kolare. Kolare vid Gimo 1684-1693 (el-98). Kolare vid Vällnora bruk 1700-1714. 9 Barbro Pousette Född 1663 (el 1659) i Skäfthammar. Levde 80 år. Död 1739-07-01 Skebo bruk, Ununge. Far: Gottfrid Pousette. Mor: Cathleen Poulin Gift 1685 8/6 i Skäfthammar med Jacob Dubois Barn: Barbro Dubois. Född 1686 Gimo Gottfrid. Född 1687. Gimo Katarina Född 1688 Gimo Maria Född 1691 Gimo Margareta Född 1695 Gimo Anna Född 1697 Gimo Jacob Född 1701 Vällnora Gottfrid Född 1702 Vällnora Mårten Född 1706 Vällnora --- 18 Gottfrid Pousette Född 1626. Död 1696 i Gimo bruk, Skäfthammar Far: Godefroid Pousette Räckardräng, räckarmästare. 1660-63 räckardräng i Hillebola, Överlövsta. 1666-1669 räckarmästare i Ullsfors bruk, Tierp.1673-1696 räckarmästare i Gimo bruk, Skäfthammar 19 Cathleen Poulin Född 1637. Död 1697-10-07 i Gimo bruk, Skäfthammar Far: Michel Poulin. Mor: Jeanne Barre Barn: Barbro Pousette. Född 1663 Anna Pousette. Född 1664 i Gimo Bruk, Skäfthammar. Död 1697-05-10 i Gimo bruk, Skäfthammar. Gift med Daniel Dubois, bror till Jacob Dubois. --- 38 Michel Poulin Född 1610 (i Belgien?). Död 1685. Begravning 1685-08-16 i Forsmarks bruk, Forsmark. Hammarsmed, skrivare. 1640 i Forsmarks bruk, Forsmark. 1650-53 hammarsmed i Berkinge. 1654-56 hammarsmed i Österby bruk, Film. 1665-85 skrivare i Forsmarks bruk, Forsmark. 39 Jeanne Barre Född omkring 1615 (i Belgien?). Död 1687. Begravning 1687-05-06 i Forsmarks bruk, Forsmark 1632 Kammarpiga på Österby bruks Herrgård, Film Barn: Cathleen Poulin. Född 1637 Michel Poulin. Född 1645 Jaquelin Poulin. Född 1648 Pierre Poulin. Död 1706-03-31 i Forsmarks bruk, Forsmark. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------- Se också ättlingar i -------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------- Gottfredh (Pousette), gifter sig 1654 i Österlövsta sn med Cathelin Poulin, och han finns då i Gimo och paret tar sin bosättning där till åtminstone 1656. År 1660 arbetar drängen Gåttfre Påse i Hillebola (rot). Han stannar vid detta bruk minst tre år för att 1666-69 tjäna vid Ullfors som räckarmästare. Från 1673 till sin bortgång 1696 finns han i Gimo bruk. Hustrun dör den 7/10 året efter sin make. Gottfredh kallas smältare i Hillebola vid barnens födelse. Yrkesangivningen torde vara felaktig, kanske påverkad av att den förste Godefroid hade detta yrke. (Kjell Lindblom har endast med två barn till Gottfredh i boken, inga namn på dessa barn, men födda 1661 och 1663). Källa: -------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------- Jeg har nettopp mottatt Smedskivan 6, og der ser det ut til å være noen uklarheter ved de første slektledd i slekten Henning. Det kan virke som om enkelte opplysninger er sammenblandet. Det blir der framstilt som om Jean Joes Henning (som ble dødsdømt i 1630) hadde to sønner: 1. Johan Joes Henning (død 1630) og 2. Etienne Henning (ca. 1607-1677 - død på Brunlanes i Norge). Johan Joes Henning (g.m. NN) er så oppgitt som far til bl.a. en Johan Henning (død 1697) g.m. Jaquelin Martinsdotter Henning. Dette paret er igjen foreldre til bl.a. Johan Johansson Henning (også død 1697) g.m. Jacquelin Poulin. Det kan vel virke som om det her er tatt med ett slektsledd for mye - på grunn av at én av personene kanskje er (delvis) dublert? Et mer sannsynlig scenario kan muligens være dette: Jean Joes Henin (ant. f. i Vallonia på slutten av 1500-tallet) skriver kontrakt for to år (med Louis de Geer?) i Liège 28/6 1627. Han er på Österby bruk i 1629 (kone fremdeles i Liége) - og blir dødsdømt for drap i Forsmark 10/8 1630. Dødsdommen sannsynligvis fullbyrdet. Jean Joes har to sønner: 1. Johan Henning (som dør i Berkinge, Forsmark i 1697 - ikke i 1630). 2. Etienne (Steen) Henning (som flytter til Norge i 1642). Johan Henning KAN ha vært gift to ganger: 1. med NN - har da sønnen Pierre Henning (død 1727, 99 år gammel). 2. med Jacquelin Martinsdotter Henning (som antakelig er hans kusine) - har da følgende barn: a) Johan (begr. 30/5 1697 i Valö); b) Marguerite Henning (f. ca. 1647); c) Jeana Henning (ca. 1650-1712). NB! Dette er selvsagt basert på en hypotese, men den stemmer i hvert fall bedre kronologisk enn det som står på 'Smedskivan'. Jeg legger forresten også merke til en referanse til Kjell Lindblom der, hvor det antas at Johan Henning er sønn til Jean Joes (og altså ikke hans sønnesønn). Er det noen som har kommentarer til dette? Hilsen Oddbjørn J. Källa: --- Ja, det finns lättare frågeställningar än den om släkten Hennings äldsta generationer. I min sammanställning har jag en trolig son Johan till masmästaren Jean Joes. Denne Johan blir kolare och som jag tror styvson till kolaren Martin Henning efter att Jean Joes avknoppats för det begångna dråpet. Johan gifter sig senare med Martins dotter Jacqueline och blir därmed även måg till Martin. Johan dör dock inte 1697, som ni skriver, utan 1676 i Älvkarleby, där församlingens kyrkoräkenskaper detta år noterar testamente efter Johan Henning vid bruket. En oklarhet finns dock såtillvida, att Älvkarleby mantalslängd 1674 upptar en ensamstående Jacob Henning, som bara finns där detta år och inte har hittats någon annanstans heller. Jag lutar därför åt, att det föreligger en felskrivning och att det är Johan som avses. Källa: -------------------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------- Ur DISBYT-databasen: Bengt Nordins bidrag: Familjeöversikt för Abraham Poulin Anton Mineur v 1679 Skäfthammar, Uppsala län Elisabeth Poulin f 1645 Forsmark, Uppsala län v 1679 Skäfthammar, Uppsala län Barn: Abraham Poulin(Bör han inte heta Abraham Mineur???) f 1681 Skäfthammar, Uppsala län ------------------------------------- Familjeöversikt för Elisabeth Poulin Far: Michel Poulin f 1610 Nyköpings Sankt Nicolai, Södermanlands län d 1685 Forsmark, Uppsala län Mor: Jeanne Barre f 1615 Nyköpings Sankt Nicolai, Södermanlands län d 1687 Forsmark, Uppsala län Elisabeth Poulin f 1645 Forsmark, Uppsala län v 1679 Skäfthammar, Uppsala län Gift med Anton Mineur v 1679 Skäfthammar, Uppsala län Barn: Anton Poulin f 1679 Skäfthammar, Uppsala län Abraham Poulin f 1681 Skäfthammar, Uppsala län Katarina Poulin f 1683 Skäfthammar, Uppsala län Sara Poulin f 1685 Skäfthammar, Uppsala län Johan Poulin f 1687 Skäfthammar, Uppsala län Isak Poulin f 1689 Skäfthammar, Uppsala län Jakob Poulin f 1691 Skäfthammar, Uppsala län Barbro Poulin f 1695 Skäfthammar, Uppsala län Elisabeth Antonsdotter Mineur d 1734 Harg, Uppsala län Gift med Georg Sporrong f 1672 Harg, Uppsala län; v 1735 Harg, Uppsala län; d 1750 Harg, Uppsala län Rör det sig om felinmatade släktnamn på barnen??? --------------------------------------------------------------------- Stig Gebers bidrag: Familjeöversikt för Anna Poulin Far: Pierre Poulin v 1700 Forsmark, Uppsala län d 1706 Forsmark, Uppsala län bg 1706 Forsmark, Uppsala län Mor: Katarina Eriksdotter v 1700 Forsmark, Uppsala län Anna Poulin f 1702 Forsmark, Uppsala län v 1742 Forsmark, Uppsala län d 1772 Forsmark, Uppsala län Gift med Michel Jansson Melander f 1683 Forsmark, Uppsala län; v 1710 Forsmark, Uppsala län; v 1742 Forsmark, Uppsala län; d 1745 Forsmark, Uppsala län Han var, enligt Jan Olssons bidrag, först gift med Brita Matsdotter v 1710 Forsmark, Uppsala län; d 1741 Forsmark, Uppsala län Barn i första giftet: Barbro Melander f 1710 Forsmark, Uppsala län Johan Melander f 1713 Forsmark, Uppsala län; v 1741 Valö, Uppsala län; d 1792 Forsmark, Uppsala län Gottfrid Melander f 1716 Forsmark, Uppsala län; d 1717 Forsmark, Uppsala län Gottfrid Melander f 1721 Forsmark, Uppsala län; d 1751 Forsmark, Uppsala län Barn i andra giftet: Michel Melander f 1742 Forsmark, Uppsala län; dp 1742 Forsmark, Uppsala län ----------------------------------------------------------------------------- Familjeöversikt för Pierre Poulin Far: Michel Poulin d 1685 Forsmark, Uppsala län bg 1685 Forsmark, Uppsala län Mor: Jeanne Barre d 1687 Forsmark, Uppsala län bg 1687 Forsmark, Uppsala län Pierre Poulin v 1700 Forsmark, Uppsala län d 1706 Forsmark, Uppsala län bg 1706 Forsmark, Uppsala län Gift med Katarina Poulin d 1697 Forsmark, Uppsala län; bg 1697 Forsmark, Uppsala län Omgift med Katarina Eriksdotter v 1700 Forsmark, Uppsala län Barn: Johanna Poulin f 1700 Forsmark, Uppsala län; dp 1700 Forsmark, Uppsala län; Anna Poulin f 1702 Forsmark, Uppsala län; v 1742 Forsmark, Uppsala län; d 1772 Forsmark, Uppsala län Peter Poulin f 1703 Forsmark, Uppsala län; v 1734 Forsmark, Uppsala län Gift med Sigrid Fransdotter Martinell f 1706 Forsmark, Uppsala län; v 1734 Forsmark, Uppsala län -------------------------------------------------------------------------------- --- Michel Poulin d 1685 Forsmark, Uppsala län bg 1685 Forsmark, Uppsala län Gift med Jeanne Barre d 1687 Forsmark, Uppsala län; bg 1687 Forsmark, Uppsala län Barn: Katarina (Cathlen) Poulin d 1697 Skäfthammar, Uppsala län Pierre Poulin v 1700 Forsmark, Uppsala län; d 1706 Forsmark, Uppsala län; bg 1706 Forsmark, Uppsala län -------------------------------------------------------------------------------- ---------------------- Katarina (Cathlen) Poulin d 1697 Skäfthammar, Uppsala län Gift med Gottfrid Pousette d 1696 Skäfthammar, Uppsala län Barn: Barn Pousette f 1661 Österlövsta, Uppsala län Barn Pousette f 1663 Österlövsta, Uppsala län Gottfrid Pousette v 1683 Skäfthammar, Uppsala län med Susanna Mineur; v 1692 Skäfthammar, Uppsala län med Anna Johansdotter Kotton; d 1697 Skäfthammar, Uppsala län; bg 1697 Skäfthammar, Uppsala län Barbro Pousette v 1685 Skäfthammar, Uppsala län med Jakob Dubois(f 1658 Film), Uppsala; d 1739 Ununge, Stockholms län Anna Pousette v 1686 Skäfthammar, Uppsala län Daniel Dubois(f 1655 Film, Uppsala län; levde 1728 Almunge, Uppsala län; d 1738 Knutby, Uppsala län); d 1697 Skäfthammar, Uppsala län; bg 1697 Skäfthammar, Uppsala län -------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------ Ove Rengers bidrag: Far:Pierre Poulain/Poulin f omkring 1642 Forsmark, Uppsala län v 1700 Forsmark, Uppsala län d 1706 Forsmark, Uppsala län Margareta Poulain/Poulin v 1689 Forsmark, Uppsala län Gift med Mikael Hubinet v 1689 Forsmark, Uppsala län Barn: Margareta Hubinet v 1727 Börstil, Uppsala län; d 1754 Börstil, Uppsala län (Jan Olssons bidrag Gift med Erik Ersson v 1727 Börstil, Uppsala län; bg 1742 Börstil, Uppsala län Barn: Margareta Ersdotter f 1730 Börstil, Uppsala län Erik Ersson f 1732 Börstil, Uppsala län Johan Ersson f 1734 Börstil, Uppsala län Maria Ersson f 1736 Börstil, Uppsala län Anna Ersdotter f 1738 Börstil, Uppsala län Omgift med Hans Andersson v 1743 Börstil, Uppsala län ---------------------------------------------------- Per-Georg Jönssons bidrag: Michel Poullin f 1610 Nyköpings Sankt Nicolai, Södermanlands län levde 1640 Forsmark, Uppsala län d 1685 Forsmark, Uppsala län Gift med Johanna Barre f 1615 Nyköpings Sankt Nicolai, Södermanlands län; d 1697 Forsmark, Uppsala län Barn: Cathelin (Katarina) Poulin f omkring 1637 Österlövsta, Uppsala län; v 1654 Österlövsta, Uppsala län; d 1697 Skäfthammar, Uppsala län Elisabeth Poulin f 1645 Forsmark, Uppsala län; v 1679 Skäfthammar, Uppsala län Jeanne Poulin f 1647 Forsmark, Uppsala län Pierre Poulin v 1700 Forsmark, Uppsala län; d 1706 Forsmark, Uppsala län Michel Poulin d 1702 Öregrund, Uppsala län Gift med Margareta Francois (Far: Anthoine Francois d 1661 Skäfthammar, Uppsala län; Mor: Prisette Douhan d 1691 Skäfthammar, Uppsala län, enligt Jan Eurenius) d 1702 Öregrund, Uppsala län -------------------------------------------------------------------------------- -- Cathelin (Katarina) Poulin f omkring 1637 Österlövsta, Uppsala län v 1654 Österlövsta, Uppsala län d 1697 Skäfthammar, Uppsala län Gift med Gottfredh Pousette f omkring 1626 Belgien; levde mellan 1654 och 1656 Skäfthammar, Uppsala län; v 1654 Österlövsta, Uppsala län; 1660 Hille, Gävleborgs län; 1666 Tierp, Uppsala län; levde 1673 Skäfthammar, Uppsala län; d 1696 Skäfthammar, Uppsala län Barn: Anna Pousette f omkring 1660 Skäfthammar, Uppsala län; v 1686 Skäfthammar, Uppsala län; d 1697 Skäfthammar, Uppsala län Gift med Daniel Dubois f 1655 Film, Uppsala län; v 1686 Skäfthammar, Uppsala län; d 1738 Knutby, Uppsala län Barn: Mårten Dubois f 1688 Skäfthammar, Uppsala län Gottfrid Dubois f 1690 Skäfthammar, Uppsala län; d 1740 Knutby, Uppsala län Karin Dubois f 1692 Skäfthammar, Uppsala län Nn Dubois f 1695 Skäfthammar, Uppsala län --- Barbro Pousette f omkring 1663 Skäfthammar, Uppsala län; v 1685 Skäfthammar, Uppsala län; d 1739 Ununge, Stockholms län Gift med Jacob Dubois v 1685 Skäfthammar, Uppsala län Barn: Barbro Dubois f 1686 Skäfthammar, Uppsala län; v 1707 Knutby, Uppsala län; d 1759 Edsbro, Stockholms län Gottfrid Dubois f 1687 Skäfthammar, Uppsala län; d 1687 Skäfthammar, Uppsala län Katarina Dubois f 1688 Skäfthammar, Uppsala län; levde 1752 Knutby, Uppsala län; d 1779 Knutby, Uppsala län Maria Dubois f 1691 Skäfthammar, Uppsala län; d 1734 Knutby, Uppsala län Margareta Dubois f 1695 Skäfthammar, Uppsala län; v 1717 Rö, Stockholms län; d 1782 Rö, Stockholms län Anna Dubois f 1697 Skäfthammar, Uppsala län; d 1697 Skäfthammar, Uppsala län Jacob Dubois f 1700 Knutby, Uppsala län; d 1771 Dannemora, Uppsala län Gottfrid Dubois f 1702 Knutby, Uppsala län Mårten Dubois f 1706 Knutby, Uppsala län; d 1751 Norrtälje, Stockholms län Gottfrid Pousette v 1683 Skäfthammar, Uppsala län; v 1692 Skäfthammar, Uppsala län; d 1697 Skäfthammar, Uppsala län Gift med Susanna Mineur v 1683 Skäfthammar, Uppsala län; d 1691 Skäfthammar, Uppsala län Barn: Gottfrid Pousette f 1685 Skäfthammar, Uppsala län Katarina Pousette f 1687 Skäfthammar, Uppsala län Mårten Pousette f 1689 Skäfthammar, Uppsala län Johan Pousette f 1690 Skäfthammar, Uppsala län Omgift med Anna Johansdotter Kotton v 1692 Skäfthammar, Uppsala län Barn: Claes Pousette f 1694 Skäfthammar, Uppsala län Noe Pousette f 1697 Skäfthammar, Uppsala län; d 1697 Skäfthammar, Uppsala län -------------------------------------------------------------------------------- ----------------------- Elisabeth Poulin f 1645 Forsmark, Uppsala län v 1679 Skäfthammar, Uppsala län Gift med Anthoine Mineur v 1679 Skäfthammar, Uppsala län Barn: Anton Mineur f 1679 Skäfthammar, Uppsala län; d 1736 Stockholm, Stockholms län Abraham Mineur f 1681 Skäfthammar, Uppsala län; d 1744 Harg, Uppsala län Katarina Mineur f 1683 Skäfthammar, Uppsala län; d 1754 Stockholm, Stockholms län Sara Mineur f 1685 Skäfthammar, Uppsala län Johan Mineur f 1687 Skäfthammar, Uppsala län Isak Mineur f 1689 Skäfthammar, Uppsala län; d 1729 Stockholm, Stockholms län Jakob Mineur f 1691 Skäfthammar, Uppsala län; d 1691 Skäfthammar, Uppsala län Barbro Mineur f 1695 Skäfthammar, Uppsala län; d 1764 Forsmark, Uppsala län Elisabeth Mineur d 1734 Harg, Uppsala län Pierre Mineur d 1746 Skäfthammar, Uppsala län -------------------------------------------------------------------------------- ----------- Pierre Poulin v 1700 Forsmark, Uppsala län d 1706 Forsmark, Uppsala län Gift med (Catharina Beve, enligt Kjell Lindblom) Barn: Mikael Poulin d 1712 Öregrund, Uppsala län Gift med Karin Nilsdotter (enligt Jan Eurenius bidrag) d 1712 Öregrund, Uppsala län Omgift med Katarina Eriksdotter v 1700 Forsmark, Uppsala län Barn: Johanna Poulin f 1700 Forsmark, Uppsala län Anna Poulin f 1702 Forsmark, Uppsala län Peter Poulin f 1703 Forsmark, Uppsala län --------------------------------- Jan Olssons bidrag: Frans Poulin v 1769 Forsmark, Uppsala län Gift med Susanna Boveng dp 1730 Österlövsta, Uppsala län; v 1769 Forsmark, Uppsala län --------------- Göran Hultgrens bidrag: Jaquelin Poulin f 1648 Forsmark, Uppsala län Gift med Johan Henning d 1697 Forsmark, Uppsala län Barn: Maria Henning v 1709 Valö, Uppsala län; d 1756 Österlövsta, Uppsala län Gift med Gottfrid Gilljam f 1669 Österlövsta, Uppsala län; v 1690 Österlövsta, Uppsala län; v 1709 Valö, Uppsala län; d 1731 Österlövsta, Uppsala län Barn: Gottfrid Gilljam f 1710 Österlövsta, Uppsala län; v 1743 Österlövsta, Uppsala län; d 1792 Österlövsta, Uppsala län Per Gilljam f 1713 Österlövsta, Uppsala län; v 1744 Västland, Uppsala län; d 1787 Österlövsta, Uppsala län ----------------------------- Stig Gebers bidrag: Katarina Poulin v 1766 Forsmark, Uppsala län d 1801 Harg, Uppsala län bg 1801 Harg, Uppsala län Gift med Henrik Bovin f 1740 Forsmark, Uppsala län; v 1766 Forsmark, Uppsala län; v 1802 Harg, Uppsala län; d 1817 Harg, Uppsala län; bg 1818 Harg, Uppsala län Barn: Johan Bovin f 1767 Harg, Uppsala län; dp 1767 Harg, Uppsala län Margareta Bovin f 1770 Harg, Uppsala län; dp 1770 Harg, Uppsala län; v 1796 Harg, Uppsala län; d 1840 Harg, Uppsala län; bg 1840 Harg, Uppsala län Peter Bovin f 1772 Harg, Uppsala län; dp 1772 Harg, Uppsala län; v 1801 Gävle, Gävleborgs län; v 1812 Gävle, Gävleborgs län; d 1839 Gävle, Gävleborgs län; bg 1839 Gävle, Gävleborgs län Katarina Bovin f 1774 Harg, Uppsala län; dp 1774 Harg, Uppsala län ---------------- Göran Hultgrens bidrag: Pete Poulin f 1703 Forsmark, Uppsala län v 1734 Forsmark, Uppsala län d 1762 Forsmark, Uppsala län Gift med Sigrid Martinell f 1706 Forsmark, Uppsala län; v 1734 Forsmark, Uppsala län; d 1768 Forsmark, Uppsala län Barn: Peter Poulin f 1735 Forsmark, Uppsala län

362

Piette / Piette « skrivet: 2002-04-16, 19:38 »

För upplysningar om denna släkt se Holger Olssons inlägg under Lindesberg.

363

Personne / Personne « skrivet: 2005-01-02, 11:45 »

Barbro Personne föddes den 12 augusti 1713 och sammanvigdes den 11 oktober 1739 med Lorens Bonnevier i Ununge. Barbro avled 1794 i Ortala Bruk, Väddö (AB). Dessa uppgifter har jag med glädje tagit del av via Bonnevier-forskare. Finns det möjligen någon Personne-forskare som har uppgifter om Barbro Personnes föräldrar? Kan det möjligen vara Carl Personne och Margareta Salina? Tack på förhand och god fortsättning på det nya året hälsar Sonja Larsson i Blekinge

364

Lucas / Lucas « skrivet: 2013-03-14, 19:04 »

Maria Lucas. Född 1653 i Åkerby bruk, Österlövsta (C). Död 1735-04-30 i Lummelunda bruk, Lummelunda (I). (Far I:1, Mor I:2) ----------------------------- Generation I ----------------------------- I:1 f Nicolas Lucas. Mjölnare, räckare. Flyttade 1633 från Belgien till Sigulskvarn, Haraker (U). Levde 1636 i Sigulskvarn, Haraker (U). Levde 1639 i Högfors Bruk, Västerfärnebo (U). Levde 1640 i Kvarnbacka bruk, Lindesbergs Landsförsamling (T) (Mtl). Flyttade 1642 från Kvarnbacka bruk, Lindesbergs Landsförsamling (T) till Hillebola bruk, Österlövsta (C). Levde 1652 i Åkerby bruk, Österlövsta (C). Levde 1654 i Ullfors bruk, Tierp (C). Flyttade 1666-09-04 från Ullfors bruk, Tierp (C) till Fiskars bruk, Pojo, Finland. Gift med efterföljande ana. Barn: Hector Lucas. Född 1630 i Belgien. Johan Lucas. Född 1640 i Lindesbergs Landsförsamling (T). Döpt 1640-12-20 i Kvarnbacka bruk, Lindesbergs Landsförsamling (T). Död 1708 i Lövsta Bruksförsamling (C). Begravd 1708-03-09 i Lövsta Bruksförsamling (C). NN Lucas. Död 1643 i Österlövsta(C). NN Lucas. Död 1652 i Åkerby bruk,Österlövsta(C). Nicolas Lucas. Född 1645-02-08 i Österlövsta (C). Levde 1667 i Fiskars bruk, Pojo, Finland. Död 1690 i Lummelunda (I). Begravd 1690-04-21 i Lummelunda bruk, Lummelunda (I). Johanna Lucas. Gift med Antoni Boudrie död i Stockholm 1687. Död i mitten av september 1691 i Stockholm (AB). Bouppteckning förättades 22/10 1691. Husgerådet enkelt, några silverskedar, koppar- och tennföremål. Frånstulen tre tunnor råg, en ny våtsäck, 12 blaggarnsnystan och några fjärdingar vete 1677-07-16 i Stockholm (AB) (Kämnärsrätten, Stockholm). Tvistade om våtsäck 1681-03-19 i Stockholm (AB) (Kämnärsrätten, Stockholm). Anklagade Kristin Karlsdotter för stöld av näsduk, tennflaska och tennfat 1681-04-27 i Stockholm(AB) (Kämnärsrätten, Stockholm). Utflyttad sålde fastigheten till bokhållaren Per Olofsson 1691 från Repslagaregatan,Norrmalm,Stockholm (AB). I mars 1691 förvarades en del kläder på Drottningholms slott? Maria Lucas. Född 1653 i Åkerby bruk, Österlövsta (C). Död 1735-04-30 i Lummelunda bruk, Lummelunda (I). I:2 m Maria Bix. Levde 1636 i Sigulskvarn, Haraker(U). Levde 1640 i Lindesbergs Landsförsamling(T) (Mtl). Levde 1653 i Åkerby bruk,Österlövsta(C) (Mtl). Gift med föregående ana. Källa: Krister Franks inlägg --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Claes Mineur var hammarsmed vid Lummelunda bruk och avled 17270114. Han och Maria Lucas fick minst tre barn: Claes f ca 1687/oklart var/, Catharina f 16910712 i Lummelunda Jacob f 16940204 i Lummelunda. Källa: Stig Hedlunds inlägg +http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=1247160#POST1247160 + (Meddelandet ändrat av simson 2013-03-14 19:18)

365

Lalander / Lalander « skrivet: 2003-08-06, 16:25 »

Min familj heter Lalander och jag vet att det ska vara en vallonsläkt men jag vet inte så mycket om den. Någon som vet nåt om den eller vet vart/hur jag kan få reda på något om den.

366

Jedeur / Jedeur « skrivet: 1999-12-04, 20:34 »

Jag har hittat följande när jag gått igenom kyrkböckerna för Falu Kristine fs 1696-1710. Johan Thomas Jedeur, Sexman vid gruvan St. Kopparberg. Gift med Brita Fredrichsdotter Hansson Barn: 1. Thomas Johannis Jedeur, Född 1696-12-18 i Falu Kristine (W). Död 1739-04-13 i Arboga stadsförs (U). Gift 1732-05-14 i Arboga stadsförs (U) med Magdalena Wallvik, Född 1703-12-30 i Västerås. Död 1777-05-26 i Arboga stadsförs (U). 2. Brita Helena Jedeur, Född 1698-12-.. i Falu Kristine (W). 3. Johannes Jedeur, Född 1700-11-.. i Falu Kristine (W). 4. Fredrich Jedeur, Född 1701-12-02 i Falu Kristine (W). 5. Gunborg Jedeur, Född 1705-08-28 i Falu Kristine (W). Död 1752 i Stora Skedvi (W). Gift 1728-08-08 i Stora Skedvi (W) med Andreas Scheplerus (Bohm), Född 1703-1029 i Stora Skedvi (W). Död omkring 1769. 6. Lars Jedeur, Född 1709-07-.. i Falu Kristine (W). Är det någon mer som forskat kring denna släkt och som kan komplettera med information? Är denne Johan Thomas Jedeur sonen till Thomas Carlsson Jedeur som finns beskriven i boken Vallonsläkter under 1600-talet del III av Kjell Lindblom. Mvh/Sören

367

Humla / Humbla / Humla / Humbla « skrivet: 2007-07-30, 13:05 »

Hej Åsa Visst, mer info är alltid intressant. Helena Christina Humbla är en vän till migs fm mf mm Och det är min vän jag hjälper. Jag har dock även Humbla i min egen släkt. Men vet om det finns nån förbindelse mellan denna gren och dom smeder Humbla som jag har. Mvh Lars Canada

368

Hulphert / Hulphert « skrivet: 1999-12-06, 19:39 »

Någon som känner till något om släkten Hulphert:s ursrpung? Finns några Hulphert under 1700-talet i Lindesberg. Bl.a. Jan Gropp, f 1736 i Lindesberg h Sara Brita Hulphert, f 1744 i Lindesberg. Mvh Fredrik

369

Hafra / Havrenne / Hafra / Havrenne « skrivet: 2003-03-05, 12:53 »

Söker efter släkten Hafra. Kom till Gotland 1683 från Finland född i Österby bruk i Uppland MVH Birgit

370

Guillaume / Guillaume « skrivet: 2013-12-25, 13:41 »

Guillaume Räckarmästaren Toussaint Guillaume kontrakterades 1627 i Liège. 1655: Lövsta 7, Forsmark 3, Västland 2, Åkerby 2 1672: Lövsta 7, Österby 2, Gimo 2, Forsmark 2, Ullfors 2, Vattholma 2, Älvkarleby 2 1694: Lövsta 8, Åkerby 6, Hillebola 2, Vattholma 3, Söderfors 3, Skebo 7 Bilaga 1. Vallonfamiljerna i Dannemora bergslag Uppgifterna nedan utgör en sammanställning av mantalsskrivna valloner i Dannemora bergslag 1655, 1672 och 1694.631 Jag har själv samlat ihop uppgifterna ur mantalslängderna medan den korta karakteristik som följer efter varje släktnamn grundar sig på ett studium av Erik Appelgren, Vallonernas namn} och Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet.632 Inom parentes har jag angivit källor som nämns hos Appelgren och Lindblom. Durbuybrevet från 1626 och Aubleybrevet från 1636 innehåller vart och ett en lång rad namn på utvandrare. Breven liksom Norrköpings journaler och Finspångs journal finns i Leufstaarkivet på Riksarkivet. Norrköpingslistan från 1633, som innehåller en lång rad namn på inflyttade valloner, trycktes 1888 i en belgisk tidskrift. Det är obekant var listan finns idag.633 En förteckning över anställningskontrakt finns i tredje delen av Lindbloms arbete634 och hos Appelgren hänvisningar till i vilken kartong i Leufstaarkivet som respektive kontrakt finns. Med en asterisk * betecknas att familjen inte nämns 1655 men däremot 1672 och 1694. I två fall (Bonnevier och Muskin) nämns släkten endast 1694. Siffran efter brukets namn anger antalet mantalsskrivna. Jag har inte i det här sammanhanget räknat med anteckningar i kolumner för drängar, pigor eller övriga kategorier som inte med säkerhet hör till familjen. Det kan därför finnas vissa skiljaktigheter i förhållande till de siffror som förekommer om vallonernas antal i huvudtexten. Det är alltså de valloner som kan identifieras som nämns här. Det finns ibland ytterligare några valloner mantalsskrivna under rubriken ”fransoser” och då speciellt i 1655 års mantalslängd som nämns endast med förnamn och därför inte kunnat identifieras. ---------------- 631 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder. RA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E I a:14. ULA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E IX:7. ULA. 632 Appelgren 1968. Lindblom 1989, 1990, 1992. 633 Pehrsson 1905, s. 63-64. Lindblom 1992, s. 15. 634 Lindblom 1992, s. 165-174. Mer uppgifter om denna släkt finns i Källan: Tore Hållander Vägen in i sockenkyrkan De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636-1693 1999, digitalt 2002 http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf

371

Grenier / Grenier « skrivet: 2013-12-25, 13:19 »

Grenier Kolaren Colas Grenier flyttade in till Sverige 1633. (Norrköpingslistan) 1655: Åkerby 2 1672: Åkerby 2 1694: - Bilaga 1. Vallonfamiljerna i Dannemora bergslag Uppgifterna nedan utgör en sammanställning av mantalsskrivna valloner i Dannemora bergslag 1655, 1672 och 1694.631 Jag har själv samlat ihop uppgifterna ur mantalslängderna medan den korta karakteristik som följer efter varje släktnamn grundar sig på ett studium av Erik Appelgren, Vallonernas namn} och Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet.632 Inom parentes har jag angivit källor som nämns hos Appelgren och Lindblom. Durbuybrevet från 1626 och Aubleybrevet från 1636 innehåller vart och ett en lång rad namn på utvandrare. Breven liksom Norrköpings journaler och Finspångs journal finns i Leufstaarkivet på Riksarkivet. Norrköpingslistan från 1633, som innehåller en lång rad namn på inflyttade valloner, trycktes 1888 i en belgisk tidskrift. Det är obekant var listan finns idag.633 En förteckning över anställningskontrakt finns i tredje delen av Lindbloms arbete634 och hos Appelgren hänvisningar till i vilken kartong i Leufstaarkivet som respektive kontrakt finns. Med en asterisk * betecknas att familjen inte nämns 1655 men däremot 1672 och 1694. I två fall (Bonnevier och Muskin) nämns släkten endast 1694. Siffran efter brukets namn anger antalet mantalsskrivna. Jag har inte i det här sammanhanget räknat med anteckningar i kolumner för drängar, pigor eller övriga kategorier som inte med säkerhet hör till familjen. Det kan därför finnas vissa skiljaktigheter i förhållande till de siffror som förekommer om vallonernas antal i huvudtexten. Det är alltså de valloner som kan identifieras som nämns här. Det finns ibland ytterligare några valloner mantalsskrivna under rubriken ”fransoser” och då speciellt i 1655 års mantalslängd som nämns endast med förnamn och därför inte kunnat identifieras. ---------------- 631 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder. RA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E I a:14. ULA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E IX:7. ULA. 632 Appelgren 1968. Lindblom 1989, 1990, 1992. 633 Pehrsson 1905, s. 63-64. Lindblom 1992, s. 15. 634 Lindblom 1992, s. 165-174. Mer uppgifter om denna släkt finns i Källan: Tore Hållander Vägen in i sockenkyrkan De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636-1693 1999, digitalt 2002 http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf

372

Gierck / Gierk / Jierck / Jierk / Gerquin / Gierck / Gierk / Jierck / Jierk / Gerquin « skrivet: 2015-02-13, 20:56 »

Postat söndagen 10 december 2000 - 14:23 Ingrid Nilsdotter Gierck född 1714 24/3 i Fjellbo, Hällefors, död 1799 2/2 i Grythyttan, bosatt Jeppetorp, Grythyttan. Gift 1745 25/3 med Erik Nilsson (inte Nils Eriksson) född 1710 14/1 i Grythyttan. Jag har tre barn antecknade Nils född 1745 21/6, Helena 1747 4/4 och Erik 1754 29/7 alla födda i Grythyttan. Ingrid Nilsdotter Gierck är min mf ff ff syster och hon är dotter till Nils Larsson Gierck född ca 1683 i Fjellbo, Hällefors, död 1736 18/4 gift 1710 6/12 med Ellika Persdotter född ca 1678 i Vaskbäcken, Grythyttan, död 1748 26/10 i Fjellbo, Hällefors. Nils Larsson Gierck född ca 1683 är son till Lars Larsson Gierck född ca 1647 i Fjellbo, Hällefors, död 1727 11/4 ibm, nybyggare, timmerkarl gift 1682 med Margareta Fransdotter född ca 1652 i Östra Torpen, Hällefors, död 1739 30/4 ibm. Ellika Persdotter född ca 1678 är dotter till Per Bengtsson, brukare i Vaskbäcken, Grythyttan gift med Ingrid Eriksdotter född ca 1650 i Finhult, Grythyttan död 1741 20/10 i Vaskbäcken. Källa: ----- Postat torsdagen 21 juni 2001 - 23:00 Jan Nilsson Bilock Silvergruvan. Gift 17551015 med pigan Anna Olofsdotter och hade en dotter Catarina Jansdotter f 17580328 i Hjulsjöhöjden. Källa: ----- Postat torsdagen 21 juni 2001 - 23:45 Daniel Danielsson Bilock född 1750 som ana, hans far hette Daniel Nilsson Gierck, född 1721. Denne Daniel Danielsson antog namnet Bilock. Hans familj hade anknytning till Silvergruvan. Källa: ----- Postat söndagen 24 juli 2005 - 10:50 Min anfader Daniel Nilsson (Gierck) f 1750 blev fosterson hos Jan Biloch f ca 1698 död 1754 vid Silvergruvan i Hällefors och hans hustru Lena Persdotter f 1709 i Åskagen i Kroppa död 1791 vid Silvergruvan, vilken gifte om sig med Nils Göransson, som i sin tur kallade sig Biloch. Vet du något om denne Jan Biloch f 1698 och var han kommer in bland dina Bilochar? Varför byttes namnet Gierck ut mot Biloch. Hade släkterna något samband? Detta har jag funderat över i 30 år. Har du eller någon annan någon förklaring eller teori?? Carin Källa: ----- Postat torsdagen 11 november 2004 - 09:43 Någon ledtråd till varifrån namnet Gierck kommer? Jag har inte hittat någon under mina 35 år som släktletare. Källa: ----- Postat torsdagen 11 november 2004 - 11:31 Smeden Hans Gerquin fanns 1625 vid Finspång (E). Hammarsmeden Hans Göransson Gierck f. ca 1645 fanns runt 1700 vid Hagby hammare i Nora (T). Jockum Geriche. Plåtslagare i Jönköping 1644. Lars Larsson Gierk f. ca 1647 i Fjällbo, Hällefors (I). Några samtida som kan vara släkt, men jag har inga samband ännu. Källa: ----- 20150212: Nora hammarsmedsting 1656 19/2 Närvarande: Åldermän: Henrik Sarvesson och Johan Gierk. Mästersmeder: Mäster Caspar Frumerij, Hans Brunswik Källa: ----- Örebro hammarting 1667 9/9 Närvarande: Åldermän M:r Johan Gierk. M:r Mattias Bertilsson. Bisittare, M:r Lars Persson vid Kåfallet, M:r Johan Antonsson. M:r Kasper Opperman, M:r Herman Schult. ----- Postat onsdagen 20 februari 2008 - 15:04 Jan Olofssons f ca 1740 föräldrar: Olof Andersson f ca 1700 i Björksjön, Hjulsjö, död 1782-03-02 i Nätsjön Hällefors, gift 1738-06-25 med Katarina Andersdotter f ca 1715 i Långbanshyttan, Fernebo död ca 1773 i Nätsjön Hällefors Olof Anderssons f 1700 föräldrar: Anders Larsson, Björksjön, Hjulsjö, död ca 1728 där gift 1692-12-29 med Kerstin Persdotter f>1670 i Björksjön död ca 1733 ibm. Kerstin Persdotters föräldrar: Per Andersson död ca 1683 och Ingeborg Svensdotter Gierck död ca 1676. Hon är dotter till Sven Geriksson. --- Anna Catarina Andersdotters f 1739-12-11 i Nätsjön, Hällefors. Föräldrar Anders Schwartz f 1713-10-14 i Gruvan, Hällefors gift med Brita Jansdotter f ca 1713 i Långbanshyttan, Fernebo död 1778-11-12 i Hällefors. Anders Schwartz d y är son till Anders Schwartz d ä f ca 1672, Gruvan, Hällefors gift 1713 med Margareta Andersdotter f ca 1669 i Norge? död 1762-02-11 i Hällefors. Anders d ä:s föräldrar kan eventuellt vara Anders Olofsson och Kerstin Olofsdotter. Källa: ----- Postat torsdagen 10 maj 2001 - 15:10 Modern till Katarina Hansdotter heter Kerstin Nilsdotter Gierck, född 1722-07-18 i Fjällbo, Hällefors. Död 1770-05-05 i Silvergruvan, Hällefors. Fadern heter mycket riktigt Hans Fransson. Född 1723-08-01 i Östra Torpen, Hällefors. Död 1773-09-23 i Hedgårdarna i Hällefors, han var sockenskomakare. ----- DISBYT-bidrag: Stig Geber: Familjeöversikt för Daniel Nilsson Gierck Far: Nils Larsson Mor: Ellika Persdotter Daniel Nilsson Gierck f 1718 Hällefors, Örebro län levde 1745 Grythyttan, Örebro län; v 1745 Grythyttan, Örebro län levde mellan 1749 och 1753 Hällefors, Örebro län; levde mellan 1754 och 1758 Hällefors, Örebro län; d 1758 Hällefors, Örebro län bg 1758 Hällefors, Örebro län Gift med Katarina Matsdotter f 1715 Grythyttan, Örebro län; v 1745 Grythyttan, Örebro län; d 1789 Hällefors, Örebro län; bg 1789 Hällefors, Örebro län Barn: Olof Danielsson f 1746 Hällefors, Örebro län; dp 1746 Hällefors, Örebro län; d 1747 Hällefors, Örebro län; bg 1747 Hällefors, Örebro län Katarina Danielsdotter f 1748 Hällefors, Örebro län; dp 1748 Hällefors, Örebro län; d 1815 Grythyttan, Örebro län Daniel Danielsson Biloch f 1750 Hällefors, Örebro län; dp 1750 Hällefors, Örebro län; v 1771 Hällefors, Örebro län; levde 1780 Hällefors, Örebro län; levde 1828 Hällefors, Örebro län; d 1828 Hällefors, Örebro län; bg 1828 Hällefors, Örebro län ------- Jan Eurenius: Familjeöversikt för Ingeborg Svensdotter Gierk Sven Gierk d 1665 Hjulsjö, Örebro län Ingeborg Svensdotter Gierk v 1669 Hjulsjö, Örebro län d 1676 Hjulsjö, Örebro län Gift med Per Andersson v 1669 Hjulsjö, Örebro län; d 1683 Hjulsjö, Örebro län Barn: Kerstin Persdotter f 1676 Hjulsjö, Örebro län; v 1692 Hjulsjö, Örebro län; d 1733 Hjulsjö, Örebro län ----- Kent Sundqvist: Familjeöversikt för Hans Gierk Hans Gierk d 1731 Kolbäck, Västmanlands län Gift med Sepulta Nn d 1726 Kolbäck, Västmanlands län Barn: Daniel Gierck Relation med ? Barn: Daniel Danielsson Gierck f 1721 Hällefors, Örebro län d 1758 Hällefors, Örebro län Gift med Katarina Matsdotter d 1789 Hällefors, Örebro län Barn: Daniel Danielsson Bilock f 1750 Hällefors, Örebro län; d 1828 Hällefors, Örebro län Jörgen Hansson Gierk d 1737 Fellingsbro, Örebro län ----- Familjeöversikt för Jörgen Hansson Gierk Hans Gierk d 1731 Kolbäck, Västmanlands län Sepulta Nn d 1726 Kolbäck, Västmanlands län Barn: Jörgen Hansson Gierk d 1737 Fellingsbro, Örebro län Gift med ? Omgift med Maria Hansdotter Barn: Joakim Jörgensson Gierk f 1737 Fellingsbro, Örebro län; d 1738 Östhammar, Uppsala län ----- Kerstin Malm: Familjeöversikt för Nils Andersson Gierk Nils Andersson Gierk d 1707 Grythyttan, Örebro län Gift med Kerstin Svensdotter d 1706 Grythyttan, Örebro län Barn: Anders Nilsson v 1713 Grythyttan, Örebro län; d 1724 Grythyttan, Örebro län Jan Nilsson d 1752 Grythyttan, Örebro län ----- Wera Lewén: Familjeöversikt för Lars Larsson Gierck Lars Larsson Gierck f omkring 1647 Hällefors, Örebro län d 1727 Hällefors, Örebro län Gift med Margareta Fransdotter f omkring 1652 Hällefors, Örebro län; d 1739 Hällefors, Örebro län Barn: Nils Larsson Gierk f 1683 Hällefors, Örebro län; v 1710 Grythyttan, Örebro län; d 1736 Hällefors, Örebro län Gift med Ellika Persdotter f omkring 1678 Grythyttan, Örebro län; v 1710 Grythyttan, Örebro län; d 1748 Hällefors, Örebro län Barn: 1. Ingrid Nilsdotter Gierck f 1714 Hällefors, Örebro län; dp 1714 Hällefors, Örebro län; v 1745 Grythyttan, Örebro län; d 1799 Grythyttan, Örebro län Gift med Erik Nilsson f 1710 Grythyttan, Örebro län; dp 1710 Grythyttan, Örebro län; v 1745 Grythyttan, Örebro län Barn: Nils Ersson f 1745 Grythyttan, Örebro län; v 1770 Grythyttan, Örebro län; d 1792 Grythyttan, Örebro län; bg 1792 Grythyttan, Örebro län Helena Ersdotter f 1747 Grythyttan, Örebro län Erik Ersson f 1754 Grythyttan, Örebro län 2. Daniel Nilsson Gierck f 1721 Hällefors, Örebro län; d 1758 Hällefors, Örebro län (Meddelandet ändrat av simson 2015-02-13 21:01)

373

Fassing / Fassing « skrivet: 2013-04-13, 22:40 »

Om Rollof Fassing Yrke: Bokhållare i Högfors bruk, Västerfärnebo -------------------------------------------------------------------------------- Född omkring 1632 i Dunker (D) Död omkring 1702 livslängd: kanske 70 år. -------------------------------------------------------------------------------- Namnet Rodulphus stavas olika, ibland Rollof, Roloff. Den 31 januari 1656 är Fassingh, Rodulphus Francisci, Södermanland inskriven vid Uppsala universitet enl. matrikel band 1, sid. 146. Härav bör man kunna anta att han är född ca 1635-1642, troligtvis med dragning åt det senare årtalet. Då endast omkring 14 år gammal. År 1666-1668 är han dopvittne i Dunker. År 1666 i september, är även hustru Susanna Piett dopvittne för barn från bruket i Dunker. Detta är, förutom namnmönstret inom familjen, indicium för att Roloff är gift med Susanna Piett. Att han är svärson till Jacob Piett framgår bl.a av bergs- och hammartingsprotokoll 1682 25-28/9 i Bergskollegii Advokatfiskalens arkiv EIIj:1 i RA. Jacob Piett död 1675 3/3 och hans hustru Catharina Derhey död 1676 23/4 vid Björndams bruk, Dunker. Från år 1669 är Roloff Fassing bruksförvaltare vid Högfors bruk,Västerfärnebo. Enl. Kopparbergs läns dombok blir han år 1675 avsatt från denna befattning. Orsak härtill var möjligen falsk angivelse från hustrun till en av brukets anställda. I hfl. 1679-1680 för Grangärde socken återfinns hela familjen vid Ludvika bruk. Roloff står fadder för barnbarnet Elsa Girenia den 18 november 1697 då hon christnades i Kärrbo församling. En uppgift säger att han avled mellan 1702-1708 i Sollentuna. Se: http://gw3.geneanet.org/overenger?lang=sv;p=rollof;n=fassing http://gw3.geneanet.org/overenger?lang=sv&m=A&p=rollof&n=fassing&sosab=10&color= &parents=on&siblings=on&rel=on&marr=on&children=on&comm=on&asc=on&src=on&v=1&t=P -------------- Gunnar Cederholms bidrag i DISBYT: Familjeöversikt för Roloff Fassing Far: Francois Fassin f omkring 1590 Belgien d 1652 Dunker, Södermanlands län Mor: Anna Herou d efter 1670 Dunker, Södermanlands län Roloff Fassing f omkring 1632 Dunker, Södermanlands län Gift med Susanna Piett d efter 1711 Stockholm, Stockholms län Barn: Susanna Fassing f 1669 Västerfärnebo, Västmanlands län; d 1670 Västerfärnebo, Västmanlands län Magdalena Fassing f 1671 Västerfärnebo, Västmanlands län Rollof Fassing f 1672 Västerfärnebo, Västmanlands län Joris Fassing f 1673 Västerfärnebo, Västmanlands län; d 1732 Stockholm, Stockholms län Jacob Fassing f 1675 Västerfärnebo, Västmanlands län Johan Fassing f 1677 Norrbärke, Dalarnas län; d 1747 Irsta, Västmanlands län Gustaf Fassing f 1679 Grangärde, Dalarnas län; d 1741 Gryt, Södermanlands län Alexander Fassing d 1691 Dunker, Södermanlands län Frans Fassing v 1698 Lungsund, Värmlands län; d 1714 Lungsund, Värmlands län; bg 1714 Lungsund, Värmlands län Anna Fassing d 1710 Stockholm, Stockholms län Catharina Fassing d 1727 Gryt, Södermanlands län -------------------------------------------------------------------------------- ---------- Enligt Norns bruksförsamling DII:1 (1688-1742) s.106: Anno 1673 Christnades: Dom 3 Adventius H:r Giles Geijers barn Carl. Testes: Roloff Fassing, Zacharias Ramsteen, Olaus Agorelius, Hust: Kerstin Matz Påls, Hust: Maria O. Agorelius, J: Ingeborg Muur.

374

Durieu / Dyriö / Durieu / Dyriö « skrivet: 2014-09-23, 00:36 »

Om . Om Durieu, Dryh, Derheu (Derhay, de Rheux) och Drögh. (Meddelandet ändrat av simson 2014-09-23 00:38)

375

Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2015 « skrivet: 2013-01-24, 20:48 »

Hej alla släktforskare Letar efter uppgifter om en Maria Dubois född i Uppsala år okänt död 1704 Njurunda Gift med Colas Grenier född i Belgien död 1664 de får en son Frans Claesson Garnie född 1638 Någon som vet något om Marias föräldrar och bakåt Med vänliga hälsningar Christian

376

Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013 « skrivet: 2011-07-07, 14:39 »

Arnold, en rättelse här. Uppgiften om Jacon Duboo i mtl 1642 i Lövsta bruk kan jag inte hitta under Österlövsta socken. Tidigaste mtl är från 1642 och i Österlövsta under Bruksfolck hittar jag ingen Jacon Duboo. Och inte rubrik Francoserna heller. Sidan är under Bruksfolck längst ner mycket klottrad, men Francoserna eller namnet Jacob Duboo kan inte läsas. Det står inte där vad jag kan se. Det finns inte där eller på nästa sida. Lövsta bruksfolk i Österlövsta är på Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/1 1642, bildid: A0003509_00602 Jag går till 1642 i Österby I mtl för Film 1642 finns på sidan som följer efter Bruksfolk rubriken Francoserna. sidan är Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/1 1642, bildid: A0003509_00595 Och här är inte så lätt att läsa ut vad det står, bokstäverna är tjocka, men med lite vett och vilja och tålamod kan man förhoppningsvis läsa något här. Bra vore om materiallet scannades om, jag tror man kan få till det mer lättläsligt.



sita två raderna kom inte med. På följande sida står Huusfolck. Står det Jacob Storkollars måg? På 12e raden. Ingen man och hustru, men måg och hustru hon står efter mågen på motsatta sidan, spalterna fortsätter in på den, så hon kom inte med i klippet på bara denna sidan Hustrun är väl en dotter, men står inte under dotter, eftersom hon är hustru till mågen här. Också tycker jag det kanske stå Marten Smelter på rad 19. Här är några Kollare men namnen är svåra att läsa. Men Namnet Duboe, Dubois eller liknande har jag ännu inte kunnat se i denna mtl i Österby. Mantalslängder från 1642-1820 finns på Riksarkivet/SVAR, det är därifrån jag klippt detta. Jag hittat Jacop Duboo i mtl 1643 för Löfsta Sochn under Francoserna wijd Löfsta Bruck på Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/2 1643, bildid: A0003510_00500 det står alltså under Löfsta socken som följer direkt efter Tegelsmora och står inte under Österlövsta. Lövsta socken står inte sökbart i 1643 års mantalsregistret Eva Meddelandet ändrat av zoom 2011-07-07 14:44 Meddelandet ändrat av zoom 2011-07-07 16:06

377

Drugge / Drougge / Drugge / Drougge « skrivet: 2008-04-30, 21:14 »

Hej Benny. Anders Drugge f. 23/2 1708, d. 1764 Söderfors Uppsala län gift med Katarina Söderström f. 1714 d. 1757 Söderfors Uppsala län, Anders far var Peter Lovisson Drugge f. 1678, Ramundeboda, Närke d. 15/3 1730 och Anders mor var Lisken Hansdotter f. 1685 Nedra Ullared, d. 1764 Söderfors Uppsala län. Peter Lovissons far var hammarsmed Lovis Drugge f. på Markebäck 1650-talet vars far var Johan (Jean) Drugge f. i Vallonien, Belgien. Lisken Hansdotters far var Hans Östensson och hennes mor var Ingeborg Larsdotter. Drugge Lovisson, Peter 1678?-1730 Född omkring 1678 i Lassåna bruk, Ramundeboda (T). Peter (Petter, Per, Pelle, Pählle) Lovisson (Lowitzon, Lovesson, Loesson, Lofwesson) Drugge (Drogge) Peter Lovisson Drougge är kärande vid hammartinget i Filipstad 1712-05-16, i en tvist om bortsmitt järn. [Se Släkten Drugge NJ] Kolpojke 1699 i Lassåna bruk, Ramundeboda (T). Flyttade omkring 1699 från Lassåna bruk, Ramundeboda (T) till Dömle bruk, Nedre Ullerud (S). Dräng (troligen till brodern Johan) mellan 1699 och 1702 i Dömle bruk, Nedre Ullerud (S). Vid ett dop i Nedre Ullerud den 6 januari 1701 medverkar Mäster Johan Lovitzon och även brodern Petter Lovitzon Mästersven 1702 i Dömle bruk, Nedre Ullerud (S). Hammarsmedsmästare uppskattat 1710 i Dömle bruk, Nedre Ullerud (S). Flyttade beräknat 1710 från Dömle bruk, Nedre Ullerud (S) till Gårdsjö, Sunne (S). Flyttade beräknat 1711 till Rottnedal, Sunne (S). Flyttade före 1712-12-25 till Dömle bruk, Nedre Ullerud (S). Flyttade 1716-05-.. till Edsvalla, Nor (S). Flyttade före 1718-06-23 till Rottnedal, Sunne (S). Flyttade mellan 1721 och 1722 till Lesjöfors, Rämmen (S). Flyttade omkring 1722 till Gravendal, Säfsnäs (W). Flyttade 1728 till Söderfors bruk, Söderfors (C). Möjligen var han mellan 1728 och 1730 i Svanå (Sigulskvarn), Haraker (U). Hammarsmedsmästare 1730 i Söderfors bruk, Söderfors (C). Död 1730 i Söderfors bruk, Söderfors (C). Begravd 1730-03-15 i Söderfors (C). Lovis Drougge (Drygge). Född mellan 1639 och 1647 i Markebäck, Askersunds landsförs (T). Död 1717-01-04 i Undenäs (R). Hammarsmedsmästare mellan 1678 och 1693 i Lassåna bruk, Ramundeboda (T). Johan (Jean) Drougge (Droghe, Droggy). Född 16?? i Vallonien, Belgien. Smältare 1637 i Svanå (Sigulskvarn), Haraker (U). Smältare (smelter, smältarekolare) , ogift, 1638 i Höghfors, Västerfärnebo (U). Kolare omkring 1643 i Kungsbruket (Skyllberg), Lerbäck (T). Kolare mellan 1647 och 1658 i Markebäck, Askersunds landsförs Här kan du läsa om dina anor. ( i källorna ) Källor: http://www.folkbildning.net/~kenneth.drougge/slakt-filer/Html/0001/207.htm http://luleawebbplats.se/evabritts_arkiv/p5701fc20.html mvh Carina

378

Courtehou / Korthou / Courtehou / Korthou « skrivet: 2002-04-04, 20:51 »

Är det någon som har stött på detta namn i Stockholm under 1700-talet ellet 1800-talet Jag har hittat en Rachel Kortheu f.1766 i Stockholm, jag hittade henne i Frösunda (AB). MVH//LottaH

379

Cochois / Cochoy / Kosswa / Cosswa / Cochois / Cochoy / Kosswa / Cosswa « skrivet: 2010-05-22, 20:28 »

Fick veta att jag har anor till Pierre Cochois via Jakob Persson Stålbrännare Enligt smedskinvan 3 Hans son Bengt Jakobsson Stålbrännare, född 1711-06-08 i Stjärnsund, Husby sn, död 1743-07-26 i Stjärnsund, Husby, Smedskivan stannar vid Karl Vilhelm Sundmark,född 1833-10-06 i Stjärnsund, Husby Han är bror till Johan Bernhard Sundmark f 1845-01-05 som är min ffff Källa GiD:39.20.65300, [Kopparberg] Husby, AI:14A,Husförhör,1841 - 1851,193/0, Bild 207 av 227 Smed Skivan 3 Äldre papper från Uppsala Domkyrkoförsamling ano 1957

380

Carlier / Kaarle / Carlier / Kaarle « skrivet: 2001-03-16, 12:11 »

Hej! Jag har en Karl Karlsson Heikkilä Kaarle född 1688 död 1773-09-20 gift med Margareta Henriksdotter Strand född 1700, död 1771-04-14. I Boken Vallonernas Namn av Erik Appelqvist står det under släkten Carlier att det finns en nuvarande form; Kaarle. Är min ana Karl Karlsson Kaarle av vallonsläkten Carlier? Tacksam för upplysningar. MVH YOucef

381

Brunsvik / Brunswik / Brunsvik / Brunswik « skrivet: 2015-02-14, 14:05 »

Hammartingsskivan: Nora hammarsmedsting 1656 19/2 Närvarande: Åldermän: Henrik Sarvesson och Johan Gierk. Mästersmeder: M:r Caspar Frumerij, Hans Brunswik ----- DISBYT-utdrag: Styrbjörn Bergdahl: Barbro Hansdotter Brunswik barn födda omkring 1650 Hed, Västmanlands län; Gift med Johannes Olai Gryth f 1638 Näsby, Örebro län; d 1696 Hed, Västmanlands län Barn: Catharina Hedman Gryth f omkring 1650 Hed, Västmanlands län; v 1716 Järnboås, Örebro län; d omkring 1745 Västerås, Västmanlands län ----- Karin Modigh: Maria Eriksdotter Brunswik d 1661 Sankt Laurentii, Östergötlands län bg 1661 Sankt Laurentii, Östergötlands län Gift med Vallentin Jönsson Höckert v 1662 Sankt Laurentii, Östergötlands län ----- Niclas von Rothstein Maria Eriksdotter Brunswik d 1661 Söderköping, Östergötlands län Gift med Valentin Jönsson Höckert f 1634 Söderköping, Östergötlands län; v 1662 Sankt Laurentii, Östergötlands län; d 1691 Stockholm, Stockholms län ----- Hannelotte Kindlund Hans Brunsvik d 1620 Norrköping, Östergötlands län Gift med ? Barn: Erik Hansson Brunsvick levde 1658 Söderköping, Östergötlands län; levde 1665 Söderköping, Östergötlands län; d 1668 Söderköping, Östergötlands län Gift med Gertrud Göransdotter levde 1665 Söderköping, Östergötlands län; d 1666 Söderköping, Östergötlands län; bg 1666 Söderköping, Östergötlands län (****) ; Barn: Margareta Eriksdotter Brunsvik d 1689 Västervik, Kalmar län Gift med Knut Månsson f 1624 Hallingeberg, Kalmar län; 1648 Härad, Södermanlands län; bg 1689 Västervik, Kalmar län Barn: Carl Knutsson Lagerblad f 1656 Vimmerby, Kalmar län; d 1693 Ukna, Kalmar län Katarina Knutsdotter d 1733 Djursdala, Kalmar län; bg 1733 Djursdala, Kalmar län Gift med Erik Gyllenbreider f beräknat 1627 Gamleby, Kalmar län; levde 1663 Hallingeberg, Kalmar län; d 1707 Djursdala, Kalmar län Barn: Margareta Gyllenbreider f beräknat 1683 Djursdala, Kalmar län; levde 1717 Hallingeberg, Kalmar län; d 1745 Locknevi, Kalmar län Gift med Israel Persson Hallberg f omkring 1676 Gärdserum, Östergötlands län; d 1757 Locknevi, Kalmar län Barn: NN Israelsson f 1718 Locknevi, Kalmar län Katarina Israelsdotter f 1720 Locknevi, Kalmar län; v 1742 Locknevi, Kalmar län; d 1779 Locknevi, Kalmar län Per Israelsson f 1722 Locknevi, Kalmar län Michael Israelsson Hallberg f 1725 Locknevi, Kalmar län

382

Borteij / Borteij « skrivet: 2015-02-19, 08:26 »

Inskrivningstid 1679 Claes Jönsson Borteij. Yrke: Muskötmakare. Ej i MB(=Mästarboken) enligt 1720 års generalmönsterrulla. Gesäll 4/6 1677. http://jbgf.se/socknar/hakarp/foretag/smeder/langder/m-43-69.htm Se också:

383

Boivie / Bevi / Boivie / Bevi « skrivet: 2013-03-10, 14:32 »

I ett inlägg anges ännu en möjlig Jost Jostsson Dickman/Dijkman/Dikman vid Lummelunda bruk: Masmästare Jobst Jobstsson Dickman f. ca 1604 som var masmästare vid Lummelunda bruk på Gotland 1683 . Gift med Brita ? , nämnd 1656-1663 i längderna. Alla upplysningar om denna släkt mottages med tacksamhet eftersom min egen släkt härstammar ur denna brukssläkt med eget släktnamn Wikström för 300 år sedan då Dickmännen bl.a. vistades vid Fagervik bruk i Ingå socken i sydvästra Finland. ----------------------------------------------------------------- En släkt Dichman finns i Västervik, för övrigt anor till min äldste son. ----------------------------------------------------------------- Skulle möjligtvis jobst vara en felläsning för Jost eller Jon? Det finns nämligen folk på under tidigt 1600-tal med någon sorts koppling till Lummelunds bruk med bla. namnet Jost och Jostsson. Ett annat alternativ skulle kunna vara Jon Jonsson. (se utdrag ur mantalslängd för Lummelunds bruk 1698 nedan) Kan Du precisera Dina källor lite tydligare? Mvh/JL Mtl 1698: Bruksfolk: Skrivaren Bengt Ahlberg, gift Hammarsmeder: Lars Ersson, gift Claes Mineur (vallon) Jonas Jonsson Klensmed: Johan Dedekind, gift Hillebrandt Möller, gift Kolare: Wilhelm Johansson Per Olsson Thomas Hansson /bor vid Tystebols i Stenkyrka/ Per Andersson Körare: Johan Galahn (vallon) Erik Olofsson Erik Nilsson Dagvärkaren: Nils Mickelsson Kolbärare Olof Olofsson Mons Wilhelm Facht Klockaren Jacob Thomasson Ord Båtsman Rasmus [Nytter] Dito Per Myre Inhyses: Änkan Ingrid Gudmundsdotter. Anders Ströms änka på Bruket. Nils Qwie En gammal förpassad Båtsman, blind, men hustrun frisk, äger eljest intet. (Meddelandet ändrat av simson 2013-03-10 14:37)

384

Bertheau / Berthau / Berto / Bertå / Bertheu / Barthau / Bertheau / Berthau / Berto / Bertå / Bertheu / Barthau « skrivet: 2015-04-06, 22:42 »

----- http://www.vallon.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=11&post=1559#POST1559 ----- Om Albert Bertheau http://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=A_O&PageSize=100&EndastDigitaliserat=Fa lse&AvanceradSok=true&Ort=Lule%C3%A5+kommun&FacettFilter=register_facet%24Folkr% C3%A4kningar%2FFolkr%C3%A4kning+1900%3A&page=33&postid=Folk_108763810&tab=post ----- Bidrag från DISBYT: Stig Geber: Familjeöversikt för Maria Dandanell Far: Nicolas Dandanell bg 1683 Film, Uppsala län Mor: Anna Couvreau Maria Dandanell f beräknat 1613 Belgien Gift med Jean Berto d 1658 Österlövsta, Uppsala län Barn: Michael Bartou/Barto v 1683 Forsmark, Uppsala län Gift med Katarina Bevi ------------------------------------ Ove Renger: Nicolas (Klas) Dandenell bg 1683 Film, Uppsala län Maria Klasdotter Dandenell v 1663 Österlövsta, Uppsala län d 1704 Österlövsta, Uppsala län Gift med Jean Bertou d 1660 Österlövsta, Uppsala län Barn: Mikael Bartou v 1683 Forsmark, Uppsala län Gift med Katarina Benoitsdotter Bevi v 1683 Forsmark, Uppsala län Omgift med Per Samuelsson v 1663 Österlövsta, Uppsala län ------------------------------------ Åsa Tegelberg: Familjeöversikt för Maria Dandanell Far: Nicolas Dandanell d 1683 Film, Uppsala län Maria Dandanell d 1704 Österlövsta, Uppsala län Gift med Johan Bertou d omkring 1658 Österlövsta, Uppsala län ------------------------------------ Jan Olsson: Familjeöversikt för Michel Berteau Far: Johan Bertheau d omkring 1658 Österlövsta, Uppsala län Mor: Maria Nicolasdotter Dandenell d 1704 Österlövsta, Uppsala län Michel Johansson Berteau v 1683 Forsmark, Uppsala län Gift med Katarina Benoitsdotter/Bönnesdotter Boevie v 1683 Forsmark, Uppsala län ----- Benoit Boevie bg 1684 Forsmark, Uppsala län Gift med Maria Goffeng d 1704 Forsmark, Uppsala län Barn: 1. Katarina Boevie v 1683 Forsmark, Uppsala län 2. Karl Boevie d 1708 Forsmark, Uppsala län Gift med Sara Antonsdotter Francois Barn: Katarina Boevie dp 1677 Forsmark, Uppsala län; d 1710 Stockholm, Stockholms län Elisabet Boevie f 1681 Forsmark, Uppsala län Anna Boevie f 1683 Forsmark, Uppsala län Sara Boevie f 1685 Forsmark, Uppsala län; d 1686 Forsmark, Uppsala län Karl Boevie f 1687 Forsmark, Uppsala län; d 1751 Stockholm, Stockholms län Maria Boevie v 1692 Forsmark, Uppsala län; d 1710 Stockholm, Stockholms län Johanna Boevie d 1741 Stockholm, Stockholms län 3. Benoit Bönne Boevie d 1742 Forsmark, Uppsala län Gift med Judit Personne d 1704 Forsmark, Uppsala län Barn: Maria Boevie bg 1683 Forsmark, Uppsala län Benoit Boevie f 1685 Forsmark, Uppsala län Frans Boevie f 1687 Forsmark, Uppsala län; v 1714 Forsmark, Uppsala län; d 1743 Forsmark, Uppsala län Johan Boevie f 1689 Forsmark, Uppsala län; d 1752 Norrköpings Sankt Olai, Östergötlands län Karl Boevie f 1691 Forsmark, Uppsala län Maria Boevie f 1694 Forsmark, Uppsala län Barbro Boevie f 1697 Forsmark, Uppsala län Philip Boevie f 1700 Forsmark, Uppsala län Mårten Boevie f 1702 Forsmark, Uppsala län; d 1702 Forsmark, Uppsala län Judit Boevie f 1704 Forsmark, Uppsala län Omgift med Margareta Svan d 1756 Forsmark, Uppsala län Barn: Helena Boevie f 1706 Forsmark, Uppsala län; d 1706 Forsmark, Uppsala län Margareta Boevie f 1706 Forsmark, Uppsala län; d 1706 Forsmark, Uppsala län Helena Boevie d 1708 Forsmark, Uppsala län Paul Boevie f 1708 Forsmark, Uppsala län Per Boevie f 1710 Forsmark, Uppsala län Benoit Boevie f 1718 Forsmark, Uppsala län; v 1740 Forsmark, Uppsala län; bg 1759 Forsmark, Uppsala län Karl Boevie f 1721 Forsmark, Uppsala län; d 1722 Forsmark, Uppsala län -------------------------------------------- Mark D Johnson: Albert Bertheau f omkring 1858 Luleå, Norrbottens län Gift med Siri Maria Kuylenstjerna f omkring 1857 Luleå, Norrbottens län Barn: Maria Katarina Kuylenstierna f omkring 1886 Helgarö, Södermanlands län Elsa Siri Bertheau f 1887 Helgarö, Södermanlands län; dp 1887 Helgarö, Södermanlands län; d omkring 1896 Säffle, Värmlands län Charlotta Alfa Thea Bertheau f omkring 1888 Törnsfall, Kalmar län Evalda Herma Alva Edith Kuylenstierna f omkring 1890 Törnsfall, Kalmar län Göran Albert Herman Uno Allan Bertheau f 1893 Botilsäter, Värmlands län; dp 1894 Ny, Värmlands län Albin Berndt Klaas Demas Erik Fritz Bertheau f 1895 Säffle, Värmlands län; dp 1896 Säffle, Värmlands län; 1896 Säffle, Värmlands län Ivan Herman Bertheau f omkring 1898 Säffle, Värmlands län ----- Runar Hortlund: Lovisa Carolina Bertheau f 1834 Piteå Stadsförsamling, Norrbottens län (f 1833 Norge, enligt Birgitta Modin-Gjerling) Gift med Jonas Moses Forsén Barn: Jonas Moses Forssén f 1868 Piteå Stadsförsamling, Norrbottens län; v 1934 Hortlax, Norrbottens län; d 1944 Piteå Stadsförsamling, Norrbottens län EMMA HILDEGARD FORSSÉN f 1866 Piteå, Norrbottens län, enligt Birgitta Modin-Gjerling

385

Anthoine / Anthoine « skrivet: 2013-12-25, 12:57 »

Anthoine Kolaren och köraren Jacques Anthoine flyttade in till Sverige 1626. (Durbuybrevet) Räckarmästaren Jean Anthoine kontrakterades 1627 i Liège. 1655: Österby 2, Gimo 2, Hillebola 2 1672: Lövsta 1, Österby 2 1694: - Bilaga 1. Vallonfamiljerna i Dannemora bergslag Uppgifterna nedan utgör en sammanställning av mantalsskrivna valloner i Dannemora bergslag 1655, 1672 och 1694.631 Jag har själv samlat ihop uppgifterna ur mantalslängderna medan den korta karakteristik som följer efter varje släktnamn grundar sig på ett studium av Erik Appelgren, Vallonernas namn} och Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet.632 Inom parentes har jag angivit källor som nämns hos Appelgren och Lindblom. Durbuybrevet från 1626 och Aubleybrevet från 1636 innehåller vart och ett en lång rad namn på utvandrare. Breven liksom Norrköpings journaler och Finspångs journal finns i Leufstaarkivet på Riksarkivet. Norrköpingslistan från 1633, som innehåller en lång rad namn på inflyttade valloner, trycktes 1888 i en belgisk tidskrift. Det är obekant var listan finns idag.633 En förteckning över anställningskontrakt finns i tredje delen av Lindbloms arbete634 och hos Appelgren hänvisningar till i vilken kartong i Leufstaarkivet som respektive kontrakt finns. Med en asterisk * betecknas att familjen inte nämns 1655 men däremot 1672 och 1694. I två fall (Bonnevier och Muskin) nämns släkten endast 1694. Siffran efter brukets namn anger antalet mantalsskrivna. Jag har inte i det här sammanhanget räknat med anteckningar i kolumner för drängar, pigor eller övriga kategorier som inte med säkerhet hör till familjen. Det kan därför finnas vissa skiljaktigheter i förhållande till de siffror som förekommer om vallonernas antal i huvudtexten. Det är alltså de valloner som kan identifieras som nämns här. Det finns ibland ytterligare några valloner mantalsskrivna under rubriken ”fransoser” och då speciellt i 1655 års mantalslängd som nämns endast med förnamn och därför inte kunnat identifieras. ---------------- 631 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder. RA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E I a:14. ULA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E IX:7. ULA. 632 Appelgren 1968. Lindblom 1989, 1990, 1992. 633 Pehrsson 1905, s. 63-64. Lindblom 1992, s. 15. 634 Lindblom 1992, s. 165-174. Källa: Tore Hållander Vägen in i sockenkyrkan De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636-1693 1999, digitalt 2002 http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf

386

Allmänt om medeltiden / Sveriges Medeltida Personnamn (SMP) « skrivet: 2005-02-12, 09:00 »

Jag har idag skickat följande e-post till nya forskningschefen Eva Brylla, med anledning av de urvalsförändringar som införts i det nyss utkomna häftet (Holmger-Ingeborg). Hej! Jag är sedan länge abonnent av nya häften av SMP. När jag började bläddra i häfte 14 blev jag dock snart mycket besviken. Ni har frångått den princip som varit rådande sedan ett antal häften, nämligen att vinnlägga er om att åtminstone ta med ett belägg för varje namnbärare, även för de vanligaste namnen. Denna princip höjde skriftens värde enormt och satte den i en annan division än t ex de äldre danska och norska motsvarigheterna. Varför i hela fridens namn har ni nu börjat rensa bort personer, och inte bara för de vanligaste namnen, utan för alla namn utom de allra mest ovanliga, som fortfarande har det välkomna +-tecknet efter sig. Namn efter namn, många med endast en halv spalt, noteras med den nesliga cirkeln! Personer saknas. Inte bara enskilda belägg utan ni raderar dem helt ur publikationen. Ni skriver i slutet av häftet att urvalsprinciperna har ändrats och skjuter förklaringen på framtiden. Är det resursbrist och minskade anslag som så ofta drabbar kulturbevarande institutioner idag? Då kan man ha en viss förståelse för beslutet om än inte stödja det. För den personhistoriskt intresserade har SMP nu blivit nästan oanvändbar, speciellt när man inte vet närmare hur ni gör urvalen. Hur ska man kunna använda denna skrift när man inte vet om ni raderat ut just den viktiga person som man letar efter? Skulle en lösning kunna vara att göra webbversionen fullständig? Denna form av publicering är billigare än trycka skrifter, förmodar jag. Mvh Anders Berg I väntan på svar, är det någon som vill spekulera i varför de gör denna förändring? SOFIs hemsida ger ingen information, vad jag kunde hitta. Det nya häftet är ännu inte tillgängligt på nätet.

387

Anund (Martinsson) Stut (kluven sköld med halvt oxhuvud och halv lilja) / Anund (Martinsson) Stut (kluven sköld med halvt oxhuvud och halv lilja) « skrivet: 2004-12-21, 00:24 »

Se uppgifter om denne man och hans hustru under rubriken Matts (Mattias) Humble.

388

Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Mecks « skrivet: 2009-12-24, 12:12 »

Endast en träff i DISBYT ger Mecks: Nummer 22320 i DISBYT Hans-Åke Sjöberg Ändringsdatum: 2003-12-07 Epost: hansake.sjoberg(at)voith.com -------------------------------------------------------------------------------- Dorotea Mecks f omkring 1520 Skokloster, Uppsala län Gift med Johan von Yxkull f omkring 1520 Skokloster, Uppsala län Adelheid von Yxkull f omkring 1545 Stockholm, Stockholms län

389

Schmiterlöw / Schmiterlöw « skrivet: 2014-10-29, 11:48 »

Javisst, jag renskriver det första ärendet nu!

390

Meck / Meck « skrivet: 2003-10-14, 15:48 »

Söker uppgifter om Gustaf Engelbrekt Meck, för Armemuseums räkning. Han var född 1765 19/6 och var gift med Inga Christina Wrangel af Fall. Han gifter sig med henne 1799 och tar tidigare samma år avsked från arm?n där han var kapten. Uppgifterna kommer från Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor. Efter 1799 saknas uppgifter om honom, förutom att han blir far till två döttrar födda 1800 och 1803 i Stockholm. Vi undrar främst: Vad händer efter hans avsked från arm?n 1799. Vad arbetar han sedan med? Får han fler barn? När dör han?

391

Marqvard, von / Äldre inlägg (arkiv) till 23 december, 2009 « skrivet: 2009-12-22, 22:24 »

Finns det någon som kan kika på en födelsenotis i Dalarö fs den 28/1 1841. I registret till Hfl för Livgardet till häst finns nämligen en Gardist Carl August Marqvart, född just detta datum i Dalarö fs. Jag undrar vem som är hans föräldrar. Si, i mantalet 1835 uppger Anna Catharina Lundberg, gift med Frans Gustaf v M's son, Artilleristen Carl Johan August M, att maken är kommenderad på Dalarö. I mantalet 1845 uppges följande Mannens vistande obekant. (Meddelandet ändrat av hjor 2009-12-22 22:25)

392

Leijel / Leijel « skrivet: 2010-03-12, 04:42 »

Adliga ätten LEIJEL, nr 1531, utdöd. Natural 1717-04-23 introd. 1719. Natural. och adopt. 1773-04-26. Utdöd 1799-05-16. Ätten anses hava gemensamt ursprung med en gammal skotsk baronetätt Lyel eller Lyell, med vilken den förde lika vapen. TAB 1. Adam Lyell. Amtman i köpingen Aberbrothock i Skottland. Gift med Pieria Brown, dotter av handelsmannen i nämnda köping Jakob Brown. Barn: Patrik Lyell. Amtman i Aberbrothock. Gift med Eufemia Simson, dotter av Jakob Simson i Aberbrothock och Janetta Rynd. Barn: Jakob Leijel, född 1612. Handlande och brukspatron. Död 1678 Se Tab. 2. David Leijel, född 1621. Handlande och brukspatron. Död 1676. Se Tab. 3. Henrik Leijel, född 1627. Handlande och brukspatron. Död 1710. Se Tab. 5. TAB. 2. Jakob Leijel (son av Patrik Lyell, Tab. 1), född 1612-09-10 i Aberbrothock i Skottland. Inkom 1638 jämte tre sina bröder till Sverige och blev handelsman i Stockholm samt brukspatron på Älvkarleö och Harnäs bruk, bada i Älvkarleby socken, Uppsala län. Död 1678-07-11 i Stockholm. Han fick 1655-03-15 från Skottland bördesbrev (numera förvarat i riksarkivet), som omtalar hans och hans bröders adliga härkomst. Gift 1:o 1644-01-01 med Margareta Eden, född 1627-04-18 i Uppsala, död 1653-12-13 i Stockholm och begraven i Nikolai kyrka därst. dotter av rådmannen Claus Eden, adlad Edenberg, nr 617, och hans 1:a fru Gertrud Sulchen. Gift 2:o 1655-03-11 med Barbara Maria Dress, född 1632-01-07? vid Gyttorp i Nora socken, Örebro län, död 1694-07-14 i Stockholm och begraven s. å. 19/8 i Nikolai kyrka därst., dotter av arrendatorn av Nora och Lindes bergslager André Dress från Frankrike och Elisabet Schaeij från Holland. Barn: 2. Adam Leijel, natural. Leijel, född 1658, död 1729. Se adl. ätten Leijel, nr 1533. TAB. 3. David Leijel (son av Patrik Lyell, Tab. 1), född 1621-08-04 i Aberbrothock i Skottland. Inkom 1638 jämte sina bröder till Sverige och blev handelsman i Stockholm samt brukspatron på Älvkarleö och Harnäs bruk. Död 1676-03-26 i Stockholm och ligger jämte sin fru begraven i familjegraven i Älvkarleö. Gift 1655 18/8 i Gävle med Catharina Honnon, född där 1635-06-20, död 1670- 81-18 Stockholm, dotter av handelsmannen i Gävle Hans Honnon, av skottsk härkomst, och Anna Grubb, av tysk börd. Barn: David Leijel, natural. Leijel, född 1660, död 1727. Se adl. ätten Leijel, nr 1532, Tab 1. Johan Leijel, född 1664. Borgmästare. Död 1744. Se Tab. 4. --------------------------- Här saknas dottern Anna Leijel gift med bruksbokhållaren, bruksarrendatorn och bergsfogden Anders Holm enligt: En kärlekssaga från 1600-talets Älvkarleby Jungfru Anna Leijels äktenskap med bergsfogden (Anders) Holm försatte kyrkoherden (Olof Hedsinius) ur tjänst http://www.ggfx.se/pics/nr3_2009_pdf.pdf

393

Lagerqvist / Lagerqvist « skrivet: 2011-11-03, 20:26 »

Om ursprungliga släkten Dryselius som sedan blir adlad Lagerqvist, nr 593, se

394

Drysell / Drysell « skrivet: 2015-04-04, 22:25 »

Adliga ätten Drysell nr 1711 ? 'Adlad 1719-12-23. ? 1740-04-12. TAB 1 Henrik Grelsson. Hauptman över Raseborgs grevskap i Finland. Gift med Rebecka Johansdotter, dotter av guvernementskamreraren Johan Jakobsson Trafvare och hans 2:a hustru samt syster till majoren Per Johansson Trafvare, adlad Trafverhielm och hovkamreraren Carl Johansson adlad Adlerfelt. Barn: . Carl Drysell, adlad Drysell. Se Tab. 2. TAB 2 Carl Drysell, adlad Drysell (son av Henrik Grelsson, Tabell 1), född 1671-04-15 på Raseborg. Krigskommissarie 1707. Fältkamrerare 1714. Generalkrigskommissarie. Adlad 1719-12-28. Död 1740-04-12 utan manliga avkomlingar och slöt således själv sin ätt. Gift 1716 i Stralsund med Sofia Maria Ruschenfelt, född 1690-05-06, död 176409-27 i Stockholm, dotter av kommendören Jonas Rusch, adlad Ruschenfelt och Elisabet Petersson. Barn: . Carolina Gustaviana, född 1717, död ogift 1743. Källor: Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. Kategori: Adliga ätter Källa: http://www.adelsvapen.com/genealogi/Drysell_nr_1711

395

Dickson / Dickson « skrivet: 2001-12-07, 14:54 »

Varifran kommer namnet Dickson?

396

Dahlepil / Dahlepil « skrivet: 2003-03-06, 22:34 »

Sven Linnartsson Dahlepil kornett sedan löjtnant vid Skånska kavalleriet nämnd 1669 och 1681 i en rättegång i bohuslän (han härstammade från bohuslän) Någon som har stött på honom? MVH CARY GUSTAFSSON

397

Boij, von / Boij, von « skrivet: 2015-02-13, 18:26 »

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Boij_nr_899 http://sv.wikipedia.org/wiki/Boij http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17875 http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17876 Hammartingsskivan: Skärmarboda extraordinarie hammarsmedsting 1650 10/7 Närvarande: Åldermannen Henrik Sarvesson till att rannsaka och avdöma tvisten emellan Anders Boijs tjänare Nils Hansson och Reinhold hammarsmed. § Trädde för rätten Nils Hansson och kärade till hammarsmeden Reinhold Henriksson hammarsmed den där uti 6 års tid tjänat för en hammarsmed uti Anders Henriksson Boijs hamrar, och framlade tvenne dokument, det första dat. Snavlunda bruk 10 april 1647, det andra dat. Snavl. 1 maj 1649, varutinnan Reinhold smed gör sig obligerat att smida gott och välslaget stångjärn av 27 pd tackjärn och med sin egen bekostnad därtill föreha kol också leverera efter de 27 pd tackjärn stångjärn 20 lpd efter densamma vikt såsom honom tackjärnet tillvägts. Nils Hansson är med Reinhold hammarsmed kommen till korta på 1061 ½ skpds tackjärn 129 ½ skpd såsom på senaste hammarsmedsting i Örebro förehades. Reinhold bekänner och inte nekar räkningen icke i sig själv vara rätt. Men föreger tackjärnet inte alltid var honom tillvägt, utan understundom var uppvägt av skrivaren och lagt utom boddörren, och alltså var oviss om det var fyllest vägt eller inte. Till det andra invänder Reinhold att vara orsaken att han inte kunde leverera av 27 pd tackjärn 20 pd stångjärn, utan ville bevisa tackjärnet inte var i sig självt gott som det eljest borde och skulle vara, icke heller skulle någon annan hammarsmed kunna komma där med till sin rätta vikt igen, efter den proportion som i kontraktet och vikten förmält är. Till det tredje säger Reinhold sig inte vilja på egen vikt smida, utan leverera så mycket stångjärn som han kunde bekomma av 27 pd tackjärn och inte vidare vara till egen vikt obligerad. Rättens enhälliga sentens och dom: Hammarsmeden Reinhold Henriksson betalar till sin husbonde så mycket han är kommen till korta. ----- Skärmarboda hammarting 1683 11-12/6 Närvarande: Åld:n mäst:r Gregor Gartner, mäst:r Erik Stigsson, mäst:r Mattis Bertilsson. Bisittarna Lars Hansson, Nils Andersson, Jakob Andersson, Per Nilsson. 12/6 s. 773v Uppvisades sal. h:r assessoren Jean Uttercloos änka fru Ingrid Boys fullmakt. ----- Lerbäck hammarting 1699 15/6 Närvarande: Sexmän, åldermannen mäst:r Anders Schult, mäster Petter Stockhus, mäster Mårten Eriksson Bång och Anders Månsson, Nils Gunnarsson i Brattfors hammar ursäktades för dess sjukdom. § Äskade ämbetet Johan Olofsson vid Hyttehammar, och Mattis Falleij vid Forsviks hammar, inläggandes för den första dess principaler h:r Lovijs De Geer 30 Dr koppm:t uti ämbetslådan, men för den senare Falleij caverade dess principal h:r Boy. ----- Lassåna hammarting 1706 4/6 Närvarande: Åldermän och bisittare mäster Petter Stockhus, m:r Tore Hansson, m:r Johan Karlsson, m:r Johan Mårtensson, m:r Nils Nilsson. Uti mäster Henrik Gilliussons sjukliga tillstånd tillförordnades Toll Persson Tolf vilken med hand på bok efter formuläret avlade sin bisittareed. Em § Absenterade sig bisittaren m:r Johan Karlsson, men omsider kom han så drucken in att han alls inte besked kunde göra för sig; som föranlät hammartingsrätten att förordna hammarsmeden mäster Staffan Karlsson istället, vilken med hand på bok avlade sin domareed, men Johan Karlsson androm till varnagel slogs i järn på väggen. § Lät bokhållaren Johan Henrik Statlander inteckna den fordran av 335 Dr 28 öre km:t som h:r von Boy hos hammarsmeden m:r Anders Schult ha skall, vilken smed arbetar vid Gryts hammar. ----- Lerbäcks bergsting 1709 16/6 Närvarande: Åldermän och bisittare M:r Nils Nilsson M:r Tore Hansson borta i annat bergmästaredöme Johan Mårtensson är i aktion begripen M:r Tolle Persson M:r Henrik Gilliusson M:r Johan Klasson Musqvin M:r Gillius Henriksson vid Lassåna vilka senare 2ne nu antagna och efter avsagd ed i rätten insatt blir. § Anbelangande den skuldfordran av 885 Dr km:t som brukspatronen h:r von Boij av före detta åldermannen m:r Anders Skult vid Gryt pretenderar, torde på Scholts inställande och anmodan till denna skulds eftergivande finnas benägen, eftersom till dess ersättande hos denne Skult såsom en gammal och i stor skuld insänkt man, ingen tillgång lär finnas, varför ock Skult utfäste att inom kort sig hos h:r von Boij anmäla. ----- Hällestad bergs- och hammarting 1715 4/7 Nämnden: Bisittarna Mäster Valentin Hansson, mäster Anders Jönsson, mäster Johan Lorentz, Jakob Falleij, Olof Bengtsson. Åldermannen mäster Frans Magnusson och bisittaren mäster Valentin Jönsson är sjuka. Kvarns hammar herr Johan Wictorin tillhörig, ingav specifikation på bruksfolket jämte uppsats på det de skyldiga är, näml. mästersven Karl Bonde Dr 44:13 Lärdräng Daniel Jakobsson Stakenberg Dr 32:21 som gör tillsammans 77 Dr 2 öre kopp:mt, som var förökad sedan förlidet år. Berättandes h:r Wictorin sig antagit till hammarsmed mäst:r Gillius Henriksson, uppvisandes dess erhållna avskedspass av h:r brukspatron Sebastian Tham, dat. Forsvik d. 1 oktob:r 1713, så ock kopia av bergmästarens h:r Erik Stockenströms frisedel av d. 21 oktob:r 1713, att vilken som denne Gillius Henriksson uti arbete antar, kommer årl:n för den skuld han häftar till sal. brukspatronen h:r Anton von Boijs sterbhus att betala 50 Dr kopp:mt, ingivandes h:r Wictorin kopia av det kontrakt han d. 22 april 1714 ingått med mäster Gillius Henriksson, varandes det även väl slutet emellan hammarsmeden Gillius Henriksson och lärogossen Anders Jonsson, att hädanefter bekomma för vart skeppd som smides 12 öre kopp:mt; Inspektoren h:r Henrik de Try begärde, att eftersom lärogossens Anders Jonssons fader Jonas Larsson är mästersven vid Rämninge hammar, att må bem:e gosse komma till Rämninge hammar, helst som h:r Wictorin ännu inte gett honom den vanliga städjan vid dess inskrivande som är 6 Dr kopp:mt; H:r Wictorin svarade, att fast gossen är inskriven vid Kvarns hammar, har ock utur ämbetslådan vid dess antagande och inskrivande åtnjutit 6 Dr kopp:mt, så vill han avstå bem:e gosse, där honom en annan i dess ställe forderligast förskaffas. Godegårds bruk: Hammarsmeden Erik Werre är skyldig 148 Dr 28 öre kopp:mt. Hammarsmeden Gillius Stockhus uppvisade sitt erhållna mästarbrev av åldermannen uti Närke Nils Nilsson, daterat d. 18 juni 1714. Sonstorps 2ne hamrar friherrinnan fru Märta Rosenstråhles arvingar tillhöriga, under arrende av inspektoren Sven Moo vilken tillstädes var, uppvisandes Madame Kristina Westers givna orlovssedel till mästersvennen Mattias Lovisson dat. Haddebo bruk d. 15 april 1715, där uti införs dess skuld, dåförtiden var 66 Dr 8 öre kopp:mt. Jämväl visades bokhållaren Stadlanders avsked av d. 4 augusti 1712, att Mattias Lovisson som arbetat vid Forsviks bruk är skyldig till sal. h:r Anton von Boys sterbhus 964 Dr 23 öre kopp:mt, på vilken skuld honom d. 11 septemb:r 1712 efterlåtet är årl. att betala 60 Dr kopp:mt, frågandes h:r Moo, om han på sådana orlovssedlar må anta denna Mattias Lovisson; men som Mattias Lovisson inte stod nämnd ibland det andra bruksfolket, som erhållit h:r bergmästare Erik Stockenströms tillståndssedel d. 21 oktob:r 1713; därför skall brev avgå till h:r bergmästare Stockenström. ----- Hällestad hammarting 1691 8/7 Nämnden: Åldermannen mäst:r Kristian Andersson Bisittarna m:r Arvid i Ysunda, m:r Johan Eriksson, m:r Zackris Valentinsson, m:r Lars Torstensson, m:r Nils Katt, m:r Frans Magnusson. §13 Hammarsmeden Lars Jonsson Broms tillfrågades var han tillhållit, sedan han kom ifrån bergslaget, han svarade hos åldermannen m:r Anders Schultz på Forsviks hammar, som tillhör h:r Anthoni Boy där han tjänat för dräng och fått i lön 16 öre kmt för vart skepp:d stångjärn han utsmitt, nu klagar han sig vara tjänstlös. (Meddelandet ändrat av simson 2015-02-14 12:35)

398

Kungliga släkter / Sofia Hellqvist - blivande prinsessa « skrivet: 2014-07-25, 00:09 »

Här berättar Ted Rosvall och Roland Skoglund om Sofia Hellqvists anor: Aftonbladet Här bloggar Ted Rosvall om Prinsessan och svinaherden

399

Kungliga släkter / Johan III:s anor « skrivet: 1999-02-13, 22:02 »

Jag skulle vara mycket intresserad av att få ta del av Johan III:s anor. Vet någon om var jag kan finna dessa samlade någonstans? Jag har tagit del av Gustav I:s (Erik XIV:s) anor här i Rötter, men dessa sträcker sig endast 14 generationer bakåt i tiden... Vidare generationer bakåt på fädernet och anor till Margareta Leijonhufvud är alltså av intresse.

400

Kungliga släkter / Erik XIV:s härstamning « skrivet: 2006-02-11, 17:09 »

Hej Hur säkert är det att 1. det funnits en person med namnet Bengt Snivil och att han är Birger Jarls farfar? 2. Erik XIV via sin mor härstammar från Birger Jarls dotter Ingeborg? (Primär)källor? Jo, jag har läst Christer Lindströms artikel i Släkthistoriskt Forum nr 3 2003 och även Erik XIVs anor i 14 generationer. Är det troligt, sannolikt eller bara möjligt? Med vänlig hälsning Ann-Mari

401

Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-05-10 « skrivet: 2010-03-10, 20:22 »

http://www.pbs.org/wnet/facesofamerica/ Faces of America med Henry Louis Gates Jr 4 entimmars program om släktforskning och genforskning. //Inger

402

Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-02-25 « skrivet: 2009-11-21, 13:36 »

Jättespännande med google wave, har sett filmen från seminariet med Google Map- bröderna,1,5 tim. Har använt mej av Google översättning ett tag nu, den är helt fantasktisk. Jag använder den mer eller mindre dagligen för översättning av olika språk till svenska, både för jobbet och inte minst för släktforskning i andra länder. Wave kommer helt klart att vara en tillgång för bl a kontakt med andra släktforskare i världen,språket är inget problem i framtidens e-post/diskussionsforum. Mvh Berit

403

Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-01 « skrivet: 2008-10-13, 08:09 »

Digital Microfilm, ett projekt från The National Archives (UK) för att tillhandahålla skannad mikrofilm. Man packar tydligen ihop bilderna i PDF:er som ska kunna laddas ned gratis.

404

Böcker & artiklar / Äldre inlägg (arkiv) till 31 juli, 2014 « skrivet: 2011-12-22, 05:39 »

Mittuniversitets kurs tillhör inte de kurser som utvärderats av HSV.

405

Uppdragsforskning / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-27 « skrivet: 2000-03-24, 12:48 »

Nu ska vi se om jag kan förklara det här så att till och med Carl begriper vad jag menar. Jag är inte professionell släktforskare utan släktforskning är ett fritidsintresse för mig, så är det nog för ganska många som skriver här i Anbytarforum. Därför skulle det aldrig falla mig in att ta betalt för den släktforskning jag utför även om jag inte forskar på min egen släkt utan för vänner och arbetskamrater. Därför tycker jag inte att min släktforskning till punkt och pricka behöver följa de direktiv som Släktforskarförbundet kan få för sig att utfärda för att bestämma vad de anser vara seriös släktforskning. Bara genom att utfärda sådana direktiv har Släktforskarförbundet missförstått sin uppgift, tycker jag. Men det är ju möjligt att jag missförstått Släktforskarförbundets intentioner med det s k körkortet och det skulle vara tacknämligt om Carl kunde visa på att mina farhågor om likriktning saknar grund. Emellertid tycker jag att de som säger sig vara professionella släktforskare och tar betalt för sin forskning bör få sina alster prövade på något sätt. Alla yrkesmän/kvinnor som gör reklam för sig är inte charlataner men några är tyvärr det och det gäller både hantverkare och släktforskare. Att amatörer med brist på tid och kanske också kunskap gör bristfälliga släktutredningar är kanske inte så svårt att förstå men att s k professionella släktforskare lämnar från sig ett dåligt jobb och dessutom har mage att ta betalt för det, det är faktiskt inte bra och det skulle kunna vara en uppgift för Släktforskarförbundet att göra något åt det. Det handlar inte om att censurera annonser men det handlar om att pröva de alster som annonsörerna utlovar. Särskilt svårt kan det egentligen inte vara om bara viljan finns. Med vänlig hälsning John i Veta

406

Avsaknad av källnoteringar i antavlor på webben / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2009 « skrivet: 2005-04-27, 23:53 »

Det har aldrig varit så lätt att få sin släktutredning publicerad, sedan internet och bredband gjort sitt intåg i vår vardag. Men hur ser dessa egentligen ut, ur ett källperspektiv? Jag har undersökt 145 antavlor (i olika format). Dessa har jag bedömt utifrån en tregradig skala: bra, medel och usel. (bra = god källhänvisning, tydlig angivning var en viss uppgift är hämtad. medel = källhänvisningar finns i viss mån, främst i formen FVD och om en uppgift inte kommer från kyrkoarkiven. ”FVDsjukan”. och usel = saknar helt källhänvisning.) Av dessa 145 antavlor fick hela 110st betyget uselt, medan endast sex fick bra!!! Det finns dock undantag: Nina Ringboms släktwebbplats, http://www.ninaz.com som inte enbart har bra källhänvisningar, utan även källutdarg i form av bilder. Seglar detta verkligen hur vi anger källor i våra baser? Det är svårt, om inte omöjligt att svara säkert på denna fråga, men om man utifrån det program jag själv använder, minsläkt. Det är också det program som flest antavlor är skapade med, 72st. Av dessa saknas källor i 46 antavlor, vilket motsvarar ca 2/3 av de med minsläkt skapade antavlorna. Detta kan säkert till stor del förklaras med att man kan välja att utelämna sina källor vid ett utdrag. Vad som därimot är mer allvarligare är att ca 1/3 (eller 23st) lider av FVDsjukan, då detta måste betyda att de sa inte för någon ordentlig källhantering. Att man i ett program kan, vid utdrag, utelämna en sådan sak som källnotering, är helt förkastligt! Hur det ser ut i andra program vet jag inte, då jag inte känner till hur dessa fungerar. Det jag vet är dock att det i Holger för närvarande inte går att ha en ordentlig källhantering och att Disgen visserligen har en bra utbyggd källhantering, men att dessa inte följer med vid utdrag (åtminstone till Html). Varför väljer då så många att inte ha med en källredovisning då de publicerar sina rön? För mig är detta en helt obegriplig att man väljer att inte ta med sina källor då man publicerar forskningsrön, det borde vara självklarhet att man för fram det underlag man bygger sina rön på. Hur skall annars andra kunna bedöma sanningsvärdet av de publicerade rönen? Jag kan endast komma på ett par tänkbara orsaker: kontroll; Man vill ha kontroll över var ens uppgifter kan tänkas hamna. Om man då inte publicerar källorna blir läsaren tvungen att ta kontakt. Men varför publicera överhuvudtaget? Dessutom borde det vara större chans att en kontakt etableras med källpublicering, då detta borde ge ett bättre intryck. utrymme; man kan att det tar för stor plats att även publicera källorna och att källorna tynger. Vad får man lära sig om ”källhantering” (källkritik och källnotering) i en nybörjarcirkel? Eftersom jag är en självlärd släktforskare, och således inte deltagit i dylik verksamhet, kan jag självklart inte uttala mig om detta. Om man dock ser till hur ämnet tas upp i en av de populäraste läroböcker, Släktforska Steg för steg, så kan manlätt få intrycket att det inte är ett av de populäraste ämnena att tala om. Vilket i så fall skulle förklara att det är ett nästan bortglömt kapitel av släktforskningen. Riktigt så dåligt tror jag dock inte att läget egentligen ser ut, dock ar det helt klart att det behövs talas mer om. Vilka krav ska man då kunna ställa på en källnotering? Lättbegripliga och entydiga; Alla skall begripa var en uppgift är hämtad. Korat och konkret; En källnotering på tio sidor är inte att rekommendera, å den riskerar att aldrig bli läst. En rekommenderbar längd är max två rader. Oförändlig över tiden; en källhantering som bygger på t.ex. SVAR:s kortnummer eller på Genlines Gid är inte lämpliga att använda, då detta enbart refererar till en specifikt källåtergivning, inte källan i sig. Hur skall man då skriva källnoteringarna? Hur man skriver själva noteringsringen beror mycket på typ av källa, men nedan följer en lista på hur man kan skriva För ministertalböcker (födda, vigda och döda) kan man skriva: Socken, typ, volymens årsomfång (arkivbeteckning) ex:Härslövs fb. 1860-1869 (C: . Att endast ange f, v, d eller hfl kan leda till en del missförstånd, dock kan det i vissa fall vara att rekommendera. Husförhörslängder och uppgifter ur det övriga kyrkoarkivet anges på precis samma sätt som ministertalböcker, dock bör här även sidan anges: Socken, typ, volymens årsomfång (arkivbeteckning) sidan. ex: Härslövs hfl 1861-1865 (AI:29) Sid.50. Övriga arkivarier anges med: förvarande arkivinstution, arkivets namn, volymtyp, volymens årsomfång (arkivbeteckning) sida eller annan identifiering ex: LLA, Rönnebergs häradsrätt, domb 1860 (AIa:103) VT§50. Tryckta källor anges med: författare: titel (tryckort tryckår) sidorna Hemby; Edith: Här är den bygden, härslöv genom tiderna (Helsingborg 1958) Sid. 113-119. För artiklar i tidskrifter här bör man ange författare, titel, tidskrift, utgivare, utgivningsår, nummer och sida t.ex.: Enochsson; Runa: Den gamla gravsten på Ödestu kyrkogård., SHF 1999#2(SSF) Sid.8-10. Internet har medfört att vi genealoger kan sprida vårt material på ett helt nytt sätt, vilket har sina positiva såväl som sina negativa sidor. Nätet är ett dynamiskt publikationsmedium, det är därför viktigt att vi ger hämtningsdatum (den kan ju ha ändrats till nästa gång). En bra modell för internathänvisningar är: författare, titel, adress stycke(utskriftsdatum). En större webbsida brukar ha ett antal stycken med en egen adress (hela sidans adress + #stycke). Ex: Leonardsson; Jonas: Källhänvisar, http://hem.passagen.se/leonardsson/div/kell.html#hur (2000-07-08). För uppgifter man får från annan forskare får man inte bara kopiera dennes källförteckningar, det är ju inte dina källor. Därför skall du ange denne forskare som källa. Vad gör att han har rätt? Detta är en bra modell för sådana källor: Datum forskare, bostadsort (adress eller e-postadress). Ex: 2000-02-10 Kalle Anka, Ankeborg ([email protected]). Dessutom skall man när möjlighet ges, kontrollera mot den källa som uppgiftslämnaren uppgett. För muntliga uppgifter bör man ange: uppgiftslämnaren, datum och intervjuaren t.ex.: Muntlig uppgift från Marit Larsson vid hennes samtal med Jonas Leonardsson den 1999-07-07 Arkiv i privata ägor Andra viktiga källor är sådana man hittar i sin byrålåda eller på faster Matildas vind. Dessa källor kan tex. vara: ett brev från någon släkting som emigrerat, farmors gamla dagbok eller den anteckningsbok som morfar nerteckna med de historier om släkten som han ofta hörde som barn. Ett par exempel på källhänvisningar till en källa i en privat samling: Brev: Vem som skickat brevet (var han sände brevet ifrån och när) vem som fick brevet (var denne bodde). (förvaringsplats och när) ex: Brev från Joakim von Anka(Ankeborg 1960) till Kalle Anka (Ankeborg), (förvaras 1975-01-01 hos Kalle Anka (Ankeborg)). Dagböcker: Vems dagbok, när den är skriven, datum för notisen eller annan identifiering så som t.ex.: sidan, förvaringsplats och när ex: Kajsa Ankas dagbok för 12/03 1960 till 19/09 1963: den 1962 23/7 sid.255. (förvaras 1969-02-03 hos Kajsa Anka, Ankeborg) Det jag skulle önska att förbundet gjorde: tog fram en liten skrift med rekomenderbara källnoteringar. varför inte mitt förslag :-) tog fram en liten skrift om hur man sammanställer en antavla i testformat. (rentav i samma skrift?) verkar för en svensk minimistandard för de svenska släktforskningsprogrammen, med bl.a. god källhantering och icke avvalbara källutskrifter ps. Ang. min undersökning. Den urvalsmetod jag har använt är: tagit halva alfabetet slumpvis och ur Forskarkatalogen plockat de hemsitor som återfanns under respektetive bokstav. Därutöver har även drykt hälften av de länkar som återfanns på MinSläkts webbplats, vilket kansje, åtminstonde till en del, kan fölrklara detta prkograms övervikt... Vill du se resultatet av min undersökning i detalj, kan ladda hem en xls-fil (7 k) med en mycket enkeluppstälning.

407

Sveriges bebyggelse, statistiskt topografisk beskrivning ... / Sveriges bebyggelse, statistiskt topografisk beskrivning ... « skrivet: 2005-10-24, 17:58 »

Hej Lilian, Tack för svar! Självklart är jag intresserad av en bild från Gods och Gårdar XXV, om det inte är för stort besvär. Har idag blivit kontaktad på annat sätt och fått bekräftat att huset finns i Sveriges bebyggelse - där angivet: Hörnebo 1:5, Årset. Där anges också att huset inrymde telefonstation. Kortet är för mig ett slumpfynd och jag var intresserad av att veta om jag gjort rätt identifikation. Vänligen, Olle PS Har en teori om att Anbytarforums alla läsare tillsammans innehar alla de utkomna delarna av Sveriges bebyggelse och Gods och gårdar. Själv har jag en del Östergötland och en del Jönköpings län. DS

408

Matriklar / Matriklar över Stockholms skolor « skrivet: 2015-04-08, 23:35 »

Finns det några bevarade matriklar för skolorna i Stockholm? Enligt Det anno 1735 florerande Swerige (Henel) fanns följande skolor i Sverige och Finland: (Det fanns dock fler skolor, vissa städer har rektorer, kollegor, pedagoger men ingen skola utsatt, dessa är inte medtagna) Stockholm: Kungliga trivialskolan St. Klara med St. Olofs kapell - Skola St. Jakob med St. Johannes kapell - Skola St. Gertrud eller Tyska kyrkan - Skola St. Maria Magdalena - Skola St. Katarina - Skola Carl Gustavs eller Ladugårdslands kyrka - Skola Uppsala: Akademi Katedralskola Gävle: Gymnasium Trivialskola Hudiksvall: Trivialskola Strängnäs: Gymnasium Trivialskola Nyköping: Trivialskola Örebro: Trivialskola Västerås: Gymnasium Trivialskola Falun: Trivialskola Härnösand: Gymnasium Trivialskola Frösö: Trivialskola Piteå: Trivialskola Visby: Trivialskola Linköping: Gymnasium Trivialskola Norrköping: Skola Söderköping: Trivialskola Vadstena: Skola Västervik: Trivialskola Skara: Gymnasium Trivialskola Växjö: Gymnasium Trivialskola Jönköping: Trivialskola Visingsö: Gymnasium Skola Lund: Akademi Skola Malmö: Trivialskola Landskrona: Skola Helingsborg: Skola Ystad: Skola Kristianstad: Skola Karlskrona: Skola Göteborg: Gymnasium Trivialskola Kalmar: Gymnasium Trivialskola Karlstad: Gymnasium Trivialskola Åbo: Akademi Katedralskola Björneborg: Trivialskola Tavastehus: Trivialskola Vasa: Trivialskola Uleå[borg]: Trivialskola Borgå: Gymnasium Pædagogie Helsingfors: Trivialskola Villmanstrand: Trivialskola (Meddelandet ändrat av niklaskant 2015-04-09 00:51)

409

Skattelängder / Ödehemman / Ödegårdar « skrivet: 2010-09-24, 21:01 »

En intressant diskussion om detta finns under Landskapshandlingar här: Men andra sidor på nätet som tar upp detta är: http://www.minabibliotek.se/work_grades?workid=1a731144-e8ae-4438-9a34-4abf71bcf 2ec Ödehemman 1660-1750 och skattehemman i Umeå socken 1750. Finns som: Bok Betyg: Av: Andersson, Lennart År: 1990 Språk: Svenska Ämne: Norrland Omfång: 36 bl. ------------------------------------ http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar14.html Projektet Gotländska ödegårdar - inventering och dokumentation av övergiven bebyggelse från medeltid. ----------------------------------- http://www.foark.umu.se/samlingar/register/mantal.pdf Nämner ödehemman i Västerbottens mantalslängder 1650 ------------------------------------ www.genealogi.se/halland/kallor/odehemman1741.htm ------------------------------------ http://www.forssen-alonso.com/geneology/Ting_list.php?ListKey=7 Ramsele domting 1635 - 1788 Se till exempel: http://www.forssen-alonso.com/geneology/Ting_data.php?dom_nr=82 1682-01-19 Rannsakades över ödehemman i Fjällsjö socken http://www.forssen-alonso.com/geneology/Ting_data.php?dom_nr=112 http://www.forssen-alonso.com/geneology/Ting_data.php?dom_nr=116

410

Skattelängder / Skvaltkvarnar « skrivet: 2005-07-03, 21:06 »

Är det någon som kan hjälpa mig med Skvaltkvarnar. På min föräldragård finns en kvadratisk byggnad i natutsten. Den är väl 4 ggr 4 meter och väggarna är ca 3 meter höga. Att den använts som kvarn är säkert. I min barndom fanns det kvar kvarnstenar och en järnaxel. Nu håller byggnaden på att förfalla, men det skulle vara roligt om man kunde finna något belägg för kvarnen och hur den användes. Malning var ju länge ett av kungar och myndigheter uppskattat skatteobjekt. Därför borde det väl finnas förteckningar över kvarnarna? Men var kan jag finna sådana handlingar. Den aktuella kvarnen ligger i Berg (G). Mvh Inge

411

Husförhörslängder / Församlingsböcker / Vilken är landets tidigaste husförhörslängd? « skrivet: 2012-12-20, 04:18 »

1686 års kyrkolag ålade visserligen våra präster att föra kyrkoböcker och hålla årliga husförhör, men fanns det då husförhörslängder även innan dess? Frågan omfattar naturligtvis även husförhörslängder som inte är bevarade till våra dagar.

412

Husförhörslängder / Församlingsböcker / Exempelsidor « skrivet: 2010-08-11, 13:28 »

Det är möjligt att det här är en väldigt dum fråga: Varför finns det maskinskriva sidor i en del kyrkoböcker? Ett exempel Jönköping, Vrigstad C:6, Födde, Död, 1874-1887 0/0 (1147.38.700), har sett fler men inte tänkt på det innan. Om nu prästerna hade tillgång till skrivmaskin (vilket jag tvivlar på) så varför i hela friden inte använda det i hela boken? Som sagt så kanske det finns en enkel förklaring men jag är helt ny på att leta i kyrkböckerna så jag hopas ni kan ha överseende :-) Mvh Robert

413

01) Domböcker / Saköreslängder « skrivet: 2004-01-07, 13:20 »

Är det någon som vet om det finns namnregister till saköreslängderna för Västerås åren 1700-1800?

414

Allmänt om arkiv / Domkapitel « skrivet: 2010-01-08, 14:19 »

En viktig källa när det gäller medborgarnas kontakter med kyrkan - och den var som bekant omfattande i äldre tid - är Domkapitlet. Har de t ex misskött sig inom äktenskapet, fått utomäktenskapliga barn kan det framskymta i arkivalierna. I Landsarkivets vägledning till Domkapitlet (ULA) ges översiktlig information om vad arkivet kan innehålla: http://www.riksarkivet.se/Sve/Publikationer/Filer/Domkapitlen.pdf

415

Skatteverket / Skatteverkets information om släktingar « skrivet: 2010-02-02, 13:48 »

Vilka släktskap kan Skatteverket se i sina register? Föräldrar och barn, antar jag, men hur är det med syskon, till exempel? Fastighetsskötaren i vårt kvarter knackar dörr för att försöka hitta någon som vet något om en ensamstående person vars fönster står på glänt sedan en tid, även under den värsta köldknäppen. Stor posthög innanför dörren; kanske är personen bortrest och har glömt fönstret, kanske har det hänt den något. Låssmed är inte aktuellt förrän man vet mera. Enligt fastighetsskötaren kan Skatteverket inte se några släktingar alls till personen, som är i 60-årsåldern. Sveriges Befolkning 1970 skulle möjligen kunna ge något. Är det någon som har andra tips och idéer?

416

Skatteverket / Allmänhetens terminal « skrivet: 2001-03-14, 21:49 »

Idag använde jag mig av allmänhetens terminal på ett skattekontor. Jag tror att det var över ett år sedan sist. Sedan dess hade en del ändrats: något till det bättre, annat till det sämre. Till det bättre hörde att det var enklara att söka. Till det sämre att vissa uppgifter nu inte fanns med, till exempel senaste civilståndsändring eller dödsdatum för nyligen avlidna. Någon som vet mer om detta? Kanske jag har missat något?

417

Övrig teknik / Gemensam visningsskärm för flera datorer « skrivet: 2007-12-11, 08:09 »

Godmorgon! Kom inte på en bättre överskrift. Om ett flertal med bärbara datorer (eller stationära med skärm)kommer tillsammans och vill använda en större skärm där framme, så när någon vill visa sin bild för alla så slänger man upp bilden på stora skärmen. Finns det sådan låda som då kan styra flera datorer till en skärm? Jag antar att någon måste sitta med kontrollen och styra upp bilden från rätt dator, så att inte flera försöker lägga upp sin bild samtidigt. Vore inte detta en trevlig finess om man är i en grupp/förening, där någon behöver hjälp med uttydning. Ja, jag vet att man även behöver röra på sig, men detta kan ju faktiskt också resultera att fler får möjlighet att tyda, och komma med egna förslag som annars kanske inte kommit fram. En bra ögonsträckare med andra ord, från sin ögontorrbefrämjande egna skärm. Finns sådan låda med kontroll? Vänligen Patrick

418

Register och databaser / Är släktregistrering i dataprogram olagligt? « skrivet: 2000-07-31, 05:01 »

En tanke slog mig häromdagen. Den svenska lagen om registrering i dataprogram säger att varje registrering av levande personer i dataregister måste ha ett godkännande från Datainspektionen. Det är knappast någon överdrift att säga att alla släktforskare som använder sig av dataprogram för släktregistrering har levande personer registrerade. Och det måste väl vara ytterst få som har ansökt hos Dataisnpektionen om att få göra så. Därmed måste ju vi alla bryta mot lagen! Eller hur är det? Finns det någon person med mer djupgående juridiska kunskaper som kan ge ett svar på detta?

419

Webbaserade släktforskningsprogram / Äldre inlägg (arkiv) till 22 juli, 2009 « skrivet: 2009-07-16, 19:08 »

Hej! Håller som bäst på att planera en släktträff och vill då utnyttja all den teknik som utvecklingen kan bistå med. Jag har läst lite trådar på forumet om olika program och vad några användare tyckt om dessa. Fast jag undrar vilka som efter en tid fortfarande använder något av dessa webbaserade programen? Gratis är ju allt gott, så skulle det vara ett sådant, dessto bätre. Jag har funnit Geneanet och MyHeritage/Kindo. Finns det fler? Främst på svenska! Tanken är att bjuda in släktingar så att de själva kan uppdatera efter hand som tid förflytter. Kort skall kunna läggas in (endast utav mig om det går)genom tillsändelse till min mail. Sidan skall alltså inte vara öppen för vem som helst,endast genom lösenord som jag delar ut, vad jag förstår så faller väl Geneanet då? Finns det några tankar/funderingar kring detta? så att jag träffar rätt! Vänligen Patrick

420

Datorprogram (för släktforskning) / Test utav flertalet? webbaserade släktträd « skrivet: 2010-12-11, 09:40 »

Här följer en länk till en mindre genomgång utav 7 stycken program ur tidningen Pc för alla. Mycket överskådligt tycker jag. Flertalet viktiga paranteser är med. http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.348683/7-svenska-sajter-dar-du-skapar-ditt-slak ttrad/1 Känner någon till om det finns ytterligare program på nätet att skapa sitt träd med? Vänligen Patrick

421

Datorprogram (för släktforskning) / Reportageserie om online släktforskning « skrivet: 2009-04-02, 13:39 »

Hej Mitt namn är Christian Rudolf. Jag driver Mjukvara.se. En större blogg som belyser programvaror, webapplikationer och nätet. Jag vill vara en resurs så jag skriver mycket om att komma igång med olika tjänster. Belyser dem från olika perspektiv och diskuterar problem kring dem och vad man kan göra åt dem. Mjukvara.se är inte en nyhetsblogg Jag har nu beslutat mig för att göra en större reportageserie kring släktforskning online. Jag är dock inte släktforskare själv så jag har bestämt mig för att engagera mig i detta forumet för att lära mig och för att kunna få feedback på olika tankar, ideer eller artiklar jag skriver. En blogg är inte som en onlinetidning. Läsarna kan ge mycket mer feedback och artiklar, blogposter är inte satta i sten. Det är dessutom mycket roligare att skriva i dialog med andra. Jag har tex redan börjat med att skriva om Myheritage(om ngn vill ha url:er så kontakta mig gärna offsite så skall jag se till att ni får rätt url:er) och idag har jag påbörjat en artikel om familjeband. Genlines kyrkböcker är också något jag börjat titta på. Dock är de något tyngre och kräver lite mer tid för att förstå och mer tid för att skriva, så det blir bra artiklar. Förhoppningsvis kan jag träffa VD för genline och göra en liten videointervju också. Mitt syfte med denna postning är att komma i kontakt med en personer som kan ge mig feedback på det jag skriver. Jag har såklart också en del frågeställningar jag gärna vill ventilera i detta forumet på resans gång.En annan konkret frågeställning är att jag vill gärna komma i kontakt med personer som har släktforskning som yrke. Det är ett ämne som jag gärna vill belysa. Om det finns sådana. Jag har börjat skriva om Familjeband och i nästa vecka skriver jag om Genlines kyrkböcker. Har ni tips, info eller tankar så skriv gärna här(jag kommer logga in varje dag) eller maila mig på mjukvara.se. Det finns mycket jag inte vet. Exempelvis är familjeband en proffstjänst eller är det mer en tjänst för de som nya inom släktforskning. Jag försöker tex engagera min mamma i detta. Hon gillar detta med släkt men datorer gillar hon inte. jag upplever tex Familjeband som enkelt att använda, min mamma håller inte med mig. Därav min fråga om det räknas som en proffstjänst.

422

Datorprogram (för släktforskning) / Online-program / Program på Internet « skrivet: 2007-01-28, 18:28 »

Det finns ett antal olika program (script) som kan användas till släktforskning på nätet, dvs program där man kan lägga till nya uppgifter och editera befintlig information online. Några exempel: - Famster - Geni - phpGedView - Rodovid - The Next Generation - ZOOOF Är det någon som på allvar använder något av dessa eller andra online-program för att lägga till och editera info på nätet, inte bara lägga ut material på nätet som man bearbetat lokalt på sin PC? Det vore intressant att testa att arbeta gemensamt med en databas online på detta vis i ett släktforskningsprojekt.

423

Datorprogram (för släktforskning) / Ny släktforskning via nätet « skrivet: 2004-12-29, 14:40 »

hejsan alla släktforskare Efter ha jobbat med genline ett tag så märkte jag en hel del svagheter i programmet Då vissa Orter befinner sig i olika församlingar genom tiderna kunde det bli lite frustrerande att hitta en viss ort. detta gjorde att jag började fundera ut en ny lösning. Är programerare i botten samt datatekninker. Så min fundering var om jag kunde göra detta bättre. Activex som Genline kör med är inte bra. Då det inte går att köra på andra plattformar än Microsoft. Så jag bestämde mig för Java. Då den kan köras på alla operativ och webbläsare.Sen att orter läggs in på alla församlingar. Har nu programmerat 1 år och fått allt att fungera. man kan göra ortsökningar, man får då upp en lista på alla försmlingar som innhåller den orten samt en klickbar länk till den kyrkboksidan.den kommer upp i webbfönstret ung som genline.Med förstorning samt ljus/mörker och kontrast.man kan sedan lägga in den personen man söker i en inbyggt släkträd.Då får man även fram vilken kung med bild som fanns vid dennes persons födelse, samt sjukdommar och krig vid aktuell period.Skrifthjälp finns också.För de som har svårt med gammal skrift.Även karta finns för orten. Ungfärlig vid tidpunkten man söker. Allt är så gott som klart. det som fattas är bilderna. Men hela webbsidan med alla funktioner är klar.Avtal med riksarkivet är klart.Webbserverplats är klart.det som fattas är finansiering för kamera. Så min fråga är. Om någon är intresserad att ta upp kampen mot Genlines monopol ,och hjälpa till med finansiering och delägarskap. Får jag tillgång till kamera så läggs första länet upp inom 6 mån.Sedan kommer de i snabb följd.Efter kyrkböckerna kommer domstolsprotokoll som kommer vara lika enkla att hitta som det ovan.Det finns fler förbättringar än genline men det kan vi diskutera om intrese finnes.

424

Datorprogram (för släktforskning) / Kindo - Webbaserat släktträd « skrivet: 2008-04-11, 14:50 »

Är det någon som vet någonting mer om Kindo , ett webbaserat släktträd som man tydligen kan bygga på direkt på deras hemsida?

Här är länken: http://kindo.com/ Synpunkter önskas.

425

09 - Spårlöst försvunna / Obefintliga / Bok över obefintliga - hur går jag vidare? « skrivet: 2004-02-27, 10:25 »

En bror till min farfar hette Axel Georg Ågren, född i Västra Sallerup 1870-03-23. Han använde även efternamnen Jönsson Ågren, Agren och Larsson (fadern hette Jöns Larsson). Efter fjorton år i USA återvände Axel till Sverige 1915 och bodde först i Norra Vram, sedan i Landskrona och därefter i Maria församling i Helsingborg från 1919-1112. Han fördes över till en bok över obefintliga 1920-07-20 eftersom han inte fanns på den adress som han hade uppgivit (jag har inte den adressen). Finns det något sätt att fortsätta att följa Axel? Eftersom han hade tre syskon i USA är jag bland annat angelägen om att läsa hans bouppteckning och ev. få syskonens adresser. Axel var uppvuxen i Norra Vram, fadern arbetade i Billesholms gruva och Axel arbetade där en period på 1890-talet.

426

09 - Fader okänd / Faderns namn angivet men persondata saknas. « skrivet: 2005-11-27, 22:46 »

Hjälp önskas med att få reda på hur och var jag ska söka vidare på frågan vem min farfar var. Min far var Tore Arnold Ferdinand Solberg [Sohlberg] f.180403-215 i Östra Ed. Mamman hette Viktoria Kristina Solberg [Sohlberg] f.1898-07-24 i Gryts församling, inflyttad från Ingarö församling till föräldrahemmet Glov [Gloo] i i Östra Eds församling. Hon var dotter till Karl Johan Solberg [Sohlberg] f. 1870-12-13 i Ringarums församling [även Tryserum angivet] och hustrun Anna Lovisa Åberg f. 1877-10-06 i Gryts församling. Enligt en särskild anteckning gällande min far namnges en person vid namn Carl [Karl] Gustav Carlsson [Karlsson] som fader. Denna anteckning har tillkommit efter 1927, alltså nio år efter att min far fötts. Det finns ingen anteckning om var denne Karl Gustav Karlsson var kyrkobokförd, var han var född eller när han var född. Finns någon som känner till något om den person som anges som min farfar? Alla upplysningar av intresse, även om de kan förefalla obetydliga. M.V.H. Carina.

427

06 - Födelseförsamling okänd / felaktig / Röby L.L.? « skrivet: 2012-06-15, 10:05 »

Hej! Jag försöker hitta var Emilia Augusta Wallén är född. Hon finns i Uddavalla i flera husförhörslängder och där anges Röby L.L. som hennes födelse ort och datum till 5/5 1842. Har alla uppgigter sedan hon flyttade dit samt hennes Bouppteckning och har lyckats spåra henne tillbaka till Jönköping som hon lämnade den 21/11 1866 nr 342, men där tar det slut. De enda Röby jag hittar i Sverige är i Vallentuna och i Slaka och där hittar jag henne inte. Har även försökt hitta andra Wallén men hittills ingen träff. Vet inte riktigt hur jag ska bära mig åt för att komma vidare. Det jag har hittills är: Jönköping Kristna IoUL BI:3 1864-1887 s268 nr342 Uddevalla IoUL B:7 1861-1876 s170 nr167 Uddevalla HFHL AI:18 1870-1877 sid28 rad30-35 Uddevalla HFHL AI:18 1870-1877 sid293 rad14-19 Uddevalla HFHL AI:19 1870-1877 s155 rad13-21 Uddevalla HFHL AI:21 1877-1881 s180 rad1-9 Uddevalla Bouppteckning 1878:658 FII:40 Är tacksam för alla förslag så att jag kan gå vidare.

428

Släktforska efter sekretessgränsen / Släktforska efter sekretessgränsen « skrivet: 2004-08-05, 22:12 »

Erika! Hur gick det sedan? Fick du någonsin fram de uppgifter du sökte?

429

05 - 1900-talsforskning / Söka efter nu levande släkt / Slutsläktforskat vid Allmänhetens terminal? « skrivet: 2011-09-12, 18:09 »

Hej, Nu i eftermiddags besökte jag för första gången efter sommaren Skatteverkets kontor vid Klara i Stockholm. Detta med syftet att under ca 1 timme försöka uppdatera en äldre egenhändig släktutredning till nutid genom tillföra de senaste uppgifterna om födslar, vigslar och dödsfall. Mha Allmänhetens terminal och de register som tidigare funnits där i form av Slutlig skatt och Basregistret har jag tidigare inte haft några som helst problem vid liknande ärenden, utan har kunnat arbeta ostört utan att själv behöva ta tid i anspråk från Skatteverkets handläggare. Till min förvåning har Skatteverket under sommaren (från 1 juli enligt personalen) nu dock tagit bort Basregistret från Allmänhetens terminal! Det är med andra ord inte längre möjligt att forska fram de uppgifter som tidigare funnits där avseende aktuella adresser till levande svenskar. Till skillnad från exempelvis nätsidan Ratsit så har ju registret också innehållit uppgifter om barn under 16 år liksom uppgifter om dödsbon/avlidna. Om sådana uppgifter nu ska tas så sker det endast över disk (eller telefon) via Folkbokföringen. Enligt uppgift på plats har arbetsbelastningen för personalen ökat som ett resultat av detta beslut. Är det någon här som vet mer om detta beslut och/eller ifall Allmänhetens terminal nu spelat ut sin roll för gott som källa för släktforskare? Vänliga hälsningar, Patrik Lundström

430

Äldre inlägg 2008-2009 (Arkiv) / Lindberg, Frans Albert Eusebius *1848 Stockholm - 1883 i WA « skrivet: 2009-07-08, 01:16 »

Från två bouppteckningar har jag uppgifter om att min farfars mormors kusin Frans Albert Eusebius Lindberg född 1 januari 1848, döpt 5/1, i Stockholm Sankt Nikolai bor i USA. I fadern Skräddaren och Handlanden Bengt Lindbergs bouppteckning 12 mars 1883 vid Stockholms Rådstugurätt anges han som Jordbrukaren i Walla Walla, Washington (State). I modern Christina Lindbergs, född Hedberg bouppteckning 5 januari 1898 vid Stockholms Rådstugurätt anges han som boende i Kalifornien. Han finns kvar i Stockholm 1867 som Sedeltryckare och bor då med fadern. Jag har sedan inte funnit honom alls! Alla uppgifter om emigrationen från Sverige, immigrationen till och vistelsen i USA till hans död emottages med största tacksamhet!

431

Äldre inlägg 2008-2009 (Arkiv) / Blixt, Jenny Amanda *1883 och 2 döttrar Åsbo sn - Utv Amerika ? « skrivet: 2008-12-28, 17:37 »

Jenny Amanda Blixt, född 1883-02-26 i Åsbo församling och en dotter, Elsa Eugenia Fredrika, föddes 1903-04-16, Ekeby, Östergötland. Maken Jonas Fredrik Svenssons titel är charkuterihandlare i Förstad (Förstaden tomt n:r 1) i Ekeby församling, nära Boxholm. Han var född 24/12 1876 i Edsberga i Landeryds socken, nära Linköping, där fadern, Adolf Fredrik Svensson, född 17/11 1836, då arrenderade ett jordbruk. Redan 1903-11-13 flyttar familjen vidare till Flisby församling, där de registreras 1903-11-24. Charkuterihandlaren JF med familj bosätter sig i Naskarp (Evedal). Här föds ytterligare en dotter Alice Viola 1905-01-30. ---- Uppenbarligen har JF:s äktenskap börjat knaka i fogarna, för i anteckningsfältet för JF själv står: ”Makarna Svensson varnade af kyrkor[ådet] för oenighet i äktenskapet 28/1 1912. I Strömsund Jämtl. Hemst. 27/11 14. Svar: fanns där blott en kort tid.” I utflyttningskolumnen för JF står ”Luleå 15 16/9”. Av allt att döma har han 1915 flyttat till Luleå utan familj. I anteckningsfältet för Jenny Amanda står nämligen: ”Trol. i Amerika. Hemst. t. Hessleholm 15/11 1915. Stoby socken. Svar: okänd därst.” I utflyttningskolumnen står: ”B. är ob. 16”. I döttrarnas kolumner står upprepningstecken, vilket tyder på att de följt sin mor till hennes okända ort. I nästa etapp återfinns JF mycket riktigt som inflyttad till Luleå 1915-10-23 - till uppslag 6:1604. I förs.boken finns antecknat: ”Gift med Jenny Amanda Blixt, vilken jämte 2:ne barn befinna sig i okänd ort. makarnas ....? af Gudmundrå Kyrkoråd varnade för oenighet i äktenskapet d. 28/1 1912. LB.” Här finns även antecknat att han flyttar (inom förs.) till 5: 3187 den 18/6 1917. På det senare uppslaget 5:3187 står han 1919 upptagen som handlare, frånskild 1919-09-10, vigd 1919-11-04 med Jenny Elise Palmgren, född 1881-07-28 i Nederkalix.

432

Äldre inlägg 2010 okt - 2013 dec (Arkiverat) / Anderson, Anders Christian? f 1863 Lavanger, Norge « skrivet: 2012-02-12, 16:38 »

Söker uppgifter om och bakgrund till: Anders/Andrew (Christian?) Andersson/Anderson/Andersen, född 1863 (1862-1864?) i Lavanger, Norge (enligt dödsrunan 1938) (Lavangen?/Levanger?/iaf inte i Lövånger i Sverige). Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Lavangen_kommun och http://sv.wikipedia.org/wiki/Levangers_kommun Kom till Hoffman, Minnesota 1882. Han bör ha emigrerat ifrån Sverige. Arbetade som banarbetare på Great Northern Railway och Northern Pacific Railroad. Uppgav att han studerat på universitet, men skröt nog bara. *Förman för banarbetare (”Extra gangs”). Gav sina anställda ledigt på 17 maj tyder på norsk koppling. Flyttade 1908 till Detroit Lakes. Dog i 1938 Detroit Lakes, Minnesota. Källa: Redaktören för Detroit Lakes Echo eller Detroit Lakes Tribune uppgav detta år 1965. Han var gift med Anna Ohman (Öhman), en kusin till hustrun till Olof Ohman/Öhman, född 10/10 1864, upphittare av Kensingtonstenen). Olofs hustru hette Karin Danielsdotter född 2/1 1862. Anna kan ha tagit namnet Ohman där i USA. (Någon lär ha funnit en dräng i Rengsjö socken som har misstänkts kunna stämma, men det saknas för många uppgifter för att säga något säkert om detta). Tacksam för all information om denne person, hans överfart och hans bakgrund.

433

Fylke: Hedmark / Åmot « skrivet: 2012-12-21, 22:25 »

Knud Knudsson Hals (1688-1741) Åmot Hedmark. Troligtvis sognarprest i Åmot Hedmark. Var han var gift med Anna Blichfeldt eller Anna Olsdotter Aamond 1682-1742 vänligen Marianne

434

Namibia / Namibia « skrivet: 2009-02-13, 17:16 »

Före den tyska kolonialtiden i Namibia (1878-1914) utgjorde svenskarna och norrmännen den största utländska gruppen i landet. Jag forskar i dessa tidiga svenskar och norrmän. Alla upplysningar och informationer om nedanstående personer tas tacksamt emot. Charles John Andersson känner jag väl till men tar gärna emot nya uppgifter. Namnen lägger jag in ca 10 i taget. Det rör sig totalt omkring 100-talet. Tack på förhand Svenskar i Namibia Efternamn Förnamn Född Datum Dog Datum Från Land Yrke på engelska Åberg Carl (Ship Prince of Wales) Gävle Sverige Sjöman Andersson Andersson Charles John Vänersborg 29.03.1827 Ovambo-Angola 09.07.1867 Sverige Naturalist/Hunter Bergh Edvard Malmö 1853 Sverige Sverige Clerk/Omaruru Bergh Carl E. 17.04.1905 Sverige Hunter/Trader Berghkwist Nordisk? Pumpmaster Bergvall Sverige Trader/Windhoek Berland Prosper Raine 1855 Windhoek 08.04.1930 Nordisk? Berndtssen Johan Algodt Sverige 20.07.1881 Swakopmund 20.06.1913 Sverige Tug Captain Bernhardt B. Sverige . .1872 Sverige Trader Omaruru Björklund Botolf Bernhard Snappertuna 10.09.1844 Sverige 19.04.1902 Sverige Ovambo/Omaruru Björklund Kalle Omandongo 1877 Sverige/Tyskl Missionary Björklund Eva born Hämälainen Sverige Teacher Brinck Per Dr. Sverige Entomologist Burdett Nordisk? Fisherman Buur (Ship Louis Alfred) Sverige Ships Captain Carlsson Carl Richard (Chas) Sverige Bookkeeper/OM Carlsson Reinhold Sverige Trader/Ondonga Cederberg A. Sverige Bookkeeper/OM Christiansen Jens Christian 1921 Nordisk?

435

Pernå / Pernaja / Pernå / Pernaja « skrivet: 1999-09-26, 10:57 »

Hej Jag är intresserad av all historik kring Sarvolax herrgård. Var kan jag finna aktuell lektyr? Med vänlig hälsning Johnny Nyberg

436

Allmänt / Svenska soldater på Åland « skrivet: 2000-08-21, 22:11 »

Hej! Mina morfar Karl Albert ELIS HEDLUND, f 1897. Tjänstgjorde som hästskötare i svenska armén under Första Världskriget med sin tjänstgöring på (Ekerö?) Åland. 1. Hur hittar jag lättast arkivmaterial om svenskarna på Åland? 2. Vad kan jag tänkas få fram? 3. Vad finns forskat och skrivet om detta?

437

Språk / Pilckentaffell (pilkentavel) « skrivet: 2014-11-23, 20:07 »

Några borgare blev straffade för att ha spelat under aftonsången - se bifogat avsnitt. Vad hade de spelat på ?

438

Grebo / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2007 « skrivet: 2005-10-31, 21:18 »

Hej Weine! Sökte i Sv. Befolkn.register 1890 på Gustaf Helmer 1882 född i Nykil och fick fram nedanstående uppgifter. Vet ej om detta är rätt familj då efternamnet är Carlsson ej Gustavsson. Sökte i Sv. Dödbok 1947-2003 och där finns en Gustaf Helmer Karlsson, födelseår som du angivit är samma, dock ej månad och år. ...................................... Post 861336 Carlsson, Carl Oskar Alfred Skomakare f. 1866 i Nykil (Östergötlands län, Östergötland) Gift man, far i familjen Sörbo Nykil (Östergötlands län, Östergötland) Födelseort i källan: Nykils ............................................ Post 861337 Johansdotter, Clara Mathilda f. 1860 i Nykil (Östergötlands län, Östergötland) h. Gift kvinna, mor i familjen Sörbo Nykil (Östergötlands län, Östergötland) Födelseort i källan: Nykils ............................................... Post 861338 Gustaf Helmer f. 1882 i Nykil (Östergötlands län, Östergötland) hennes oä.s. Pojke, barn i familjen Sörbo Nykil (Östergötlands län, Östergötland) Födelseort i källan: Nykils .............................................. Mvh Hanne

439

Högby / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juli, 2011 « skrivet: 2010-07-29, 21:51 »

Hej! Vet någon något om Stina Olofsdotters föräldrar Olof Jönsson och Sara Pehrsdotter (förmodligen f 1785)? Stina Olofsdotter var f 1812-01-14 i Skriketorp, Högby församling. /Mvh Lena

440

Lindesberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-08-31 « skrivet: 2000-03-07, 18:36 »

Hej Ragnhild! Här får Du ytterligare en del upplysningar om Dina släktingar. Christina Olofsdotter, född 1760-02-25,död 1832-05-26. Hon var först gift med Eric Larsson, född 1757-10-16, död 1796-09-16 genom vådelig händelse i en gruva. De gifte sig 1782-09-19.De fick barnen Lars född 1783-05-06, död 1858-11-07, Cristina född 1785-10-23, död 1865-1030, Eric född 1789-07-19, död 1867-05-09, Greta född 1791-05-06, Margareta född 1796-04-10, död 1843-04-26. Alla barnen, utom Margareta, är födda i Öskebohyttan. Margareta är född i Öskevik. Christina Olofsdotter gifte om sig 1798 med Eric Ersson, född 1770 i Nora och död i bröstsjuka 1835-08-08. De fick sonen Hans född 1800-04-26. Hoppas det är till någon hjälp. Hälsningar Svante Söderström

441

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Ättlingar till Karl Alfred Wahlberg & Lydia Svensson ? « skrivet: 2004-04-26, 14:44 »

Hej ! Karl Alfred Wahlberg (1876-1940) och Lydia Svensson (1876-1939) fick tillsammans de 9 barnen: min fm Linn?a (1902-1983), Holger (1904-), Eskil (1905-?), Elsa (1907-?), Eva (1908-?), Ingrid (1910-?), Konrad (1912-?), Edit (1914-?), Märta (1915-1998?). Är det nån som har information om Karl Alfreds och Lydias släktgrenar framåt ? Barnbarn,barnbarns barn, osv..... Jag tar tacksamt emot detta, eftersom jag nu försöker att uppdatera mitt släktträd till dags dato. Towa

442

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Karlsson, Bo Helge Laurentius f 1901 i Herrljunga « skrivet: 2006-01-31, 17:15 »

Hej! Söker släktingar till Bo Helge Laurentius Karlsson f 1901 12 08 i Herrljunga, Älvsborgs län. Han flyttade till Skara 19200311. Vet inte om han flyttade ensam eller tillsammans med någon. Tacksam för all hjälp. Hälsningar Britt-Marie

443

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Anna Laura Njurling f. Heltsén 1866 « skrivet: 1999-03-17, 18:19 »

Jag söker släktingar både framåt och bakåt från Anna Laura. Hennes far hette Lars Heltsén och hennes mor hette Lovisa född Andersson. De bodde någonstanns runt Björklinge. Lovisa hade en bror som hette Johan Björkegren. Någon Gunnar i släkten har även utvandrat till Amerika. Anna Laura föddes 27 juni 1866. Hon gifte sig med Johan Adolf Njurling och de bodde i Tibble. De fick vad jag vet 6 barn. Jag undrar om någon har fler släktingar till dessa personer eller information om dem.

444

Allmänt / David andersson manufaktur östervåla « skrivet: 2010-04-06, 13:49 »

har släkt som ska ha arbetat där på 30-talet. någon som vet något om det? skulle vara kul att se om det finns kvar. har försökt hitta bilder och dylikt utan resultat.

445

Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 08 mars, 2009 « skrivet: 2008-08-15, 09:46 »

Ahh.. Tack så mycket Stig! Cicci

446

Vendel / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-10-23 « skrivet: 1998-12-17, 13:47 »

Hej! Det finns en forskargrupp som kartlägger Vendels socken i Uppland. Den leds av Erik Falk, Väpnargatan 1 B, 754 32 Uppsala. Telefon: 018 / 25 77 01. Jag själv har normaliserat födelse/dopbok och död/begravningsbok för Vendel. Skriv gärna till anbytarforum eller ring gärna och fråga mig: Stefan Simander 018 / 32 78 78.

447

Stavby / Äldre inlägg (arkiv) till 15 september, 2012 « skrivet: 2009-03-23, 15:57 »

Hej igen Monika. Nu hittade jag honom!! Stort tack för hjälp och soliga hälsningar Mvh Sten Marbella

448

Nora / Äldre inlägg (arkiv) till 25 november, 2013 « skrivet: 2011-09-03, 12:44 »

Hej Stefan! Mästerskomakaren på Holvastby ägor, Nora (U); Petter Söderberg f. 1726-07-06 i Nora (U), son till Claes Claesson Falk och hustrun Karin Persdotter. Eva Stina Högberg f.1747-02-19 i Gysinge, Österfärnebo (X), dotter till Petter Hök och hustrun Christina German. Mvh Carina

449

Knivsta / Äldre inlägg (arkiv) till 13 maj, 2011 « skrivet: 2005-09-13, 15:47 »

Hejsan! Nu har även jag sett i hfl Al:16 s 145 & s 439 att Helga Maria f 1886-03-23 i Lönneberga dog i Knivsta 1886-05-15. (kan också vara Al:15 s 145) Hon var barn till Brukaren Johan Samuelsson fr Lönneberga och de brukade gården Ledinge Näs i Knivsta. Detta har jag sett i Genline men eftersom dödboken inte finns ännu på Genline så undrar jag om det finns någon vänlig person som kan gå in i dödboken och läsa samt ordagrant skriva vad som står ang Helga Maria. mvh Elisabet

450

Forsmark / Forsmark « skrivet: 2009-10-08, 10:15 »

Hej Leif, utgick från att hon var född där? eftersom Jan Lustig/Kruse kom fr. Forsmark. Dom har rört sig i Hökhuvud också, så jag kanske ska försöka där. MVH Gun i Nyk.

451

Film / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2013 « skrivet: 2012-08-22, 22:44 »

Hej och tack Åke. Mycket bra hjälp på vägen!!

452

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Olofsson, Abraham, f 1758 « skrivet: 1999-08-18, 18:23 »

Hej! Bland mina kusiners anor finns skräddaren och torparen Abraham Olofsson. Han var född ca 1758, men ingen födelsesocken uppges i hfl. Abraham gifte sig 1783 28/10 i Bälinge med Maria Hansdotter, född 1764 2/5 i Hagstugan, Bälinge. De bodde ca 1784- 94 i just Hagstugan, var ca 1794- 95 inhyses i Kalvängstugan i grannsocknen Tystberga, ca 1795- 96 i Trumstastugan, Bälinge och ca 1796- 1804 i Tybble Lötstuga, likaledes i Bälinge. Där dog Abraham Olofsson 1804 7/3, medan Maria Hansdotter dog 1845 10/2 på fattighuset. De fick följande barn: Ulrika, född 1785 18/1 Olof, född 1787 15/7 Anna, född 1789 2/10, död 1866 25/1 Brita Stina, född 1791 2/10 Maja Greta, född 1793 20/5 Abraham, född 1795 12/3 Erik, född 1797 15/5 och Anders, född 1799 9/10, död 1801 6/3 Det föds endast en Abraham Olofsson åren runt 1758 i denna del av Södermanland. Han ser dagens ljus 1758 27/7 i just Bälinge, troligen på Hartsö, och var enligt födelseboken son till visitören Olof Dahlström och Ulrika Hartzell från Dahlarö Påst. Ulrika Larsdotter Hartzell föddes 1729 3/2 på Hartsö i Bälinge - hennes släkt kan följas ett par generationer bakåt på ön - och gifte sig 1751 12/11 i Bälinge med Olof Dahlström från Dalarö. De hade följande barn: Sara Catharina, född 1754 21/11 på Hartsö, död 1755 12/1 på Dalarö Carl Magnus, född 1756 8/3 på Dalarö, död där 1756 27/5 Jakob, född 1756 9/3 (jo, tvillingarna var faktiskt födda olika datum) och ovan nämnde Abraham. På Dalarö kallas Olof för övrigt inte Dahlström, utan Månsson. Eftersom han enligt hfl var född ca 1725, bör han vara identisk med klockaren Måns Perssons son, döpt 1725 5/2 på Dalarö. Familjen försvinner ca 1760 från Dalarö. Möjligen kan Ulrika Hartzell vara identisk med den 48-åriga Ulrika Larsdotter som dör 1776 17/11 i Gropstugan, Bälinge. Vet någon vad som händer med Olof Månsson Dahlström och Ulrika Larsdotter Hartzell, och framför allt med deras son Abraham? Camilla

453

Efternamn R / Röstlund « skrivet: 1999-04-07, 21:29 »

Hittade en Augusta Röstlund född 1846-06-31 i Stockholm. Skulle vilja veta var och föräldrar?

454

Efternamn L / Lund, Annie Linnéa Dorotea « skrivet: 2011-02-17, 08:18 »

Söker Annie Linnea Dorotea Lund f 19081116 Kungsholmen inskriven 19081116 inskr nr 1459, utskriven 23 nov 1908. Hittar ingen scannad kopia av inlämningshandligen för henne. Mor Anna Lund. Borde väl finnas eftersom hon är inlämnad före 1910.

455

Efternamn G / Gross, Sara Lotta och Lovisa Ulrika « skrivet: 2009-09-09, 21:52 »

Hej alla forskare! Ja nu har jag stött på två (!) barnhusbarn. Jag har funnit det första barnet och akten från allmänna barnhuset där hon föddes, alltså data om förlossningen, och där står då att mor och barn lämnar stället efter några dagar, och då är barnet döpt osv, men var tar de vägen? Bor de kvar där på området? och jag förstår inte i vilka register man ska söka dem sen! Vilka kom till allmänna barnhuset? var det bara folk från Stklmsområdet? Barnet hittar jag först år 1814 ( hon är född 1808) i Stklms Landsarkiv från barnhemmen, hon har blivit utplacerad men återtagen, pga vanskötsel. Slutligen hamnar hon i V-norrland där hon oxå blir adopterad. Det andra barnet hittar jag oxå hos Landsarkivet, först när hon är 5 år, hon blir oxå placerad i V-norrland. Någonstans borde det väl finnas uppgifter om var de är födda, men frågan är, hur hittar man det? Jag läste någonstans att barnhusbarnen brukade få med sig ett slutet kuvert där info om bakgrund fanns, någon som vet? eller ska man bara ge upp? (Meddelandet ändrat av Norrskenet 2009-09-10 12:26)

456

Allmänna Barnhuset / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-02-01 « skrivet: 2009-09-02, 21:12 »

Mycket tacksam om det kan finnas mer om barnhusbarnet Henrika Carolina Josefina f. 1822-10-22 än vad som framgår i följande uppgift från Allmänna barnhuset, hon återkommer (sista händelsen) 1837 dit. Se http://www3.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008 /06_00440.pdf Kan barnhuset ha fler dokument? Jag fann ju bekräftelse på hennes vistelse hos biologiska modern Carolina Engström och hennes äkta man via mantalsuppgift 1835. (Enligt http://www3.ssa.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/mantalsbok/M3512011437_150 dpi.pdf ) Från 1851 kan Henrika följas (inflyttad från Åtvid i E-län till Värna i E-län) och gift i Värna mars 1852 med en Fridstöm. (hfl, vigselbok Värna) Kruxet är att få fram något om tiden från 1837 -- fortfarande barnhusbarn? + och hur länge då. Jo, utflyttningslängden i Åtvid 1851 ger inget - men jag får dra igenom hfl. Hade barnhuset haft något mer så hade det ju varit toppen! Vänligen Bo N.

457

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Hedlund, Karl Albert ELIS, f. 18970716, Orkesta+Lundgren Teodor f.18690116 « skrivet: 1999-10-15, 16:36 »

På Söderskivan lär finnas uppgifter om min morfar HEDLUND, Karl Albert ELIS, f. 18970716, Orkesta. Han bodde runt sekelskiftet, ca 1899-1902 i Stockholm på olika adresser med sin styvfar Lundgren Teodor f.18690116, Huddinge och modern ELIN Kristina Lundgren född Hedlund 18751215, Skepptuna. Har någon tillgång till uppgifter om dessa? Kan man möjligen få ta del av dem? Tack på förhand!

458

07 - Fattigvård, sjukvård och medicin / Allmänna BB i Stockholm « skrivet: 2001-04-08, 20:03 »

Hej Någon som vet vilket sjukhus som är Allmänna BB i Stockholm? mvh. Klas

459

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Petter August Jonsson f. 7/1 1857, Gamleby « skrivet: 2000-02-18, 13:28 »

Petter August Jonsson f. 7/1 1857, Gamleby. (Enligt uppgifter i Söderala, Hälsingland där Petter August blev båtsman). Föräldrar (och om möjligt övriga anor) efterlyses.

460

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Parck, Knut (24/11 1882) - anor från Dädesjö och Växjö? « skrivet: 1999-05-11, 13:49 »

Knut Parcks anor Någon som kan hjälpa mig med uppgifter om orter och anor bakåt på min sons antavla? 1. KNUT* JOHAN TEODOR PETERSSON-PARCK. Född fredag 24/11 1882 i Dädesjö, G [Elgenstierna s.168]. Död 82 år gammal måndag 7/12 1964 i Lund?, M? [Jan Reutersköld]. Läroverksadjunkt i Lund. Fil. doktor. Kemilärare. Rektor vid Eslövs gymnasium. (Far 2, Mor 3) Gift onsdag 30/7 1919 på Drättinge, Dädesjö, G med HELFRID* INGEBORG RAPPE-PARCK. [Elgenstierna s.168]. Född onsdag 26/1 1887 på Drättinge, Dädesjö, G [Elgenstierna s.169, tab.17]. Död 84 år gammal måndag 3/1 1972 i Lund, M [Jan Reutersköld]. Stiftsjungfru. Hushållslärarinna. Konstnär. - Far: ADOLF FREDRIK RAPPE. Född söndag 5/12 1847 på Strömsrum, Ålem, H [Elgenstierna s.169, tab.17]. Död 72 år gammal tisdag 24/8 1920 i Drättinge, Dädesjö, G [Elgenstierna s.169]. Baron. Godsägare. Mor: ANNA SOFIA MARGARETHA HERMELIN. Född söndag 12/9 1858 på Traneryd, Säby, F [Elgenstierna s.168]. Död 34 år gammal söndag 11/12 1892 på Drättinge, Dädesjö, G [Jan Reutersköld]. Baronessa. I 2. JOHAN* MAGNUS PETERSSON. Född onsdag 3/9 1851 i Dädesjö?, G?. Död nästan 80 år gammal söndag 2/8 1931 Dädesjö?, G?. (Barn 1, Far 4, Mor 5) Gift före 1882, ca 187. i Växjö?, G? med LOVISA KATARINA JOHANSDOTTER. Se 3. 3. LOVISA KATARINA JOHANSDOTTER. Född onsdag 6/10 1852 i Växjö?, G? [Annika]. Död 70 år gammal lördag 2/12 1922 Växjö?, G? [Annika]. (Barn 1, Far 6, Mor 7) II 4. PETER* JOHANSSON. Född onsdag 14/1 1824 [Knut Parck]. Död ca 83 år gammal lördag 23/3 1907 [Knut Parck]. (Barn 2, Far 8, Mor 9) Gift före 1851, ca 184. med INGRID MARIA JOHANSDOTTER. [Knut Parck]. Se 5. 5. INGRID MARIA JOHANSDOTTER. Född söndag 12/10 1828 [Knut Parck]. Död 81 år gammal fredag 3/9 1909 [Knut Parck]. (Barn 2, Far 10) 6. JOHAN* JONASSON. Född lördag 29/4 1826 [Knut Parck]. Död 59 år gammal måndag 5/10 1885 [Knut Parck]. (Barn 3, Far 12, Mor 13) Gift före 1852, ca 184. med JOHANNA* NILSDOTTER. [Knut Parck]. Se 7. 7. JOHANNA* NILSDOTTER. Född lördag 3/4 1830 [Knut Parck]. Död 80 år gammal lördag 24/12 1910 [Knut Parck]. (Barn 3, Far 14, Mor 15) III 8. JOHAN* PERSSON. Född fredag 25/5 1792 [Knut Parck]. Död 54 år gammal torsdag 3/12 1846 [Knut Parck]. (Barn 4, Far 16, Mor 17) Gift före 1824, ca 182. med STINA MARIA HÅKANSDOTTER. [Knut Parck]. Se 9. 9. STINA MARIA HÅKANSDOTTER. Född fredag 4/12 1795 [Knut Parck]. Död 74 år gammal lördag 18/9 1869 [Knut Parck]. (Barn 4, Far 18, Mor 19) 10. JONAS* PETERSSON. Född 1804 [Knut Parck]. (Barn 5, Far 20) Gift före 1826, ca 182. med INGEBORG* BOSDOTTER. [Knut Parck]. Född 1805 [Knut Parck]. - Far: BO* PERSSON. Född ca 177. [Knut Parck]. Mor: SARA* PERSDOTTER. Född ca 177. [Knut Parck]. 12. JONAS* PETERSSON. Anförlust, se 10. 13. INGEBORG* BOSDOTTER. Född 1805 [Knut Parck]. (Barn 6, Far 26, Mor 27) 14. NILS* PERSSON. Född ca 180. [Knut Parck]. (Barn 7) 15. KATARINA* NILSDOTTER. Född ca 180. [Knut Parck]. (Barn 7) IV 16. PER* PERSSON. Född fredag 8/3 1765 [Knut Parck]. Död 82 år gammal onsdag 14/4 1847 [Knut Parck]. (Barn 8, Far 32, Mor 33) Gift före 1792, ca 178. med KERSTIN*, KRISTINA JOHANSDOTTER. [Knut Parck]. Se 17. 17. KERSTIN*, KRISTINA JOHANSDOTTER. Född söndag 19/3 1769 [Knut Parck]. Död 67 år gammal onsdag 11/5 1836 [Knut Parck]. (Barn 8, Far 34, Mor 35) 18. HÅKAN* PERSSON. Född 176. [Knut Parck]. (Barn 9, Far 36) Gift före 1795, ca 179. med KERSTIN* SVENSDOTTER. [Knut Parck]. Se 19. 19. KERSTIN* SVENSDOTTER. Född ca 176. [Knut Parck]. (Barn 9, Far 38) 20. PETER*. Född ca 177. [Knut Parck]. (Barn 10) 26. BO* PERSSON. Född ca 177. [Knut Parck]. (Barn 13, Far 52) Gift före 1805, ca 179. med SARA* PERSDOTTER. [Knut Parck]. Se 27. 27. SARA* PERSDOTTER. Född ca 177. [Knut Parck]. (Barn 13, Far 54) V 32. PER* JÖNSSON. Född måndag 25/10 1731 [Knut Parck]. Död 84 år gammal onsdag 28/6 1815 [Knut Parck]. (Barn 16, Far 64, Mor 65) Gift före 1765, ca 176. med STINA*, KRISTINA PERSDOTTER. [Knut Parck]. Se 33. 33. STINA*, KRISTINA PERSDOTTER. Född fredag 3/9 1736 [Knut Parck]. Död 83 år gammal lördag 17/7 1819 [Knut Parck]. (Barn 16, Far 66, Mor 67) 34. JOHAN* BENGTSSON. Född ca 173. [Knut Parck]. (Barn 17, Far 68) Gift före 1769, ca 176. med BENGTA* JONSDOTTER. [Knut Parck]. Se 35. 35. BENGTA* JONSDOTTER. Född ca 173. [Knut Parck]. (Barn 17, Far 70) 36. PER*. Född ca 173. [Knut Parck]. (Barn 18) 38. SVEN*. Född ca 173. [Knut Parck]. (Barn 19) 52. PER*. Född ca 174. [Knut Parck]. (Barn 26) 54. PER*. Född ca 174. [Knut Parck]. (Barn 27) VI 64. JÖNS* NILSSON. Född 1702 [Knut Parck]. Död 71 år gammal 21/8? 1773 [Knut Parck]. (Barn 32, Far 128) Gift före 1731, ca 172. med ELIN* NILSDOTTER. [Knut Parck]. Se 65. 65. ELIN* NILSDOTTER. Född 1709 [Knut Parck]. Död 53 år gammal lördag 17/7 1762 [Knut Parck]. (Barn 32, Far 130) 66. PER* HEDMAN. Född ca 170. [Knut Parck]. (Barn 33) Gift före 1736, ca 173. med KARIN* NILSDOTTER. [Knut Parck]. Se 67. 67. KARIN* NILSDOTTER. Född ca 170. [Knut Parck]. (Barn 33) 68. BENGT*. Född ca 170. [Knut Parck]. (Barn 34) 70. JON*. Född ca 170. [Knut Parck]. (Barn 35) VII 128. NILS*. Född 167. [Knut Parck]. (Barn 64) 130. NILS*. Född 167. [Knut Parck]. (Barn 65)

461

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Bengt Månsson Staf och Rebecka "Trolle"/Runnevall « skrivet: 2003-01-23, 17:12 »

Efter en stunds funderande tyckte jag det var bäst att starta en ny diskussion kring soldaten Abraham Stafs (1683-1769) i Simeå, Undersviks socken, härstamning. Diskussioner om detta har förekommit litet här och var på anbytarforum (Anbytarforum: Landskap: Stockholm: Efterlysningar: Abraham Staf, född 1683 i Stockholm, Anbytarforum: Landskap: Hälsingland: Socknar: Rengsjö, Anbytarforum: Landskap: Småland: Efterlysningar: Trolle, Håkan) för några år sedan, och istället för att fortsätta på någon av dem, som alla på något sätt är olämpliga, börjar jag om här. I Undersviks dödbok finns för år 1769 en lång biografi över Abraham Staf inskriven. Där sägs bland annat att han var son till ädel och wälbördig Bengt Månsson Staf, löjtnant vid Skånska kavalleriregementet och ädla fru Rebecka Trolle. Där står också han skall ha fötts i Stockholm 1683. Någon löjtnant vid Skånska kavalleriregentet med namnet B M S verkar aldrig ha funnits. Däremot fanns en mönstskrivare vid Ljungby regemente med namnet Bengt Staf, bosatt på Stavsättra i Nöttja socken, Annerstads pastorat i sydvästra Småland. Denne föddes enligt åldersuppgift 1653 och dog 1692. Hans hustru hette Rebecka Runnevald, född enligt åldersuppgift 1670 och död 1741. Bengt och Rebecka bör har vigts innan 1689, eftersom kyrkböckerna börjar detta år. De får också en son Måns, 1692. (Detta är även mycket lovande, eftersom Bengt Stafs patronymikon enligt Abrahamns dödsnotis var Månsson.) Att paret hade två söner, och den ene hade namnet Abraham visar en anteckning från en dombok från 1702, som jag inte antecknat vem jag fått av (men troligen är det Nils Hård af Segerstad, som hjälpt mig mycket med denna släkt, som gett mig den). Enligt denna överfördes förmyndarskapet till Bengt Stafs två omyndiga söner från Per Månsson i Högagård till Jöns Larsson i Lönshult, på begäran av studenten monsieur Anders Runnewald, morbror till barnen. Han lät även meddela att han kommer att ta sin systerson Abraham till sig och svara för hans utbildning. Alltså finns en son Abraham, född innan 1689. Kan Abraham ha fötts litet senare, d v s senast 1688. Och kan i sin tur Rebecka ha varit något äldre, och fötts i slutet av 1660-talet? Åldersuppgifter på soldater brukar vara äldre än de egentligen var, och åldersuppgifter i dödboken stämmer ju inte alltid. Rebeckas födelsetid kan heller inte dras för långt tillbaka i tiden. Hennes mor, Marta Osenhielm, kan bör ha varit född tidigast 1645. Hennes far, Josef Osenhielm, var enligt EÄ och Smolandi Upsalienses född 1620. Han tog värvning 1641 och blev fänrik 1645. Han kan väl inte ha gift sig innan han fick en riktig tjänst? Martas syskon, av dem som har angiven födelsetid, är födda 1663 resp. 1667. Marta kan visserligen ha varit äldst. Rebeckas bror Anders Nilsson Runnewall, var enligt Smol. Ups. född omkring 1678. Om alla dessa åldrar dras till sin spets och om samtliga kan antas vara förstfödda kan resonemanget hålla: Abraham född ca 1686-88 Rebecka född ca 1668-70 = 18-20-årig brud. Marta född ca 1648-1650 = 18-20-årig brud. Namnet Trolle kommer in i bilden genom Josef Osenhielms hustru Ingrid Trolle, d 1705 i Kalmar. En annan teori som framlagts här på anbytarforum är att Bengt Staf skulle ha haft ett tidigare gifte, t.ex. med Rebecka Trolle, syster till Ingrid. Det skulle kunna vara möjligt, om man ser till att Ingrids barn födelsetider är 1663 och 1667, då skulle hon kunna ha varit född omkring 1640, och skulle väl kunna ha haft en yngre syster som fick Abraham Staf 1683. Men om hon skall tänkas ha fött barn redan omkring 1650 bör hon har varit född senast 1630. Kanske kan man tänka sig att de olika ingridienserna i Abraham Stafs dödsnotis är hämtade från tidigare generationer. T.ex. namnet Rebecka är ju den ev. moderns riktiga namn. Men Trolle är ju hennes mormors namn. Kanske var namnet Trolle det enda barnen mindes när de skulle uppge faderns härstamning för prästen. Trolle är ju namnet på en mycket känd släkt, och namnet låter, ursäkta uttrycket, litet lustigt och för tankarna till folktron. Namnet var nog lättare att minnas än Runnewald. Hon hade ju adlig härstaming, eftersom Rebeckas mor var adlig, därav ädla fru. Josef Osenhielm var överstelöjtnant, men varifrån kommer Skånska kavalleriregementet ifrån? Och varifrån kom Stockholm, kanske det var en ihopblandning med uppgiften, också den i Undersviks dödbok, att Abraham skall ha haft tjänst hos greve Spers i Stockholm? Jag undrar om de som forskade om denna släkt för några år sedan har hittat något nytt? Vidare önskar jag kommentarer på de säkerligen kontroversiella resonomangen.

462

Söderåkra / Äldre inlägg (arkiv) till 18 april, 2008 « skrivet: 2007-06-20, 10:00 »

Hej: Jag har hittat ytterligare en båtsman: Måns Pärsson Fredag född 1749 i S Möre, avled 1789 i Rörsmåla Augerum Blekinge. Måns var gift med Malin Nilsdotter f 1755 i Fagerhyltan. Hoppas någon kan hjälpa mig att få fram föräldrar och dylikt till Måns. Mvh/Inger

463

Hovmantorp / Äldre inlägg (arkiv) till 30 januari, 2011 « skrivet: 2010-06-17, 21:53 »

Jag letar efter familjen Pär Jonasson och Annika Olofsdotter. Jag har hittat familjen i två husförhör 1750-66 Lessebo målen gid 229.5.11400 och 1766-1788 gid 229.6.40400 men sedan är det slut. Enligt husförhör ska paret ha 5 barn Jonas 1756, Lisa 1757, Ingrid 1759, Johannes 1761 (har jag även hittat i födelseboken) och Anders 1763. I det senare husförhöret finns också en Catharina (tror jag det står) 1767 och Anders 1769. På KGF skivan finns en Annika född 1733 med fader Olufs. Någon som vet något? mvh Kerstin

464

Gränna / Äldre inlägg (arkiv) till 08 maj, 2008 « skrivet: 2008-04-09, 20:08 »

Jan-Åke, hej och stort tack! Då är allt som det skall! Skotten var morfar till den äktnaive smålandskonstnären Axel Bengtsson, om vilken det blir både bok och expo till sommaren. Många hälsningar/ Göran

465

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Mört Samuel « skrivet: 2002-06-19, 10:16 »

Jag har nu upptäckt att flera personer i min databas härstammar ifrån denne finländare. Kanske skulle man göra en släktbok över hans ättlingar ? Vad sägs om en sådan ide ? Mvh. Björn Thunberg

466

Allmänt / Lycksele Kyrkoarkiv « skrivet: 2010-05-23, 20:23 »

Jag har kikat lite på det material som anförs som belägg för att Nils Granström skall vara son till Per Tursson i Gran, Sorsele. Tar man på sig de kritiska glasögonen så kan jag tycka att källäget är behäftat med en del brister. Om man börjar med den notis som finns i Lycksele AI:3 (1767-1789) sid 31 som man bland annat kan se och där man kan läsa Sch 1744 t 745 och Länsman i Jockmok och kallar sig Granström så är notisen skriven tidigast 1767, men i NAD'en står det under anmärkningar; Förhörsbok Avser lappallmogen Två längder: 1767-1779, 1780-1789 (med särsk längd över norska lappar), inneh strödda ant efter 1789 Bandet enl blyertsant bildat av lösa lägg ur vol 1788-1809 Innebär detta att hela, båda delarna, i AI:3 är sammanställda efter år 1809!? Frågor som jag ställer mig när jag tittar i volymen är: Varför finns inte en enda strykning i hela volymen? Varför står Nils Granström med så sent som 1767 då längdens tideräkning börjar? Han har ju bevisligen funnits i Jokkmokk från åtminstone 1759 då han är upptagen i mantalslängden. Vad avser noteringen för lösa lägg ur vol 1788-1809, var finns de idag? Om man sen tittar på födelsenotisen som anger att Nils ska vara född 1732 i Gran och som finns i Lycksele C:2 (1778-1813) så är ju även denna del av volymen en senare skapelse då det enligt uppgift på försättsbladet är extraherat 1778. Sen så finns det ju ytterligare en dopbok för barn födda i Sorsele vid den här tiden nämligen Lycksele C:1 (1702-1777). Båda dessa längder innehåller barn födda och döpta i t ex Ran- Gran- och Umbyn under samma tidsperiod, men det är olika barn i längderna. Varför ser det ut så? Var finns originaluppgifterna till det som står i C:2? Så om jag fattat detta rätt så finns det alltså ingen källa äldre än 1778 som på något vis knyter Nils Granström till Per Tursson i Gran? Är inte det en ganska tunn bevisföring?

467

Allmänt / Litteratur om Hälsingland sökbar i Gävle bibliotek « skrivet: 2010-05-11, 13:07 »

http://www.gastrikehalsingelitteratur.se/ för sökning av litteratur om Gästrikland och Hälsingland i böcker, tidningar och tidskrifter. (Meddelandet ändrat av simson 2010-05-11 13:08)

468

Allmänt / Lappar - samer - i Hälsingland « skrivet: 2000-08-09, 19:20 »

Hej! Jag håller på att skriva en bok om Skogs- och fiskesamerna främst i Dalarna, Västmanland och Gästrikland. Eftersom en del socknar i Hälsingland gränsar till Dalarna och Gästrikland och att skogsamerna vandrade med sina renar så bör samma namn även finnas i kyrkoböckerna i dessa hälsingesocknar. Vid Getryggen vid sjön Amungens östra sida i Alfta socken finns namnet Lappkojsholmarna. Jag söker främst uppgifter om lappar före 1750-talet i Alfta, Bollnäs, Hanebo och Skog socknar: Jag undrar om dessa skogssamer har ett ursprung i Hälsningland. I Dingtuna socken i Västmanland näms några lappar från 1640-talet Lars Pålsson, Påvel Pålsson och Abram Persson. Från 1680-90-talet näms lappen Hindric Siulsson [Sjulsson] två gånger när han döper två av sina barn. Ett i By socken i Dalarna 1686 och det andra i Walbo socken Gästrikland 1692. Även namn på faddrar nämns: Anders Månsson, Margareta Sven Sjuls och Annika Marensdotter. Är dessa från Hälsingland? Har ni stött på dessa namn i de ovannämnda socknar. Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

469

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Helena Claesdotter född ca 1745-1746? « skrivet: 2007-04-02, 05:27 »

Helena (Lena) Claesdotter född ca 1745, gift ca 1772 med Per Persson Wiklund i Viksjö i Hamrånge. Jag hade, och även Per Ax:sson Hambrunger har i sitt Familjeregister Familj 1075 (http://web.telia.com/~u19322981/hhh.htm), henne placerad som dotter till Claes Andersson Hök i Viksjö, Hamrånge, men det verkar vara fel! Hon finns inte heller i födelseboken för Hamrånge, så hon kommer nog ifrån någon annan församling. Kanske gifte hon sig med Per Persson Wiklund i sin hemförsamling ca 1771-1772? Det finns ingen annan aktuell Claes i Hamrånge, men det finns valloner som är barn till en Claes vid andra bruk, så hon kan ju vara ifrån ett bruk längre bort. Någon som stött på henne i födelseboken ca 1745 (1744-46) för Ockelbo, Skog, Hanebo, Åmot, Hille, Galtströms bruk, Voxna bruk eller annorstädes? --- För att ta det från sonen Per Persson Wiklund som var min farfars mormors morfar: 1. PER PERSSON WIKLUND. Född nära gränsen till Hamrånge församling torsdag 18/6 1778 i Tönnebro, Skog, X [C:2]. Döpt söndag 21/6 1778 i Skog, X [C:2]. Död af ålder 83 år 4 mån 23 dar gammal lördag 5/10 1861 i Fors Nr 3, Hamrånge, X. Dagakarls- och landbondeson. Skogvaktare i Wiksjö, Hamrånge socken, Gästrikland. 18/6 1781, döpt 21/6. PEHR. Föräldrar: PER PERSSON och hustru LENA CLAESDOTTERS SON. Witnen: Torp(aren) ANDERS och hans Hustru i Tönnebro, och Bondesonen PER LARSSON i Stråtjärn, och OLOF MICHELSDOTTER i Stråtjärn, ANIKA OLOFSDOTTER. Bodde på gränsen till Hamrånge i Tönnebro, Skog, Hälsingland, X. Flyttade 1801 till Viksjö Bruk Nr 1, Hamrånge, X [AI:7B 1801-1807 s.73 + s.65]. (Far 2, Mor 3) Barn LENA KATARINA (LENA-KAJSA) PERSDOTTER WIKLUND. Född måndag 15/8 1808 i Viksjö, Hamrånge, X [AI:8B 1808-14 s.113]. Dagakarls-och skogvaktareson. BRITA KRISTINA PERSDOTTER WIKLUND. (Farfars mormors mor). PER PERSSON WIKLUND. Född torsdag 21/10 1813 i Viksjö, Hamrånge, X [AI:8B 1808-1814 s.113]. Dagakarls- och skogvaktareson. CLAES PERSSON WIKLUND. Född lördag 20/1 1816 i Viksjö, Hamrånge, X [AI:9B 1815-1820 s.117]. Dagakarls-och skogvaktareson. Gift söndag 8/11 1807 i Hamrånge, X med BRITA KRISTINA PERSDOTTER WALLBERG. Född påskdagen 3/4 1774 i Gävle, X. Död af slag 80 år 1 mån 21 dagar gl onsdag 24/5 1854 i Fors, Hamrånge, X. Skogvaktarehustru i Wiksjö, Hamrånge sn. - Far: PER (PETER) PERSSON WALLBERG. Född söndag 22/10 1738 i Valbo Masugn, Valbo, X [C:1]. Död af Lungsot, 47 år gammal tisdag 16/4 1782 i Gävle, X [CI:6 17701789, står ERIC!]. Dräng i Hamrånge. Timmerman i Gävle. Mor: KATARINA OLOFSDOTTER AXNER. Född torsdag 7/6 1733 i Axmarby Nr 4, Hamrånge, X [C:1]. Död af slag 57 år, klockor -:12 öre måndag 26/4 1790 i Gävle, X [CI:7 1790-1800 s.60]. Bonddotter. Timmermanshustru och -änka. --- I 2. PER PERSSON. Född lördag 21/12 1745 i Viksjö bruk, Hamrånge, X. Död af slag 64 år gammal söndag 14/1 1810 Viksjö bruk, Hamrånge, X. Dagakarl vid Wiksjö bruk. Landbonde i Tönnebro, Skog sn. Gift före 1773, ca 177. i Hamrånge?, X? med HELENA (LENA) CLAESDOTTER. [Vigselbok saknas]. Se 3. Barn PER PERSSON. Född måndag 11/1 1773 i Viksjö Bruk, Hamrånge, X [C:2 1761-1827]. Död i rödsot 4 år 7 må gl söndag 17/8 1777 i Tönnebro, Skog, X [AI:2 1760-1787 s.82]. Begravd söndag 17/8 1777 i Skog, X [C:2]. Järnroddare- och landbondeson. CLAES PERSSON. Född söndag 3/12 1775 i Tönnebro, Skog, X [C:2]. Döpt söndag 3/12 1775 i Skog, X [C:2]. Död i rödsot 1 år 8 månader gammal lördag 9/8 1777 i Tönnebro, Skog, X [C:2]. Begravd söndag 17/8 1777 i Skog, X [C:2]. Landboson. PER PERSSON WIKLUND. Se 1. CLAES PERSSON WIKLUND. Född måndag 5/2 1781 i Tönnebro, Skog, X [C:2]. Döpt söndag 11/2 1781 i Skog, X [C:2]. Död efter 1804 i Hamrånge?, X [AI:7B 1801-1807 s.73]. Landbo- och dagakarlsson. JÖNS PERSSON. Född lördag 16/4 1785 i Tönnebro, Skog, X [Hamrånge C:2 1761-1827]. Döpt söndag 17/4 1785 i Skog, X [C:2 1738-1799]. Död i kopporna 3 år 1 månad 10 dagar gl måndag 26/5 1788 i Viksjö, Hamrånge, X [F:1]. Kolare- och dagakarlsson. 3. HELENA (LENA) CLAESDOTTER. Född 1745-1746? Död af Håll och Stygn 65 år gammal fredag 17/5 1811 i Viksjö bruk, Hamrånge, X. Dagakarlshustru. Landbondehustru. --- Jag lägger för en jämförelse också med motsvarande uppgifter som den hjälpsamme Per Ax:sson Hambrunger haft den stora vänligheten att sända mig från sin databas: Helena Claesdtr (från familj 2), född 1745, död 17 maj 1811 i Viksjö bruk, Hamrånge X. Bosatt i Viksjö bruk, Hamrånge X. Källor: Hamrånge X, AI:5, AI:6, AI:7, AI:8, F:2; Gift med Per Persson, född 21 december 1745 i Viksjö bruk, Hamrånge X, död 14 januari 1810 i Viksjö bruk, Hamrånge X. Järnroddare, dagkarl i Viksjö bruk, Hamrånge X. Utfl 1775 t Skog X; återfl 17??; död av slag. Källor: Hamrånge X, AI:1-17480428,-17530617, A:2, AI:3, AI:5, AI:6, AI:7, AI:8, F:2; Barn: Per Persson Wiklund, född 11 januari 1773, se familj 8. Claes Persson, född 1781. nat koppor; utfl 1817 t Norrsunda AB; Källor: Hamrånge X, AI:5, AI:6, AI:9; --- Familj 8 Per Persson Wiklund (från familj 4), född 11 januari 1773 i Viksjö bruk, Hamrånge X, död 5 oktober 1861 i Sjökalla, Hamrånge X. Skogvaktare, brukskarl, husman i Sjökalla uthedes, Hamrånge X. Faddrar: komminister Lars Hällström; hu Anna Sandelia; dr Anders Olsson, Viksjö; pigan Margta Persdtr, Lingbo X; utfl 1775 t Skog X; infl 1804 fr Gävle; blind; fattighjon; död av ålder. Källor: Hamrånge X, AI:3, AI:5, AI:6, AI:7, AI:8, AI:9, AI:10, AI:11, AI:12, AI:13, AI:14, AI:15, AI:17, AI:18, F:2; Gift 8 november 1807 i Hamrånge X med Brita Kristina Wallberg, född 1774 i Gävle, död 24 maj 1854 i Sjökalla, Hamrånge X. Bosatt i Sjökalla uthedes, Hamrånge X. fattighjon; död av slag. Källor: Hamrånge X, AI:7, AI:9, AI:10, AI:11, AI:13, AI:14, AI:16, F:2; Barn: Helena Karin Persdtr, född 15 augusti 1808 i Viksjö bruk, Hamrånge X. Bosatt i Viksjö bruk, Hamrånge X. Vacc 1809; Källor: Hamrånge X, AI:8, AI:9; Brita Kristina Persdtr Wiklund, född 22 februari 1810, se familj 10. Per Persson Wiklund, född 21 oktober 1813, se familj 11. Claes Persson Wiklund, född 20 januari 1816, se familj 12.

470

Allmänt / Litteratur om Gästrikland och Hälsingland « skrivet: 2010-05-10, 12:23 »

http://www.gastrikehalsingelitteratur.se/ för ökning av litteratur om Gästrikland och Hälsingland i böcker, tidningar och tidskrifter.

471

Valbo / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2008 « skrivet: 2007-10-05, 17:38 »

Hej intresserade släktforskare..Tidigare frågat om smidesmästare Erik Tahlin, men finner ej dennes föräldrar..då jag sitter och läser i Haninge forskningssal så har jag ej funnit dennes föräldrar..Men Erik var född 1851 4 april. Fadern heter något som Pehr, Petrus eller Petter.vh Johan

472

Valbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-10 « skrivet: 1999-02-11, 21:16 »

Någon som forskar kring Wahlbo? Behöver hjälp med en person som kom från Wahlbo ca 1822 till Sala. Han heter Olaus Korsgård och hustrun Gripenfelt. Tacksam för minsta lilla hjälp.

473

Ockelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2010 « skrivet: 2009-12-14, 00:03 »

Om Johanna Rosina Krook: Nummer 01504 i DISBYT Brage Lundström Södra Allégatan 20 722 14 VÄSTERÅS Tel: 021-143361 Ändringsdatum: 2009-05-30 Epost: brage.lundstrom(at)telia.com -------------------------------------------------------------------------------- Familjeöversikt för Johanna Rosina Krook Carl A Krook f 1732 Stockholm, Stockholms län (*) ; v 1761 Skinnskatteberg, Västmanlands län (****) ; levde 1770 Västervåla, Västmanlands län; levde 1775 Karbenning, Västmanlands län; d 1784 Karbenning, Västmanlands län (***) ; Johanna Rosina Viehweg f 1740 Tyskland, (*) ; v 1761 Skinnskatteberg, Västmanlands län (****) ; levde 1786 Karbenning, Västmanlands län; levde 1796 Karbenning, Västmanlands län; levde 1806 Karbenning, Västmanlands län; d 1811 Karbenning, Västmanlands län (*) ; Johanna Rosina Krook f 1766 Västervåla, Västmanlands län

474

Ockelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2009 « skrivet: 2009-02-15, 14:46 »

Hej Enligt Sveriges befolkning 1900 finns i Ockelbo Säbyggeby Min morfars far Karl August Nilsson 1853-03-19 DÖD?? Karl Julius 1879-06-03 DÖD?? Tekla Olivia 1880-09-23 DÖD?? August Napoleon 1882-02-22 DÖD?? Gustaf Adolf 1883-10-21 DÖD?? Min morfar Albert Gereon 1885-07-19—1930-01-20 Alma Josefina 1887-07-25 DÖD?? Hildur Alice 1890-08-31—1971-10-04 Albina Ragnhild 1892-10-30 DÖD?? Kan någon hjälpa mig att räta frågetecknen? Även eventuell annan information tar jag tacksamt emot Hejningar Per

475

Gävle (Heliga Trefaldighet) / Äldre inlägg (arkiv) till 09 juni, 2013 « skrivet: 2013-03-23, 13:50 »

hej igen nu har jag stött på ännu ett problem i Gävle Heliga Trefaldighet AI:10c (1831-1835) Bild 171 / sid 163 står Brita cajsa Hammarström (änka till e.g grönqvist) somm flyttandes till Löthen som är en stadsdel? i trettonde roten? jag hittar henne på sidan 215 där det står att hon flyttar från sid 163 till 163 : / Har försökt hitta dom i 11 c, 12 c men kan inte hitta dom i löthen, vilka/vilket område kan mer kallas för Löthen (johannisberg)?

476

Gävle (Heliga Trefaldighet) / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-08 « skrivet: 2010-09-23, 18:55 »

Hej Mathias! Lindström Severin, Gustaf Adolf 12/2 1873 Norberg,Västmanland, gjutare Turing, Tekla Augusta M 13/4 1873 Adelsö, Stockholm Lindström, Nils Adolf 23/6 1895 Katarina, Stockholm Utvandrade 11/2 1907 från Gjuteriet, Arboga stadsförs. Västmanland till Nordamerika Källa: Emibas emigrationsakt, Arboga Stadsförs. U 1907 006 Mvh Annalena

477

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Von Lunden i Gotland « skrivet: 2000-12-14, 11:07 »

I Visby vigselbok på internet kan man hitta kvinnliga von Lunden släktnamn. Tre jungfruar Anna, Metta och Sophia von Lunden vigdes där mellan åren 1711-13. En av dem hade patronym Olufsdotter. Kan någon upplysa mera om den här släkten von Lunden i Visby. Hur långt är släkten känt i Visby? Manliga medlemmar? Kalevi Kiesi, Tikkakoski, Finland

478

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Olufsen von Lunden « skrivet: 2001-09-22, 14:54 »

Söker uppgifter om Jens Olufsen von Lunden död 1649 som var gift med Sofia Simonsdotter död 1693. De hade en dotter , Karin Jensdotter, född i Visby och död där år 1700. Dottern Karin gifte sig med byggmästare Hans Burmeister f 1620 i Tyskland och död i Visby 1681 Erik Lindborg

479

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Mattiasdotter i Rone, Jaksarve. « skrivet: 1999-06-19, 00:28 »

Söker föräldrar till Anna Elisabeth Mattiasdotter f.1731-03-04 Rone, Jaksarve. Anna blir senare 1757-10-13 gift med Carl Strömstedt f.1726-04-25 mvh Mats

480

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Low och Weisner « skrivet: 1999-03-30, 23:24 »

Hans Low, f. 14/5 1682 gifte sig med Helena Hofverberg, dotter till kyrkoherden Johannes Hofverberg i Malmö S:t Petri. Hans Low blev stridbar kyrkoherde i N. Rörum/Hallaröd (M). Paret fick otaliga barn, där jag stammar från Maria Lovisa. Hans Lows föräldrar var Olof Low, handlare och Anna Hansdotter Weisner, Visby. Om dessa saknar jag mer upplysningar. Är det någon som vet mer, eller kan tipsa mig vidare?

481

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Felderman « skrivet: 1999-11-05, 13:50 »

Hej Jag söker någon som har forskat på Felderman (Fellerman)Jag har(E)Rasmus f. 1736 Var? Gift med Persdotter f. 1731 Västergarn Båda döda Lärbro.Han var sjöman. Tack på förhand Birgit

482

Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Dickman-brukssläkt från Gotland ? « skrivet: 1999-12-28, 17:44 »

Undertecknad önskar upplysningar om masmästare Jobst Jobstsson Dickman f. ca 1604 som var masmästare vid Lummelunda bruk på Gotland 1683 . Gift med Brita ? , nämnd 1656-1663 i längderna . Alla upplysningar om denna släkt mottages med tacksamhet eftersom min egen släkt härstammar ur denna brukssläkt med eget släktnamn Wikström för 300 år sedan då Dickmännen bl.a. vistades vid Fagervik bruk i Ingå socken i sydvästra Finland . M.v.h. Bengt W.

483

Allmänt / Valloner på Gotland? « skrivet: 2000-05-31, 16:23 »

Hej. Jag har enligt släktmun alltid hört att jag har valloner i min släkt. Det finns även mörkhyade nu levande släktingar till mig (bl a morbror) och jag har amatörforskat sedan 1990 efter ett namn som kunde ge mig lite vägledning. Där gick jag tyvärr bet. Det jag har hittat är vanliga svenska namn. Kan det vara så att man tog sig svenska namn när man kom hit eller... Jag undrar om någon forskat om valloner på Gotland, hur och när de kom, var de t ex arbetade. Eventuella namn vore av intresse, och även annat förstås. Vad vet Du? Mvh Carina Darforth

484

Allmänt / Släkten Vahlström « skrivet: 2009-05-15, 15:44 »

Jag har spårat min mormors lillebror från Karlskrona till Gotland (via Östersund som fosterbarn) Han hette Jarl Valentin Lundin f 07-11-19 i Karlskrona Amiralitetsförsamling. (d 830718) Han flyttade till Gotland, Levide, 1946 och gifte sig med Ragnhild Maria Kristina Vahlström som var född i Levide. Är det någon som har några upplysningar om dessa personer så vore jag tacksam. /AnnCharlotte

485

Allmänt / Roots Web « skrivet: 2010-01-14, 14:51 »

Vad har hänt med hemsidan Roots Web? Inget från Gotland går längre att få fram. Verkar som om nästan allt gotländskt är bortplockat. Finns enstaka namn kvar, men då väldigt kortfattat.

486

Allmänt / Präster i När « skrivet: 2009-08-16, 22:10 »

På förekommen anledning behöver jag få reda på vem som var präst i Närs kyrka på Gotland 1722-24.

487

Allmänt / Lummelunda « skrivet: 2011-05-30, 06:09 »

Jag letar efter var jag tror en mamma som heter Vendela Qviberg. Hon hade en son Sept27 1878 i Lummelunda Gotland. Han heter Lars Gustav Emil. Jag kan bara se födslar till Aug på kyrko boken. Hon var inte gift, men jag försöker att sätta in allt i ett träd Tack på förhand. Meryth

488

Allmänt / Gotlands verkstadsindustri « skrivet: 2010-11-26, 12:13 »

http://www.gotland.net/sv/bo-leva/boken-om-den-gotlandska-verkstadsindustrin

489

Allmänt / Gotlandsböcker på CD « skrivet: 2004-01-16, 19:38 »

Gotlands Bebyggelse finns nu att köpa på CD-skivor. http://www.gotlandska.com/artikel.asp?ID=28383 Hälsningar Johnny

490

Allmänt / Avhandlingar (och böcker) om Gotland « skrivet: 2014-08-22, 07:11 »

Jag vidarebefordrar Gustaf Svedjemos mejl: -------------------------------------------------------------------------------- Hej alla landskapsintresserade Jag kan informera om min avhandling som jag la fram i våras om kulturlandskapets utveckling på Gotland, med titeln: Landscape Dynamics -Spatial analyses of villages and farms on Gotland AD 200-1700 Den finns att ladda ner här: https://www.academia.edu/6901595/Landscape_Dynamics_-Spatial_analyses_of_village s_and_farms_on_Gotland_AD_200-1700 Abstract Gustaf Svedjemo 2014. Landscape Dynamics -Spatial analyses of villages and farms on Gotland AD 200-1700. Occasional Papers in Archaeology 58. 255 pp. Uppsala 2014. ISSN 1100-6358, ISBN 978-91-506-2385-7.

491

Väte / Väte « skrivet: 2009-07-08, 14:07 »

Tack Olle!

492

Vamlingbo / Vamlingbo « skrivet: 2006-02-22, 08:29 »

Johan August Söderqvist 9/8 1838....Hej jag söker intensivt efter denna man...Mina uppgifter som jag hade verkade inte stämma med att han skulle vara född i Viklau / Gotland utan vad jag har förstått att han hör till Wamlingbo? Är det någon som vet något om honom..Han var gift med Brita Magdalena Holmqvist Hille/Gästrikland född 4/9 1836 och tillsammans ska de ha fått sonen Johan Albert (min mormors far)..snälla hjälpen behövs verkligen .... Mvh Sofie Wolff

493

Lummelunda / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2015 « skrivet: 2013-04-15, 05:53 »

Här nämns om olika valloner på Lummelunda bruk: Stig Geber 2000: Det har förekommit valloner på Gotland, bl.a. vid Lummelunds bruk. 1688 dog Noe Hybinette där och Toussen Gilljam arbetade där 1693 men återvände till Österby bruk. Jag tycker att Du skall försöka forska bakåt. Om någon av dessa valloner i slutet av 1600-talet lämnade några barn kvar är det mycket möjligt att dessa antog vanliga svenska namn ganska snart eftersom det inte var något järnbruk med enbart valloner. Det skulle vara roligt att höra om någon har någon information om valloner på Gotland. Astrid Lundström 2001: Jag har släktforskat och hittade en anmoder i Lundbjärs, Lummelunda på Gotland. Hennes namn var Anna Clasdotter, fadern Claes Claesson, född 1688 någonstans, var troligen son till Claes Mineur född 1665 augsti död 1712-13 Lummelunda han var nog ifrån Ferna bruk i Gunnilbo socken. Jag är inte klar med min forskning än.

494

Kräklingbo / Kräklingbo « skrivet: 2009-08-30, 14:49 »

Lars, ett STORT och VARMT TACK för Ditt intressanta svar! Jag ser fram emot mail. Med vänlig hälsning Marianne

495

Klinte / Klinte « skrivet: 2010-10-07, 08:45 »

Hej! Undrar om någon har uppgifter om mina anfäder Anders Lind gift 1707-09-19 i Visby med Bohl Okänd. De får två barn i Klinte, Margareta 1708-12-24 och Christoffer 171001-30. Christoffer tror jag att jag har koll på men inte de andra. Vänliga hälsningar Hans Johansson

496

Hellvi / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juli, 2009 « skrivet: 2006-02-11, 19:50 »

Hej! Jag söker föräldrar och syskon till Anders Niklas Klintbom, född i Lärbro 1862-04-14 och gift med Maria Lowisa Wallin , född 1856-08-09 i Bunge. Boris Wall

497

Hellvi / Hellvi « skrivet: 2014-03-19, 08:13 »

Kan ju bero på att när Rasmus gifte sig 1810 med Ulrika vid Stora Ire var han endast 18 år, bruden var 28. Det kan ha varit därför han bluffat med sin ålder. Det var för krångligt att ansöka om tillstånd hos kungen. Efter ett år föder Ulrika en son, men både mor och barn dör strax efter. Rasmus gifter om sig, och får en son. De kallar sig för först Lindbom senare Lindblom.

498

Havdhem / Havdhem « skrivet: 2004-05-13, 18:09 »

Söker Frida Johanna Olsson född 1905-10-11 född i Lye men flyttade till Havdhem 1934-10-26. Är det någon som kan tala om för mig när hon flyttade därifrån och kanske vad hon gjorde där mm Tack för hjälpen Ingmarie

499

Halla / Halla « skrivet: 2015-06-21, 12:24 »

Mer om Broe/Broa i Halla finns i tidigare inlägg härovan av Jens Lerbom:

500

Halla / Äldre inlägg (arkiv) till 21 juni, 2015 « skrivet: 1999-11-07, 13:12 »

Hej! Söker min mmf:s föräldrar. Han hette Otto Engström född ca. 1865, död 1950-04-28. Gift med Emilia Johansson och de bodde troligen i Halla, Otto är i alla fall begravd där. Jag har eventuellt en ledtråd hämtad från Gotlands Läns Bebyggelse 1956. Där finns det en Karl Johannes f. 1862-11-02 boende vid Nygranne, eventuellt tidigare boende vid Broa i Halla. Hans föräldrar är Nils och Louise Engström. Känner någon till ifall min mmf Otto samt denne Karl Johannes skulle kunna vara bröder eller ha något annat släktskap. Hälsningar Johnny Karlsson.

Sidor: [1] 2

SMF 2.0.13 | SMF © 2014, Simple Machines XHTML RSS WAP2

Anbytarforum © 2018